PEG - Halmstads kommun

☒ RIKTLINJE
☐ RUTIN
Riktlinjer för patienter inom social- och
hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond,
percutan endoskopisk gastrostomi (PEG),
gastrotub och ”knapp”
Framtagen av Barbro
Hansson och Linda Gillrup
Gäller from:
2014--11-18
godkänd av:
Gäller tom:
2016-11-01
Eva-Karin Stenberg
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Gemensam
med Regionen:
Ja:
Nej
Gäller egen regi:
Ja
Process
hänv.
Gäller
privatregi:Ja
Riktlinjer för patienter inom socialoch hemvårdsförvaltning med
nasogastrisk sond, percutan
endoskopisk gastrostomi (PEG),
gastrotub och ”knapp”
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED
NASOGASTRISK SOND SOM SÄTTS MED LEDARE
Indikationer
Tunn sond för sondmats tillförsel
Komplikationer-åtgärder
Skötsel
Matning
Tillförsel av läkemedel
Bytesfrekvens för sonder
Vid dödsfall
OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED
PERKUTAN ENDOSKOPISK GASTROTOMI – PEG
Indikationer
Relativa kontraindikationer
Förberedelser
Förberedelser inför PEG inläggning
Dag 0 (operationsdagen)
Dag 1-3
Skötsel dag 4 och framåt
Borttagande eller byte av PEG
Vid dödsfall
OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED
GASTROTUB OCH ”KNAPP”
Skötselråd
Om gastrotuben eller ”knappen” dragits ut
SKÖTSEL AV PEG OCH GASTROTUB ”KNAPP”
Åtgärder för att förhindra infektioner runt stomat
Infektioner runt stomat
Komplikationer – åtgärder
Förvaring av sondmat
Matning
Pump
Vid stopp i PEG/gastrotub/”knapp”
Matningsrelaterade komplikationer
Tillförsel av läkemedel
Vid dödsfall
Omvårdnad
Uppföljning och dokumentation
Beställning av sondmat och pump
sida 4-6
sida 7-8
sida 9
sida 10-13
Sidan 2 av 16
MATNINGSSCHEMA – STARTSCHEMA
sida 14-15
FÖRFATTARE OCH KONTAKTPERSONER
sida 16
BESTÄLLNING AV SONDMAT
se separat bilaga
Sidan 3 av 16
OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED
NASOGASTRISKSOND SOND SOM SÄTTS MED LEDARE
Enteral nutrition via nasogastrisk sond till mag – tarmkanalen ordineras av läkare då
patienten inte kan tillgodose sig sitt energi – och näringsbehov på naturligt sätt.
Om patienten blir beroende av enteral nutrition under en längre tid bör man överväga att
anlägga en PEG. Förutsättningen för att det skall fungera är att patienten har en
fungerande mag-tarmkanal.
INDIKATIONER
 Allmänt behov av näringstillskott/medicin
 Sväljningsproblem
 Tumörer i svalg och/eller matstrupe
 Neurologiska sjukdomar
 Traumapatienter
TUNN SOND FÖR SONDMATSTILLFÖRSEL
 Vid osäkerhet om sondens läge ska sonden kontrolleras med röntgen. Detta gäller
speciellt patienter med nedsatt reflexförmåga och medvetslösa patienter eller om
sonden ska ligga i tunntarmen.
 Om patienten har en intravasal infart eller epiduralkateter eller någon annan form av
kateter som t.ex. suprapubiskateter eller pyelostomikateter utöver den nedlagda
sonden ska infartsvägarna märkas enligt författningshandboken för att förhindra
förväxling. Elever och studerande får inte självständigt utföra sondmatning av
patienter som även har intravasal kateter och/eller epiduralkateter.
 Alla sprutor ska märkas med ”endast för sond” vid samtidig intravenös infartsport
för att förhindra förväxling med sprutor för intravasalt bruk
 Fixera sonden så att det inte känns obehagligt och så att tryckskador undviks.
 Mät och dokumentera sondens längd från näsborre till sondens ände
 Dokumentera vilken sorts sond patienten har och var sondspetsen mynnar. Det har
betydelse för flödeshastigheten och för hur stor volym patienten tolererar.
 Sonden används enligt läkarordination
KOMPLIKATIONER
Trycknekros på näsvingen
ÅTGÄRDER
Risken minimeras genom daglig observation och
justering av läget.
SKÖTSEL
 Kontrollera patientens näsa och byt fixeringstejp dagligen
 Inspektera näsan och tvätta vid behov med en fuktad kompress. Var observant på
eventuella tryckskador
 Undvik tryckskador genom att då och då ändra sondens fixeringsläge på näsvingen
 Eventuell hjälp med munvård, regelbundna besök hos tandhygienist
rekommenderas.
Sidan 4 av 16
MATNING
 Var noga med handhygien när du förbereder maten och genomför matningen, basala
hygienrutiner gäller, se MAS riktlinjer
 Handskar skall användas enligt basala hygienregler pga. risk för
kroppsvätskekontakt, se MAS riktlinjera
 Sprutan byts en gång per vecka
 Sprutan diskas efter varje användning, ta isär spruta och kolv, tvätta i varmt vatten
och diskmedel, skölj rent under kallt vatten, låt sprutan lufttorka isärtagen
 Skall utföras av sjuksköterska, får ej delegeras till omsorgspersonal.
 Kontrollera sondens läge inför varje matningstillfälle genom att spruta ner luft,
samtidigt som ett stetoskop placeras över magsäcken. Det ska då höras ett tydligt
kurr om sonden ligger på plats. Om det råder tveksamhet kring läget ge aldrig något
i sonden. Försök eventuellt att backa sonden, ibland kan en knick uppstå. Forcera
aldrig vid motstånd.
 Bered och tillför mat och mediciner enligt läkarens eller dietistens ordination och
tillverkarens anvisningar
 Använd samma fabrikat på sondvälling, aggregat och pump
 Näringslösningen bör vara rumstempererad
 Hängtid för näringslösningen är 24 timmar om den inte kopplas ifrån patienten – så
fort den kopplats bort gäller 4 timmar
 Matningstiden styrs av hur patienten tolererar maten, variationer förekommer, och
var sonden mynnar
 Efter matningen skall sonden spolas genom med 20 – 50 ml vatten
 Sondmatsaggregat byts 1 gång per dygn hos patienter som har eget kylskåp i
bostaden/patientrummet. Aggregatet spolas genom med vatten så inga rester av
sondmat finns kvar, läggs i en plastpåse i kylskåpet
 Sondmatsaggregat byts efter varje matningstillfälle hos patienter som inte har eget
kylskåp i bostaden/patientrummet
 Sondmatsaggregatet byts efter varje matningstillfälle då infektioner eller
vinterkräksjuka grasserar på enheten
Patienten bör sitta eller halvsitta under matningen och 30 – 60 minuter efter för att minska
risken för kräkning och aspiration. Tänk på att magmunnen inte alltid är helt sluten när
patienten har sond. Detta ökar risken för aspiration i samband med sänkning av
huvudgärden vid förflyttning i säng.
FÖRVARING AV SONDMAT
 Oöppnad förpackning förvaras i rumstemperatur
 Öppnad förpackning ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom
den tid som anges på fabrikantens anvisningar
 Öppnad förpackning som stått i rumstemperatur mer än fyra timmar ska kasseras
Sidan 5 av 16
TILLFÖRSEL AV LÄKEMEDEL
 Kontrollera sondläge med luftinsprutning
 Märk sprutan med “endast för sond“ om samtidig intravasal infart och/eller epidural
kateter utöver den nedlagda sonden finns
 Sprutan diskas efter varje användning, ta isär spruta och kolv, tvätta i varmt vatten
och diskmedel, skölj rent under kallt vatten, låt sprutan lufttorka isärtagen
 Sprutan byts en gång per vecka
 Efteråt ska sonden spolas igenom med 20-50 ml ljummet vatten
 Använd i möjligaste mån flytande läkemedel
 Kontrollera att läkemedlet kan lösas upp i vatten
BYTESFREKVENS FÖR SONDER
 Vanligen byts sonder av PVC efter 3 – 7 dagar. Sonder av annat material kan ligga
längre. Sonder av polyuretan kan ligga upp till tre månader och silikonsonder upp
till ett år.
 Inom hemsjukvården byts sonderna på vårdcentral eller på sjukhuset
VID DÖDSFALL
 Avlägsna sonden
Sidan 6 av 16
OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED
PERCUTAN ENDOSKOPISK GASTROSTOMI
En Percutan Endoskopisk Gastrostomi (PEG) är en förbindelse mellan magsäcken och den
främre bukväggen ut mot huden.
PEG:en som består av en sond, förs in i magsäcken via ett ingrepp med hjälp av ett
gastroskop och ett litet snitt på buken. Änden av sonden är försedd med en stopplatta och
på utsidan närmast huden sitter en fixeringsplatta som är justerbar för att hålla sonden på
plats. Ingreppet sker under lokalbedövning i svalg och hud. Stomin kan användas under
lång tid för närings – och läkemedelstillförsel. Enligt kliniska erfarenheter kan sonden
ligga på plats i många månader utan komplikationer.
Effekter som uppges vid användning av PEG i förhållande till nässond är högre
livskvalitet, en bättre och jämnare näringstillförsel, minskad risk för malnutrition och
bättre förutsättningar för rehabilitering.
Förutsättningen för att en PEG skall fungera är att patienten har en fungerande magtarmkanal.
INDIKATIONER
 Allmänt behov av näringstillskott/medicin
 Sväljningsproblem
 Tumörer i svalg och/eller matstrupe
 Neurologiska problem
 Traumapatienter
 Patienter som av praktiska och kosmetiska skäl föredrar en PEG istället för nässond
 Patienter som drar ut nässond
RELATIVA KONTRAINDIKATIONER
( det finns få eller inga absoluta kontraindikationer )
 Situationer där man inte kan utföra en säker endoskopi
 Ascites
 Blödningssjukdomar
 Extrem fetma där man inte kan genomlysa abdomen för att indikera insticks stället
 Patienter tidigare opererade med ventrikelresektion kan ibland vara svåra att lägga
PEG på
FÖRBEREDELSER INFÖR PEG INLÄGGNING
 Information till patient och vid behov till närstående.
 Utförlig och lättöverskådlig beskrivning med bilder över ingreppet inklusive
stomislang, finns för visning, kontakta Barbro Hansson Socialförvaltningen, Linda
Gillrup Hemvårdsförvaltningen, se under kontaktpersoner
 Fastande minst 4 timmar innan ingreppet
 Duscha patienten operationsdagens morgon
 Noggrann mun- och tandrengöring med klorhexidinlösning för munvård för att
undvika bakterieinfektioner
Sidan 7 av 16
 När patienten bor på särskilt boende kan PEG -sättningen ske polikliniskt
DAG O (OPERATIONSDAGEN)
 Fastande
 Dokumentera fabrikat och storlek på PEG:en i journalen
 Observera: mjuk buk, inga blödningar
 Ge smärtstillande vid behov
 Om hemgång samma dag tillsyn av magen
 Ordination från kirurgen vad gäller sondmat och att äta per os
DAG 1-3
 Observera: mjuk buk
 Observera ev. trycksår
 Får äta och dricka om läkare tillåter
 Starta sondmat enligt schema
 Lossa ej stopplattan
 Omläggning dagligen med torr kompress
 Det går bra att duscha om man täcker över PEG:en
SKÖTSEL DAG 4 OCH FRAMÅT
 Observera: mjuk buk
 Observera ev. trycksår runt PEG.en
 Omläggning 1-2 gånger per vecka samt efter dusch med tvätt runt stomin med tvål
och vatten, torr kompress, undvik häfta på huden
 Stopplattan kan lossas och spännas igen. Vid ökad eller minskad vikt kan man
behöva justera stopplattan
 Kontrollera att PEG:en sitter korrekt och inget stopp föreligger på följande sätt:
testa med ljummet vatten att det ej är stopp i sonden
 Vrid PEG:en 1 varv och kontrollera att PEG:en är rörlig 1-2 gånger per vecka för att
förhindra att stopplattan fastnar på insidan, detta ska göras så länge PEG:en sitter
 Spola med ljummet vatten 20-50 ml, 1-2 gånger per vecka om Peg:en inte används
 Det går bra att bada och duscha utan att täcka över PEG:en
BORTTAGANDE ELLER BYTE AV PEG
 Byte och skötsel enligt leverantörens anvisning
 Icke fungerande PEG byts till gastrotub eller knapp (se skötselråd längre ner)
 Byte till knapp kan ske tidigast efter 8-10 veckor (vanligast hos barn)
 Hur och när PEG:en skall tas bort ordineras av patientansvarig läkare
 Om PEG:en av någon anledning skall tas bort måste den ha suttit minst 10 dagar,
stomat skall ha läkt
VID DÖDSFALL
 Ta bort PEG:en genom att klippa av den i nivå med huden, sätt en tejpbit över hålet.
Sidan 8 av 16
OMHÄNDERTAGANDE AV PATIENTER MED
GASTROTUB OCH ”KNAPP”
 När en peg inte längre fungerar kontakta läkare för eventuellt byte till gastrotub
eller ”knapp”. Byte av gastrotub och ”knapp” sker enkelt och kan göras av
sjuksköterska eller anhörig enligt läkarordination och fabrikantens anvisning.
Knappen och gastrotuben består av en ballong i änden, kuff, som fylls med sterilt
vatten. Knappen är kort och slutar i nivå med huden, gastrotuben är cirka 30 cm
lång från huden och hålls på plats med kuff och en stopplatta. Benämningen på
gastrotuben kan vara olik beroende på fabrikat. Visningsmaterial finns hos Barbro
Hansson Socialförvaltningen och Linda Gillrup Hemvårdsförvaltningen , se under
kontaktpersoner
SKÖTSELRÅD
 Observera mjuk buk
 Observera ev. trycksår under stopplattan
 Omläggning 1-2 gånger per vecka samt efter dusch med tvätt runt stomin med tvål
och vatten, torr kompress, undvik häfta på huden
 Stopplattan kan lossas och spännas igen
 Kontrollera mängden sterilt vatten i ballongen och fyll på vid behov = kuffa om en
gång var till varannan vecka, gäller både gastrotub och ”knapp”
 Gastrotub/”knapp” byts när den inte fungerar längre (ca 1-3 månader). Orsaken till
byte kan vara att ballongen inte behåller vattnet eller att slangen har täppts till.
 Bytet sker av sjuksköterska. Kuffen töms, slangen dras ut. Ny slang sätts i stomin.
Kuffa upp med sterilt vatten. Instruktioner finns på internet, sök på mic key knapp
 Ha alltid en gastrotub/knapp i reserv hemma
 Kontrollera att gastrotuben/knappen sitter korrekt och inget stopp föreligger på
följande sätt: -testa med ljummet vatten att det inte är stopp i sonden
 Spola med ljummet vatten 20-50 ml 1-2 gånger per vecka om den inte används
 Det går bra att bada och duscha utan att täcka över gastrotub/knapp
OM GASTROTUBEN ELLER ”KNAPPEN” DRAGITS UT
 Ta kontakt med läkare/sjuksköterska. Sätt en bit av slangen i stomat så att inte den
drar ihop sig, se skötselråd ovan
 Byte av gastrotub eller knapp enligt leverantörens anvisning
Sidan 9 av 16
SKÖTSEL AV PEG OCH GASTROTUB/”KNAPP”
ÅTGÄRD FÖR ATT FÖRHINDRA INFEKTION RUNT STOMAT
 Tvätta runt stomat med vatten och tvål 1-2 gånger per vecka.
 Byt kompressen dagligen och vid behov.
INFEKTION RUNT STOMAT
Om det är ömt, rodnat eller vätskande runt gastrostomin, kontakta ansvarig läkare eller
sjuksköterska.
KOMPLIKATIONER
 Läckage runt stomat
 Granulationsvävnad
 Trycknekros
ÅTGÄRDER
kontrollera, sitter stopplattan för löst?
lapisering
förhindras genom att stopplattan inte
spänns för hårt/för kort ”knapp”
FÖRVARING AV SONDMAT
 Oöppnad förpackning förvaras i rumstemperatur
 Öppnad förpackning ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom
den tid som anges på fabrikantens anvisningar
 Öppnad förpackning som stått i rumstemperatur mer än fyra timmar ska kasseras
MATNING
 Var noga med handhygien när du förbereder maten och genomför matningen, basala
hygienrutiner gäller, se MAS riktlinjer
 Handskar skall användas enligt basala hygienregler pga. risk för
kroppsvätskekontakt, se MAS riktlinjer
 Bered och tillför mat och mediciner enligt läkarens eller dietistens ordination och
tillverkarens anvisningar
 Använd samma fabrikat på välling, aggregat och pump
 Kontrollera att PEG:en/gastrotub/”knapp” sitter korrekt och inget stopp föreligger
genom att spola med 20-50 ml ljummet vatten
 Näringslösningen bör vara rumstempererad
 Hängtid för näringslösningen är 24 timmar om den inte kopplas ifrån patienten – så
fort den kopplas ifrån gäller fyra timmar
 Matningstiden styrs av hur patienten tolererar maten, variationer förekommer
 Patienten bör sitta eller halvsitta under matningen och 30 – 60 minuter efter, för att
minska risken för kräkning och aspiration
 Kontrollera att buken är mjuk och oöm och att patienten mår bra innan sondmaten
kopplas på
 Efter matningen ska sonden spolas igenom med 20-50 ml ljummet vatten
 Kaffe, te, näringsdrycker, nyponsoppa och motsvarande kan ges i PEG:en om det är
rumstempererade
Sidan 10 av 16
 Sondmatsaggregat byts 1 gång per dygn hos patienter som har eget kylskåp i
bostaden/patientrummet. Aggregatet spolas genom med vatten så inga rester av
sondmat finns kvar, läggs i en plastpåse i kylskåpet
 Sondmatsaggregat byts efter varje matningstillfälle hos patienter som inte har eget
kylskåp i bostaden/patientrummet
 Sondmatsaggregatet byts efter varje matningstillfälle då infektioner eller
vinterkräksjuka grasserar på enheten
 Sprutan byts en gång per vecka
 Sprutan diskas efter varje användning, ta isär spruta och kolv, tvätta i varmt vatten
och diskmedel, skölj rent under kallt vatten, låt sprutan lufttorka isärtagen
 Mellankopplingsslang till ”knapp” byts var eller varannan dag
 Mellankopplingsslang spolas genom med vatten och förvaras i en plastpåse i
kylskåp mellan matningarna
 Om patienten har en intravasal infart eller epiduralkateter eller någon annan form av
kateter som t.ex. suprapubiskateter eller pyelostomikateter utöver den nedlagda
sonden ska infartsvägarna för att förhindra förväxling. Elever och studerande får
inte självständigt utföra sondmatning av patienter som även har intravasal kateter
och/eller epiduralkateter Sondmatningen får då ej heller delegeras.
 Alla sprutor ska märkas med ”endast för sond” vid samtidig intravenös infartsport
för att förhindra förväxling med sprutor för intravasalt bruk.
PUMP
Oftast går det bra att ge mat utan pump. Det finns inga bestämda regler för att använda
pump eller ej men viktigt är att man använder samma fabrikat på välling, aggregat och
pump.
VID STOPP I PEG:EN/GASTROTUB/”KNAPP”
 Spola alltid PEG:en/gastrotub/knappen med vatten efter varje användnings tillfälle.
Spola med minst 20 ml vatten för att förebygga stopp
 Rester av sondnäring eller läkemedel som finns kvar kan ge upphov till stopp eller
läckage. Försök att spruta igenom vatten/vichyvatten med hjälp av en spruta. Tryck
inte för hårt, aspirera försiktigt, kläm längs slangen, det kan häva stoppet om detta
inte lyckas, kontakta sjuksköterska/läkare.
MATNINGSRELATERADE KOMPLIKATIONER
 Illamående - kräkningar kan bero på för snabb administrering, dålig tolerans mot
näringslösningen, obstipation, för låg huvudända. Avbryt sondmats tillförseln,
prova efter ett tag med sänkt hastighet, höj huvudändan vid behov.
 Risken för diarré ökar efter lång tarmvila, för snabb administrering, kolhydratrika
lösningar, antibiotika behandling, för kall näringslösning, kontamination av
näringslösning eller aggregat
 Gasbesvär, magknip och förstoppning kan orsakas av medicinering- speciellt morfin
preparat- uttorkning, för lite eller för mycket fiber, kan bero på sondmaten uppmärksamma ev. intolerans
Sidan 11 av 16
 Mat i luftvägarna p.g.a. rapning eller kräkning, kan ge patienten hosta eller problem
med andningen. Avbryt genast matningen och kontakta läkare/sjuksköterska.
TILLFÖRSEL AV LÄKEMEDEL
 Spruta byts en gång per vecka
 Märk sprutan med ”endast för sond” vid samtidig intravenös infartsport för att
förhindra förväxling med sprutor för intravasalt bruk
 Använd i möjligaste mån flytande läkemedel
 Kontrollera att läkemedlet kan lösas upp i vatten
 Kontrollera att inget stopp föreligger genom att spola med 20-50 ml ljummet vatten
 Spola med minst 20-50 ml vatten efter läkemedelstillförseln
 Sprutan diskas efter varje användning, ta isär spruta och kolv, tvätta i varmt vatten
och diskmedel, skölj rent under kallt vatten, låt sprutan lufttorka isärtagen
VID DÖDSFALL
 Ta bort gastrotub/knapp, täck hålet med en tejpbit
 Ta bort PEG:en genom att klippa av den i nivå med huden, sätt en tejpbit över hålet.
OMVÅRDNAD
Personer som får sondmatning har inte måltiderna och den sociala gemenskapen kring
dessa att se fram emot, vilket kan leda till isolering och att den sociala gemenskapen med
andra boende och anhöriga bryts. Det är mycket viktigt att tänka på att en person som får
sondmat saknar smaksensationer som fast föda ger. Därför behövs extra stöd och
uppmuntran från vårdpersonalen.
Det är viktigt med god munhygien flera gånger per dag hos vårdtagare som inte äter. Det
finns inget hinder för vårdtagaren att inta föda oralt om läkaren inte motsätter sig detta.
Regelbunden kontakt med tandhygienist rekommenderas.
UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION
Upprätta en nutritionsplan med problem, mål och omvårdnadsåtgärder i
omvårdnadsjournalen, utvärdera regelbundet. Dokumentera det dagliga intaget av
sondnäring, använd medicinsk behandlingslista till Hemdoc. Följ patientens vikt
regelbundet. Ordination av fortsatta kontroller vad det gäller vikt och blodprover sköts av
patientansvarig läkare
BESTÄLLNING AV SONDMAT OCH PUMP
 För brukare på särskilt boende, äldreboende, ingår sondnäring i kost och
omvårdnadsavgiften. Sondmat och aggregat beställs via Post Nord, faktureras
boendet. Alla tillbehör faktureras boendet.
 För brukare i ordinärt boende, dit även servicehus räknas, beställs sondmat och
aggregat från Post Nord se bilaga beställning för fakturaadress
 För brukare som bor på socialförvaltningens gruppboende beställs sondmat och
aggregat Post Nord och faktureras boendet. Alla tillbehör faktureras boendet.
Sidan 12 av 16
 För brukare som tillhör socialförvaltningen och bor i ordinärt boende eller har
personligt assistens beställs sondmat och aggregat från Post Nord. Alla tillbehör
faktureras Socialförvaltningen.
 Läkare på Medicinkliniken, Kirurgkliniken och Öron-näs och hals kliniken samt
Barn och ungdomskliniken kan ordinera pump
 Pump levereras från MTA-hjälpmedel, Medicinsk tekniska avdelningen –
hjälpmedel, adress se sid 16
 Ryggsäck ordineras av sjuksköterska och hämtas på MTA – hjälpmedel, adress se
sid 16
 Återlämnande av sondmatspump sker till MTA – hjälpmedel, adress se sid 16
 Trasig sondmatspump lämnas till MTA – hjälpmedel, adress se sid 16
 MTA – hjälpmedel Region Halland Sjukhuset i Halmstad ansvarar för service och
ordnar utbytespump,
 Anmäl ny vårdtagare till Linda Gillrup Hemvårdsförvaltningen på blankett ”Rutin
för sondmat”
 Vid smitta skall pumpen rengöras enligt samma rutiner som andra hjälpmedel från
Hjälpmedelscentralen
Sidan 13 av 16
MATNINGSSCHEMA
Uträkning av energibehov
 Sängliggande vårdtagare 25 kcal/kg/dygn
 Uppegående vårdtagare 30 kcal/kg/dygn
 Uppbyggnadsfasen 35-40 kcal/kg/dygn
Uträkning av vätskebehov:
 30 ml/kg/dygn
 Vid temperaturhöjning 250 ml/grad över 37º
Material hos vårdtagaren
 Spruta 50/60 ml eller 20 ml spruta märkt med ”endast för sond” om det finns
samtidig intravenös infartsport och/eller epidural kateter utöver den nedlagda
sonden
 Rondskål att lägga sakerna i
 Droppställning
 Nappflaska till vatten
 Stetoskop till nässond
Startschemat kan användas individuellt beroende på när vårdtagaren senast åt. Har
vårdtagaren varit fastande i mer än ca 3 dygn krävs oftare långsam upptrappning för att
undvika gastrointestinala problem. Har fastan varit mindre än 3 dygn kan man prova
snabbare upptrappning. Om vårdtagaren får någon form av reaktion från magtarmkanalen, diarré, illamående o.s.v. styr det upptrappningen. Man kan då behöva gå
tillbaka en dag i schemat. Sondvälling och vatten kan ges var för sig
Startschema för näringslösningar
Välling
vatten
Dag 1
0
400 ml
dag 2
100 ml
300 ml
dag 3
150 ml
250 ml
dag 4
200 ml
200 ml
dag 5
300 ml
100 ml
dag 6
400 ml
50 ml
dag 7
500 ml
50 ml
tid
antal flaskor vätska ml
4 tim
3-4
1200-1600
4 tim
3-4
1200-1600
4 tim
3-4
1200-1600
3-4 tim
3-4
1200-1600
3-4 tim
3-4
1200-1600
2-3 tim
3-4
1350-1800
2 tim
3-4
1650-2200
kalorier
0
300-400
450-600
600-800
900-1200
1200-1600
1500-2000
Observera: ge enligt ordination intravenös vätska så vätskebehov och energibehov fylls
upp under tiden som upptrappningen varar
Sidan 14 av 16
Förslag på ungefärliga starttider och sondmatningsschema efter full upptrappning:
Klockan ca06- 08 500 ml sondvälling,
Klockan ca 12-13 500 ml sondvälling,
Klockan ca 16-18 500 ml sondvälling,
Klockan ca 20 500 ml sondvälling.




Tänk på att sondmaten är mat, vätska behövs också
Fyll på näring och energibehovet hos de som kan äta en del själv
När kost med anpassad konsistens går att äta minska på vällingtillförseln
Byte av vällingsort bör ske med en flaska i taget med början på morgonen för att
främja nattsömnen om besvär tillstöter
Sondvällingar Standard 500ml 500 kcal,
Elementär 500 ml 500 kcal,
Energirik 500 ml ca 750 kcal,
Fiberrik 500 ml 500kcal,
Anpassad för cancer patienter 500 ml 650 kcal.
Att tänka på vid sondmatning:
 Högläge
 Sondläget
 Alltid spola med minst 20-50 ml vatten efter varje användnings tillfälle
Undervisa patient och närstående om matningsteknik
Sidan 15 av 16
Författare och kontaktpersoner inom Halmstads kommun
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Eva-Karin Stenberg
Hemvårdsförvaltningen
Södra vägen 5
Tele: 035-13 87 59
Barbro Hansson
Sjuksköterska
Socialförvaltningen
Tele: 072 587 49 38
Linda Gillrup
Sjuksköterska
Hemvårdsförvaltningen
0706 99 97 29
Simon Amner
Sjuksköterska
Kirurgkliniken, avdelning 72
Tele: 035-13 11 72
Medicin Tekniska Avdelningen - Hjälpmedel, MTA, Region Halland Sjukhuset i
Halmstad. målpunkt C, plan 1
Öppettider helgfri måndag – fredag 8-12 och 13-16.
Tele 035 131979 eller 035 131982
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN
Sidan 16 av 16