En egen dator som redskap för lärande

SOCIOLOGY OF LAW • LUND UNIVERSITY
BOX 42 • SE-221 00 LUND • SWEDEN
ISSN 1404-1030
ISBN 91-7267-274-9
Utvärdering av projektet “En-till-En” i två
RRSL 2008:9
Research Report in Sociology of Law
En egen dator som
redskap för lärande
grundskolor i Falkenbergs kommun –
Delrapport 1
En egen dator som redskap för lärande
Helena Hallerström är Fil dr i rättsociologi vid Lunds universitet.
Martin Tallvid är doktorand vid IT-universitetet i Göteborg
Helena Hallerström
Martin Tallvid
Helena Hallerström Martin Tallvid
P
rojektet En-till-En innebär att varje elev har tillgång till en egen dator i
skolarbetet. Sedan hösten 2007 har eleverna i skolåren 7-9 på två skolor
i Falkenbergs kommun haft en egen personlig dator som redskap i lärandet.
Målet är att detta ska bidra till att öka lusten att lära för både elever och lärare och att nya arbetsformer utvecklas i skolan. Målet är också att eleverna
utvecklar en digital kompetens och att deras skolresultat förbättras. Projektet
utvärderas av två forskare och ska redovisas i två delrapporter samt en slutrapport efter tre år.
Detta är den första delrapporten. Här beskrivs och analyseras hur projektet
startade och vilka erfarenheter som görs under den första tiden. En enkätundersökning har genomförts för att kartlägga elevers och lärares förväntningar
och farhågor vid projektets början. Arbetet på de båda skolorna har följts
kontinuerligt genom klassrumsobservationer. Lärares och elevers erfarenheter
av det första året med datorn i klassrummet har följts upp genom gruppintervjuer. Utgångspunkten för utvärderingsarbetet har varit att datorn i sig inte är
den stora förändringen utan det väsentliga är hur datorn används och till vad
den används i lärprocesserna och på vilket sätt det påverkar skolarbetet.
I analyserna av första årets arbete diskuteras projektet dels utifrån perspektiv på lärande och betydelsen av artefakter i lärprocesserna, dels utifrån
ett normperspektiv och de förväntningar som finns på skolan. Rapporten avslutas med en diskussion utifrån den normmodell som utvecklats inom rättssociologiska enheten vid Lunds universitet. Frågor ställs om vilka normer som
framträder inom projektet och vilka normer för skolarbete som utmanas av
datorn som redskap för lärandet.
S O C IO LO GY
O F
LAW
•
LU N D
Research Report in Sociology of Law
2008:9
U N IVERS ITY
Helena Hallerström
Martin Tallvid
En egen dator
som redskap för
lärande
Utvärdering av projektet ”En-till-En” i två
grundskolor i Falkenbergs kommun –
Delrapport 1
S O C I O L O G Y O F L AW
LUND UNIVERSITY
Research Report
2008:9
För en komplett förteckning
över bokutgivningen vid Rättssociologiska enheten i Lund,
se slutet av boken eller besök www.soclaw.lu.se/info/publ
Redaktör för Sociology of Law Research Reports: Karsten Åström
Copyright © Helena Hallerström och Martin Tallvid 2008
Grafisk form Infografen/Desktop
Sättning Ilgot Liljedahl
Tryck Media-Tryck sociologen, Lund 2008
ISBN 91-7267-274-9
Helena Hallerström
3
Innehåll
Förord
5
 
Projektbeskrivning
1. Inledning
1.1 Lärande och digital kompetens
1.2 Syfte och målsättning
2. De två skolorna
2.1 Söderskolan
2.2 Skogstorpsskolan
3. Projektets organisation och förutsättningar
3.1 Organisation
3.2 Villkor och ekonomi
3.3 Utrustning och teknik
3.4 Tidplan
3.5 Extern utvärdering
7
9
10
11
13
13
14
17
17
18
19
19
20
 
Forskning och utvärdering
4. Tidigare forskning – Kunskapsöversikt
4.1 Varför bärbara datorer?
4.2 Varför har datorer inte använts tidigare?
4.3 Vilka lärare använder/använder inte bärbara datorer?
4.4 Till vad används bärbara datorer i klassrummet?
4.5 Vilka är de kritiska momenten vid införande av bärbara datorer?
4.6 Vad har användandet av bärbara datorer medfört?
5. Teoretiska utgångspunkter för utvärderingen
5.1 Om lärande
5.2 Om normer och förväntningar
6. Utvärderingens inriktning och genomförande
6.1 Första året
6.2 Fortsatt utvärdering
7. Metoder för datainsamling
7.1 Enkätundersökning
7.2 Gruppintervjuer med elever och lärare
21
23
24
25
26
26
26
27
29
29
31
35
35
37
39
39
40

4
Helena Hallerström
7.2.1 Elevintervjuer
7.2.2 Lärarintervjuer
7.3 Klassrumsobservationer
40
41
41
 
Resultat
8. Elevernas synpunkter och erfarenheter
8.1 Inställning
8.2 Tillgänglighet
8.3 Påverkan på undervisningen
8. 4 Elevernas digitala kompetens
8.5 Fördelar och nackdelar med En-till-En
8.6 Regler för användningen av datorerna
9. Lärarnas synpunkter och erfarenheter
9.1 Inställning
9.2 Tillgänglighet
9.3 Påverkan på undervisningen
9.4 Lärarnas användning av datorer i undervisningen
9.5 Lärarnas digitala kompetens
9.6 Största fördelarna och nackdelarna med En-till-En
9.7 Tankar om regler för användning av datorerna
10. Klassrumsobservationer
43
45
45
46
47
48
49
51
53
53
54
54
55
57
57
59
61
 
Analys och diskussion
11. Sammanfattande analys
11.1 Tekniken
11.2 Kostnader
11.3 Eleverna och undervisningen
11.4 Lärarna
11.5 Ledning av projektet
12. Diskussion och avslutande reflektioner
12.1 Om lärandet
12.2 Om normer som grund för handling
12.2.1 Aspekten värde/vilja i projektet
12.2.2 Aspekten kunskap i projektet
12.2.3 Aspekten systemvillkor i projektet
12.2.4 Vilka normer framträder i projektet?
12.3 Avslutning
67
69
69
70
71
71
73
75
75
77
78
80
81
83
84
Referenser
87
Bilaga 1. Information till elever och föräldrar om 1-1 (En dator – en elev)
Bilaga 2. Enkät till lärare ht 07
Bilaga 3. Enkät till elever ht 07
Bilaga 4. Följebrev till enkäter – mail till elever och lärare
89
91
93
95

Helena Hallerström
5
Förord
Under senare tid har debatten om skolan varit intensiv och fått mycket uppmärksamhet. Kunskapsinnehåll, arbetsmetoder och resultat har diskuterats. I
denna debatt finns såväl företrädare för en återgång till en traditionell kunskapsskola med väl beprövade metoder, liksom förespråkare för att skolan är
på väg in i en ny tid där det talas om paradigmskifte, det nya kunskaps- och
informationssamhället och krav på nya sätt att organisera undervisningen.
Det digitala inträdet i skolmiljön har också orsakat starka reaktioner. Farhågor
om att elever kan bli förslappade och att lärare abdikerar blandas med föreställningar om att den nya tekniken är en pedagogisk reform av aldrig tidigare
skådat slag.
I denna rapport beskrivs och diskuteras vad som sker i skolan när varje elev
får tillgång till en egen dator. Projektet En-till-En i Falkenbergs kommun
innebär att alla elever och lärare på två grundskolor, Söderskolan och Skogstorpsskolan, sedan hösten 2007 haft en egen personlig dator som redskap i lärandet. Projektet omfattar i sitt första skede 550 elever och 67 lärare och skall
pågå under tre år. Under denna tid ska projektet utvärderas med anknytning
till forskning. Beslut om att satsa på projektet har fattats av Barn- och utbildningsnämnden i Falkenbergs kommun. Tanken är också att efter hand utvidga
satsningen till samtliga skolor i kommunen och redan hösten 2008 kommer
ytterligare två skolor att ingå i En-till-En-projektet.
Målet för projektet är att nya arbetsformer kan utvecklas i skolan med stöd
av datorn som redskap för lärandet och att det kan öka lusten att lära för både
elever och lärare. Dessutom syftar projektet till att eleverna ska utveckla digital
kompetens och att deras skolresultat förbättras. Att förse varje elev och lärare
med en egen dator handlar inte enbart om användandet av en ny teknisk artefakt. Det handlar även om sådant som kunskapssyn, normer för och i skolarbetet, synen på lärande och förväntningar på skolan, organisation och ledning, inflytandefrågor och ekonomi.
Utgångspunkten för utvärderingsarbetet har varit att datorn i sig inte är den
stora förändringen utan det väsentliga är hur datorn används och till vad den
används i lärprocesserna och på vilket sätt det påverkar skolarbetet. I denna
första delrapport beskrivs och analyseras hur projektet startade och vilka erfa
6
Helena Hallerström
renheter som görs under den första tiden. En enkätundersökning har genomförts för att kartlägga elevers och lärares förväntningar och farhågor vid projektets början. Arbetet på de båda skolorna har följts kontinuerligt genom
klassrumsobservationer. Lärares och elevers erfarenheter av det första året med
datorn i klassrummet har följts upp genom gruppintervjuer. I analyserna av
första årets arbete diskuteras projektet dels utifrån perspektiv på lärande och
betydelsen av artefakter i lärprocesserna, dels utifrån ett normperspektiv och
de förväntningar som finns på skolan. Med stöd av den normmodell som utvecklats inom Rättssociologiska enheten vid Lunds universitet ställs frågor om
vilka normer som framträder inom projektet och vilka normer för skolarbete
som kommer att utmanas av datorn som redskap för lärandet.
Lund och Göteborg maj 2008
Helena Hallerström

Martin Tallvid
Helena Hallerström
7
 
Projektbeskrivning

8
Helena Hallerström
Helena Hallerström
9
1. Inledning
I Falkenbergs kommun har IT sedan ett antal år tillbaka varit ett av flera prioriterade områden för skolorna i Falkenbergs kommun.1 Hösten 2002 anställde Barn- och utbildningsförvaltningen fyra IT-pedagoger med uppgift att
ge skolorna stöd i att använda datorn i undervisningen och att utveckla arbetsformerna. Ungefär hälften av kommunens pedagoger har genomfört så kallade ITiS-projekt och har därigenom kunnat utveckla det pedagogiska arbetet
med stöd av nya kompetenser och erfarenheter. En digital kommunikationsplattform för personal och elever i alla förskolor och skolor har införts i First
Class (FC). Ett arbete med att utveckla rektorsområdenas hemsidor pågår i
samarbete mellan pedagoger och elever ute på skolorna med hjälp av IT-pedagogerna. En större genomgång av skolornas IT-miljö med såväl pedagogisk
som teknisk inriktning är i det närmaste genomförd.
En gemensam IT-plan med riktlinjer för IT inom förskolan och skolan har
tagits fram och driften av skolornas IT-miljö sköts sedan våren 2005 av en
professionell leverantör istället för av pedagoger med IT-intresse. Under de tre
senaste åren har även extra investeringar gjorts för att utöka antalet personaldatorer. I samarbete med Myndigheten för skolutveckling har en omfattande
satsning på kompetensutveckling för alla pedagoger (PIM) påbörjats under
hösten 2006.
Elever och lärare har under flera år haft tillgång till gemensamma skoldatorer och lärt sig att arbeta med datorn som redskap i undervisningen. Efter
hand har begränsningarna med gemensamma datorer blivit tydligare och idén
om att kunna arbeta utifrån att alla elever har sin egen dator började gro. Rektorn på en skola i kommunen och utvecklingschefen på skolförvaltningen
skissade på en utvecklingsidé som utgår från att varje elev har sin egen dator.
Idén presenterades sedan för Barn- och utbildningsnämnden som ett skolutvecklingsprojekt. Detta ledde till att en grupp bestående av några politiker och
tjänstemän, lärare, skolledare samt IT-samordnare och kommunens IT-chef
genomförde en resa till delstaten Maine i USA, där en satsning på en dator till
1
Projektbeskrivningen grundar sig på ”Projektplan för En-till-En-projektet”. Se www.falkenberg.se/1-1

10
Helena Hallerström
varje elev genomförts. Barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg ställde sig
bakom projektet med syftet att skapa möjligheter för skolorna att utveckla nya
arbetsformer och lärmiljöer med datorn som verktyg. Några extra resurser har
däremot inte tillskjutits. De uttalade förväntningarna på projektet är att nya
och bättre arbetsformer för lärande ska utvecklas, både för elever och pedagoger och att det i sin tur leder till högre måluppfyllelse och bättre resultat för
eleverna.
1.1 Lärande och digital kompetens
Undervisning och lärande är skolans viktigaste uppgift tillsammans med demokratisk fostran och socialisering. Skolan som institution har lång tradition
för hur kunskapsuppdraget genomförs, men det är traditioner som också utmanats och förändrats på senare år. Från att skolan ursprungligen var en verksamhet där lärare muntligt förmedlade kunskaper som eleverna förväntades
memorera och tillägna sig har skolan utvecklat metoder och teknik som lett
till att elever alltmer är aktiva i sin lärprocess. Den traditionella formen av lärarledd undervisning håller nu på att förändras där ensidigt memorerande av
ett i förväg givet kunskapsinnehåll har ersatts med en kommunikativ process
där den som lär förväntas vara aktivt medskapande. Till stor del sker undervisning och lärande i kommunikation genom det talade och det skrivna språket. Det talade språket har en framträdande roll i lärprocesserna, liksom skriftspråket där lärande sker genom böcker, uppslagsverk, artiklar och även den
mängd information som finns att tillgå genom informationstekniken (IT).
Det som numera diskuteras är hur den mängd information som finns tillgänglig omvandlas till kunskap och vilken kunskap som är viktig att tillägna sig.
Det handlar om att elever utvecklar förmåga att upptäcka samband, att kunna
se mönster, analysera vad som är orsak och verkan. Kommunikationen mellan
lärare och elev och mellan elever fyller här en viktig funktion i lärprocessen
genom att ge olika perspektiv på världen och hur den ser ut. Tillgången till
information och möjligheterna till kommunikation har ökat på ett genomgripande sätt genom informationstekniken. Med datorn som redskap möjliggörs nya former för lärande i samspel mellan människa och dator. Det handlar
inte så mycket om att överföra kunskaper i lärprocesser som att skapa miljöer
för aktivt kunskapande och även att bli väl förtrogen med de nya redskap som
tekniken erbjuder.

Helena Hallerström
11
1.2 Syfte och målsättning
Projektet En-till-En innebär en investering i en dator per elev i skolåren 7-9
på två skolor i kommunen från hösten 2007. Genom att kraftigt öka tillgängligheten till IT som redskap i lärandet ska elevens arbetsmiljö utvecklas mot
att i större utsträckning motsvara vad som väntar i ett framtida yrkesliv. Projektet innebär ett medvetet och målinriktat arbete med avseende på såväl ekonomiska och praktiska förutsättningar som pedagogiskt utvecklingsarbete och
kompetensutveckling för personalen.
Att utveckla digital kompetens är naturligt nog en viktig del i projektet Entill-En. Men investeringen i en dator per elev syftar främst till att förändra och
utveckla elevernas lärmiljö och ge alla oavsett kön och samhällsklass likvärdiga
möjligheter att använda IT som ett redskap i lärandet. Därmed ges också varje
elev bättre förutsättningar för måluppfyllelse i sina studier och för sitt livslånga lärande.
Målen för projektet är att
• skolorna utvecklar arbetsformer och metoder
• öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger
• öka elevernas måluppfyllelse och resultat
Under projekttiden är det tänkt att skolorna ska kunna arbeta med lokala delmål för sina respektive verksamheter utifrån de ovan givna målen. De lokala
målen kan omfatta såväl individuella mål för elever och pedagoger, som mer
övergripande mål gällande arbetsformer och metoder på skolan.

12
Helena Hallerström
Helena Hallerström
13
2. De två skolorna
Projektet riktar sig till samtliga elever i skolåren 7-9 på Söderskolan och
Skogstorpsskolan i Falkenbergs kommun, totalt ca 550 elever. Dessutom omfattas de cirka 60 pedagoger som arbetar med dessa elever. Skogstorpsskolan
och Söderskolan har, liksom övriga grundskolor i Falkenbergs kommun, varit
delaktiga i den nationella försöksverksamheten med undervisning utan ämnestimplaner2 som pågått sedan hösten 2000.
2.1 Söderskolan
Söderskolan är en F-9 skola belägen i Heberg cirka 10 km söder om Falkenberg. Skolan startades i liten skala 1995 som en framtidsskola med tematiskt
arbetssätt där mycket av arbetet byggs upp runt elevens egen planering och utvärdering. Idag har Söderskolan totalt cirka 450 barn och elever i alla åldrar,
från 0-16 år.
Verksamheten har sedan starten varit organiserad runt ett antal ”hus” där
elever i blandade åldrar arbetar tillsammans. Varje hus består av ett allrum
med en köksdel, fyra klassrum av skiftande storlek och tre grupprum. Centralt
i skolan finns gemensamma utrymmen och resurser, som salar för praktisk-estetiska ämnen, matsal och uppehållsrum. I varje hus finns lärararbetslag bestående av 6-7 lärare som ansvarar för ca 90 elever. Arbetslaget har stor frihet att
tillsammans med eleverna i huset planera undervisningen, lägga schema och
ansvara för husets ekonomi. I En-till-En-projektet deltar under läsåret 2007/
2008 fem hus, benämnda Alfa, Beta, Gamma, Delta och Epsilon, med sammanlagt ca 290 elever i år 7, 8 och 9.
Skolans IT-miljö har sedan starten varit uppbyggd av Macintosh-produkter
med ett antal elevdatorer per hus. På Söderskolan är både elever och personal
2
SOU:2004:35 Utan timplan – med målen i sikte.

14
Helena Hallerström
vana vid att arbeta med Mac-datorer. Lärarna har sedan några år disponerat
personliga, bärbara datorer.
Skolledningen inom Söderområdet består av ett rektorsteam med fyra rektorer. Rektorsteamets teamledare, som också varit en av initiativtagarna till att
starta projektet En-till-En ingår i projektets styrgrupp.
2.2 Skogstorpsskolan
Skogstorpsskolan är en F-9 skola belägen cirka 4 km norr om Falkenberg i det
lilla samhället Skogstorp. Skolan har cirka 620 elever med ungefär 250 elever
i skolåren 7-9 under läsåret 2007/2008. Skolan har funnits på samma plats sedan mitten på 1970-talet och har med åren vuxit från att ha varit en låg- och
mellanstadieskola till att bli en komplett F-9 enhet. Arbetet på skolan byggs
upp kring tre ”spår” benämnda A-, B- och C-spåret. I varje spår går ungefär
200 elever som i sin tur delas upp i två större grupper, en F-5 och en 6-9
grupp. Lärarna arbetar i arbetslag. Totalt finns det sex lärararbetslag som arbetar med de olika elevgrupperna. Varje lärarlag har stort inflytande över och ansvar för verksamhetens innehåll, planering och ekonomi. Arbetet på skolan är
tematiskt inriktat sedan flera år och det tematiska arbetet ökade i samband
med att man gick med i försöksverksamheten utan ämnestimplaner år 2000.
Under senare år har skolan arbetet med stort fokus på elevernas individuella
utvecklingsplaner. På Skogstorpsskolan arbetar arbetslagen i egna avdelningar
inom skolan, men man delar på vissa gemensamma lokaler som salar för praktisk-estetiska ämnen, matsal och uppehållsrum. Skolan har under årens lopp
erbjudit sina elever en PC-miljö där eleverna har delat på gemensamma datorer. Personalen har under de senaste två åren fått tillgång till personliga, bärbara datorer.
Skolledningen på Skogstorpsskolan består av ett ledningsteam med fyra
rektorer. Teamledaren för rektorsteamet ingår i En-till-En-projektets styrgrupp.
I Skogstopsskolans kvalitetsredovisning för år 2007 kan man utläsa att det
finns stora förhoppningar knutna till En-till-En-projektet:
Vår ambition och förhoppning är att den stora datorinvesteringen i projektet ’En-till-En’ kommer att medföra en märkbar och positiv förändring i undervisningen. Möjligheterna att söka information och skaffa sig
kunskap ökar, samt möjligheterna att redovisa detta. Vi tror även att datorn har en positiv effekt på lusten att lära och kan vi utnyttja detta har

Helena Hallerström
15
vi kommit en bra bit på vägen, mot en skola där eleven trivs, har kunskapstörst och ges många möjligheter att berätta och visa på det han/hon
lärt sig. Eleverna behöver lära sig att söka effektivt, kritiskt granska det
de möter samt kunna hantera och använda de verktyg som en dator erbjuder. Vi vill att eleverna skall gå från att vara passiva konsumenter till
aktiva producenter. Vi vill också genom dialog få eleverna att skaffa sig
ett etiskt förhållningssätt till det som de kan möta på nätet.3
3
http://www.edu.falkenberg.se

16
Helena Hallerström
Helena Hallerström
17
3.Projektets organisation
och förutsättningar
3.1 Organisation
Projektet har en styrgrupp som består av förvaltningens utvecklingschef, projektledaren för projektet, rektorerna för de båda skolorna, gymnasiechefen för
Falkenbergs gymnasieskola samt kommunens IT-chef och en IT-pedagog.
Styrgruppen har en samordnande och ledande funktion som innebär att viktiga beslut för projektet fattas gemensamt för båda skolorna.4
Förvaltningens utvecklingschef har en övergripande funktion inom skolorganisationen som helhet och i kontakterna med rektorerna i projektet. Men
även kontakterna med övriga rektorer i kommunen är viktig för den fortsatta
utvecklingen. Kommunens IT-chef har en nyckelposition i projektet. Projektledaren är spindeln i nätet för en mängd kontakter såväl inom projektet som
med omgivningen. Styrgruppen träffas regelbundet för att hålla sig informerade om arbetet och stämma av utvecklingen inom projektet. Vissa beslut som
ska vara gemensamma för de båda skolorna och för att hålla samman projekt
fattas i styrgruppen. Minnesanteckningar förs regelbundet.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande och vice ordförande har en
central roll som stöd för projektet och genom att sprida information till övriga
förtroendevalda i den egna nämnden liksom till kommunledningen i övrigt.
Det engagemang och intresse som finns från den politiska nivån i Barn- och
utbildningsnämnden har stort värde som stöd för projektets utveckling.
Två personer har haft särskilt uppdrag att serva de båda skolorna med teknisk support och praktisk hjälp till eleverna. Denna funktion upptar sammanlagt en tjänst för båda skolorna. Under projektet erbjuds också kompetensutveckling och stöd i arbetet till de pedagoger som deltar, bl a genom
4
Kapitlet grundar sig på ”Projektplan för En-till-En”. Falkenberg (2007)

18
Helena Hallerström
kommunens IT-pedagoger. Under det första året anordnar IT-pedagogerna i
samarbete med Apple ett antal workshops för pedagoger.
Projektet dokumenteras fortlöpande och presenteras på Barn- och utbildningsförvaltningens hemsida www.falkenberg.se/1-1. Projektledaren och ITpedagogerna ansvarar tillsammans för uppdatering och utveckling av hemsidan, där de båda skolorna har stort utrymme att presentera vad som händer
inom projektet. Där finns också information om projektet tillgänglig för elever, vårdnadshavare, pedagoger och andra intresserade.
3.2 Villkor och ekonomi
Investeringen i personliga datorer till elever görs inledningsvis på två grundskolor i kommunen, men tanken är att på sikt ska även övriga skolor i kommunen ingå. De datorer som disponeras av elever leasas över en treårsperiod
med möjlighet att byta ut en tredjedel per år. Detta innebär att man kan erbjuda elever i år 7 en ny dator som de sedan disponerar för sitt skolarbete fram
till slutet av år 9 då eleven återlämnar sin dator.5
Projektet finansieras inte med några extra resurser. Kostnaderna för projektet fördelas mellan de båda skolorna och Barn- och utbildningsförvaltningens
utvecklingsresurser, enligt följande:
BUF
År 1
75 procent
År 2
50 procent
År 3
25 procent
År 4 och framåt 0 procent
Skolan
25 procent
50 procent
75 procent
100 procent
All utrustning har registrerats i en databas. Där noteras sedan vem som ansvarar för vilken dator. Där finns också utrymme för att kontinuerligt föra noteringar om eventuella problem med datorn och i vilken utsträckning den har
behövt service av tekniker. Projektgruppen tillsammans med dem som lokalt
ansvarar för tekniksupport på skolorna har tillgång till databasen.
5

Det finns även möjlighet att låta de elever och vårdnadshavare som vill köpa loss datorn
för det aktuella restvärdet då datorn skall återlämnas. Detta blir då en affär mellan leasingbolaget och eleven/vårdnadshavaren. Hur detta ska hanteras beslutas under våren
2008.
Helena Hallerström
19
3.3 Utrustning och teknik
Som elevdator har valts en bärbar dator från Apple, MacBook. Med datorn
följer en enklare väska och en strömadapter. Datorn innehåller CD- och
DVD-läsare och -brännare och det är möjligt att ansluta externa enheter till
datorn med såväl USB-minne som FireWire. Dessutom finns en webbkamera
inbyggd i datorn.6 MacBook innehåller också en typ av processor som gör det
möjligt att erbjuda de elever som har särskilda behov, möjlighet att använda
WindowsXP som alternativt operativsystem, för programvaror som endast
finns i Windowsmiljö. Då detta medför en extra licenskostnad kommer endast de elever som har behov av sådana särskilda programvaror att erbjudas
detta. Då datortätheten i de två skolorna ökat markant genom projektet har
ett separat kommunikationsnätverk för En-till-En-projektet skapats. Det primära nätverket är trådlöst, vilket är helt nödvändigt av praktiska skäl. Detta
ställer dock höga krav på prestanda, flexibilitet och drift varför även detta leasas av en extern leverantör. Kostnaden bestäms av de antal accesspunkter som
placeras ut.7
Elever och föräldrar fick inför utdelningen av datorerna skriva på ett kontrakt, där de lovar att följa ”Regler och anvisningar för Falkenbergs skolors ITmiljö”8. Datorerna leasas av skolan och avtalet omfattar garanti och försäkring
dygnet runt. För att garanti och försäkring skall gälla ställs kravet att eleverna
agerar på ett ansvarsfullt sätt i sin hantering av datorn och att de förvarar den
på säker plats. (Se bilaga 1)
Vid utdelningen av elevdatorerna fick eleverna själva göra inställningar och
installationer. Avsikten är att eleverna också under projekttiden ska sköta alla
uppgraderingar och inställningar på egen hand.
3.4 Tidplan
Projektet sträcker sig över en treårsperiod med start i augusti 2007. Vid inledningen av läsåret 2007/2008 under september månad delades elevdatorerna
ut. Eleverna i skolår 9 lämnar tillbaka, alternativt löser ut sina datorer när de
6
7
8
För datorns tekniska specifikationer, se www.falkenberg.se/1-1
Beräknad kostnad är 370:-/accesspunkt och månad. Avtalet lämnar utrymme för justeringar av accesspunkters placering och antal då det inledningsvis är svårt att bedöma exakt hur nätverket kommer att belastas.
http://www.falkenberg.se/itriktlinjer

20
Helena Hallerström
lämnar grundskolan. Beslut om eventuell utvidgning av projektet med någon
eller några skolor, tas inför nästkommande läsår. Under augusti 2008 får nya
elever i skolår 7 sina datorer och projektet fortsätter på de två skolorna. Under
våren 2008 beslutades att En-till-En satsningen från och med läsåret 2008/
2009 utökas med två grundskolor i kommunen: Apelskolan i Ullared och Falkenbergs Montessoriskola, vilket innebär att projektet kommer att omfatta ca
800 elever.
3.5 Extern utvärdering
En extern utvärdering av projektet genomförs av två forskare: Helena Hallerström, FD i rättssociologi/pedagogik vid Lunds universitet samt Martin Tallvid, doktorand vid IT-universitetet i Göteborg. Utvärderingen genomförs under tre år. En första delrapport lämnas våren 2008. Därefter sker även en
avrapportering efter det andra läsåret och efter det tredje året en slutrapport
över projektets utveckling och resultat.

Helena Hallerström
21
 
Forskning och
utvärdering

22
Helena Hallerström
Helena Hallerström
23
4.Tidigare forskning –
Kunskapsöversikt
En mängd rapporter och utvärderingar visar på ett kraftigt ökande intresse för
bärbara datorer i undervisningen. Det är framför allt i USA som de flesta satsningarna görs, men även i Sverige och i övriga Europa har intresset ökat markant de senaste åren. Anledningarna till detta ökade intresse är flera, men de
minskade kostnaderna (priset på en bärbar dator har halverats under de senaste fem åren), datorernas högre prestanda, bättre batterikapacitet och det faktum att datorerna blivit mindre, lättare och pålitligare har påskyndat utvecklingen.
Den första stora satsningen gjordes av Microsoft i mitten av 1990-talet då
de i nästan 1000 skolor delade ut bärbara datorer i sin ”Anytime, Anywhere
Learning” – satsning.9 Under senare år har även Apple Computer Inc. ökat sitt
engagemang i liknande initiativ och det finns nu flera exempel på storskaliga
satsningar där skoleleverna i hela delstater, t ex Maine och Texas, förses med
bärbara datorer.
I slutet av 1990-talet genomfördes på en grundskola i Mellansverige ett då
unikt försök med en bärbar dator till alla elever. Katedern slängdes ut och undervisningen inriktades på individualisering och ”eget arbete”. Projektet utvärderades av en forskare som följde projektet under ett år. I slutredovisningen
riktades stark kritik mot hur projektet utvecklats 10. Den främsta invändningen var att eleverna släpptes fria att själva söka sin kunskap på Internet och att
elever med svag läs- och skrivförmåga lämnades utan hjälp. Kritik framfördes
även mot individualiseringen och portfoliemetodiken. Näslund menade också att elever med dålig självdisciplin får problem när de ges för stort eget ansvar. Kritiken gällde främst pedagogiken och inte hur datorerna användes.
Som en positiv effekt nämndes att eleverna utvecklar en god datorvana, men
9 Warschauer, M. (2006)
10 Naeslund, L. (2001)

24
Helena Hallerström
att detta inte står i rimlig proportion till de negativa effekterna och kostnaden
för en dator till varje elev. I stället rekommenderades en dator per 4-5 elever.
Den senaste stora svenska utvärderingen av IT i skolan11 är från hösten
2007, utförd på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling och ger en bild
av hur datorer i allmänhet används i skolan. Det som där explicit sägs om bärbara datorer sker med hänvisning till Maine´s One to One Laptop Program12,
där 70 procent av lärarna tycker att satsningen på bärbara datorer bidragit till
att de arbetar mer effektivt och att de bättre uppfyller utbildningsmålen. Intressant är också att de i detta försök fann att utvecklingen av så kallade ITeams, det vill säga grupper av teknikkunniga elever som hjälpte elever och
lärare i klassrummet, påverkade projektet positivt. En annan faktor som visade sig ge positiva resultat var det faktum att eleverna fick utnyttja datorerna
även hemma, en så kallad 24/7-användning13. I rapporten redovisas också de
slutsatser som dragits angående elevers ökade motivation och engagemang vid
användning av bärbara datorer, särskilt i samband med användandet av interaktiva skrivtavlor.
4.1 Varför bärbara datorer?
I de forskningsrapporter som har relevans för undersökningsområdet förekommer fyra olika bevekelsegrunder för att införa En-till-En-satsningar i skolorna. Den vanligast förekommande anledningen är att man har ett önskemål
om att rent allmänt förbättra studieresultaten med hjälp av IT. Ett annat mål
är att minska den digitala klyftan, det vill säga att man genom att ge alla samma möjligheter minskar de eventuella skillnader som finns mellan elever med
olika socioekonomisk bakgrund. En tredje anledning till att dela ut bärbara
datorer är att vissa regioner vill stärka sin ekonomiska konkurrenskraft genom
att förbereda eleverna för en teknikfylld arbetsmarknad. Slutligen kan man se
att en önskan att påverka pedagogiken och göra undervisningen mer elevcentrerad och att man förordar projekt- eller temabaserad undervisning.14 Tre karaktäristika är gemensamma för den här typen av initiativ;
• alla elever får en bärbar dator med uppdaterade programvaror,
11
12
13
14

Myndigheten för skolutveckling. (2007)
Silvernail, D. (2004)
24/7 innebär möjligheter att använda datorn 24 timmar 7 dagar i veckan
Penuel, Y. (2006); KK-stiftelsen, (2003)
Helena Hallerström
25
• datorerna är sammanlänkade i ett trådlöst nätverk med Internet-uppkoppling samt
• betoningen av att man vill använda datorerna för att underlätta för
eleverna att lyckas med sina läxor, redovisningar och på sina prov.15
4.2 Varför har datorer inte använts tidigare?
Det har tidigare gjorts en stor mängd studier om varför datorerna inte används i skolan i den utsträckning många förväntade sig efter de stora satsningar på infrastruktur som gjordes under 1990-talet. Sveriges lärare använder datorer i undervisningen mindre än 10 procent av undervisningstiden. De flesta
anger att orsaken är att det finns för få datorer. De datorer som köptes in placerades i datasalar med begränsad tillgång för elever och lärare och användandet har varit minst sagt begränsat.16 Forskning har visat att om datorerna ska
kunna spela en avgörande roll i elevernas lärande måste de ha tillgång till datorer mer än ett par gånger i veckan.17 Därför har begränsad tillgång ofta
nämnts som en avgörande orsak till att datorerna sällan använts i undervisningen.18 Att behöva boka tid i en datasal och transportera eleverna dit blir
för omständligt och lärarna väljer då hellre att avstå.
Lärarnas inställning har också visat sig vara avgörande. Om lärarna kan se
en direkt koppling till läroplaner och andra styrdokument visar studier att användningen ökar. 19 Lärare som är intresserade av kollaborativt lärande, som
är väl förtrogna med tekniken och kan sitt ämne är mer benägna att ta in IT
i undervisningen. 20 En grundläggande förutsättning är givetvis att infrastrukturen, det vill säga datorernas pålitlighet, Internetuppkoppling, teknisk support etc. fungerar. 21
15
16
17
18
19
20
21
Penuel, Y. et al. (2006)
Riis, U. (2000).
Kozma, R. (1991).
Cuban, L. (2001); Adelman, N. et al, (2002).
Becker, H. & Andersson, R. (2000).
Watson, D. & Tinsley, D. (1995), NCES, (2000).
Blumenfeld, P. et al., (2000)

26
Helena Hallerström
4.3 Vilka lärare använder/använder inte bärbara datorer?
De lärare som ser IT som ett verktyg för lärande, har förtroende för tekniken
och som tror att eleverna är kapabla att arbeta självständigt har visat sig vara
mer benägna att använda sig av bärbara datorer.22 Studier visar också att det
är viktigt att lärarna är övertygade om att det finns tillräckligt med användbart
material på Internet och att det finns lämplig mjukvara för att de ska använda
bärbara datorer i undervisningen. De lärare som inte använder sig av bärbara
datorer är de som misstänker att eleverna kommer att använda datorerna till
att nöjessurfa på Internet eller spela spel.23
4.4 Till vad används bärbara datorer i klassrummet?
De flesta studier som gjorts visar att de bärbara datorerna används till ungefär
det man kunde förvänta sig. Eleverna skriver i ordbehandlingsprogram, gör
klart läxor, kommunicerar med klasskamrater och letar information på Internet. En tio år gammal undersökning förklarar detta med att både lärare och
elever är i färd med att tillägna sig den nya tekniken.24 De elever som arbetar
projektbaserat är de som mest använder sig av datorns möjligheter att skapa
och använda presentationer, redigera bilder och filmer. 25
4.5 Vilka är de kritiska momenten vid införande av
bärbara datorer?
Flera forskare rapporterar att man kan se ett antal olika faktorer som påverkar
införandet av bärbara datorer i undervisningen. För det första är en grundläggande förutsättning att lärarna har en adekvat digital kompetens. Lärarna
måste dels kunna använda datorerna för eget bruk, dels få utbildning i hur de
ska använda datorerna för lektionsplanering och genomgångar. Workshops
och handledning med hjälp av kunniga kollegor har här visat sig vara fram22
23
24
25

Lane, D. (2003).
Jaillet, A. (2004).
Sandholtz, J., Ringstaff, C., & Dwyer, D. (1997)
Warschauer, M. et al., (2004)
Helena Hallerström
27
gångsrikt.26 En annan kritisk punkt har visat sig vara att den tekniska supporten fungerar. Att alla elevernas (och lärarnas) datorer fungerar, att Internetuppkopplingen är stabil och tillräckligt snabb har visat sig avgörande.27 I flera
av studierna har det visat sig att eleverna har stått för stor del av den tekniska
supporten när problem har uppstått i klassrumssituationen.28
En studie kring dataspelsberoende har genomförts av två svenska forskare.29 De har dels gått igenom tillgänglig forskning inom området, dels intervjuat tio ungdomar under våren 2007 om deras tankar och erfarenheter av det
populära dataspelet World of Warcraft. Av forskningsgenomgången framträder en komplex bild med olika förklaringsmodeller till vad som upplevs som
ett problematiskt spelande. Forskare med en behavioristisk ansats beskriver
likheter mellan dataspelsberoende och de mekanismer som spelande med enarmade banditer framkallar, dvs. beteendet styrs av en önskan om en kortsiktig belöning. Andra forskare har funnit att det beroendebegrepp som används
t ex inom forskning om droger inte är applicerbart på dataspelande. Ett högfrekvent spelande är inte problemet i sig utan ses i stället som ett symptom på
andra problem. Sammanfattningsvis menar forskarna att man inte med ett säkert stöd i forskningen kan tala om ett ”spelberoende” när det gäller dataspel
och att det är särskilt olyckligt att riskerna med spelandet kommit att beskrivas
med en begreppsapparat hämtad ur beroendeforskning. Det handlar i stället
om problem som uppstår som en följd av ett högfrekvent spelande, problem
som kan relateras till gruppsykologi och sociala relationer. De faror som lärare
och vuxenvärlden upplever i samband med ungdomars spelande beror till stor
del på en okunskap om och rädsla för hur spelen fungerar, menar forskarna.
4.6 Vad har användandet av bärbara datorer medfört?
I en forskningsrapport från en treårig IT-satsning i Sandvikens kommun redovisas ett antal fallstudier som visar att IT har goda möjligheter att stödja
elevers lärande. Som avgörande faktorer pekas på betydelsen av att lärarna har
en hög IT-kompetens, att rektorerna är drivande och arbetar strategiskt samt
att tekniken fungerar. Bristen på tillgängliga datorer ses som en hämmande
faktor i en möjlig utveckling i skolorna i Sandviken. 30
26
27
28
29
30
Davies, A. (2004); Fairman, J. (2004)
Davis, D. et al., (2005).
Fairman, J. (2004)
Linderoth, J. & Bennerstedt, U. (2007)
Alexandersson, M. et al. (2006)

28
Helena Hallerström
De flesta forskningsrapporter vi studerat rapporterar i positiva ordalag om
konsekvenserna av En-till-En-satsningar. Det finns dock få jämförande studier och resultaten från dessa är osäkra. Vad man tämligen säkert kan säga är
att i de skolor där En-till-En-satsningar gjorts har både skrivförmågan och den
digitala kompetensen förbättrats.31
Många forskare menar att rättviseaspekten är viktig. Om alla elever får tillgång till en dator dygnet runt ger det alla, oavsett bakgrund, samma möjligheter att nå aktuell information och att integrera teknikens möjligheter i olika
sammanhang. När de dessutom får möjlighet att ta med datorn hem underlättar det för eleverna att organisera sitt arbete och datorn känns mer personlig.32
31 Penuel, W.R. et al., (2001).
32 Vahey, P. & Crawford, V. (2002).

Helena Hallerström
29
5.Teoretiska
utgångspunkter för
utvärderingen
Den pågående samhällsutvecklingen och de förändringar som samhället
genomgår, påverkar även förutsättningarna för arbetet i skolan. Den tekniska
utvecklingen liksom de ekonomiska och sociala strukturerna i samhället inverkar direkt på människors livsbetingelser, värderingar, attityder och möjligheter. Allt detta får givetvis även konsekvenser för arbetet i skolan och skapar
behov och förutsättningar för förändring och utveckling. Förändringar av
skolsystemet sker också via politiska beslut, lagstiftning och reformer som förväntas påverka det arbete som utförs på skolorna och i undervisningen.
Idén till projektet En-till-En har tillkommit som en följd av den tekniska
utvecklingen inom IT som under flera år påverkat hela samhället och så även
arbetet i skolorna. I utvärderingen av arbetet inom En-till-En-projektet fokuseras lärandet och hur utvecklingen av lärmiljöerna förändras och utvecklas.
För utvärderingsarbetet innebär det att försöka fånga hur lärare använder sig
av olika metoder och hjälpmedel för att skapa ett lärande som ger elever möjligheter till goda och bestående kunskaper och färdigheter. I detta sammanhang gäller både val av innehåll, arbetsmetoder och viktiga kompetenser som
elever behöver tillägna sig.
5.1 Om lärande
Utvärderingsarbetet har som utgångspunkt att mänskligt lärande inte sker isolerat i den enskilda individens huvud, utan genom kommunikation och i samspel med andra människor33. Kunskapen är inte något objektivt som väntar
33 Dysthe, O. (2003)

30
Helena Hallerström
på att bli upptäckt av människan utan skapas genom erfarenheter av fenomen
och i analyser av dem. Tänkandet och lärprocesserna sker också med hjälp av
konkreta eller abstrakta hjälpmedel och verktyg sk ”artefakter”. De artefakter
som människor har tillgång till och använder för att förstå omvärlden innehåller tidigare generationers samlade erfarenheter och insikter.34 Den främsta
och viktigaste av artefakter är språket, som är ett abstrakt hjälpmedel för att
kunna ta till sig information och bearbeta den. Men även konkreta hjälpmedel
som en miniräknare, läroböcker och pennan – för att nämna några – är artefakter med specifika möjligheter att underlätta lärandet.
Datorn som verktyg i lärprocessen ger således specifika möjligheter till lärande bl a genom att både erbjuda möjligheter till kommunikation, att söka
information och genom att vara ett kraftfullt redskap för att bearbeta information. För att kunna använda datorn i lärandet krävs att man erövrar den
tekniska kompetens som behövs, men sedan måste även dessa kompetenser
utvecklas. Detta brukar diskuteras i termer av digital kompetens.
EU-kommissionen publicerade år 2007 en lista över åtta nyckelkompetenser
för ett livslångt lärande, som man anser att alla EU-medborgare bör inneha.
• Kommunikation på modersmålet
• Kommunikation på främmande språk
• Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
• Digital kompetens
• Lära att lära (inlärning)
• Social och medborgerlig kompetens
• Initiativförmåga och företagaranda
• Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
En av dessa åtta kompetenser är digital kompetens och den definieras på följande sätt:
”Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IT-färdigheter, dvs.
användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i
samarbetsnätverk via Internet”35
34 Säljö, R. (2000)
35 Ur Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Helena Hallerström
31
I Sverige har Skolverket lyft fram digital kompetens som en viktig del i lärandet
och definierat begreppet som
”förmågan att använda datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera,
redovisa och utbyta information samt att kommunicera och delta i samarbete
över Internet. Vidare bör alla kunna söka fram, samla in information och kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem.” 36
Denna definition ligger nära den som används av Warschauer37 som menar att
för att ha en adekvat digital kompetens bör man inneha
• Datorkompetens (Computer Literacy), det vill säga att kunna hitta och
använda de vanligaste funktionerna på en dator.
• Informationskompetens (Information Literacy), det vill säga att kunna
urskilja och hämta adekvat och relevant information.
• Multimediakompetens (Multimedia Literacy), det vill säga att kunna
använda ljud och bild.
• Datorstödd kommunikationskompetens (Computer Mediated Communication Literacy), det vill säga att veta hur man uppför sig vid kommunikation på Internet (så kallad netiquett).
Warschauer konstaterar också att IT och digitala medier innebär en stor utmaning för den allmänna skolan och att lärare behöver kompetensutveckling
både för att kunna hantera tekniken, men även för att våga pröva nya former
för lärande och för att pröva elevernas kunskaper. Den stora utmaningen för
skolan som utbildningsanordnare blir att våga ta utmaningen och att ställa sig
positiv till en omprövning av traditionella undervisningsmönster.
5.2 Om normer och förväntningar
Undervisning har under lång tid genomförts på ett sätt som mer eller mindre
betraktas som givet. Förväntningar på och förställningar om vad god undervisning är diskuteras också ständigt, där olika perspektiv möts och konkurrerar. I debatten ställs sk flumpedagogik mot traditionell katederundervisning
med kända metoder. När datorn gör sitt intåg i klassrummet uppstår såväl po36 Skolverket, Dnr 400028.
37 Warschauer, M. (2007)

32
Helena Hallerström
sitiva som negativa förväntningar om vad det kommer att innebära. Å ena sidan betraktas den digitala tekniken som vägen till nya pedagogiska metoder,
där klassrum och lärare kan bli överflödiga i och med att lärandet likaväl kan
ske i andra miljöer än i skolan. Men farhågor finns också att datorn utarmar
elevernas förmåga att tänka själva på motsvarande sätt som miniräknare sägs
ha medfört att elever inte behärskar huvudräkning längre. Genom att man
tillför nya metoder och verktyg – artefakter – i lärandet utmanas de normer
som finns kring hur lärande ska gå till, vilka metoder och verktyg betraktas
som framgångsrika och självklara – kort sagt vad som är ”normal undervisning”. Normer uppstår och bekräftas genom människors handlingar när man
gör det som förväntas och även genom hur detta kommuniceras med omgivningen. Genom att handla på ett sätt som bryter mot etablerade normer synliggörs också vilka normer som råder.
I ett normvetenskapligt forskningsperspektiv inom samhällsvetenskapen
studeras handlingar för att den vägen söka efter normer och vad det är som
styr människors handlande. En etablerad norm blir en sorts handlingsanvisning för det som uttalat eller outtalat förväntas ske. Det som verkligen sker
konkret i verkliga livet bör idealt sett sammanfalla med de handlingar som
normen anger. Normer påverkar vardagspraktiken när människor handlar enligt normens handlingsanvisningar, när man uppträder som andra dvs.”normalt".” Med stöd av den normmodell som utvecklats vid Rättssociologiska enheten vid Lunds universitet kan handlingar som utförs i verkligheten studeras
och analyseras, för att därigenom skapa kunskap i riktning mot en förståelse
av vad som sker och varför det sker.38 Normmodellen har tre aspekter: värde/
vilja, kunskap/kognition och system/möjligheter. Genom att söka information från dessa tre aspekter kan normer synliggöras.
38 Hydén, H. (2002), A.Rejmer, red. (2004), Wickenberg, P. (1999), Hallerström, H.
(2006)

Helena Hallerström
33
Figur 1 Normmodellen
Modellen kan användas som sökverktyg för att förstå handling. Vilja och motiv
är centrala drivkrafter för att försöka uppnå ett önskat tillstånd eller värde.
Kunskaper är viktiga förutsättningar för att kunna lösa problem och aktivera
sitt handlande i den riktning man önskar. Den tredje förutsättningen är systemvillkoren, de förutsättningar som finns för att realisera det man både önskar uppnå och har kunskaper för att utföra. Systemvillkoren både möjliggör
och begränsar vilka handlingsalternativ som är tillgängliga.
I analysarbetet blir en första fråga vad en individ eller en grupp individer
vill uppnå. Normen har således en viljekomponent som även innehåller
grundläggande värderingar. Viljan kan analyseras i termer av motiv, värde eller
drivkrafter. Nästa fråga gäller om personen/personerna har kunskaper för att
utföra det som han/hon vill uppnå eller genomföra. Det handlar om kunskaper, kompetens och erfarenheter. Den tredje frågan har att göra med villkoren
i de samhällssystem som möjliggör eller omöjliggör handlingen. I systemvillkoren ingår tekniska, ekonomiska och socio-kulturella förutsättningar och begränsningar.
Normer för undervisning och lärande i skolan är starkt förankrade i samhället både hos pedagoger och hos allmänheten. Vad som förväntas av skolan
är uttryck för de normer som präglar skolarbetet. Vid avvikelser från det
förväntade uppstår oro och kritik. Hur problem definieras och hur de ska åtgärdas synliggör de förväntningar – skolnormer – som finns som inbyggda
handlingsanvisningar för både lärare och elever. En intressant fråga är om nor-

34
Helena Hallerström
merna för undervisning i skolan kommer att utmanas av att alla elever och lärare inom projektet En-till-En har tillgång till en egen dator för skolarbetet –
och i så fall hur?

Helena Hallerström
35
6.Utvärderingens
inriktning och
genomförande
6.1 Första året
Utvärderingsarbetet påbörjades höstterminen 2007 när projektet startade på
de båda skolorna. Genom samverkan med rektorerna för de båda skolorna har
kontakter skapats med lärare och elever. Den första delen av utvärderingsarbetet har inriktats på vad som skedde i skolorna vid igångsättningen och hur
arbetet med datorerna i undervisningen utvecklades under det första året. För
att bättre förstå förändringarna och om den önskvärda utvecklingen verkligen
uppstår är det viktigt att också veta något om hur förutsättningarna var vid
projektstarten och vad som sker i undervisningen i och med att alla elever och
lärare har tillgång till en egen dator.
Arbetet på skolorna har följts kontinuerligt under läsåret 2007/2008 genom klassrumsobservationer, intervjuer med elever och lärare samt genom en
enkätundersökning riktad dels till elever dels till lärare. Som en del av sitt avhandlingsarbete följer Martin Tallvid två klasser i skolår 7, en på vardera skola.
De båda klasserna och deras lärare kommer att studeras under tre år fram till
slutet av skolår 9.
Syftet med det första årets utvärderingsarbete är att följa arbetet, dokumentera och reflektera över vad som sker i skolarbetet i och med satsningen på datorn som verktyg i lärprocesserna. Genom enkäter, intervjuer och observationer av klassrumsarbetet har detta genomförts under perioden oktober 2007 –
april 2008.

36
Helena Hallerström
Figur 2 Tidsplan för utvärderingen
Följande frågeställningar har undersökts genom enkäter till samtliga elever
och lärare som ingår i projektet:
•
•
•
•
Vilken digital kompetens har eleverna/lärarna vid starten?
Vilka förändringar upplever eleverna/lärarna i skolarbetet?
Vad används datorerna till i undervisningen?
Vilka fördelar och nackdelar tycker elever och lärare följer med satsningen
en dator/elev?
Hur datorn används av elever och lärare i skolarbetet undersöks dessutom genom observationer i klassrummen samt genom intervjuer med elever och lärare:
1. Genom att följa hur lärare och elever arbetar med datorn som verktyg kartläggs
vad datorerna används till i undervisningen och på vilket sätt detta påverkar
skolarbetet.
2. I elevintervjuer berättar elever om hur de upplever att datorn påverkat deras
skolarbete och visar exempel på olika typer av arbeten de gjort.
3. I gruppintervjuer med lärare fokuseras:
• för- och nackdelar med en dator till varje elev,
• vilken kompetens lärare tycker att de har eller saknar för att utveckla
undervisningen med datorn som redskap
• exempel på hur datorn används av lärare i deras undervisning
• om och hur skolans lärare och rektor tillsammans arbetar med projektets utveckling.

Helena Hallerström
37
Utvärderingen har en formativ39 karaktär. Till skillnad från summativ utvärdering som sker vid slutet av ett projektarbete genomförs en formativ utvärdering kontinuerligt under arbetets gång med inriktning mot att följa processer. Det innebär även att utvärderingsarbetet kan användas som ett underlag
för att utveckla det fortsatta arbetet inom projektet. Utvärderingen tillåts således påverka det fortsatta arbetet genom att visa på och reflektera över såväl
framgångar, som dilemmor och svagheter som upptäcks.
6.2 Fortsatt utvärdering
Även utvärderingsarbetet för kommande år har en formativ karaktär med
möjligheter att följa utvecklingsprocessen över tid och att använda resultaten
som underlag för utveckling.
Slutrapporten efter det tredje året kommer att inriktas mot att summera
och reflektera över de tre årens arbete och resultat i förhållande till projektets
syfte och målsättning att
• skolorna utvecklar arbetsformer och metoder
• lusten att lära hos såväl elever som pedagoger ökar
• elevernas måluppfyllelse och resultat ökar.40
Kan man efter tre år se att nya arbetsformer utvecklats under projektets gång?
Har elevernas lust att lära och lärarnas arbetstillfredsställelse ökat? Har resultaten och måluppnåendet för eleverna på de båda skolorna blivit bättre jämfört med tidigare? Sådana frågor kommer att ställas under hela utvärderingsarbetet och särskilt fokuseras det tredje året. Anknytningen till forskning och
teoretiska utgångspunkter för skolförändring, undervisning och IT-användning fördjupas även i den tredje rapporten.
39 Patel, R & Tebelius, U. (1997)
40 Se kap. 1.

38
Helena Hallerström
Helena Hallerström
39
7. Metoder för
datainsamling
I denna studie är syftet att försöka förstå och beskriva om, och i så fall på vilket
sätt, en dator till varje elev påverkar undervisning och lärprocesser. Fokus riktas mot att studera skeenden för att försöka fånga förändringar av undervisningsprocesser och utveckling hos elever och lärare i de båda skolorna. En-tillEn-projektet pågår under tre år och ambitionen är att följa processer och eventuell progression under denna tid. Det har i skrivandes stund endast gått cirka
sex månader sedan de bärbara datorerna delades ut på de båda skolorna och
det är ännu för tidigt att uttala sig om resultaten. Tanken är att följa projektet
under längre tid och därigenom också få möjlighet att upptäcka kontinuitet
av händelser i observationerna. Det som redovisas i denna första delrapport är
elevers och lärares upplevda förändringar och iakttagelser samt våra iakttagelser under observationer av undervisningen. Materialet är även tänkt att utgöra
underlag för en kommande avhandling och i det perspektivet kan denna delrapport ses som ett första steg i en etnografisk studie.41 De metoder som har
använts för datainsamling är en enkätundersökning, intervjuer med elever och
lärare samt klassrumsobservationer. Informella samtal har också förts med
skolledarna och projektledaren för En-till-En-projektet.
7.1 Enkätundersökning
Avsikten med enkätundersökningen var att försöka få en initial bild av den digitala kompetensen hos både lärare och elever, samt att se vilka förhoppningar
och farhågor som förknippades med En-till-En-projektet. Enkäten fanns i två
versioner, en för lärare och en för elever (bilaga 2 och 3). Enkäten skickades
41 Kvale, S. (1997)

40
Helena Hallerström
som webbenkät till lärare och elever på de deltagande skolorna från Barn- och
utbildningsförvaltningen, via e-post (First Class) under oktober 2007. I ett
följebrev till enkäten gavs en förklaring av syftet med enkäten och en uppmaning om att fylla i den inom en vecka (bilaga 4). Efter ca 2 veckor skickade
utvecklingschefen via e-post till rektorerna en påminnelse om enkäten och
uppmaning att besvara den. Ytterligare en påminnelse från oss utvärderare
skickades till rektorerna efter tre veckor. Efter fyra veckor uppmanade vi en
rektor muntligt (vid ett besök på skolan) och den andre rektorn via e-post att
påminna lärarna och eleverna om vikten av att fylla i enkäten.
Den slutgiltiga svarsfrekvensen blev att 64 procent (49 av 77) av lärarna och
63 procent (348 av 556) av eleverna besvarade enkäten. Vi hade förväntat oss
en svarsfrekvens på nära nog 100 procent, dvs. att samtliga elever och lärare
skulle ha besvarat enkäten med tanke på den uppmärksamhet projektet fått
och att alla deltagare har tillgång till en egen dator. En förklaring som givits
av lärare och rektorer till den relativt låga svarsfrekvensen är att det förekom
flera enkäter vid denna tidpunkt och att det kan ha blivit sammanblandningar
eller att en viss enkättrötthet uppstått.
7.2 Gruppintervjuer med elever och lärare
Intervjuer med elever och lärare i grupp genomfördes i februari/mars 2008.
Både elev- och lärarintervjuer utgick ifrån enkätfrågorna och kompletterades
med frågor om upplevda förändringar och upplevd utveckling sedan höstterminen 2007.
7.2.1 Elevintervjuer
Intervjuer med elever genomfördes i grupper som bestod av slumpvis utvalda
elever. Intervjuerna tog ungefär fyrtio minuter per intervju. De spelades in
med digital ljudinspelare och minnesanteckningar fördes parallellt. Båda utvärderarna deltog vid samtliga elevintervjuer. Eleverna på Skogstorpsskolan
intervjuades spårvis. Tre grupper (spår A, B och C) med 4-7 elever från år 7
och 8 intervjuades, sammantaget ca 15 elever. Eleverna i år 9 deltog inte eftersom de hade nationellt prov vid intervjutillfället. På Söderskolan genomfördes
intervjuer med elever från fyra av skolans sex hus. Från varje hus Alfa, Beta,
Gamma och Delta deltog 4-6 elever från skolåren 7, 8 och 9, tillsammans något under 20 elever. Totalt intervjuades ca 35 elever.

Helena Hallerström
41
7.2.2 Lärarintervjuer
Gruppintervjuer har genomförts med totalt ca 20 lärare på Söderskolan och
ca 12 lärare på Skogstorpsskolan. På Söderskolan genomfördes intervjuer med
lärare från samtliga hus/spår i varje grupp, på Skogstorpsskolan genomfördes
intervjuerna spårvis. Även dessa intervjuer spelades in och minnesanteckningar togs. I lärarintervjuerna på Söderskolan deltog båda utvärderarna, medan
lärarintervjuerna på Skogstorpsskolan genomfördes av Martin Tallvid ensam.
7.3 Klassrumsobservationer
Under höstterminen 2007 och under vårterminen 2008 har vi gjort ett antal
klassrumsobservationer. Vid två tillfällen har Martin Tallvid följt två olika
klasser i år sju under en hel skoldag. Klasserna har då observerats på dagens
samtliga lektioner och även på raster. Fältanteckningar har tagits och renskrivits samma dag. Dessutom har ett tiotal förberedda och oförberedda lektionsbesök genomförts under del av lektion eller hela lektioner. Även då har fältanteckningar tagits och renskrivits samma dag.

42
Helena Hallerström
Helena Hallerström
43
 
Resultat
Beslutet om projektet En-till-En togs under våren 2007 och när det stod klart
att det verkligen skulle bli av och att påbörjas vid läsårsstarten i augusti 2007
kom det för många lärare som en överraskning. De flesta hade visserligen hört
talas om att något var på gång och att rektor hade idéer om att en dator per
elev hade varit bra för skolan och undervisningen. Men när det väl stod klart
att projektet skulle starta uppfattade lärarna det som att det beslutats utan att
lärare varit inblandade i förarbete eller beslutsprocessen. Det fanns också lärare som ifrågasatte satsningen och oroade sig för att det skulle ske på bekostnad
av lärartid eller lärartjänster. Men många lärare såg det också som en unik
möjlighet att få vara med om ett pionjärarbete inom skolan i landet.
Lärarna fick sina datorer före sommarlovet 2007, medan eleverna fick vänta
tills starten höstterminen 2007 innan de fick packa upp och installera sina datorer. På Söderskolan var lärarna vana vid att arbeta i Mac-miljö och de hade
därför inga svårigheter att använda de nya datorerna. Lärarna på Skogstorpsskolan hade tidigare bara använt PC-datorer och för många var det första
gången de stiftade bekantskap med en Mac-dator. Inkörsperioden för Skogstorpslärarna gick trots detta utan större problem. Några särskilda utbildningsinsatser före starten genomfördes inte men lärarna har under läsåret fått möjlighet att delta i två heldagars fortbildning, en i november 2007 och en i
januari 2008. De erbjöds då ett ”smörgåsbord” av aktiviteter där de kunde välja på att lära sig de olika programvaror som fanns förinstallerade på datorerna.

44
Helena Hallerström
De båda utbildningsdagarna genomfördes med hjälp av kommunens IT-pedagoger och var mycket uppskattade.
När ungefär två månader av projektet förflutit skickades en enkät till alla
elever och lärare på de båda deltagande skolorna. Enkäten innehöll ett tiotal
frågor om datoranvändning och datorkompetens och avslutades med några
öppna frågor där elever och lärare fritt fick uttrycka sina förväntningar och farhågor inför projektet. Enkäten följdes upp under vårterminen 2008 med
gruppintervjuer med representanter för både lärare och elever var för sig. I det
följande redovisas resultat från såväl enkät som intervjuer. Vi delar upp resultatet i en elevdel och en lärardel.

Helena Hallerström
45
8. Elevernas synpunkter
och erfarenheter
8.1 Inställning
Av enkätsvaren framgår att den allmänna inställningen till projektet bland
elever vid undersökningstillfället var påfallande positiv. 86 procent av de elever som svarat på enkäten tyckte att En-till-En var Mycket bra eller Bra. Endast
två elever var negativt inställda. Även vid intervjuerna med eleverna ett halvår
senare var de mycket nöjda. Samtliga tyckte att satsningen var mycket bra och
de hade svårt att tänka sig att vara utan sin dator. De ser den nu som ett fullständigt naturligt inslag i sin vardag. De reflekterade över det faktum att de
inte behövde bära så mycket böcker och papper mellan skolan och hemmet
eftersom allt finns i datorn. Risken för att glömma något eller blir av med viktiga papper har också eliminerats.
Diagram 1 Elevernas inställning till En-till-En

46
Helena Hallerström
8.2 Tillgänglighet
I princip alla elever (97 procent) har tillgång till bredbandsuppkoppling även
hemma, vilket ger stora möjligheter till flexibilitet i användandet. En effekt av
detta torde vara att datoranvändningen hemma har ökat väsentligt jämfört
med tidigare. Både enkäten och intervjuerna visar också att användningsmönstret på kort tid har förändrats radikalt.
Vårterminen 2007 (före En-till-En) använde 41 procent av eleverna dator
hemma Varje dag/Några gånger i veckan för sitt skolarbete. Ett halvår senare,
när datorerna hade delats ut, använde 81 procent av eleverna datorn för att
utföra läxor och annat skolrelaterat arbete i hemmet. Framför allt har den dagliga användningen ökat markant, från 6 procent till 32 procent.
Diagram 2 Vt-07 använde jag dator
hemma för skolarbete
(elev)
Diagram 3 Ht-07 (denna termin)
använde jag dator hemma för skolarbete
(elev)
Nästan 60 procent av de tillfrågade eleverna uppger att de före introduktionen
av den bärbara datorn Nästan aldrig eller Några gånger i månaden använde dator hemma för att arbeta med sitt skolarbete. Nu är det endast 17 procent som
nästan aldrig eller bara några gånger i månaden använder datorn hemma för
skolarbete. Denna utveckling är något som framgår av forskning kring datoranvändning och tillgänglighet. Den så kallade 24/7- tillgången (det vill säga
24 timmar/7 dagar i veckan) har visat sig ha stor påverkan på hur datorerna
används. Eleverna menade att det är stor skillnad på att endast ha tillgång till
datorer i skolan och att ha en egen personlig dator dygnet runt. Eleverna på
både Söderskolan och Skogstorpsskolan har tidigare haft relativt god tillgång
till datorer på skoltid, men de är alla överens om att detta är något helt annat.
Att alltid ha tillgång till sitt eget material ses som en stor fördel, enligt elever-

Helena Hallerström
47
na. I hemmet använder eleverna datorn både för skolarbetet och för privat
bruk. Ingen av eleverna säger att de använder familjens dator längre och
eleverna säger också att de inte heller så gärna vill låna ut sin dator till någon
i familjen.
8.3 Påverkan på undervisningen
På frågan om eleverna ansåg att införandet av de bärbara datorerna påverkat
undervisningen svarade 88 procent Ja. Till den klart övervägande delen är
kommentarerna positiva.
I elevernas kommentarer till detta framför de att lektionerna har blivit både
roligare och lättare. Det underlättar att ha datorn med sig överallt och tillgång
till allt sitt material i datorn. Likaså har eleverna märkt att redovisningsformerna har blivit annorlunda och att de också kan påverka själva på vilket sätt
man redovisar sitt arbete för läraren. Elevkommentarerna handlar också om
att ha tillgång till information på ett lättåtkomligt sätt och att även möjligheterna att anteckna finns genom datorn.
– Allt har blivit mycket lättare, man har nästan allt i datorn.
– Man jobbar ju på ett helt annat sätt. Nya redovisningssätt etc.
– Det har underlättat när man ska anteckna olika saker. Ibland har man inte
alltid tillgång till böcker och då är det bra att använda datorn till hjälp.
– Den har fått mig att stava mycket bättre. Det finns både matte och andra
sidor man kan plugga på.
– Alla tar mer ansvar med läxor och så, och om man vill ha reda på nåt
behöver man bara gå in på Internet och titta. Det är mycket praktiskt.
– För de går fortare. Och man kan ju hitta fakta lättare. Man förstår också
lättare. För att det är roligare att ha en dator framför sig.
– Alla arbeten blir mycket lättare, därmed roligare
Endast ett fåtal elever tycker att undervisningen är opåverkad.
– det är samma lektioner
– det är lika lätt att arbeta med datorn som det är om man inte arbetar med
datorn.
Vid intervjuerna framkom att eleverna framförallt uppskattade att de nu kunde ha bra ordning på sina studier. Eleverna fick vid intervjutillfället visa sina
datorer och kunde inte utan stolthet visa upp hur de organiserat sina dokument i olika ämnesmappar. De tyckte även att skolarbetet underlättades ge
48
Helena Hallerström
nom att de alltid hade tillgång till Internet. Vid våra besök kunde vi konstatera
att elevarbeten om till exempel efterkrigstiden, 1960-talet och skapandet av
resebroschyrer får ett mycket professionellt utseende och har ett faktainnehåll
som väl motsvarar vad vi sett på andra skolor. De intervjuade eleverna upplever att lärarna har tagit till sig tekniken och att de (lärarna) använder sig mer
och mer av datorns möjligheter. De flesta skickar ut uppgifter och läxor via
First Class och kräver att eleverna lämnar in sina uppgifter denna väg. Vi har
sett exempel på hur datorn används för att skapa animerade filmer, hur man i
språkundervisning gjort radioprogram och att man skapar egna filmer för att
åskådliggöra historiska händelser. Eleverna uppger att detta gör att de upplever undervisningen mer lustfylld och omväxlande.
8. 4 Elevernas digitala kompetens
Eleverna har generellt sett en hög digital kompetens. Att 95 procent av eleverna kan skicka e-post är kanske inte så förvånande, men att 88 procent kan skapa en presentation i PowerPoint (PC) eller KeyNotes (Mac) eller att över 90
procent kan både redigera bilder och spela in ljud med hjälp av datorn får anses som en anmärkningsvärt hög siffra. Med tanke på den debatt som förekommer om problemen med fildelning och nedladdning av upphovsskyddat
material från Internet kan man tycka att det är förvånande att endast 30 procent, säger sig kunna ladda ner film eller musik från Internet.
Diagram 4 Med hjälp av datorn kan jag…(elev, procent)

Helena Hallerström
49
Eleverna berättar att de lär sig datorns olika programvaror själva eller med
hjälp av kamrater. Vissa klasser har fått utbildning i hur man skapar animerad
film. På Skogstorpsskolan har eleverna under det fria valet på fredagar möjlighet att välja olika datorkurser.
Eleverna på båda skolorna hade den uppfattningen att just deras spår/hus
använde datorerna mest frekvent i undervisningen. På frågan om det finns
ämnen där datorn inte används så nämner de intervjuade eleverna övningsämnen, t ex idrott, slöjd, hemkunskap och musik. För övrigt har de alltid med
sig datorn på samtliga lektioner och använder den kortare eller längre stunder.
De anser att det är svårt att ha nytta av datorn i matematikämnet: ”Vi räknar
mest i våra böcker, men använder datorns miniräknare ibland.”
Eleverna upplever att lärarnas kompetens generellt sett har ökat. De exemplifierar detta med att de skickar ut alla uppgifter och planeringar via First
Class. Några lärare låter dem göra radioprogram med hjälp av programmet
”Garage Band” eller spela in filmer med datorn.
8.5 Fördelar och nackdelar med En-till-En
Eleverna ombads också i enkäten att ange de tre största fördelarna och de tre
största nackdelarna med de bärbara datorerna i undervisningen. Det eleverna
främst framhåller som fördelar är att arbetet blir både lättare och roligare. Det
är lättare att hitta information och fakta i datorn än att leta i böcker. Det är
lättare att skriva och det blir inte så mycket fel. Det går att göra snygga presentationer vilket känns roligt.
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Det blir lättare att göra sina arbeten.
Det är lättare och enklare att skaffa information och att kommunicera.
Lättare att skriva för dem som inte kan det så bra.
Man slipper ha en massa papper.
Man slipper arbeta i grupper hela tiden och bråka om en dator som är personalens. Mycket bättre att kunna skriva och lära sig på sitt eget sätt.
Att man inte använder så mycket papper mm, som förstör miljön.
Att alla kan plugga och lära sig snabbare... Hitta saker snabbare...
Alla kan plugga med hjälp av datorn när man vill, det är toppen, förr fick
man vänta… Länge…
Man arbetar snabbare och lättare.
Det är kul!
Roligare lektioner.

50
Helena Hallerström
– Det blir roligare och jobba. Roligare att plugga. Det är roligare om man
har en egen dator också
– Vissa arbeten blir roligare, man kan göra presentationer och sånt, men det
är inte jättebra program, Windows har bättre, t ex PowerPoint och Windows Movie Maker.
När de får chans att utveckla sina svar vid intervjuerna framhåller de att de har
en mycket bättre kontroll och överblick över sina dokument och uppgifter. De
vet att de alltid kan komma åt sina dokument och de vet att de alltid har med
sig rätt material på lektionerna. Det uppfattar de också som en förenkling att
de alltid har tillgång till Internet och möjligheten att söka information. Några
uppgav att de bor ute på landsbygden och inte har tillgång till bibliotek, men
datorn innebär att man alltid har ett ”bibliotek” med sig. När de ska utveckla
varför de tycker att det blir roligare menar de att det känns bra om det de gör
blir snyggt och att det känns bättre att jobba med en dator.
Eleverna har svårare att hitta nackdelar med datorerna, men nämner framför allt riskerna med att elever kommer att sitta och chatta eller spela spel på
lektionerna.
–
–
–
–
Att vissa kanske sitter och spelar spel på lektionerna.
Att vissa spelar spel på lektionstid.
Många missbrukar dom t ex till att spela på lektions tid.
Tyvärr så tror jag att fler sitter och gör annat på lektionerna, som att spela
spel och vara inne på t ex lunarstorm.
Vid samtalen framkom att de uppfattade att det hade varit ett problem med
spelande och chattande på lektionstid i början av En-till-En. Men nu har problemet nästan helt avtagit, vilket främst berodde på att när lärarna börjat ta
datorn från elever som spelade spel eller chattade på lektionstid. Eleverna
nämner också säkerhetsaspekterna som en nackdel.
– Skador och liknande. Om datorn kraschar försvinner allting.
– Om ens dator går sönder eller kommer bort har man svårare att göra skolarbeten.
– Man kan tappa datorn.
– Den kan bli stulen.
– Att man springer eller bär datorn slarvigt.
Vid intervjuerna framkom att eleverna upplevde datorerna som stabila och pålitliga. Det kan bli sprickor i datorn om man stänger locket för hårt, men detta
påverkar inte datorns prestanda. Ingen elev har blivit bestulen på sin dator.

Helena Hallerström
51
8.6 Regler för användningen av datorerna
De båda skolorna har en medvetet öppen attityd till användandet av datorerna. Rektorer och lärare menar att man vill skapa ett förhållningssätt bland
elever där filtret ska sitta i huvudet på eleverna – inte i datorn. Eleverna har
förstått detta och ställer upp på det men ser ändå riskerna med att många
kommer att sitta och chatta eller spela spel på lektionerna.
Diagram 5 Jag använder datorn för att spela eller chatta under lektionstid (elev)
Här kan noteras att över 75 procent av eleverna uppger att de själva Nästan
aldrig spelar spel eller chattar under pågående lektion. Men de anar att andra
kanske gör det och oron för det är mer spridd än hur elever bedömer att de
själva gör. Att chatta, vara ute på communities, spela spel, titta på film eller
lyssna på musik (i hörlurar) är tillåtet på raster, men förbjudet under lektionstid. Det får inte finnas något olagligt på datorerna, men för övrigt disponerar
eleverna sina datorer helt fritt. Om man bryter mot någon regel riskerar man
att bli av med datorn för lektionen, för dagen eller under längre tid. Här har
vi inte kunnat hitta någon tydlig gemensam linje, varken mellan de olika arbetslagen eller mellan skolorna. Konsekvenserna för den enskilde eleven beror
på, vad vi har kunnat konstatera, vilken lärare som upptäcker övertrampet.
Eleverna menar unisont att det inte förekommer någon nätmobbning. De
elever vi intervjuat har varken själva blivit utsatta för nätmobbning eller hört
att någon annan råkat illa ut. En flicka uppger att hon vet att en flicka blivit
trakasserad, men att detta ordnat upp sig efter föräldrasamtal. Rektorerna på
de båda skolorna menar dock att det förekommer inslag av nätmobbning,
men att detta inte kommer till alla elevers kännedom och att frekvensen inte
har ökat i och med införandet av En-till-En.

52
Helena Hallerström
Helena Hallerström
53
9. Lärarnas synpunkter
och erfarenheter
Lärarna besvarade enkäten under hösten 2007. Under våren genomfördes
gruppintervjuer med lärare där de gavs möjlighet att utveckla sina tankegångar och erfarenheter. Intervjuerna genomfördes i vissa fall med hela arbetslag
men även i grupper med ett antal slumpvist utvalda representanter för olika
arbetslag.
9.1 Inställning
I enkätsvaren har lärarna en ännu mer positiv inställning till En-till-En än vad
eleverna har. Endast en lärare svarar Varken bra eller dåligt, övriga (98 procent)
tycker att satsningen är Mycket bra eller Bra. Med tanke på att svarsfrekvensen
bland lärare är relativt låg så finns det anledning fundera över vad detta svar
innebär.
Den positiva bilden av En-till-En kvarstår vid intervjuerna. Lärarna är
mycket positiva i sina omdömen och ser nästan bara fördelar med införandet
av en dator per elev. Inledningsvis fanns farhågor hos lärare om att datorerna
skulle medföra att eleverna skulle sitta inne för mycket i stället för att gå ut på
rasterna. Detta har i viss utsträckning löst sig genom att man i några arbetslag
kommit överens med eleverna om att ha några uteraster eller att eleverna självmant har börjat gå ut mer. Vid intervjuerna framkom också att i ett lärarlag
hade samtliga lärare valt att inte besvara enkäten och det var också i detta lärarlag som de största tveksamheterna till hur projektet utvecklats förekommer.
Lärarna i detta arbetslag vittnade om en stor oro över vissa elevers spelande
och koncentration på lektionerna. De var dock överens om att den bärbara datorn kommit för att stanna och att fördelarna övervägde, men såg det som
nödvändigt med en ökad reglering från lärare och skolledning.

54
Helena Hallerström
9.2 Tillgänglighet
I princip alla lärarna (94 procent) har tillgång till bredbandsuppkoppling även
i hemmet, vilket ger dem möjligheter att använda sig av datorn även när de
planerar och efterarbetar sin undervisning från hemmet. I intervjuerna säger
också flera lärare att de har arbetat med att lära sig program och att hitta information på nätet genom att ha tillgång till sin dator hemma. Även viss kommunikation med eleverna sker från hemmet via datorn.
9.3 Påverkan på undervisningen
Alla lärare som besvarat enkäten utom en, anser att de bärbara datorerna har
påverkat undervisningen. Den enda lärare som svarat att datorn inte påverkat
undervisningen motiverade sitt svar med att han/hon undervisar i ett estetiskt
ämne. Det visar sig att ämnets karaktär och tradition har betydelse för hur
man upplever nyttan av att alla elever har tillgång till en dator.
Lärarna betonar i sina svar att framförallt tillgängligheten är en stor fördel.
Det faktum att alla elever har tillgång till en egen dator och inte behöver köa
till skolans gemensamma datorer eller att lärare måste boka en datasal är en
påtaglig förbättring som uppskattas mycket. Tillgängligheten till information
på Internet innebär också en stor fördel. Lärare kan tillsammans med elever
söka och ta del av fakta och information som eleverna sedan har tillgängligt i
sin egen dator för att arbeta vidare med. Att alla elever nu har möjligheter att
ha sina egna sparade dokument och anteckningar samlade i sin dator ses som
en stor, viktig och positiv förändring för både elever och lärare.
– Ökad tillgänglighet till datorer underlättar användandet av arbetsredskapet. Ökade möjligheter för lärare och elever. I övrigt betraktar jag satsningen på individuella datorer som en helt naturlig del av den utveckling
som stora delar av samhället redan tidigare tagit del av.
– Lättillgänglig information om eleverna behöver det. Eleverna tycket det är
roligt att använda datorerna. Med presentationer t ex är det lättare att
fånga elevernas uppmärksamhet.
Flera lärare uppger även att klassrumsklimatet har påverkats positivt. Det har
allmänt blivit lugnare skolmiljö. Eleverna har allt sitt material samlat och det
försvinner inte så mycket tid för att leta efter papper och böcker.

Helena Hallerström
55
– Det är smidigt – eleverna har dem och sköter logistiken, förr fick vi
springa och hämta, ladda osv, i all oändlighet.
– Alla har tillgång till nätet, alla har arbetsuppgifterna. Inga borttappade lappar.
– Mindre kopiering, mer motiverade elever.
– Enbart positivt, eleverna har ett verktyg som hjälper dem att prestera
bättre.
– Kommunikationen mellan elev/lärare blir betydligt enklare.
– Kreativiteten ökar (framförallt genom iLife-paketet).
– det blir lugnare arbetsklimat i skolan.
– mindre gnäll om vem som ska ha datorer.
– enklare att kommunicera filer (istället för t ex lösblad som har en förmåga att försvinna).
– Det är ett lugnare klimat i klassrummet och i korridorerna.
Många lärare vittnar om att det blivit ett mycket trevligare samarbetsklimat.
Eleverna har blivit lugnare och upplevs mer studiemotiverade. Några lärare
upplever att den största förändringen har skett bland de elever som brukar
prestera minst. De har blivit sporrade av att det de lämnar in ser snyggt ut och
har därigenom fått en ökad motivation. Vissa lärare känner sig stressade av allt
de ska hinna med och upplever att de inte har använt datorns möjligheter på
det sätt de skulle ha önskat. De uppger att det går åt mycket tid på kvällar och
helger för att lära sig alla nya program.
9.4 Lärarnas användning av datorer i undervisningen
Datorn användes varje dag/några gånger i veckan under vårterminen 2007 enligt 33 procent av lärarna. Efter att de bärbara datorerna delats ut har användandet ökat betydligt. 86 procent uppger nu att de Varje dag/Några gånger i
veckan använder datorn.

56
Helena Hallerström
Diagram 6 Vt-07 använde jag datorn Diagram 7 Ht-07 använde jag datorn
i undervisningen (lärare) i undervisningen (lärare)
Det är en påtaglig ökning, men omfattar ändå inte alla lärare. I enkäten går
det inte att utläsa hur datorerna används och i vilka ämnen eller av vilka lärare
som datorn inte används så ofta. Detta är något vi får återkomma till i senare
rapporter.
9.5 Lärarnas digitala kompetens
Lärarnas digitala kompetens på de båda skolorna får också anses som hög eller
mycket hög. Lärarna har under flera år före En-till-En-projektet disponerat
varsin bärbar dator och ungefär 90 procent av lärarna får anses ha en minst
grundläggande IT-kompetens.

Helena Hallerström
57
Diagram 8 Med hjälp av datorn kan jag… (lärare, procent)
Lärare kan söka information på Internet, de kan skicka e-post, skapa dokument, göra presentationer och redigera bilder. Nästan 60 procent av lärarna
anser sig kunna ladda ner film och musik från Internet.
9.6 Största fördelarna och nackdelarna med En-till-En
De sista frågorna i enkäten var av öppen karaktär, där lärarna fick uttrycka de
tre största för- respektive nackdelarna (farhågorna) med En-till-En. Lärarna
ser rättviseaspekten och tillgängligheten som de avgjort största fördelarna.
– Lika för alla, den som inte har tillgång hemma kan använda Internet i skolan.
– Alla får chansen att prova sig fram, även den ovana användaren.
– Alla har samma förutsättningar.
– Alla får samma möjlighet oavsett bakgrund.
– Datorer är viktigt i samhället, skolan ska vara en spegling av samhället och
behöver därför vara lika datoriserat som samhället i övrigt.
– Möjligheterna vid t ex redovisningar är mycket större nu, och inte så tidskrävande eftersom eleverna inte behöver söka upp datorer eller vänta på
sin tur.

58
Helena Hallerström
– Allt på ett ställe – mindre pappersexercis. Smidigt. Alla har fått uppgiften,
kan jobba hemma vid sjukdom osv.
– Tillgängligheten, inga väntetider på datorer och/eller informationssökning.
Bland de nackdelar som nämns anger lärarna att de tycker sig märka en minskad fysisk aktivitet hos eleverna.
– Svårt att få ut eleverna (på rasterna)
– Minskad fysisk aktivitet under raster, försämrad motorik, hälsoeffekter,
beroende etc.
– De blir mer stillasittande, är allt för sällan ute på rasterna numera.
– Eleverna blir mer stillasittande på rasterna.
– Mindre utevistelse.
Vid intervjuerna framkom att oron för minskad fysisk aktivitet har minskat.
Eleverna lägger allt oftare ifrån sig datorerna på raster och går ut på skolgården. I och med den ljusare årstiden förväntas eleverna också välja att var ute
mer än under höst och vinter.
Intresset för datorerna var i början av projektet otroligt stort, men både lärare och elever har nu vant sig vid datorerna och ser dem som ett naturligt inslag i utrustningen. I enkäten uttryckte lärare farhågor för att det ska bli för
mycket chattande på lektionstid.
– Lektionerna har blivit mycket mer svårstartade. Många elever har ofta
locket uppfällt på sina datorer när de går in i klassrummet och inte sällan
spelar de också musik. När jag ber dem fälla ner locken säger många ofta
"Ja, jag ska bara…”
– Vissa elever gör annat än skolarbete på skoltiden
– Lätt att det blir delad fokusering, inte alltid på vad man säger
Vid intervjuerna med lärare märkes en avmattning av den oron. Få lärare upplever det som ett problem med chattande och spelande elever. De elever som
har svårt att komma igång med sitt arbete var de som även tidigare hade detta
problem. Endast en lärare ser risker med nätmobbning, och en lärare ifrågasätter de ekonomiska kostnaderna för satsningen.

Helena Hallerström
59
9.7 Tankar om regler för användning av datorerna
Lärarnas inställning till elevernas användning av datorerna är påfallande liberal. De ser få risker med användandet och har inte (med något enstaka undantag) upplevt att eleverna hamnat på otillåtna Internetsidor. Flertalet lärare och
skolledarna menar att ett övervakningsprogram skulle skicka fel signaler till
eleverna. Den generella uppfattningen är att allt som berör etik och beteende
med datorn är ett förhållningssätt som måste läras in – det kan inte övervakas
bort.
Under vårterminen 2008 fick vi ta del av lärares tankar om behov av gemensamma regler för datoranvändningen och diskussioner om att kanske införa vissa begränsningar. Dels diskuterades elevers spelande. Lärare och även
föräldrar var oroliga för att elever utvecklade spelberoende genom att alltid ha
tillgång till en dator. Även diskussioner om våld i olika spel och om det behövs
gränsdragningar för vilka spel som ska var tillåtna kom upp under senare delen
av vårterminen. Vi får återkomma till detta i det fortsatta utvärderingsarbetet.

60
Helena Hallerström
Helena Hallerström
61
10.Klassrumsobservationer
Under läsåret 2007/2008 har ett antal, både förberedda och oförberedda, lektionsobservationer genomförts på de båda skolorna. Syftet med dessa observationer var att följa verksamheten och därigenom skapa bilder av hur datorerna
används i det dagliga arbetet. Det första klassrumsbesöket genomfördes i början av november månad 2007.
November 2007 – uppföljning av PRAO
Vid det första klassrumsbesöket i en klass 7 kommer eleverna småpratande in i klassrummet med sina bärbara datorer under armarna. De sätter
sig på sina platser och fäller direkt upp de vita datorskärmarna. Lektionen ska handla om en uppföljning av elevernas PRAO-veckor. De har
gjort intervjuer på sina PRAO-platser och skickat in uppgiften till läraren via First Class. Läraren ber eleverna att lyssna uppmärksamt, eftersom några av dem inte har skickat in uppgifterna på ”rätt sätt”. Vissa har
glömt att bifoga filen, andra har glömt att skriva klassnamnet i ärenderaden. First Class har en sorteringsfunktion som gör att alla e-postbrev
som är märkta med till exempel ”7C” i ärenderaden hamnar i en särskild
mapp. En mycket bra funktion, tycker läraren. Läraren granskar sedan
snabbt ”7C-mappen” på sin dator och upptäcker att några elever glömt
att bifoga sitt dokument. Hon påminner eleverna om att de behöver bifoga sin uppgift och får snart alla inlämnade rapporter på rätt plats. När
detta är gjort har hon fullständig kontroll över vilka som lämnat in uppgiften och kan därefter dela ut denna veckas uppgift. Med en knapptryckning skickar hon ut den nya arbetsuppgiften till klassens elever. När
uppgiften har hamnat i deras brevlådor hörs ett svagt ”pling” från elevernas datorer. Eleverna öppnar brevet och ser att uppgiften blir att skriva
en kortfattad redogörelse för sin PRAO-vecka med utgångspunkt från de
intervjufrågor de ställt. Eftersom alla har sina dokument sparade på datorn har de lätt att komma igång. Ingen spilltid för glömda pennor eller
skrivböcker. Några elever infogar foton de tagit. Efter ungefär 45 minu
62
Helena Hallerström
ter ber läraren eleverna att stänga datorskärmarna och hon avslutar lektionen med att låta eleverna muntligt berätta om sina erfarenheter inför
klassen. Någon enstaka elev har svårt att avsluta sitt arbete, men snart har
alla stängt sina datorer och lyssnar på sina klasskamraters berättelser om
arbetet på en frisörsalong, bondgård eller bilfirma.
Denna lektion äger rum endast ett par månader in på höstterminen. Det är
påfallande hur naturligt både läraren och eleverna använder datorn. Vi ser ingen spela eller surfa på Internet under lektionen. Eleverna använder datorn på
ett moget och ansvarsfullt sätt. Lektionen hade givetvis gått alldeles utmärkt
att genomföra även ”pre-En-till-En”, men under detta besök kan man upptäcka flera små, men betydelsefulla förändringar av undervisningen. De reflektioner som återkommer i intervjuer och enkätsvar om datorns fördelar, där
både lärare och elever talar om hur snabbt och enkelt allt blir med den bärbara
datorn, verifieras under våra observationer. Läraren har en omedelbar kontroll
över vilka som lämnat in uppgiften och vilka som gjort det i tid. Dessutom
kan hon snabbt kontrollera, rätta och kommentera i elevens dokument och
returnera för korrigering. Eleverna har i sin tur ordning på sina uppgifter. De
har varje ämne sorterat i en särskild mapp på datorn och de kan därför lätt hitta sina sparade dokument och arbetsuppgifter. Flera enkla, men viktiga exempel på digital kompetens har visats. De har till exempel på denna lektion fått
repetera hur man skickar e-post med bifogad fil och de har övat på konsten att
vara tydlig i ärenderaden. Vissa av eleverna har dessutom testat att infoga bilder i sina dokument. Efter lektionen får vi höra om en elev som varit sjuk i
hemmet och därför inte kunnat lyssna på en viktig föreläsning. Eleven ringde
därför upp sin kamrat i klassen på Skype42 och bad honom vända datorns kamera mot läraren för att visa föreläsningen. Den sjuke eleven kunde därmed
ligga hemma och följa föreläsningen i realtid.
Vid deltagande observation på vårterminen följs en annan klass 7 under en
hel skoldag. Där syns tydligt hur användandet av de bärbara datorerna utvecklats sedan starten av projektet hösten 2007. Lärarna och eleverna använder datorn när den är till gagn för lärandet och väljer bort den när det passar bättre
att vara utan. Denna observationsdag inleds skoldagen för klassen med en
språklektion.
Februari 2008 – språk
Eleverna kommer in i klassrummet, öppnar sina datorer och väntar på
att läraren ska inleda lektionen. Han hälsar på klassen och meddelar att
42 Skype är ett program för att ringa via IP-telefoni. Det är helt gratis att ringa från dator
till dator.

Helena Hallerström
63
han har lagt ut dagens läxförhör på First Class. Eleverna har inga problem med att hitta uppgiften. De öppnar dokumentet, besvarar frågorna
och skickar sedan tillbaka det med rätt rubrik i ärenderaden. Klassen arbetar mycket tyst och koncentrerat. När några i klassen blir färdiga sitter
de lugnt kvar och besvarar övningsbokens frågor. Svaren skrivs och sparas på datorn. Efter ungefär en kvart bryter läraren och ber klassen att
högläsa en text i läroboken gemensamt. När de läst texten en gång uppmanar han dem att göra sig beredda för ”inspelning”. På kommando läser sedan klassen texten ännu en gång och denna gång spelar alla in
uppläsningen på sina datorer. Därefter läser de i kör alla glosor till texten. Även detta spelas in med hjälp av datorerna. Alla har sedan texten
och glosor inspelade på sina datorer och kan lyssna på hur orden uttalas
när de behöver repetera. Därefter används inte datorn mer under denna
lektion. Läraren nämner inte detta. De flesta låter skärmsläckarna gå på,
några stänger locken. Ingen har så kallade ”skärmsläckartics”, det vill
säga en oemotståndlig lust att väcka datorn när skärmsläckaren aktiverats. Lektionen fortsätter sedan på ett konventionellt sätt med parövningar, körläsning, 20-frågor och slutligen går läraren igenom
läxförhöret. Eleverna är nu lite livligare, men det är fortfarande lugnt och
arbetsro råder. Under den påföljande rasten stannar alla eleverna kvar i
klassrummet och använder sina datorer på olika sätt. Pojkarna sitter för
sig och spelar spel. Flickorna samlas i en grupp och lyssnar på musik.
Flickorna tröttnar dock efter ungefär tio minuter och lämnar klassrummet, men alla pojkarna sitter kvar och spelar tills rasten tar slut och de
ska börja nästa lektion.
Under denna lektion kunde vi se ett för oss nytt användningssätt som möjliggjorts med hjälp av den bärbara datorn. När eleverna spelar in uppläsningen
kan de både lyssna på sig själva och på lärarens korrekta uttal. De kan repetera
glosor och de kan förhöra sig själva genom att lyssna på inspelningen. Dessutom kan de via de sparade ljudfilerna följa sin egen progression i inlärningen
av ett nytt språk. Även under denna lektion använde sig läraren av First Class
för att samla in och distribuera uppgifter. De nästkommande lektionerna är
NO (fysik) och SO.
Februari 2008 – Fysiklektion
På fysiklektionen arbetar eleverna i grupper med ett fysikprojekt. De har
fått i uppgift att redovisa olika fysikaliska grundbegrepp. De ska till exempel åskådliggöra acceleration, tyngdkraft och gravitation. Uppgiften
ska lösas i grupp. Den lektion vi besöker är inte den första inom detta
arbetsområde utan eleverna vet ungefär vad de ska göra. De går och sät
64
Helena Hallerström
ter sig utspridda i klassrummet, i korridoren eller i grupprummet och
alla använder sina datorer för att söka information. De väljer själva redovisningsform, och de flesta väljer att göra ett bildspel. Men en grupp spelar in en film och en annan väljer att bygga en bro av papper och spagetti
för att sedan fotografera sin skapelse. En elev som ska göra ett arbete om
acceleration använder Google för att hitta en bild på en skidbacke. Han
skriver ”Skidbake” i sökrutan varpå Google föreslår ”Menade du skidbacke?”. Eleven accepterar förslaget och får genast upp flera bilder på
skidbackar. Vi har vid våra klassrumsobservationer sett flera liknande exempel på när elever med skriv- och läsproblem får hjälp och stöd av datorn. Övriga elever sitter sedan resten av sextiominuterspasset och
arbetar självständigt i sina grupper. Lärare cirkulerar hela tiden mellan
de olika grupperna och försöker att hjälpa eleverna att fokusera på uppgiften. Efter sextio minuter avslutas lektionen och det är åter dags för en
tio minuters rast. Omedelbart sätter sig pojkarna vid datorerna och fortsätter med lunchrastens spelande.
Februari 2008 – Samhällsorientering i klass 7
Vid igångsättningen av nästa lektion, som är en SO-lektion, inträffar
den första incidenten, med anledning av datorerna, vi sett. Händelsen
utspelar sig när läraren kommer in i klassrummet efter rast. Han upptäcker då att eleverna inte genast upphör med rastaktiviteten (spelandet),
och det föranleder honom att gå fram till en elev och tala om för honom
att han tar datorn. Eleven ser närmast förvånad ut, men varken han eller
någon annan ifrågasätter lärarens agerande. Alla i klassen reagerar dock
spontant och frågar när han ska lämna tillbaka den beslagtagna datorn.
Läraren förklarar lugnt att de vet vad som gäller och att han förväntar sig
att inte behöva tjata på att spelandet ska avbrytas när lektionen inleds.
Han säger att datorn lämnas tillbaka vid dagens slut och därefter inleds
lektionen. Den drabbade eleven verkar nu bara generad, men övriga i
klassen nöjer sig med beskedet från läraren och undervisningen kan inledas. De ska nu inleda ett treveckors projekt som innebär att de ska göra
ett reportage om kandidaterna till ”Världens barn-priset”, det pris som
brukar kallas ”Barnens nobelpris”43. Eleverna arbetar i par och får sig tilldelat en av kandidaterna som de ska presentera. De får även på denna
lektion fritt välja redovisningssätt. Läraren föreslår radio, TV, tidning eller bildspel. Uppgiften ligger på First Class och innehåller länkar till användbara sidor på Internet. Här finns också förslag på frågeställningar
som läraren förberett. Det börjar visserligen närma sig slutet på arbets43 http://www.childrensworld.org/page.html

Helena Hallerström
65
dagen och eleverna är lite okoncentrerade, men alla arbetar trots det med
uppgiften. Vi kan inte upptäcka att någon gör något otillåtet med datorerna. Eleverna sitter i sina pargrupper och letar efter fakta om ”sin” kandidat. Resultatet från deras redovisningar är tänkt att utgöra
beslutsunderlag inför skolans omröstning i mitten på april.
Under denna dag visas flera exempel på hur den bärbara datorn används. Under vissa lektioner används den sporadiskt medan det under merparten av de
lektioner vi besökt används den nästan oavbrutet. Det förekommer inget spelande, chattande eller surfande på olämpliga Internetsidor. Den bärbara datorn verkar att på kort tid ha övergått från att vara något sensationellt och
spännande till att vara ett arbetsredskap, men med möjligheter till förströelse
på rasterna. Detta är något som bekräftas av eleverna när vi frågar om deras
upplevelser. De vänjer sig fort och tror själva att när vädret blir bättre kommer
de säkert att gå ut mer på rasterna. Men det finns ju även möjligheter att ”sitta
utomhus och surfa också…”

66
Helena Hallerström
Helena Hallerström
67
 
Analys och diskussion

68
Helena Hallerström
Helena Hallerström
69
11.Sammanfattande
analys
I detta avsnitt diskuteras några av de resultat som framkommit vid tiden för
denna delrapport. Det är som tidigare nämnts alldeles för tidigt att efter endast drygt ett halvår dra några vittgående slutsatser utan det som redovisas är
tendenser, uppfattningar och erfarenheter som framkommit genom vår studie
och som också kan vara intressanta att följa upp vid senare utvärderingstillfällen.
Införandet av en dator per elev till alla elever i år 7, 8 och 9 samt till lärare
på Skogstorpsskolan och Söderskolan i Falkenberg har hittills fungerat väl.
Föga förvånande var den inledande inställningen till projektet mycket positiv
och den entusiastiska attityden lever fortfarande i högsta grad kvar. I stort sett
alla tillfrågade uttrycker sitt helhjärtade stöd till projektet och både lärare och
elever känner sig privilegierade. En tänkbar förklaring till att den inledande
perioden har förflutit så problemfritt kan vara att de flesta lärarna och eleverna
på skolorna generellt sett hade en hög digital kompetens vid projektets start,
vilket är något som även enkäten visar. Varken för lärare eller för elever har valet av datorfabrikat haft någon betydelse. De har snabbt anpassat sig till Macmiljön och vi har kunnat se att de ofta bistår varandra när problem uppstår.
Eleverna har fått tillfälle att på skoltid lära sig att skapa animerad film, men
för övrigt har de antingen lärt sig programvarorna på egen hand eller av varandra.
11.1 Tekniken
Datorerna och det trådlösa nätverket har på båda skolorna fungerat bra. De
första veckorna var några accesspunkter för det trådlösa nätverket på Skogstorpsskolan felaktigt placerade, men efter att de omplacerats har dessa pro
70
Helena Hallerström
blem lösts. Initialt var det även för liten bandbredd, vilket medförde att Internettrafiken hängde sig när många var ute på nätet samtidigt. Även detta har
åtgärdats, och uppkopplingen till Internet är nu både snabb och stabil på båda
skolorna. Ett fåtal hårddiskar har kraschat och ersatts med garantidatorer. Av
sammanlagt 607 datorer har endast 11 datorer, beroende på slarvigt handhavande, fått skador på bildskärm eller annan vital del. Det faktum att så få skador hittills har inträffat har förvånat många vi talat med. Efter att några elever
i inledningsskedet av projektet satt och gick på ett ovarsamt sätt med sina datorer, vilket fick till följd att två datorer tappades i golvet, har reglerna stramats
upp och förstörelsen är nu minimal. Ytterligare en anledning till detta, vilket
också visas i studier från USA, är att om eleverna får tillåtelse att göra datorn
mer personlig t ex att ha sin egen musik på datorn, tar de mer ansvar för datorn och är mer rädda om den än om en anonym skoldator som används av
många elever.
Batterikapaciteten hos datorerna har uppfattats som tillräcklig. Eleverna tar
med sina datorer hem över natten kommer de alltid till skoldagens början
med fulladdade datorbatterier. Skolorna har inga särskilda laddningsdosor,
utan eleverna kopplar vid behov in sin adapter i klassrummens ordinarie vägguttag. Datorernas programvaror har varit mycket uppskattade. Särskilt har
programmen för musik, film och presentation varit populära bland eleverna.
Några har saknat ett annat ordbehandlingsprogram, som t ex Word.
Eleverna och lärarna har själva stått för uppdatering av programvaror och
behovet av support har varit litet. Under de inledande månaderna av projektet
har två personer varit knutna till projektet för att serva med teknisk hjälp. Utöver det har det funnits en ”plustjänst” på heltid på Söderskolan som även bistått Skogstorpsskolan.
11.2 Kostnader
Kostnaderna för projektet har under det första året lösts genom att Barn- och
utbildningsförvaltningen (BUF) finansierat projektet till 75 procent och skolorna med resterande 25 procent. Nästa år delar BUF och respektive skola på
kostnaderna med 50 procent vardera och år 3 bidrar BUF med 25 procent av
kostnaderna och skolorna står för resten. Därefter ska skolorna själva lösa finansieringen inom ramen för befintliga medel. Hittills har projektet inte medfört några konsekvenser för klasstorlek, minskade resurser till läroböcker eller
ökad undervisning för lärarna. Vid intervjuerna kan vi hos lärarna skönja en
viss oro och skepsis över hur skolorna själva ska kunna finansiera datorerna i

Helena Hallerström
71
framtiden. Lärarna har inte heller klart för sig om det finns någon ekonomisk
plan för kostnaderna när projekttiden är avslutad.
11.3 Eleverna och undervisningen
Eleverna har varit mycket positiva till de bärbara datorerna. Det är påfallande
hur unisont de talar om hur bra, smidigt och enkelt allt har blivit. Endast någon enstaka elev har uttryckt att det tycker att det var bättre utan de bärbara
datorerna. De upplever att även de uppgifter som de tidigare tyckte var tråkiga
och jobbiga blir lättare och roligare tack vare datorn. De kan göra mycket
snyggare och mer avancerade redovisningar och de har bättre ordning och
kontroll. Både hög- och lågpresterande elever tycker att de har stor nytta av
datorn. De har inte kunnat se att lärarnas undervisning har förändrats så
mycket, men de uppfattar det som om att lärarna använder datorn mycket
mer. Lärarna ställer större krav på redovisningar och inlämningsuppgifter och
de skickar ut allt material via First Class.
De intervjuade eleverna uppskattar friheten med datorerna och de tror inte
att det förekommer några oegentligheter, som t ex nätmobbning. Under den
korta tid som vi följt projektet har vi kunnat se en utveckling hos eleverna som
har gått från närmast euforisk lycka över att ha en egen arbetsdator till en mer
nyanserad nöjdhet med att ha ett fungerande arbetsredskap och, inte att förglömma, fritidsredskap. De flesta använder datorn till att spela spel, titta på
film och för att lagra musikfiler och spela musik. Alla är medvetna om att ingen olaglig verksamhet, t ex fildelning, får förekomma och skolan har vid de
stickprovskontroller som förekommit endast hittat ett fildelningsprogram på
en dator (september 2007). Vi uppfattar det som att den stora friheten och
möjligheten att ha personligt innehåll på datorn gör att eleverna känner sig
mer ansvariga för sina datorer vilket i sin tur medför att de i större utsträckning är rädda om dem, sköter uppgraderingar och är försiktiga vid nedladdning för att undvika att riskera att få in virus i datorn.
11.4 Lärarna
Vid våra klassrumsbesök och vid lärarintervjuerna har vi kunnat konstatera att
även lärarnas entusiasm håller i sig. De nämner ungefär samma fördelar som

72
Helena Hallerström
eleverna; datorn gör det smidigt, snabbt, effektivt, roligt, motiverande och
rättvist. I stort sett samtliga lärare använder dagligen datorn för att förbereda
och administrera undervisningen. De tycker att det underlättar arbetet och de
ser många områden där de kan utvecklas framöver. Det vi har sett och det vi
har fått fram vid intervjuerna visar att de resultat som tagits fram vid tidigare
forskning ser ut att stämma även här. De lärare som är intresserade av att arbeta i projektform är de som helst och mest använder datorn i själva undervisningssituationen. De är också mer benägna att använda sig av datorns multimediala möjligheter (t ex film och musik). Vi har tagit del av flera fantastiskt
fina projekt, som visserligen kunde ha genomförts även före En-till-En, men
som tack vare den bärbara datorn nu har fått en mer avancerad och professionell utformning. Vad vi har kunnat se har lärarna inte i någon större omfattning börjat använda datorn i typiska föreläsningssituationer, utan den används mest som ett kommunikationsmedel med eleverna och för
administration.
Vi har under vårterminen kunnat skönja en gryende diskussion om regler
och förhållningssätt kring elevernas spelande. Det finns olika uppfattningar
bland lärarna om huruvida eleverna fritt ska få spela på rasterna. Vissa lärare
tycker att spelandet helt bör förbjudas eftersom datorn är ett arbetsredskap
emedan andra tycker att det är okej om spelen inte är för våldsamma. Ytterligare några tycker att det är skolans uppgift att lära eleverna att förhålla sig till
spel och spelande på ett sätt som gör att de kan hantera situationen. Diskussionen om regler och missbruk och lärares oro är värd att tas på allvar. Flera
arbetslag har skapat egna regler för att stävja det som de uppfattar som spelmissbruk och felaktigt användande av datorn. Det här är frågor som skolorna
kommer att få bearbeta tillsammans under kommande år.
De två dagars fortbildning som erbjudits hittills tycker lärarna är för lite.
Det finns ett stort behov av att diskutera och att utbyta erfarenheter om datorns pedagogiska möjligheter. De tycker att diskussionen om datorer vid personalmöten ofta handlar om problem, t ex regeldiskussioner, och att det borde
ges tillfällen att diskutera hur man kan utveckla undervisningen. Här kan vi
också hänvisa till forskning som visar att en av de viktigaste faktorerna för en
lyckad implementering av datorer i undervisningen är att lärarna får en adekvat fortbildning, vilket alltså är något som efterfrågas av lärarna i de båda skolorna. Samtliga intervjuade lärare anser att det skulle vara mycket svårt, nästan
omöjligt, att gå tillbaka till en undervisning utan en dator per elev.

Helena Hallerström
73
11.5 Ledning av projektet
Det har sedan flera år funnits en utvecklad vision om hur IT ska användas i
undervisningen i Falkenbergs skolor. En-till-En-projektet föregicks av en tids
diskussioner på förvaltningsnivå och med några rektorer. I riktlinjerna för IT
inom Barn- och utbildningsförvaltningen finns ett mål att ”IT ska vara ett
redskap för alla i verksamheten”44. Beslutet att satsa på ett pilotprojekt med
en dator per elev på två skolor följdes av en projektplan där syftet och målsättningen för projektet diskuterades i förhållande till samhällsutveckling och
forskning om datorn som verktyg. I projektplanen sägs även att skolorna under projekttiden ska kunna arbeta med lokala delmål för sina respektive verksamheter utifrån projektmålen. De lokala målen kan omfatta såväl individuella mål för elever och pedagoger som mer övergripande mål gällande
exempelvis arbetsformer och metoder.
I intervjuerna med lärare har vi förstått att vare sig projektplanen eller målen för projektet är kända eller förankrade hos lärarna. Inte heller känner lärarna att det finns några lokala mål eller visioner för vad arbetet ska leda till.
Lärarna känner att de har fått ett förtroende att göra något bra av detta utan
att det finns några direktiv eller krav. Lärarna upplever att rektor inte vill styra
över deras arbete med datorerna som verktyg i lärandet, utan har överlämnat
till lärarna att prova sig fram för att på egen hand finna nya sätt att arbeta. Under höstterminen genomfördes Workshop på eftermiddagstid några gånger på
Skogstorpsskolan där de lärare som utvecklat sitt kunnande kring olika program hjälpte kollegor som behövde stöd för att komma igång. Det har också
framkommit i lärarintervjuerna att lärares egen kompetens avgör hur benägen
man är att använda datorn tillsammans med eleverna i undervisningen. För
den fortsatta utvecklingen inom projektet efterfrågas möjligheter till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för lärare. Här hoppas såväl lärare som
rektorer att PIM-utbildning för Mac-användare ska komma till stånd snarast.
Dessutom är lärarna inte främmande för att rektor som ledare för projektet
synliggör projektets syfte och målsättning och återkommande för en dialog
med lärarna om det.
44 http://www.falkenberg.se/itsomredskapforlarande

74
Helena Hallerström
Helena Hallerström
75
12.Diskussion och
avslutande reflektioner
Att elever har tillgång till en egen dator i skolarbetet är inte någon garanti för
att det sker någon utveckling av undervisningen eller att elevernas resultat förbättras. Datorn som verktyg i skolarbetet är i sig inte det avgörande, det handlar främst om hur elever och lärare med hjälp av datorn skapar lärprocesser
som ger nya och fördjupande kunskaper och insikter. Hur förändringar av arbetsmiljön i skolan upplevs kan emellertid även påverkas av andra faktorer
kring skolorna och i lärmiljön som inte har med själva projektet att göra. Projektet och hur det genomförs kan också ha stöd av uttalade eller outtalade normer i skolan och i samhället eller stå i strid med vad som förväntas av skolans
undervisning. Gällande normer kan bli ett hinder för förändring om det som
sker bryter med vad som betraktas som normal skolundervisning. Idéer om lärande och om normer som grund för handling diskuteras i de två följande avsnitten.
12.1 Om lärandet
I flera vetenskapliga rapporter har man funnit signifikanta samband mellan IT
och lärande både när det gäller utveckling av generell digital kompetens som
på prestationer i specifika ämnen. Det är dock viktigt att komma ihåg att det
inte är tekniken per se som är avgörande. Om datorn enbart används som en
skrivmaskin eller som ett redskap för att hålla ordning på sina dokument sker
ingen utveckling. Då blir vi kvar i den tidigare förhärskande synen på lärande
där det i mångt och mycket handlar om överföring av kunskap från läraren till
eleven och faktainlärning. Det egentliga lärandet förväntas med denna syn på
lärande ske inne i huvudet på individen, fritt från den sociala kontexten. Denna syn på lärande stämmer inte när det gäller IT och lärande fastslår utredaren

76
Helena Hallerström
Torbjörn Skarin i sin rapport ”Effektivt användande av IT i skolan”.45 I detta
sammanhang blir det extra viktigt att tekniken är inbäddad som en naturlig
del i lärprocessen samt att undervisningen är processinriktad på ett sätt som
stärker kommunikation och långsiktighet. Detta stämmer väl överens med vår
syn på lärande. Vi ansluter oss till den syn på lärande som utgår från att kommunikation och interaktion är oumbärliga ingredienser och där medieringen
genom olika typer av redskap är primär46. Lärande handlar om hur eleverna
”appropierar medierande” redskap, dvs. tillgodogör sig samspelet med externa
redskap och hur de lär sig använda dem i olika praktiker. Lärandet sker i en
social praktik och är kontextuellt, dvs. det är beroende av sin omgivning. I dagens skola och på framtidens arbetsmarknad ställs allt större krav på en djupare begreppslig förståelse och att eleverna måste ges möjlighet och förmåga att
omsätta denna förståelse i praktiken. Det handlar mer och mer om ett gemensamt lärande med hjälp av en öppen dialog, fritt från gamla tiders individuella
råpluggande och minnestester.
Det finns dock några fenomen, felkällor, som kan var värda att ta ställning
till när man utvärderar ett projekt av den här typen. Vilka typer av förändringar är verkliga och hållbara och vilka kan man ifrågasätta? Den sk Hawthorneeffekten, innebär att den uppmärksamhet som riktas mot projektet och mot
dem som deltar i förändringsarbetet leder till upplevda förbättringar – inte,
som i det här fallet, införande av ny teknik. Kan det vara så att eleverna känner
att de måste prestera bättre på grund av att de fått en dator och att det förväntas av dem att visa upp goda resultat? Om det är så borde effekten avklinga
ganska snabbt och situationen återgå till det normala. Vi har noterat att både
lärare och elever redan efter kort tid såg datorn som ett fullständigt naturligt
och oumbärligt redskap i undervisningen och att den uppfattningen förstärkts
under projektets gång. Vi menar att den positiva effekt som datorn fört med
sig inte kan tolkas enbart som en följd av den uppmärksamhet elever och lärare har fått genom projektarbetet. Det andra fenomenet som kan innebära en
felkälla är den sk Henry-effekten, som innebär att de som deltar i ett förändringsarbete anstränger sig lite extra för att bli bättre än jämförbara grupper.
Här skulle det eventuellt kunna finnas en önskan hos respektive skola att prestera bättre än den andra skolan i något avseende. Men kravet på prestation är
knappast uttalat och kontakterna mellan de båda skolorna inte heller så frekvent förkommande. Varken eleverna eller lärarna har uttryckt något som tyder
på att de jämför sig med andra skolor eller har behov av att utmärka sig. En
tredje felkälla till positiva resultat skulle kunna vara Halo-effekten, som i detta
sammanhang kan innebära att man tillskriver användandet av datorn en hel
45 Myndigheten för skolutveckling. (2007)
46 Säljö, R. (2005)

Helena Hallerström
77
mängd fördelar som inte direkt har med datorn att göra, de positiva fördelarna
beror på något helt annat. Elever och lärare skulle i detta fall ha en förutfattad
uppfattning om datorns fördelar och det skulle kunna påverka deras uppfattning om de positiva resultaten.
Datorn som lärverktyg och tillgången till Internet ger nya möjligheter.
Eleverna på Skogstorps- och Söderskolan har omedelbar och ständig tillgång
till Internet. Detta Internet som numera är en oumbärlig del av vår vardag; en
parallell virtuell värld med obegränsad och hittills outnyttjad potential. Elever
och lärare har snabbt hunnit vänja sig vid denna möjlighet och ser det som
mycket positivt. Att gå tillbaka till en skola utan detta redskap finner de flesta
som deltar i projektet som otänkbart. Den bärbara datorn är naturligtvis inte
den slutgiltiga lösningen på hur detta medium kan användas i skolan, vi har
säkert bara sett inledningen av utvecklingen av nya tekniska lösningar där t ex
de flesta inom kort har en mobiltelefon med tillgång till alla de multimediala
komponenter som nu finns i datorn. Vi är säkerligen bara i början på utvecklingen av digitaliseringens effekter i skolan och Falkenbergs skolor är redan
med på tåget.
12.2 Om normer som grund för handling
Projektet En-till-En är på många sätt ett pionjärarbete som ger möjligheter till
nya erfarenheter för alla som deltar – både på individnivå, men även kollektivt. Leder det till nya kunskaper om hur lärande går till? Påverkas och förändras metoder och arbetssätt i skolan på ett sätt som gör att nya handlingsmönster – normer – successivt växer fram? En diskussion av vad som framkommit
genom utvärderingsarbetet med utgångspunkt från normmodellen, som beskrivits i kapitel 2, kan bidra till förståelse av utvecklingen inom projektarbetet.
Normmodellen har tre aspekter värde/vilja, kunskap/kognition och systemets
möjligheter som ger upphov till följande tre frågeställningar:
• Den första frågan gäller drivkrafter som motiv och vilja. Viljan att handla
på ett speciellt sätt sammankopplas människors värderingar och med personliga ställningstaganden. Det handlar om intresse, känslor, moral och
etik men har även med politik, religion och människosyn att göra.
• Nästa fråga gäller om personen/personerna har kunskaper för att utföra
det som han/hon vill. Vilka kunskaper och erfarenheter har människor
som avgör om man kan genomföra de önskade eller förväntade föränd
78
Helena Hallerström
ringarna? Ålder, genus och etnicitet har också betydelse för vilka erfarenheter en person får möjligheter att utveckla.
• Den tredje frågan har att göra med villkoren i de system som möjliggör
eller omöjliggör handlingen. Politiska beslut och administrativa direktiv
visar vad som ska genomföras och skapar därigenom förutsättningarna för
arbetet eller förändringen. De ekonomiska ramarna ger både möjligheter
men även begränsningar för vad som kan ske. Systemets tekniska aspekter,
handlar om vilka redskap som behövs och vilka som finns för att genomföra verksamheten. I systemet ingår även strukturer för ledning.
Utifrån dessa tre aspekter och frågeställningar diskuteras här vad som framkommit i studien av projektet En-till-En och vilka normer som återspeglas i
projektet.
12.2.1 Aspekten värde/vilja i projektet
Viljeaspekten i normmodellen ställer frågor om vad man vill. Motivation och
vilja att skapa skolutveckling med stöd av datorn som redskap är grunden för
hela projektet. Styrgruppen och den grupp av deltagare som reste till Maine
under försommaren 2007 har en vilja och övertygelse om att projektet kommer att medföra positiva resultat för skolans utveckling i kommunen. Vad vill
man då med detta? Vad är det för annorlunda skola som man vill utveckla?
Från den politiska nämnden finns en viljeinriktning att skolan ska kunna prestera bättre elevresultat och att det är bra för kommunen. Man har också en
önskan om att kommunens invånare ska tycka att skolan är bra och ha förtroende för den. Att ungdomarna tidigt utvecklar en digital kompetens ses som
önskvärt, vilket gör att eleverna är bättre rustade för ett kommande arbetsliv.
Ytterligare en viktig viljeinriktning består i att skapa lika möjligheter för alla
elever att ha tillgång till en dator som arbetsredskap oavsett olikheter i hemmiljön socialt och ekonomiskt.
Förvaltningsledningen har också en viljeinriktning att en egen dator till
varje elev ska kunna leda till bättre resultat och måluppnående. Projektet förväntas även kunna ge goda effekter på skolans lärmiljö och leda till ökad tillfredsställelse och lust att lära hos både elever och lärare. Det finns även en vilja
att projektet En-till-En ska sätta skolorna i Falkenberg på kartan i Skolsverige
och att detta är bra marknadsföring för kommunen. Det finns en vilja att påverka skolutvecklingen på ett sätt som visar att man har tankar om framtiden
och är förberedd på vad som kommer framöver. I projektets styrgrupp finns
företrädare för kommunens IT-ansvariga, IT-pedagoger, utvecklingschef och

Helena Hallerström
79
rektorer med god framförhållning som drivs av både övertygelse och önskan
om att detta är ett steg i rätt riktning för skolans utveckling.
Rektorerna på de båda skolorna vill att deras skolor ska kunna utvecklas
både vad gäller arbetsmetoder och resultat och tror att datorn som redskap
kommer att bidra positivt till detta på sikt. I kontakterna med skolans lärare
vill rektorerna att lärarna ska få tid på sig att utforska möjligheterna med datorerna som verktyg i lärandet. Båda rektorerna är måna om att lärarna ska få
arbetsro och har därför inte släppt in så mycket studiebesök under det första
läsåret. Vid två tillfällen under läsåret har det från centralt håll anordnats konferenser för att visa upp arbetet på skolorna och då har både rektorer och några
lärare på de båda skolorna medverkat och visat vad man åstadkommit under
den första tiden. I de sammanhangen har både rektorer och lärare varit måna
om att ha elever med som får visa sina arbeten. Viljeinriktningen, motivationen och de värden som knyts till projektet finns uttalat i projektbeskrivningen
och i kontakterna med de övriga grundskolorna och med gymnasieskolan i
kommunen, vilka förväntas komma med i en utvidgning av satsningen framöver.
Svaren på frågan om vad man vill inom projektet kommer tydligast fram i
de utåtriktade kontakterna. I skolans inre arbete är viljeinriktningen däremot
mer diffus. I stort sett talar man om projektarbetet som att det sannolikt kommer att leda till utveckling av verksamheten – men hur det ska gå till och i vilken riktning den utvecklingen ska ske är en mer öppen fråga. Lärarna säger i
intervjuerna att datorn är ett redskap som tillförts skolan för att förändra och
utveckla arbetsformerna, men att de inte känner till eller själva har någon uttalad vision om vad det är som man förväntas åstadkomma. Om denna frihet
är positiv eller inte finns det delade meningar om. Några lärare önskar en tydligare målsättning och idé från ledningen om vad detta ska leda till. Andra lärare vill hellre ha det mer öppet och att man får prova sig fram och hitta olika
användningsområden i sin egen takt.
Lärares motivation och viljeinriktning är länkat till hur man uppfattar lärares uppdrag i stort och hur läraren själv handskas med det utifrån sin egen värdegrund och viljeinriktning. I läraruppdraget ingår såväl ett kunskapsuppdrag, socialiseringsuppdrag och demokratiuppdrag visavi eleverna. På olika
sätt kommer det till uttryck i lärarintervjuerna. Lärare känner också ansvar för
att eleverna inte utvecklar ett spelberoende genom att ha ständig tillgång till
en dator. Det är något som bl a diskuterades under senare delen av vårterminen 2008. Vissa lärare menar att projektet En-till-en kan få som följd att elever inte förmår att själva sätta gränser för datoranvändandet och därigenom utveckla ett dator-/spelberoende som blir en social belastning. Dessutom är
lärare oroliga för att eleverna genom datortillgången även kan bli offer för nätmobbning eller bli en nätmobbare själv. Detta är svårt för lärarna att kontrol
80
Helena Hallerström
lera men det finns en oro för att negativa värden kan utvecklas inom projektets
ram.
Ytterligare en värdefråga som kommit upp är elevernas utevistelse. Det har
under många år varit en het fråga inom skolan om eleverna ska tvingas ut på
rasterna eller om det är OK att de kan ha sin rast inomhus. Den här frågan
hamnade tidigt i fokus inom projektet då elevernas entusiasm över sina nya
datorer medförde att eleverna ägnade så gott som alla raster åt sina datorer och
knappast alls åt några utomhusaktiviteter. Många lärare uttryckte oro över
det. Inomhusaktiviteter som datorspel, chattande eller surfande på nätet ses
som faror för elevers hälsa och välbefinnande medan fysiska aktiviteter utomhus är något som eftersträvas. Datorspel i sig är också en värdefråga inom projektet. Det finns röster som ger uttryck för att spelandet är något negativt som
kan leda till beroende och negativa värderingar och förställningar om bl a
gott/ont, liv/död, man/kvinna och som eleverna inte kan värja sig mot. Lärarna själva uttrycker osäkerhet och ängslan inför detta och vet inte hur de själva
ska agera.
Sammanfattningsvis framträder dock bilder av vilja och värden i projektet
som en övertygelse hos flertalet om att detta är en positiv satsning som kommer att ha stor betydelse för kommunens ungdomar i deras utbildning och
kommande vuxenliv. I stort sett drivs projektet med utgångspunkt från att
dessa värden delas av alla som deltar och det motiverar till att arbeta med att
utveckla undervisningsmetoderna. De farhågor som finns har först under senare delen av läsåret kommit upp som problem och kan komma att visa sig
mer tydligt under kommande år.
12.2.2 Aspekten kunskap i projektet
I normmodellens kunskapsaspekt formuleras frågan: vad vet/kan man? I detta
projekt är datorkunskaper och digital kompetens en av nyckelfaktorerna för
arbetet. Generellt sett har flertalet lärare goda kunskaper på detta område. Det
är en följd av en medveten satsning som genomförts under tidigare år i kommunen och genom att alla lärare också sedan en tid tillbaka haft tillgång till
en egen dator. Men det visar sig också att det finns stora skillnader mellan lärare i hur väl man behärskar datorn och de möjligheter som finns genom den.
Lärare menar t ex att det har tagit mycket tid att förbereda sig och att lära sig
att använda datorn i undervisningen. Många av lärarna har gjort det arbetet
hemifrån. Det har inneburit ett merarbete att både lära sig mediet och att skapa nya lektionsplaner när de tidigare modellerna för undervisning inte fungerar i alla lägen. Det har på så sätt inneburit nya lärprocesser för lärarna i deras

Helena Hallerström
81
yrkesutövning. De flesta lärare ser positivt på det men erkänner också att det
kan upplevas frustrerande och att det innebär en viss osäkerhet.
Det lärare behöver kunna är främst nya program, att söka information, att
dokumentera och spara men även att förstå och veta något om den digitala
värld som eleverna vistas i med bl a wiki, podcasting och web 2.0, som lärare
tycker att de bör vet något om. Särskilt har kunskaper om spel och olika riskfaktorer blivit något som lärare ser som angeläget att vara uppdaterad på. Det
innebär att läraryrket genom datoranvändningen behöver kompletteras med
nya kompetenser och kunnande, vilket inte är helt självklart för alla lärare.
När det gäller den tekniska kompetensen har skolorna haft särskilda resurspersoner som stöd under året och för kommande år kommer de att finnas kvar
med 20 respektive 25 procent på de båda skolorna.
Eleverna har också goda kunskaper i att hantera datorer, dels genom att
skolorna redan före projektets start haft tillgång till gemensamma elevdatorer
och dels även genom att många – men ändå inte alla elever – har dator i hemmet. Vad som nu är annorlunda är att alla elever – oavsett specifikt intresse
eller tillgång till dator i hemmet – genom att ha en egen dator har fått samma
förutsättningar att lära sig arbeta med detta verktyg. Det visar sig också att
några speciellt intresserade elever utvecklat ett kunnande som ligger över vad
lärare i allmänhet kan på området. Här blir den traditionella lärarrollen att
ständigt vara den som kan mer än eleverna utmanad på ett nytt område. Normen att lärare alltid måste veta mer än eleverna kan också förändras genom att
lärare omöjligt kan vara insatta i allt som finns tillgängligt på Internet. Vad
som är viktiga kunskaper och kompetens inom läraryrket kommer därigenom
att förändras från att vara kunskapsbank till att tillsammans med eleverna skapa kunskapsprocesser.
12.2.3 Aspekten systemvillkor i projektet
Systemvillkoren möjliggör eller omöjliggör handlingar utifrån de beslut och
administrativa direktiv som visar vad som ska genomföras. Det skapar förutsättningarna för arbetet eller förändringen. Systemvillkoren innefattar ekonomi, teknik samt socio-kulturella faktorer både i samhället i stort och i närmiljön. I systemvillkoren ingår även organisation och struktur för ledning.
Genom projektbeskrivningen och projektets styrgrupp har systemvillkoren
tydliggjorts. Hela ramverket med avtal, ekonomi och gällande förutsättningar
har etablerats genom styrgruppen. Sedan har det varit rektorernas ansvar att
föra det vidare inom sin skolorganisation. Styrgruppen har regelbundet tagit
del av utvecklingen i projektet genom besök på skolorna och genom rektorernas beskrivningar av processer och lägesbedömningar. Beslut om förändringar

82
Helena Hallerström
tas i styrgruppen och i viktiga övergripande frågor som t ex avtal, försäkringsfrågor, elevernas möjligheter att köpa ut sin dator efter år 9 samt genomförandet av utvärdering, gäller samma beslut för båda skolorna. Däremot finns det
en frihet för skolorna att arbeta med lokala delmål för det pedagogiska arbetet.
Skolorna har haft tillgång till viss teknisk support och kunnat ta hjälp av
kommunens IT-pedagoger vid behov. Att tekniken fungerar är en viktig aspekt – om det blir för mycket problem med datorerna visar det sig att användare tröttnar på det och avstår från att använda datorn. I En-till-En projektet
har tekniken fungerat över förväntan. Eleverna har skött sina åtaganden med
att ha datorn laddad när skoldagen börjar och för övrigt också handskats med
datorn på ett ansvarsfullt sätt. Det har därför visat sig att det varit få tekniska
problem. Den tekniska delen av projektet, vad datorn kan användas till och
hur man använder den i skolarbetet och på elevernas fria tid, har under det
första året varit starkt i fokus. Ekonomin i projektet innebär att skolorna betalat 25 procent av kostnaderna under det första året och förvaltningen har bekostat resten. För det andra året delas kostnaderna och sedan ökar skolornas
del till 75 för att sedan helt bekostas med skolans egna medel. Här har vissa
lärare uttryckt oro och kritik över det beslutet eftersom de inte vet hur det påverkar kommande behov av läromedel eller lärartjänster. Rektorerna har i det
avseendet varit tydliga med att de som ledare tar ansvar för detta och att det
inte ska leda till problem.
Organisation och ledning av projektet samt även skolornas egen organisation och ledning är en aspekt av projektets systemförutsättningar. Projektorganisationen och ledningen av projektet består av projektets styrgrupp där
skolans rektorer ingår. Skolornas egen organisation består av rektorsteam med
ledningsfunktion och arbetslag av lärare och elever som kallas ”spår” på Skogstorpsskolan och ”hus” på Söderskolan. Organisation och ledning på respektive skola har genomförandeansvaret för projektet och utvecklingen av det pedagogiska arbetet. Vad som styr skolornas arbete är dels projektplanen med
förutsättningar och mål, dels de överenskommelser som träffas i styrgruppen
och som sedan ska gälla för båda skolorna. Här gäller således ekonomi, teknik,
administrativa beslut samt målstyrning för det pedagogiska arbetet.
I intervjuerna med lärarna visar det sig att många inte kände till att det
finns en projektplan och vilka mål den innehåller. Båda rektorerna på skolorna
har under det första året varit ganska lågmälda när det gäller att påverka lärare
i arbetet med datorn som verktyg i lärandet och målen för det. I våra samtal
med rektorerna har de givit uttryck för att lärarna själva ska få pröva sig fram
och att de som ledare främst vill skapa förutsättningar för lärare genom att anordna kompetensutveckling vid två tillfällen och att uppmuntra lärares egna
initiativ. Lärarna menar att rektorerna inte fört några återkommande pedagogiska diskussioner med lärarlagen kring hur datorerna används pedagogiskt

Helena Hallerström
83
och vilka erfarenheter lärarna har av svårigheter och framgångar under året
som gått. De lärare som är mycket entusiastiska drivs av egen ambition och
lust att utveckla arbetet med datorn i undervisningen. De lärare som är mer
tveksamma har inte upplevt vare sig påtryckningar eller stimulans från rektor.
Det har i stället varit inom respektive arbetslag/spår/hus, som lärarna diskuterat med varandra. Den socio-kulturella delen av systemaspekten har således
främst kommit till uttryck inom respektive arbetslag. Vad vi kunnat se är att
lärarlaget i varje ”spår” på Skogstorpsskolan präglas av en helt egen och unik
socio-kulturell miljö som skiljer sig från de övriga lärarlagen. Likaså har lärarlagen i varje ”hus” på Söderskolan på motsvarande sätt sin specifika miljö. Av
vad som framkommit i gruppintervjuerna med lärare har rektorerna inte regelbundet diskuterat utvecklingen av det pedagogiska arbetet inom En-till-En
med de olika arbetslagen. Om ett arbetslag haft en idé eller önskat göra studiebesök eller liknade har de själva vänt sig till rektor och fått stöd för sina idéer. Detta liknar den syn på förändring och utveckling som under flera decennier präglat pedagogiskt utvecklingsarbete i skolan – idéerna ska komma
underifrån, från lärarna själva och rektor ska ge stöd till dem. Ledningens huvuduppgift blir enligt denna strategi att skapa gynnsamma förutsättningar för
lärares pedagogiska arbete och ge aktivt stöd till de utvecklingsidéer som kommer fram. Med tanke på att målen för detta projekt inte är allmänt känt bland
lärarna behöver kanske ledningsstrategin kompletteras. Flera lärare uppfattade
det i nuläget som att de hade fått möjligheter att arbeta med ett nytt lärverktyg
– en dator till varje elev – och att det nu var upp till dem att, utan specifika
krav eller mål, pröva sig fram och se vad man kan göra inom ramen för de nya
möjligheterna. Tiden är nog mogen för en återkommande dialog mellan lärare
och rektor om målen för projektet och olika vägar att arbeta mot målen saknas
12.2.4 Vilka normer framträder i projektet?
Av normdiskussionen ovan framgår att projektet under det första året är starkt
präglat av viljan att utveckla arbetet, skapa goda förutsättningar för Falkenbergs ungdomar för fortsatta studier och kunna möta samhällets och arbetslivets krav genom en hög digital kompetens. Likaså har rättviseaspekten en
framträdande plats – en dator till varje elev ger lika förutsättningar för alla
elever oavsett socioekonomisk familjebakgrund. Värde/vilja och projektets
målsättningar om att skapa lust att lära och förbättra skolresultaten framträder
huvudsakligen inom projektledningen och hos politikerna. De tekniska, administrativa och ekonomiska aspekterna framträder också främst inom ledningen för projektet. Intresset för den ekonomiska delen är också stort från
intressenter utanför projektet, dvs. kommunledningen, andra kommuner och

84
Helena Hallerström
andra skolor som vill veta vad man får för pengarna – om det är värt satsningen.
Kunskapsaspekten i projektet har i huvudsak fokuserats på kunskaper om
datorn och vad datorn kan användas till. Lärarnas egna kunskaper, datorvana
och kompetenser har under det första året varit viktiga frågor, liksom elevernas
kompetenser att använda datorn. Diskussioner om vilka kunskaper elever utvecklar – eller inte utvecklar – genom att ha tillgång till en egen dator, hur
mycket måste man ha i huvudet i förhållande till att kunna finna information
på Internet, har inte varit särskilt framträdande under detta första år. Hur
framträder skolan och lärarna som garanten för att elever får de kunskaper och
kompetenser som de behöver för framtiden med stöd av att eleverna har tillgång till en egen dator? Projektledningen och den politiska nivån har när det
gäller kunskapsaspekten förhoppningen att datorsatsningen ska visa sig i bättre resultat för eleverna – både i betygshänseende och i digital kompetens.
Systemaspekten i projektet finner vi består av ganska tydlig uppdelning
mellan de olika delarna av organisationen. Där har vi funnit att projektledningen och den politiska nivån har fokus på teknik, ekonomi och administration. Skolorna har sedan inom ramen för de lokala förutsättningarna arbetat
inom respektive spår och hus utifrån den sociokulturella struktur som präglar
varje lärarlag. Rektorerna som pedagogiska ledare har på det hela taget överlåtit till lärarna inom respektive lag att själva utforma arbetet utan att ställa särskilda krav eller gå in och styra arbetet.
12.3 Avslutning
När vi nu ser tillbaka på det första läsåret med en dator till varje elev på de
båda skolorna i Falkenberg kan vi konstatera att införandefasen har gått förvånansvärt problemfritt. Ett offensivt och modigt beslut från politiker och
förvaltningstjänstemän i Falkenberg har medfört att eleverna på Skogstorpsskolan och Söderskolan tycker att skolarbetet har blivit ”roligare, lättare och
enklare” och lärarna menar att datorn har underlättat administration, kommunikation och givit många nya möjligheter till att utveckla undervisningen.
Det man kan fråga sig som extern utvärderare är om våra intryck från detta
första år är tecken på en ”smekmånadsfas”, en tillfällig effekt eller om det är
ett bestående fenomen.
Vi har i kapitlet om vår syn på lärande poängterat att det inte enbart handlar om att datorn i sig leder till ett förbättrat lärande utan att det måste till ett
fortsatt målinriktat utvecklingsarbete från både lärare och skolledning. Da
Helena Hallerström
85
torn är visserligen ett kraftfullt verktyg och kan fungera som medierande artefakt i lärandet, men det är viktigt att poängtera att den inte på något sätt är
tänkt att ersätta lärarens funktion. Snarare är förhållandet det omvända, lärarens roll som handledare och vägvisare blir central och avgörande när nu
eleverna får tillgång till alla de möjligheter som en Internetansluten bärbar dator ger. Vi har sett flera goda exempel på hur datorn används i undervisningen,
med allt från lärarstyrda projektarbeten, animerade filmer och nyhetssändningar till elevernas egna lösningar på hur man hjälper sjuka kamrater genom
att direktsända lektioner via Skype, men det är som sagt inte tillräckligt. All
tillgänglig forskning visar att det är mycket viktigt att det pedagogiska utvecklingsarbetet fortsätter vid en implementering av bärbara datorer. Det är lätt att
slå sig till ro och invaggas i en falsk förvissning om att när datorn väl är utdelad
så kommer allt att lösa sig av sig självt, men det har visat sig att om man vill
uppnå en förbättring av lärandet måste datoranvändandet vara kopplat till ett
pedagogiskt utvecklingsarbete.
Vi har också sett att det finns en liten, men dock allvarlig oro för hur eleverna använder datorn på raster och på sin fritid. Några lärare är bekymrade över
hur skolan ska klara av att hantera att vissa elever spelar på datorn på alla raster
och att de sedan fortsätter med sitt spelande när de kommit hem. Detta är viktiga diskussioner som skolorna måste fortsätta att lyfta under nästa läsår.
Ur ett normperspektiv har vi kunnat se att det finns olika viljor och olika
uppfattningar om hur skolan ska ta sig an detta uppdrag, men att den totala
bilden av projektet är att det är en positiv och riktig satsning. Även ur normmodellens kunskapsperspektiv har vi kunnat konstatera att En-till-En-satsningen är uppskattad. Visserligen har både lärare och elever en hög digital
kompetens sedan tidigare, men båda grupperna har önskemål om att få förkovra sig ytterligare.
Under höstterminen 2008 går Skogstorps- och Söderskolan in i En-till-Enprojektets andra år, samtidigt som två nya skolor i Falkenbergs kommun inleder sin satsning. För Skogstorps- och Söderskolan blir det viktigt att man tar
tillvara de lärdomar man gjort under läsåret och ger de nya eleverna i år 7 en
minst lika bra start med sina nya datorer som eleverna fick detta läsår. För de
nya skolorna, Apelskolan i Ullared och Falkenbergs Montessoriskola, är det
också angeläget att ta del av de erfarenheter som gjorts i pilotskolorna. Det faller inte på vår lott att följa de nya satsningar kommunen gör på En-till-En.
Vårt uppdrag är att fortsätta att följa arbetet på Skogstorps- och Söderskolan
under de två år som kvarstår av projekttiden. Vi kommer att försöka avgöra
om skolorna når upp till målen att utveckla nya metoder och arbetsformer,
öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka elevernas måluppfyllelse och resultat.

86
Helena Hallerström
Helena Hallerström
87
Referenser
Adelman, N., Donnelly, M. B., Dove, T., Tiffany-Morales, J., Wayne, A., & Zucker, A. A.
(2002). The integrated studies of educational technology: Professional development and
teachers’ use of technology. Menlo Park, CA: SRI International.
Alexandersson, M; Hurtig, M.; Söderlund, M. (2006). Mot vidgade vyer – om elevers lärande
i Sandviken via den nya informationstekniken. Luleå Tekniska Universitet: Research report/
2006:17.
Becker, H. J., & Anderson, R. E. (2000). Subject and teacher objectives for computer-using
classes by school socio-economic status. Irvine, CA and Minneapolis, MN: Center for
Research on Information Technology and Organizations, University of California, Irvine,
and University of Minnesota.
Blumenfeld, P., Fishman, B. J., Krajcik, J., Marx, R. W., & Soloway, E. (2000). Creating
usable innovations in systemic reform: Scaling up technology-embedded project-based
science in urban schools. Educational Psychologist, 35(3), 149–164.
Cuban, L. (2001). Oversold and underused: Computers in the classroom. Cambridge, MA:
Harvard University Press.
Davis, D., Garas, N., Hopstock, P., Kellum, A., & Stephenson, T. (2005). Henrico County
Public Schools iBook survey report. Arlington, VA: Development Associates, Inc.
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Fairman, J. (2004). Trading roles: Teachers and students learn with technology. Orono, ME:
Maine Education Policy Research Institute, University of Maine Office.
Hallerström, H. (2006). Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling. Doktorsavhandling.
Lund Studies in Sociology of Law 23. Lund University.
Hydén, H. (2002). Normvetenskap. Lund Studies in Sociology of Law. Lund University.
Jaillet, A. (2004). What is happening with portable computers in schools? Journal of Science
Education and Technology, 13(1), 115–128.
Kozma, R. B. (1991). Learning with media. Review of Educational Research, 61, 179–212.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lane, D. M. M. (2003). The Maine Learning Technology Initiative impact on students and
learning. Portland, ME: Center for Education Policy, Applied Research, and Evaluation,
University of Southern Maine.
Linderoth, J. & Bennerstedt, U. (2007). Att leva i World of Warcraft – tio ungdomars tankar
och erfarenheter. Stockholm: Medierådet.
Myndigheten för skolutveckling (2007). Effektiv användning av IT i skolan. Analyser av
internationell forskning. Rapport 2007:17.
Naeslund, L. (2001). Att organisera pedagogisk frihet – Fallstudie av självständigt arbete med
datorstöd vid en grundskola. Linköping: Läspedagogiska Institutet. EMIR rapport nr 5.
Patel, R. & Tebelius, U. red. (1997). Grundbok i forskningsmetodik. Lund. Studentlitteratur.

88
Helena Hallerström
Penuel, W.R (2006), ISTE (International Society for Technology in Education), Spring 2006:
Volume 38 Number 3.
Penuel, W. R., Kim, D. Y., Michalchik, V., Lewis, S., Means, B., Murphy, B., et al. (2001).
Using technology to enhance connections between home and school: A research synthesis. Menlo
Park, CA: SRI International.
Rejmer, A. red. (2004). Normvetenskapliga reflektioner – artiklar om rättssociologi som
normvetenskap. Research Report in Sociology of Law 2004:5. Lund: Lunds universitet.
Riis, U. red. (2000). IT i skolan mellan vision och praktik : en forskningsöversikt. Stockholm:
Skolverket.
Sandholtz, J., Ringstaff, C., & Dwyer, D. (1997). Teaching with technology: Creating studentcentered classrooms. New York: Teachers College Press.
SOU:2004:35 Utan timplan – med målen i sikte. Delbetänkande av Timplanedelegationen.
Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Smedjebacken: Prisma.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Falun: Norstedts Akademiska Förlag.
Vahey, P., & Crawford, V. (2002). Palm Education Pioneers program: Final evaluation. Menlo
Park, CA: SRI International.
Warschauer, M., Grant, D., Real, G. D., & Rousseau, M. (2004). Promoting academic literacy
with technology: Successful laptop programs in K–12 schools. System, 32(I4), 525–538.
Watson, D. M., & Tinsley, D. M. (Eds.). (1995). Integrating information technology into
education. London: Chapman and Hall.
Wickenberg, P. (1999). Normstödjande strukturer. När miljötematiken börjar slå rot i skolan.
Doktorsavhandling. Lund Studies in Sociology of Law 23. Lund University.

Helena Hallerström
89
Bilaga 1. Information till elever och föräldrar om 1-1 (En dator –
en elev)

90
Helena Hallerström
Helena Hallerström
91
Bilaga 2. Enkät till lärare ht 07

92

Helena Hallerström
Helena Hallerström
93
Bilaga 3. Enkät till elever ht 07

94

Helena Hallerström
Helena Hallerström
95
Bilaga 4. Följebrev till enkäter – mail till elever och lärare
Mail till eleverna:
Hej!
Många människor är väldigt intresserade av hur det går för er på Skogstorpsskolan och Söderskolan nu när alla har bärbara datorer. För att vi ska kunna
ge en så rättvis bild som möjligt av En-till-En-projektet vill vi ställa några enkla frågor. Enkäten ska vara inskickad senast fredagen den 16 november 2007.
Alla svar är anonyma – ingen kan se vad just du svarat.
Klicka här så kommer du till frågorna.
http://www.edu.falkenberg.se/4.de80d87115ac2a9ee080003686.html
Tack för hjälpen!
Med vänliga hälsningar
Helena Hallerström och Martin Tallvid
Mail till lärarna:
Hej!
En-till-En-projektet kommer fortlöpande att utvärderas. Detta kommer att
ske genom enkäter, deltagande studier och intervjuer. Det insamlade materialet kommer att redovisas i rapporter och det kommer också att utgöra underlag för en doktorsavhandling. Alla svar behandlas anonymt. Vänligen besvara
denna första enkät senast fredag 16/11 2007.
Klicka här så kommer du till enkäten.
http://www.edu.falkenberg.se/4.de80d87115ac2a9ee080003951.html
Tack för hjälpen!
Med vänliga hälsningar
Helena Hallerström och Martin Tallvid

SOCIOLOGY OF LAW • LUND UNIVERSITY
BOX 42 • SE-221 00 LUND • SWEDEN
ISSN 1404-1030
ISBN 91-7267-274-9
Utvärdering av projektet “En-till-En” i två
RRSL 2008:9
Research Report in Sociology of Law
En egen dator som
redskap för lärande
grundskolor i Falkenbergs kommun –
Delrapport 1
En egen dator som redskap för lärande
Helena Hallerström är Fil dr i rättsociologi vid Lunds universitet.
Martin Tallvid är doktorand vid IT-universitetet i Göteborg
Helena Hallerström
Martin Tallvid
Helena Hallerström Martin Tallvid
P
rojektet En-till-En innebär att varje elev har tillgång till en egen dator i
skolarbetet. Sedan hösten 2007 har eleverna i skolåren 7-9 på två skolor
i Falkenbergs kommun haft en egen personlig dator som redskap i lärandet.
Målet är att detta ska bidra till att öka lusten att lära för både elever och lärare och att nya arbetsformer utvecklas i skolan. Målet är också att eleverna
utvecklar en digital kompetens och att deras skolresultat förbättras. Projektet
utvärderas av två forskare och ska redovisas i två delrapporter samt en slutrapport efter tre år.
Detta är den första delrapporten. Här beskrivs och analyseras hur projektet
startade och vilka erfarenheter som görs under den första tiden. En enkätundersökning har genomförts för att kartlägga elevers och lärares förväntningar
och farhågor vid projektets början. Arbetet på de båda skolorna har följts
kontinuerligt genom klassrumsobservationer. Lärares och elevers erfarenheter
av det första året med datorn i klassrummet har följts upp genom gruppintervjuer. Utgångspunkten för utvärderingsarbetet har varit att datorn i sig inte är
den stora förändringen utan det väsentliga är hur datorn används och till vad
den används i lärprocesserna och på vilket sätt det påverkar skolarbetet.
I analyserna av första årets arbete diskuteras projektet dels utifrån perspektiv på lärande och betydelsen av artefakter i lärprocesserna, dels utifrån
ett normperspektiv och de förväntningar som finns på skolan. Rapporten avslutas med en diskussion utifrån den normmodell som utvecklats inom rättssociologiska enheten vid Lunds universitet. Frågor ställs om vilka normer som
framträder inom projektet och vilka normer för skolarbete som utmanas av
datorn som redskap för lärandet.
S O C IO LO GY
O F
LAW
•
LU N D
Research Report in Sociology of Law
2008:9
U N IVERS ITY