Flerspråkighet

Flerspråkighet
i förskola och skola
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Vad är flerspråkighet?
 Ett barn som lever i en icke-enspråkig miljö och
regelbundet exponeras för minst två språk är flerspråkigt.
 Att vara flerspråkig är det vanligaste i ett globalt perspektiv.
 Fyra kriterier:
ursprung
kompetens
funktion
attityd
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Grundläggande begrepp
• Majoritetsspråk
• Minoritetsspråk
• Främmande språk
Minoritetsspråk i Sverige
• Samiska
• Finska
• Meänkieli
• Romani chib
• Jiddisch
• Teckenspråk
Stora invandrarspråk i Sverige
15 % av alla elever i grundskolan har annat modersmål
än svenska (2007)
Ingen inbördes ordning
arabiska
turkiska
persiska
spanska
kurdiska
albanska
somaliska
engelska
finska
serbiska-kroatiska-bosniska
tigrinja
Vetenskaplig indelning av språket
fonologi
semantik/
lexikon
grammatik
sändare
mottagare
(in och ut)
pragmatik
Änna Selmer Holmberg, leg logoped
11 augusti 2015
Snabbkurs i barns språkutveckling
0-1 år: joller – stavelser – ord
1-2 år: ordsamlarstadiet, ordförrådsspurt
3 års ålder: stor spännvidd i språklig förmåga, ca 20 % någon svårighet
(BVC)
4 års ålder: det mesta av språkgrunden är färdiglagd
5-6 års ålder: alltmer intresse för språkets form/språklig medvetenhet,
bokstäver
Skolstart: läsinlärning – ny stor skjuts i ordförrådsutvecklingen
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Grundläggande begrepp flerspråkighet
FORM – FUNKTION – INNEHÅLL
Förståelse/perception
Uttryck/produktion
Förstaspråket – L1
Andraspråket – L2
Exponering
Dominant – icke-dominant språk
Simultan flerspråkighet
Bas – utbyggnad
Successiv flerspråkighet
Grundläggande språk – skolspråk
Talspråk – skriftspråk
Kodväxling
TAL – KOMMUNIKATION – SPRÅK
Människan har kapacitet för (flera) språk!
Fostrets hörsel är fullt utvecklad
i sjätte månaden.
Det ofödda barnet (v 37) kan
skilja på olika texter.
Nyfödda kan skilja på språk
som har olika rytm.
Upp till 6 mån uppfattar barnet
alla världens språkljud.
Efter 6 mån zoomar barnet in de
språkljud som finns i det/de
språk som omgivningen talar.
Enspråkiga barn och
flerspråkiga når de språkliga
milstolparna samtidigt.
• joller
• första ordet
• de första 50 orden
• tvåordsmeningar
Exponering viktigt
förstås!
Flerspråkig utveckling
• Den språkliga utvecklingen
börjar inte senare
går inte långsammare
• Barn skiljer tidigt på sina språk.
• Ordförråd – separata lexikon.
• Grammatik.
• Om L1 är välutvecklat lär sig barnet L2 bättre.
• Många av de grundläggande förmågor som gynnar läsning
och skrivning kan överföras från ett språk till ett annat.
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Förstärker exekutiva funktioner
Uppmärksamhet – bl a på språkliga skillnader
Impulskontroll – förbättrar processförmågan
Kontrollfunktioner – håller tillbaka det ena språket när det andra
talas
Flexibilitet – samma begrepp kan ha olika ljudmässig form
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Processbarhet – att se vad barnet kan
Bas och utbyggnad
Fem stadier
Vad klarar eleven?
Kvalitet?
Enkelt men rätt/svårt men fel
Utveckling?
Träna bas och utbyggnad
parallellt
Faktorer som påverkar
Sociala faktorer
• brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare
Språkliga faktorer
• komplex språklig miljö
Pedagogiska faktorer
• verksamhet/undervisning bedrivs
utifrån normer för enspråkiga barn
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Adoptivbarns språk – inte flerspråkiga
• De allra flesta får en normal språkutveckling
• Unikt språkbyte
• Ytflyt
• Svårigheter?
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Begreppsbildning och ordförråd
• Adjektiv och substantiv
bygger på sinnesintryck,
dvs syn, hörsel, känsel,
smak och lukt.
• Summan av alla sinnesintryck
= begreppets innehåll
• Många sinnesintryck
= semantiskt djup
• Ytflyt – det låter som om man
kan och vet men språket har
inte ett semantiskt djup
(fraser)
– grunden för alla
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
• Skolspråket
• Abstrakta begrepp kräver
komplexa och många
sinnesintryck/upplevelser
• Språket som kognitivt verktyg
• Begrepp - samband
Viktiga iakttagelser
• Vilja till kommunikation
• Språkförståelsen
• Mindre viktigt är
uttalsavvikelser!
• 5 – 7 % språkstörning i alla
populationer
• Om språkstörning, så hade
den visat sig även om
barnet varit kvar i sitt
födelseland.
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
• Risk att språkbygget inte
blir lika grundligt som för
barn som inte byter språk.
Adoption/förflyttning:
• Positiv effekt på kognitiv
förmåga!
• Positiv förändring för de
allra flesta!
Adopterade barn …
… byter språk
… är inte flerspråkiga
… kan ha haft en första tid utan språk
… kan ha påbörjat en språkutveckling som abrupt avbryts
… ”glömmer” snabbt sitt första modersmål
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Förskola – grund att stå på
• Modersmål
• Samarbeta med
modersmålslärarna
dagligen
• Språkstimulans i allt!
• Samtal
• Läslust! Aktiv högläsning!
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
2015-08-12
• Lika viktigt för enspråkiga
barn
• Ordförråd vid 3 års ålder
predicerar skolframgång
i årskurs 5
Tidig kontakt med andraspråket (L2)
Stadier
1. använder modersmålet
2. tyst period
3. korta yttranden, härmar,
enstaka ord, inlärda fraser
4. produktiv språkanvändning
En del hoppar över stadium 2,
andra stannar länge här.
Social interaktion med jämnåriga
mycket viktigt!
Inlärarspråk
Systematiskt och regelstyrt språkligt
system.
Gör inte fel utan
använder språket kreativt, prövar.
Jämför L1-utveckling.
Transfer.
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Flerspråkig utveckling – bas och utbyggnad
• BASEN i språket
att nå grundläggande språkförmåga går relativt fort,
förutsatt att barnet exponeras tillräckligt för L2.
• UTBYGGNADEN i språket
att nå skolspråksnivå tar lång tid, upp till tio år.
• Kvaliteten på språklig input hemma viktigare
än på vilket språk det sker.
• Många flerspråkiga barn lever i en språklig miljö
med begränsad tillgång till både modersmålet
och majoritetsspråket.
• Exponering är A och O.
Tar tid att lära nytt språk till skolnivå
Ankomstålder
Tid för att nå infödd nivå
5-8 år
3-8 år
8-11 år
2-5 år
12-15 år
6-8 år
Talspråksnivå når man på 1–2 år
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
2015-08-12
Andra faktorer som påverkar språkutveckling
Kultur
förhållningssätt, sätt att kommunicera,
förhållandet barn-vuxen, erfarenheter
Socioekonomisk situation
påverkar inte i sig språkutveckling/skolprestationer
MEN:
risk för mindre språklig stimulans
risk för mindre läserfarenhet
risk för sämre hälsa/ näring under förskoleåren som senare
påverkar skolsituationen
Moderns utbildningsnivå
Förskola – tid och kvalitet
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Framgångsfaktorer i skolan –
språk och kunskap parallellt
Arbeta med språket
i alla ämnen!
Elever som
undervisas parallellt
på sina språk under
minst 6 år når bättre
skolresultat än
enspråkiga.
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
”Att
använda språket medan
man lär andra saker är mest
Pauline Gibbons
effektivt.”
språkforskare
2015-08-12
Fler framgångsfaktorer
ORDFÖRRÅDET!
LÄSLUST!
Läsmaterial i alla ämnen på
flera språk i alla skolsalar.
Språkligt svårare texter
om eleven har förkunskaper
i ämnet.
Den språkliga nivån får inte
hämma kunskapsutvecklingen.
Men med för enkla texter sinar
inflödet av språklig stimulans.
Tidningsläsning
Temastudier
Pedagogiska framgångsfaktorer
Involvera modersmålslärarna mer!
• Tvålärarsystem
• Modersmål och studiehandledning
Parallell utveckling varje dag i språken
• Dubbla ”glosböcker”
Nyanlända som kan läsa på sitt modersmål
• Intensivträna läsning på svenska
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
2015-08-12
Mer input!!!
För att lära sig ett nytt språk med nya grammatiska mönster och ett nytt ordförråd
behöver man höra, tala, skriva och läsa MYCKET!
Hjärnan söker ständigt regelbundenheter, och mönsterigenkänning gör att vi kan
lära oss språk.
Hjärnan behöver mer variation än vi tror för att kunna lära sig och generalisera
mönster.
Man måste vara fokuserad på input för att kunna lära sig.
Det är högkvalitativ språklig input som räknas i inlärningssituationen (inte output).
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
2015-08-12
Input måste ha hög variabilitet
Om en ny grammatisk konstruktion ska läras in måste själva konstruktionen vara
konstant men huvudordet varieras.
T ex om futurumkonstruktion ska läras in behöver man höra frasen ”ska Xa” med många olika verb för att få syn
på att futurum gör man genom att sätta ”ska” framför verbet som ska stå i infinitivform (hoppa, dansa etc).
ska hopp-a, ska dans-a, ska köp-a, ska hinn-a, ska simm-a, ska läs-a, ska spel-a
Nya ord måste förekomma i olika sammanhang –
först då ingår det i ett stabilt nätverk och får tillräckligt
många kopplingar.
Ordförrådet måste vara stort
och välorganiserat.
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
2015-08-12
Bra språkpedagogik gynnar ALLA barn!
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Flerspråkighet och språkstörning
Flerspråkighet orsakar aldrig
språkstörning.
Signifikant försening tyder på
språkstörning.
Tidig diagnos viktig.
Barn med språkstörning lär
sig två språk lika bra/dåligt
som de lär sig ett språk.
Viktigt att aldrig beröva en
människa möjligheten att
kommunicera med närstående
och personer i det omgivande
samhället. (utanförskap i familjen)
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
2015-08-12
Flerspråkighet och språkstörning
• Svårigheter på alla språken
• Språkförmågan bedöms
på barnets alla språk med hjälp av tolk
på logopedmottagningen på UAS.
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter
Allmänna svårigheter
Brister i basen.
Kognitiva svårigheter.
Om man lärt sig läsa och skriva
på förstaspråket
går läsinlärningen lättare
på andraspråket.
Specifika = dyslexi
Svårigheter med fonologisk
medvetenhet.
Språkens ortografi är inte
av avgörande betydelse.
Länkar och källor
http://www.sprakenshus.se/
http://www.sprakradet.se/
Facebookgrupper: Svenska som andraspråk, Anna Kaya
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet:
www.andrasprak.su.se
Paradis, J, Genesee, F, Crago, M: Dual language development & disorders, 2nd ed, 2011
Hyltenstam, K, Lindberg I, (red): Svenska som andraspråk i forskning, undervisning
och samhälle. Studentlitteratur, 2004
Gibbons, P: Stärk språket, stärk lärandet. Hallgren & Fallgren, 2010
Wagner m fl: Den flerspråkiga människan, Studentlitteratur, 2010
Eva-Kristina Salameh, logoped och specialist på flerspråkighet med normal
och avvikande språkutveckling
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
2015-08-12
TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!
Mejla gärna om ni har frågor och synpunkter:
[email protected]
Anna Selmer Holmberg, leg logoped
2015-08-12