Catharina Raudevere, Institut for Tvaerkulturelle og regionale Studier, Köpenhamns
universitet
Exil och tradition. Transnationell sufism i Sverige
Projektet har haft som syfte att dokumentera och analysera hur sufigrupper i Sverige
(och i viss mån Danmark) utvecklas och förändras i diaspora samtidigt som de
upprätthåller kontakter med formella sufiordnar i muslimska länder. Under arbetets
gång har de transnationella dimensionerna av gruppernas aktiviteter alltmer
accentueras. I våra publikationer problematiseras gränsdragningar med nationalstaten
som referensram. Få grupper, om ens någon, skulle definiera sig som en specifikt
svensk sufigrupp. Bland projektets informanter understryks inte sällan
ställningstaganden i förhållande till globala islamiska storheter (exempelvis predikanter
som med hjälp av media når världsomspännande publik) eller ställningstaganden i
kontroversiella frågor om hur islam praktiseras i en modern mångkulturell kontext
(exempelvis kvinnors aktiva rituella deltagande) som bärande identitetsmarkör i den
lokala kontexten. Världsmigration och globalisering blir därför ständigt återkommande
referenspunkter, även då sufisamlingar i en källarlokal i en svensk småstad diskuteras.
De båda delprojekten har studerat inbördes olika miljöer men använt snarlika metoder
för materialinsamlingen. Kvalitativa intervjuer, informella samtal, deltagande
observation och insamling av tryckta skrifter utgör det huvudsakliga empiriska
materialet. Däremot har den ursprungliga tanken att genomföra en strikt jämförelse av
slutresultaten avvisats.
Sufiordnar brukar framhävas som den primära organisationsformen, men
resultaten pekar än starkare än förväntat på nätverk med etnisk eller åldersmässig
grund. Det sufiska blandas därför med andra religiösa och nationella aktiviteter.
Strukturen på de lokala sufiska miljöerna och villkoren för insamling har i långa
stycken varit radikalt olika. Men de etniska konflikter, könsbarriärer och otydliga
organisationsformer som framkommit har också varit till fördel för projektet då det
skapat ett synnerligen intressant material om muslimskt liv i Sverige med tonvikt på
rituell praktik, lokala islamtolkningar. Utan större överdrift måste detta material sägas
vara unikt då det med konkretion pekar på vari de muslimska olikheterna ligger.
Istället för en traditionell jämförelse har projektet därför accepterat en inbjudan att
medverka i ett samlingsverk om islam i Sverige. Denna presentation av sufiskt liv i
Sverige bygger på fem olika fallstudier som är valda för att vara kontrastiva, istället för
att vaska fram det förement gemensamt sufiska.
Tre resultat kan särskilt framhävas som giltiga för projektet som helhet och dessa har
också fått konkreta konsekvenser för vidare internationella samarbeten. Projektets
kanske viktigaste resultat är att ett nätverk av internationella forskare som arbetar med
1
teman kring sufigruppers lokala och transnationella aktiviteter etablerades under
fastare former som en konsekvens av den konferens projektet arrangerade i september
2006. Detta nätverk har skapat en plattform för att analysera samtida sufism som en
självklar del av andra muslimska trender och inte som ett esoteriskt fenomen. Flera
bokprojekt, planer om workshops och gästföreläsningar har sprungit ur detta
kontaktnät.
I de båda delprojekten har sufigruppernas politiska dimensioner ytterligare
framkommit vilket också lett till kritisk analys av begrepp som rörelse, mobilisering,
inflytande och makt. Inte minst har en mer mångfasetterad aktörsanalys med avseende
på kön och generation bidragit till att förstå villkoren för och resultaten av lokala
aktiviteter.
En utgångspunkt för projektet var att sufiska sammanslutningar med sina handfasta
ritualer och informella nätverk på ett vardagsreligiöst plan är betydligt väsentligare för
den enskilde muslimen än våldshandlingar och extrem retorik. Med ovanstående som
utgångspunkt studerade projektet sufism som en vardaglig muslimsk fromhetsriktning
i Sverige där traditionsförmedling balanseras i förhållande till traditionsförändring och
särart i förhållande till integration.
Ett angeläget resultat av projektet blev därför ett bidrag till hur nutida praktiserad
islam kan diskuteras teoretiskt. I den inledande essän ”Translocal Mobility and
Traditional Authority Sufi Practices and Discourses as Facets of Everyday Muslim
Life” i projektets ”Sufism Today” diskuterar vi med nutida sufism som exempel dels
hur mångfacetterade islamiska fromhetspraktiker är idag, dels hur det vi benämner
som ”vardagsislam” förhandlas mellan traditionens försvarare och livsvillkor i
förändring. Med referens till termer som ”transnationell”, ”translokal”, ”exil”,
”tradition” och ”diaspora” måste studiet av islam som en levd erfarenhet knytas till
lokala sammanhang. En sådan koppling bör vara en bärande del i analysen av hur
islam produceras idag, eller med andra ord: hur islams traditioner ständigt förnyas och
omtolkas i syfte kunna behålla sin betydelse för människor som balanserar vad man
menar vara ”islam” och de förändringar som brukar benämnas globalisering.
En teoretisk utveckling av islamstudiet är viktig av flera skäl. Många
gånger saknas aktörsorienterade analyser av samtida islam. Vårt bidrag är ett fältbaserat
material som visar exempel på hur en majoritet muslimer praktiserar sin religion, och
där vi försökt undvika fokus på extrem islamistisk retorik eller en teologiserande bild
av sufismen.
Sammanfattningsvis bör framhållas att projektets resultat inte endast bekräftar en
internationell trend att förstå samtida muslimska aktiviteter utifrån globalisering och
transnationalism. Det finns också specifikt nordiska särdrag. Välfärdsstaten med
2
stödformer för invandrarorganisationer, jämställdhetsprojekt och föreningsliv har
definitivt påverkat sufiskt liv både till form och innehåll.
Insamlingsprocessen och analysen av resultaten har fört projektmedlemmarna närmre
en generell trend i studiet av religion där vi kommit i kontakt med andra
religionsvetare, men kanske framförallt etnologer, antropologer, sociologer och
statsvetare som både önskar en större corpus av empiri och teoretisk reflektion över
de roller religion kan spela i vardagen.
Nya perspektiv och frågeställningar har också influerat projektets arbete genom de
olika nätverk vi kommit i kontakt med. Genusanalysen, med avseende på både mäns
och kvinnors rituella aktiviteter och generationsperspektivet, har definitivt stärkts
genom de seminarier som arrangerats av det danska Forum for islamforskning.
I det nyetablerade internationella nätverk om islam, nationalism och samhällsbyggande
som leds av professor Elisabeth Özdalga (Ankara/Göteborg) har frågor som rör
formandet av en lokal politisk kultur lyfts fram. Projektet har inom ramen för detta
nätverk även drivit teoretiska frågor bruket av historien, kollektivt minne och
religionstolkning.
De två viktigaste publikationerna från projekt måste sägas vara volymen ”Sufism
Today” som under hösten publiceras av I.B. Tauris samt ”Muslim Women’s Rituals,
Authority and Gender in the Islamic World” som publiceras 2009 av samma förlag.
”Sufism Today” samlar ett antal ledande forskare som presenterar samtida sufiska
grupper som fromhetsalternativ, politiska instrument, nätverk och variabler på vad
islam kan vara. Denna bok sätter det skandinaviska materialet i en bredare empirisk
kontext och i relation till pågående teoretiska diskussioner. ”Sufism Today”
presenterar de viktigaste bidragen från konferensen projektet arrangerade 2006. I
boken om muslimska kvinnors ritualer framhålls kombinationen av genus- och
ritualanalys som ett verktyg att visa hur etablerade traditioner och maktordningar både
inskränker och utvecklar kvinnor som aktiva rituella subjekt. Gemensamt för de båda
böckerna är att de framhåller samtida sufism i alla dess olika och ibland
motsägelsefulla skepnader som en del av islams utveckling och med beröringspunkter
med andra religiösa rörelser. Därmed blir det skandinaviska material som samlats in av
projektet speglat i den globala värld som många av dess trender tar sin näring ur.
Øresundssamarbete har varit en betydande del av projektet och resulterat både i nya
forskningskontakter och gemensamma undervisningsprojekt. Båda
projektmedarbetarna har gjort ett antal nationella och internationella gästföreläsningar
vid andra universitet samt medverkat vid fortbildning för lärare, polis och
sjukvårdspersonal.
3
Catharina Raudveres delprojekt baserades på fältarbete bland bosniska muslimska
föreningar i Malmö (och i viss mån i Köpenhamn) med betoning på enskildas och
gruppers kopplingar till muslimska institutioner, sufiska samlingsplatser och årliga
ceremonier i Bosnien samt de nya auktoriteter som erövrat positioner i den
världsomspännande bosniakiska diasporan. Fältarbete gjordes också i Bosnien för att
få en klarare bild av de faktiska transnationella kontakterna.
I en första artikel, ”Between Nations and Global Islam. Sufi Activities and Community
Building among Bosnian Muslims in Southern Sweden” (Routledge, våren 2008),
diskuteras de sufiskt orienterade aktiviteterna ur ett diasporaperspektiv. Särskild vikt
läggs vid hur sufiska traditioner används som identitetsmarkörer för nationell identitet
i Sverige och i kontakterna med hemlandet. Ur detta perspektiv analyseras också
uppbyggnaden av församlingar och gemenskaper från tiden i flyktingförläggningarna
till idag.
En andra artikel, i volymen ”Sufism Today”, tar sin utgångspunkt i sufiska aktiviteter i
dagens Bosnien och deras inflytande på diasporagrupper (I.B. Tauris, hösten 2008).
Inte minst betonas hur de traditionella teologiska institutionerna inte endast utmanas
av de etablerade sufiordnarna utan också av ett flertal mer informella lokala grupper
och av transnationella neo-sufier. Denna förnyelse har ofta ett starkt både ekonomiskt
och ideologiskt stöd från diasporan, liksom det mest traditionalistiska motståndet
också det formuleras utifrån.
Från 2008 är Raudvere ledare för ett projekt med stöd i från Forskningsrådet for
kultur og kommunikation, ”Mellem konservativ reaktion og religiøs innovation.
Religiøse intellektuelle i Central- og Sydøsteuropa om fælleskab, autenticitet og
nation”. Hennes delprojekt behandlar hur fyra bosniska muslimska intellektuella
argumenterar kring religiös särart (inte minst det sufiska arvet), nation, identitet och
kollektivt minne. Detta projekt hade inte varit möjligt utan de erfarenheter och
kontakter ”Exil och tradition” gav.
Ambitionen är att kunna sammanställa de artiklar som de båda projekten genererar till
en monografi med arbetsnamnet ”Between Home and Home. Sufi Traditions and the
Contrasting Definitions of Bosniak Islam”.
Genusperspektivet i Raudveres delprojekt har ytterligare utvecklas genom samarbete
med professor Margaret Rausch, University of Kansas. Tillsammans är de på väg att
avsluta monografin ”Muslim Women’s Rituals, Authority and Gender in the Islamic
World” som ges ut av I.B. Tauris hösten 2009. Material från ”Exil och tradition”
4
kommer att presenteras i bokens avsnitt om sufiorienterade ritualer och inte minst är
kapitlet om kvinnligt religiöst ledarskap en produkt av projektet.
I Leif Stenbergs delprojekt om transnationella sufiordnar i Sverige har framför allt
enskilda sufier och mer informella grupper av sufier i Göteborg, Karlstad, Malmö och
Stockholm varit informanter. Projektet har fokuserats på enskilda och grupper med
koppling till Naqshbandi-ordens verksamhet i Sverige. I en längre artikel, som utgör
slutdokumentationen av projektet, kommer andra ordnars verksamhet dock att finnas
med som en form av referensram. Denna artikel, som kräver ytterligare arbete, är dock
ännu inte placerad. Stenberg avser att skicka in den till en internationell tidskrift under
höstterminen 2008. Textens arbetsnamn är ”Transnational Sufism in Sweden.
Discussing Three Examples of Naqshbandi Practices”. I artikeln kommer nytt material
om hur Naqshbandi-sufism utövas i Sverige att presenteras med syfte att diskutera
sufipraktikens organisationsformer snarare än att diskutera religiösa ideal och
uppfattningar om islam. Samtidigt finns det fog för att påstå att delprojektets rön
bekräftar de hypoteser som ställdes upp i ansökan om att dessa i dag informella, och
ibland marginaliserade, sufinätverk kommer att påverka utvecklingen av islam i
Europa.
5
