Geometriska begrepp i Linjär algebra Introduktion Vid uppgiftslösning i Linjär algebra är det ofta fördelaktigt att rita en ๏ฌgur som hjälp. Här har några vanliga geometriska begrepp samlats, illustrerade i enkla ๏ฌgurer. Förhoppningen är att det här bladet ska leda dig rätt och komma väl till pass under kursens gång, och att du när kursen är slut inte längre skall behöva det mer. Geometri i planet I planet pratar vi om punkter, linjer och vektorer. Nedan ser vi en punkt ๐ och en linje โ. Linjen โ fortsätter förstås oändligt i båda riktningarna. ๐ ๐ฏ ๐0 โ En linje är också bestämd av två punkter ๐0 och ๐1 . Givet dessa får vi ju nämligen fram en riktningsvek→→→→→→ tor ๐ฏ =๐0 ๐1 . ๐1 ๐0 โ Plan (i rummet) För att entydigt bestämma ett plan i rummet räcker det att vi känner till en punkt ๐0 i planet och två icke-parallella riktningar ๐ฏ1 och ๐ฏ2 som är parallella med planet. โ1 ๐ โ2 โ3 Figuren ovan fungerar i både planet och rummet. Om vi är i planet så skär linjerna โ1 och โ3 nödvändigtvis varandra. I tre dimensioner framgår det inte av ๏ฌguren. Skärning mellan linje och plan Om linjen โ inte är parallell med planet ๐ så skär โ och ๐ varandra i en entydig punkt (๐ i ๏ฌguren). โ โ Geometri i rummet I rummet behandlar vi punkter, linjer, plan och vektorer. Nedan ser vi en punkt ๐ , en linje โ och ett plan ๐. Eftersom vi inte kan rita oändligt stora ๏ฌgurer så ritar vi alltid bara en del av linjer och plan. ๐ ๐0 ๐ฏ2 ๐ฏ1 Det räcker också att känna till en punkt ๐0 i planet och en normal ๐ง till planet. ๐ง ๐ ๐ โ ๐0 ๐ ๐ Om linjen och planet är parallella så är det antingen så att de inte har några gemensamma punkter alls (se โ1 och ๐) eller så ligger linjen i planet (se โ2 och ๐). โ1 ๐ Riktad sträcka, vektor Två punkter ๐ด och ๐ต (i planet eller rummet) bestämmer en riktad sträc→→→→→ ka ๐ด๐ต från ๐ด till ๐ต. Vektorer de๏ฌnieras som ekvivalensklasser av riktade sträckor där två riktade sträckor sägs vara ekvivalenta om den ena kan fås genom parallellförskjutning av den andra. I ๏ฌguren nedan är den →→→→→ riktade sträckan ๐ด๐ต en representant för vektorn ๐ฎ. ๐ต ๐ฎ ๐ด →→→→→ Vi identi๏ฌerar ofta ๐ฎ och ๐ด๐ต , och →→→→→ skriver således ๐ฎ =๐ด๐ต . Linje (i planet eller rummet) Vad behöver vi veta för att bestämma en linje? Till exempel räcker det att känna till en punkt ๐0 på linjen och en riktningsvektor ๐ฏ (det vill säga en vektor parallell med linjen). Ett plan är även entydigt bestämt om man känner till tre punkter ๐0 , ๐1 och ๐2 i planet (som inte ligger längs en linje). Vi känner ju då auto→→→→→→ matiskt två riktningar ๐ฏ1 =๐0 ๐1 och →→→→→→ ๐ฏ2 =๐0 ๐2 . ๐ ๐0 ๐1 ๐2 Skärning mellan två linjer Två linjer i planet skär varandra i en punkt precis då de inte är parallella (se till exempel โ1 och โ2 som skär varandra i punkten ๐ i ๏ฌguren nedan). Om två linjer i planet är parallella så ๏ฌnns två fall, antingen är de samma linje eller så skär de inte varandra alls (โ2 och โ3 i ๏ฌguren nedan skär inte varandra). För att två linjer i rummet skall skära varandra i en punkt så är nödvändigt men inte tillräckligt att de ej är parallella. โ2 ๐ Skärning mellan två plan Även vid skärning av två plan kan tre fall uppstå. Om planen ๐1 och ๐2 ej är parallella så skär de varandra längs en linje โ. ๐2 ๐1 โ Om ๐1 och ๐2 är parallella så kan de antingen vara förskjutna och därmed inte skära varandra alls ๐ฑ ๐0 ๐1 ๐2 ๐ฏ eller så är de parallella och sammanfaller helt. ๐1 = ๐ 2 ๐ ๐ฑ′ Ortogonal projektion på linje I ๏ฌguren nedan är punkten ๐1 projektionen av ๐0 på โ. Det betyder att ๐1 är den punkt på โ som ligger närmast ๐0 . ๐0 ๐1 Vid räkningar är det ofta smidigt att se det som vektorer i stället för punkter. Den projicerade vektorn ๐ฑ′ nedan erhålls genom att subtrahera projektionen av ๐ฑ (med fotpunkt satt i planet ๐) på ๐ง från ๐ฑ. ๐ง Skalärprodukt Skalärprodukten mellan två vektorer ger ett tal. Detta tal är positivt om vektorerna ”pekar med varandra”, noll om de är vinkelräta mot varandra (dvs. ortogonala) och negativt ”om de pekar mot varandra”. ๐ฏ ๐ฏ ๐ฎ ๐ฑ Spegling i plan Att spegla en punkt ๐0 i ett plan ๐ innebär att man ska hitta en punkt ๐1 sådan att ๐0 och ๐1 ligger på samma avstånd till ๐ och att linjen genom ๐0 och ๐1 är ortogonal mot ๐. ๐0 ๐ฎ⋅๐ฏ<0 Vektorprodukt Vektorprodukten, även kallad kryssprodukten, ๐ฎ × ๐ฏ är en vektor som är ortogonal mot både ๐ฎ och ๐ฏ. Dessutom ska det gälla att vektorerna ๐ฎ, ๐ฏ och ๐ฎ × ๐ฏ är positivt orienterade. Längden på ๐ฎ × ๐ฏ ges av arean av den parallellogram som ๐ฎ och ๐ฏ spänner upp. ๐ง ๐ฑ′ ๐ฎ ๐ฎ⋅๐ฏ=0 ๐ฎ⋅๐ฏ>0 ๐ Ibland ser man det som att man projicerar vektorn ๐ฑ (med sin fotpunkt satt på linjen) på linjen โ. I själva verket är ๐ฑ′ nedan den ortogonala projektionen av ๐ฑ på en riktningsvektor till โ. ๐ฏ ๐ฎ ๐1 โ ๐ฑ ๐ฑ′ โ ๐ Spegling i linje Punkten ๐1 nedan är speglinen av ๐0 i linjen โ. Det betyder att ๐0 och ๐1 har samma avstånd till โ och att linjen genom ๐0 och ๐1 skär โ under rät vinkel. ๐0 ๐1 Även här är det ofta smidigt att arbeta med vektorer. Speglingen ๐ฑ′ av ๐ฑ (med fotpunkt satt i ๐) i ๐ erhålls genom att från ๐ฑ subtrahera två gånger projektionen av ๐ฑ på ๐ง. ๐ฎ×๐ฏ ๐ง ๐ ๐ฎ ๐ฏ I bilden ovan har vi ritat in ๐ฎ och ๐ฏ i ett plan, och understryker att ๐ฎ × ๐ฏ är en normal till planet (dvs. den är parallell med vilken annan given normal ๐ง som helst). Ortogonal projektion Den ortogonala projektionen ๐ฑ′ av en vektor ๐ฑ på en vektor ๐ฏ är en vektor parallell med ๐ฏ och som berättar hur mycket ๐ฑ pekar i ๐ฏ:s riktning. Den är vald så att vektorn ๐ฑ″ = ๐ฑ − ๐ฑ′ är ortogonal mot ๐ฏ. โ ๐ฑ ๐ ๐1 Även spegling kan vi åskådliggöra med vektorer. Här är ๐ฑ′ speglingen av ๐ฑ (med fotpunkt satt på โ) i linjen โ. ๐ฑ ๐ฑ′ Sned projektion Ibland projicerar man inte ortogonalt ner i ett plan utan längs en annan given riktning ๐ฏ. I ๏ฌguren nedan är punkten ๐1 projektionen av punkten ๐0 ner i planet ๐ längs riktningen ๐ฏ. ๐0 โ ๐ฏ ๐ฑ′ Ortogonal projektion på plan Att projicera en punkt ๐0 ortogonalt ner i ett plan innebär att hitta den punkt ๐1 i planet som ligger närmast ๐0 . ๐ ๐1