HAMNAR OCH HAVSMILJÖN

HAMNAR OCH HAVSMILJÖN
UPPMÄRKSAMMANDET AV UNDERVATTENSNATUREN I HAMNVERKSAMHET
Hamnverksamhetens effekter på den marina
miljön
Hamnverksamhet, i likhet med annan mänsklig aktivitet, lämnar sina spår i
naturen under vattenytan. Hur inverkar hamnaktiviteten på undervattensmiljön? Kan
man minska de skadliga effekterna av hamnverksamhet och hur kan man bättre ta
hänsyn till landskapet under vattenytan? De här frågorna har studerats som en del
av NANNUT-projektet, där man strävat till att ta fram arbetsredskap för beslutsfattare för att de bättre skall kunna ta undervattensnaturen i betraktande i beslutsprocesserna.
Östersjön är ett unikt hav. På grund av den
låga salthalten lever marina arter och sötvattensarter i samexistens sida vid sida, ofta nära
sin toleransgräns. Östersjön är dessutom ett
grunt hav som nästan helt saknar tidvattensväxlingar, medan temperaturväxlingarna är
stora och under vinterhalvåret är havet till
stora delar istäckt. De speciella förhållandena som råder i Östersjön ger upphov till ett
väldigt sårbart ekosystem ytterst känsligt för
förändringar.
Sedan mitten av förra seklet har Östersjöns
tillstånd försämrats, främst på grund av
övergödning, överske och miljögifter. Även
utnyttjandet av kusterna har ökat genom aktiviteter så som strandnära byggande, sandoch grustäkt från havsbotten, muddringar och
dumpning av muddermassor i havet. Också
tilltagande hamnverksamhet och transport av
till exempel olja och kemikalier till havs utgör
risker för havsmiljön. Transporttraken leder
till att främmande ämnen, men även arter,
sprids i Östersjön. För att bidra till en hållbar
utveckling av Östersjön bör alla intressenter
ta hänsyn till den känsliga miljön och sträva
efter att minimera skadliga effekter av sin
verksamhet.
Hamnverksamheten inverkar på undervattensmiljön genom:
•
•
•
•
•
•
hamnkonstruktioner som orsakar
förändringar i den marina miljön
utsläpp från hamnar och fartyg (t.ex.
utsläpp i luften,båtbottenfärger, förorenat
dagvatten)
fartygens rörelser, propellerströmmar och
ankring
spridning av främmande arter
muddring och dumpning av muddermassor
olyckor
Pärmbilder: Från vänster medsols: Malin Ek, Pekka Sundberg, Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral.
Vidstående sida: Pekka Sundberg
Bild: Malin Ek
Bilder: Pekka Sundberg, Malin Ek, Pekka Sundberg
Effekter på vattenkvaliteten och sedimenten
Vattenkvaliteten
och
bottensedimentets
tillstånd inverkar kraftigt på vilka organismsamhällen som kan förekomma på ett visst
område, men också på hur organismsamhällena mår.
Hamnverksamheten kan påverka vattenkvaliteten genom att öka mängden sedimentpartiklar och näringsämnen och förekomsten
av giftiga substanser i vattenmassan.
Vattenkvaliteten kan förbättras med system
för behandling av hamnars dag- och avloppsvatten. Dessutom är det viktigt att öka
beredskapen vid olyckor samt att noga välja
tidpunkt och tekniska lösningar vid muddring
och dumpning av muddringsmassor.
Hamnverksamhet inverkar på bottensedimenten främst genom utsläpp av miljöskadliga
ämnen och fysisk upprörning av mjuka
bottensubstrat. Många ämnen som släpps
ut är skadliga för vattenorganismer och bryts
inte ner, utan anrikas i sedimenten. Giftkällor
inom hamnverksamheten är till exempel antifoulingfärger på fartygens botten.
Fartygens rörelser och propellerströmmar rör
dessutom upp bottensediment, vilket leder
till att giftiga ämnen och näring frisätts från
bottnarna och vattnet grumlas. Fartygensvågsvall kan även påverka strandzonen
negativt genom ökad erosion. Genom att
styra traken till mindre känsliga områden och
sänka hastigheten kan miljöpåverkan från
sjöfarten minskas.
I anknytning till större hamnar förekommer
det ofta annan verksamhet som inverkar på
vattenkvaliteten och sedimenten. Därför är
det ytterst viktigt att beakta både de direkta
hamnaktiviteterna och övrig aktivitet i hamnområdet när man planerar verksamheten i
hamnarna.
Effekter på bottendjur, vattenvegetation och sk
Dagens hamn- och farledsområden har för
det mesta nyttjats under mycket lång tid.
Det här gör det svårt att avgöra vilka miljöförhållanden som rådde innan de togs i bruk.
Därtill är kunskapen om i vilken utsträckning
områden under vattenytan påverkas av
hamnverksamheten
bristfällig.
Vattenvegetation och bottendjur är i hög grad
beroende av sedimentets och vattnets
kvalitet samt strömningsförhållanden.
Bild: Raisa Turja
Långlivade bottendjur används ofta som indikator på havsbottnens tillstånd. Skadeämnen, så som organiska tennföreningar,
som ackumuleras i sedimenten har påvisats
inverka negativt på bottendjur. Organiska
tennföreningar (t.ex. TBT) har använts i giftfärger på båtbotten, men dessa är nuförtiden
förbjudna. Skadeverkningarna fortsätter dock
ännu länge, eftersom de föreningar som
anrikats i sedimenten bryts ner långsamt.
Höga halter av tennföreningar har mätts i
närheten av hamnar, farleder och dockor. Det
har påvisats att organiska tennföreningar orsakar störningar i tillväxten, utvecklingen och
förök-ningen hos bottendjur. De ökar även
mortaliteten speciellt hos musslor och snäckor.
Blåstång är en av nyckelarterna i Östersjön.
Tångbältet erbjuder skydd och föda för sk
och andra djurarter. Eftersom blåstång trivs
i ett friskt hav och inte kan växa och överleva i vatten med för hög grumlighet, är förekomsten, och speciellt djupet på förekomsten,
av blåstång en god indikator på tillståndet i
ett kustområde. Studier från Nordsjöhamnen
i Finland visar att förekomsten av blåstång
minskat signikant inom en kilometers radie
från områden där byggnads- och muddringsverksamhet skett. Sjöfarten kan inverka på
undervattensvegetationen indirekt via förändringar i sedimenten och vattenkvaliteten,
men också direkt genom att slita bort bottenvegetationen.
Hamnverksamheten kan inverka på kustskbestånden genom förändrade vattenströmmar vilket påverkar vattnets kvalitet och
temperatur. Fiskarnas reproduktionsområden
Blåstången är en nyckelart som erbjuder skydd åt ere andra undervattens arter. Blåstången lider av
grumligt vatten, djupet på förekomsten av tångbälten är en god indikator på tillståndet i ett kustområde.
Bilder: Juha Hyvärinen
påverkas negativt av sediment som grumlas
upp och lägger sig på rommen och dödar
den, samt av den erosion som uppkommer på
grund av fartygens vågsvall. Fartygstraken
påverkar även många skars barnkammare
genom att vattenrörelserna både sänker
vattentemperaturen och förändrar vattenväxtligheten och därför påverkar skynglens
överlevnad. Förekomsten av skadliga ämnen
i havsmiljön och anrikningen av dem i
näringskedjan kan inverka på skarnas
reproduktion samt på deras kvalitet som
människoföda.
Effekterna av hamnverksamhet på växtlighet
och skar kan minskas genom att begränsa
fartygens hastighet och genom att fridlysa
områden med värdefull växtlighet samt de
viktigaste reproduktionsområdena för skar
från fartygs- och båttrak.
Bild: Roosa Lassila
I samband med muddring och dumpning av
muddermassor i havet försvinner bottenoran
och -faunan såväl från det muddrade området
som från området där dumpningen sker. Vid
byggandet av bryggor och utvidgning av hamnområden använder man sig ofta av både
muddring och utfyllnad av havsområden. Det
här förändrar omgivningen både på land och
i havet.
Förändringar av strandlinjen kan inverka
på havets strömmar, vattenutbytet i området, samt de lokala isförhållandena. Dessa
förändringar inverkar i sin tur på hydrologiska
processer och på de livsbetingelser som råder
för de marina ekosystemen. Förändringar i de
marina ekosystemen återspeglas dessutom
i fågelbestånden och i de marina däggdjursbestånden.
Bild: Raisa Turja
Bild: Anna Reunamo
Främmande arter
En främmande art är en art som inte tillhör
vår ursprungliga ora och fauna och som har
spridits av människan över naturliga barriärer,
antingen avsiktligt eller oavsiktligt. En marin
främmande art kan föryttas från ett havsområde till ett annat med sjötransporter,
antingen i barlasten eller fäst på skrovet. De
esta arter klara sig inte på det nya området,
men i värsta fall kan en främmande art klara
sig så väl att den konkurrerar ut ursprungliga
arter i området. Ofta är det omöjligt att i efterhand avlägsna en främmande art som börjat
föröka sig på det nya området. Naturvårdslagen (NvL 43§) förbjuder oss därför att sprida
en främmande art i naturen ifall det kan nnas
en risk att den kan etablera en permanent
population i sin nya omgivning.
Längs den nska kusten känner vi till 25 främmande arter som har anpassat sig till brackvattensmiljön. Till höger kan vi se ett exempel
på en av de senaste nykomlingarna i våra
vatten,
dvärgkrabban
(Rhitropanopeus
harrisii Gould). Arten härstammar från
Nordamerika och upptäcktes första gången år
2009 i Nådendal. Under NANNUT- projektets
undervattensinventeringar i Skärgårdshavet
somrarna 2010-2011 fann man krabban på
hela 16 lokaler. Man antar att det ökande antalet observationer under de senaste åren
innebär att arten hittat en ekologisk nisch i
Skärgårdshavets mjuka bottnar.
Det är svårt att förutspå främmande arters
inverkan på det marina ekosystemet. Arterna
gömmer sig under ytan, vilket innebär att både
ankomsten och den begynnande utbredningen av arten kan gå oss obemärkt förbi. Det
är dock viktigt att myndigheterna följer upp
introducerade arter, så att deras utbredning
och eventuella skador av dem kan förhindras
eller begränsas i tid. Idag försöker man förhindra spridningen av främmande arter till exempel genom att använda giftiga bottenfärger på
fartyg och behandla barlastvatten. Ifall man
upptäcker en främmande art är det viktigt att
rapportera observationen till myndigheterna
och avlägsna arten från naturen. Vilt- och
skeriforskningsinstitutet tar emot observationer av främmande arter via en blankett på
http://www.riistakala.info/frammande_arter/
Information om den nationella strategin i Finland för främmande arter (på nska) nns på
adressen:
http://www.mmm.//index/etusivu/ymparisto/
luonnonmonimuotoisuus/vieraslajit.html
Bild: Rami Laaksonen
Hamnaktiviteters skadliga effekter på undervattensnaturen
Aktiviteter
Följder
Fartygstrak
• tömning av dag- och
avloppsvatten
• propellerströmmar
• giftiga båtbottenfärger
• ankring
Utsläpp av näringsämnen
• eutroering
Muddring och dumpning av
muddermassor
Bottensedimentet rörs upp
• Närings- och skadliga
ämnen frigörs
• Ökad grumlighet
• Ökad sedimentering
annanstans
Hamnbygge
Utsläpp av skadliga ämnen
Lagring
Förändrade vattenströmmar
Verkningar i naturen
Växtlighet
• Växter som trivs i grumligt
vatten och under låga ljusförhållanden konkurrerar ut
känsligare arter
• Växtsubstrat försvinner
eller försämras p.g.a.
sedimentering
Bottenfauna
• Förändringar i dominansförhållanden mellan arter
• Skadliga ämnen påverkar
t.ex. mortalitet och
förökningsframgång
Lastning
Spridning av främmande arter
Olyckor
Ökat buller, vibrationer
Dumpning av snö
(ej direkt hamnverksamhet, men
utförs ofta på hamnområden)
Förändringar i temperatur och
ljus
Erosion
Fisk
• Förörökningsområden
försämras eller försvinner
• Skadliga ämnen kan orsaka
t.ex. hormonstörningar
• Fiskar skräms iväg
Däggdjur och fåglar
• Möjliga verkningar av
skadeämnen
• Djuren skräms iväg
Framtida utmaningar
Utvecklingsidéer för hamnar
•
Gör kontrakt om överlåtelse av den information som samlas in i samband med
miljökonsekvensbedömningar (även rådata) till myndigheterna
Ökar möjligheterna att utnyttja bentlig information om undervattensnaturen, vilket
innebär att resurserna som avsatts för inventeringar kan utnyttjas mer effektivt
Ge miljöverksamheten mer synlighet
Hamnarnas image skulle förbättras, dessutom skulle det förebygga uppkomsten av
missförstånd och konikter
Red ut om det går att använda kompensationsförfarande i fall då stor miljöpåverkan är svår att undvika, d.v.s. skadeverkningarna kompenseras på ett annat område till exempel genom skyddsåtgärder
Effektivare användning av resurser, förbättrad image
•
•
Utvecklingsidéer för miljömyndigheter
•
Planeringen och beslutsfattandet angående hamnverksamhet bör göras enhetliga och mer
transparenta, i synnerhet angående miljöloven
Hamnansvariga i hela Finland skulle vara i en jämlik situation vilket förenklar
möjligheterna att ta miljömyndigheternas krav i betraktande i planeringen
Då man fattar besluter angående miljötillstånd borde särskild uppmärksamhet fästas vid placeringen:
vilka miljöer påverkas av beslutet, vilka muddringsbehov uppstår?
Placera hellre en hamn i anslutning till bentlig industri/bebyggelse än på ett orört
område, beakta framtida effekter av landhöjning och sedimentering
Anvisningarna och programmen för de obligatoriska kontrollerna av vattendragen borde speciceras
och utvecklas
Resultaten av de obligatoriska kontrollerna samt andra inventeringsresultat bör sammanställas i en
dataportal för att förbättra tillgängligheten till undervattensdata
Områdesplanering för havsområden bör utvecklas
•
•
•
•
Bild: Anna Reunamo
Behov för framtida forskning:
•
I vilken omfattning inverkar hamnverksamhet på den marina miljön?
•
Hur sprids skadliga ämnen och vilka effekter uppstår till följd av interaktioner mellan olika
ämnen i den marina miljön?
•
Hur inverkar buller på undervattensmiljön?
•
Utveckling av fjärranalys och modellering
•
Långtidseffekter av grumligt vatten och sedimentering
•
Hamn- och fartygstrakens inverkan på eutroering
Bild: Malin Ek
Lagstiftning
Europeiska unionen
•
•
•
Habitat- och fågeldirektivet (92/43/EEG;
2009/147/EG)
Ramdirektivet för en marin strategi (2008/56/
EG)
Vattendirektivet (2000/60/EG)
Nationell lagstiftning
•
•
•
•
•
•
Naturvårdslagen (1096/1996)
Miljöskyddslagen (86/2000) och miljöskyddsförordningen (169/2000)
Vattenlagen (587/2011) och vattenförordningen (170/2000)
Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006)
Miljöskyddslagen för sjöfart (1672/2009)
Lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (272/2011) och förordningen om
havsvårdsförvaltningen (980/2011)
Internationell reglering
miljöverkningar
•
•
•
av
sjöfartens
MARPOL-konventionen
Ballast Water Management -konventionen
IMOs (International Maritime Organization)
andra konventioner och resolutioner som
handlar om skyddandet av havsmiljön
Bilder: Juha Hyvärinen, Juha Hyvärinen, Malin Ek
NANNUT är ett treårigt projekt (november 2009 – augusti 2012), vars största nansiär är EU Central
Baltic Interreg IV. Totalbudgeten för NANNUT är 1,3 miljoner euro. Tio organisationer längs kusten,
från Kotka i öst till Stockholm i väst arbetar i projektet. Projektet koordineras av Yrkeshögskolan
Novia.
PROJEKTETS FINANSIÄRER
ORGANISATIONER SOM VERKSTÄLLER
PROJEKTET
CENTRE FOR
MARITIME STUDIES
CENTRE FOR
MARITIME STUDIES
Kontaktinformation:
Yrkeshögskolan Novia / Aronia
Raseborgsvägen 9
10600 Ekenäs
Koordinator: Sonja Jaari
tel. +358 (0) 447998422
e-post: sonja.jaari@novia.
www.nannut.
Utförligare information nns i rapporten som publiceras på
www.nannut. senast 29.2.2012.
Publikationens innehåll speglar författarens åsikter och förvaltande
myndighet kan inte hållas ansvarig för den information som publiceras av
projektdeltagarna.