24 april 2014
Politisk inriktning Nya perspektiv
Underlag för seminarium 9, 8-9 maj 2014.
Nya perspektiv
Nya Perspektiv är gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland
för dialog utifrån medborgarnas perspektiv. Politikernas roll är att vara befolkningens
företrädare, ange inriktning och effekter som ska uppnås för befolkningen. Organisationernas
förvaltningar har till uppgift att organisera och verkställa utifrån överenskomna mål.
Syftet med Nya Perspektiv är att främja samverkan, öka kunskapen om varandras
förutsättningar och om den gemensamma befolkningens hälsa, behov och påverkansfaktorer.
Behovet av långsiktigt handlande och hållbar utveckling har sällan varit lika stort som idag.
Landstinget och kommunerna i Värmland står inför stora utmaningar. En av de viktigaste
handlar om behovet av att ställa om till en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är en
utveckling som…”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillgodose sina behov”1. I begreppet särskiljs tre dimensioner; ekologisk,
ekonomisk och social hållbarhet. I fokus för Nya perspektiv är social hållbarhet, ett långsiktigt
stabilt och dymaniskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls och där de sociala
skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen utjämnas.
I Värmland såväl som i Sverige för övrigt finns kombinationen av individualism, ökande
medborgar- och patientmakt samt – tillit och förtroende för gemensamma institutioner.
Utvecklingen går mot en mer aktiv roll för individen. Medborgarna är välinformerade och
ställer andra krav än tidigare. Det kan vara svårt att orientera sig i den hjälp som står till buds
och vart man ska söka den. Denna svårighet har blivit alltmer uppenbar för utsatta och
marginaliserade grupper. Ofta är flera verksamheter och huvudmän inblandade i den enskildes
problematik. Diskussionen om gränssnitt har inte varit helt framgångsrik sedd ur ett medborgareller invånarperspektiv. Våra folkvalda i demokratiska församlingar samt tjänstemän i
kommunal och landstingskommunal verksamhet måste ta hänsyn till detta.
Den demografiska utvecklingen kommer att kräva mer vård och omsorgsinsatser och
resursfördelningen blir svårare. Såväl vård, omsorgsarbete som folkhälsoarbete handlar till stora
delar om systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma förutsättningar för god
hälsoutveckling i befolkningen. Dock - det mest grundläggande för en god hälsoutveckling – är
att barn och unga får en bra start i livet samt att barn och unga kan fullgöra grund- och
gymnasieskola med godkända betyg.
Process och förankring
Sedan 2007 har ledande politiker och tjänstemän i Landstinget och Värmlands kommuner
träffats med en viss regelbundenhet och fördjupat sig inom fyra gemensamma utvecklingsområden/utmaningar: Den sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende, Psykisk hälsa och
Äldres hälsa.
Under utvecklingsarbetets gång har det blivit tydligt att även barn- och bildningsnämnderna
behöver finnas med i utvecklingsarbetet för att det ska bli möjligt att se behoven för hela
befolkningen, varför de kom med i arbetet 2012.
1
(Brundtlandskommissionen 1987)
1 (23)
Mellan seminarierna leds Nya perspektiv-arbetet av den politiska styrgruppen som är utsedd av
Regionsstyrelsen (2011 – 2014); Catarina Segersten Larsson, ordförande, Ulric Andersson, Sten
Fransson, Elisabeth Kihlström och Ingela Wretling. De fyra utmaningarna manar till brett
utvecklings- och förbättringsarbete som omfattar många aktörer. De multidisciplinära
arbetsgrupperna med representanter från kommunerna och landstinget inom respektive
utmaning arbetar med det verksamhetsnära utvecklingsarbetet för värmlänningarnas bästa och
bidrar till ökad kraft i samverkan mellan huvudmännen.
Gemensamma inriktningar och mål
Nya perspektiv är att nytt sätt att samarbeta på den politiska nivån. Inom varje utmaning har de
gemensamma och övergripande ambitionerna formulerats i gemensamma inriktningar. Dessa är
vägledande för de konkreta resultatmål (resultat och effekter för befolkningen) som ska vara
tidsbestämda och mätbara. De gemensamma inriktningarna är tänkta att kvarstå över en längre
tidsperiod till skillnad från resultatmålen som förväntas växla över tid.
Valet av resultatmål utgår från en bedömning av vad som varit de största behoven hos
befolkningen och som kräver samverkan mellan kommunerna och landstinget för att kunna
åstadkomma en gynnsam utveckling för medborgarnas bästa.
När det gäller verksamhetsnivån är det viktigt att poängtera att det i kommunerna och
Landstinget pågår kontinuerligt utvecklingsarbete inom andra områden som också kan härledas
till arbetet med Nya Perspektivs fyra utmaningar. Aktiviteter, som beskrivs i detta dokument,
leds och genomförs i verksamheterna. Tanken är att det ska pågå en ständig process som med
tiden ska inkludera fler och fler teman inom respektive utmaning.
I detta dokument presenteras resultatmål, lägesrapport från arbetsgrupperna, genomförda och
pågående aktiviteter. Utmaningarnas historik fram till år 2012 återfinns i bilaga 1.
Aktuellt Perspektiv 2014, där aktuella indikatorer på befolkningens hälsa samlas per kommun
och på länsnivå, kommer att delas ut vid seminariet. Där återfinns resultat kopplat till
resultatmålen.
Karlstad april 2014
Yvonne Lennemyr
Utvecklingsledare
Region Värmland
2 (23)
Utmaningen Den sårbara familjen
Bakgrund
Vem som helst kan bli sårbar i livet
Att bli förälder är ofta ett tillfälle till stor glädje och lycka. Men att vara förälder har blivit en
allt mer komplex uppgift. Just det komplexa ökar sårbarheten. Familjen kan ha hamnat i ett
utsatt läge på grund av långvariga ekonomiska svårigheter, skilsmässa, olyckor och andra
traumatiska händelser som ger en känsla av vanmakt och förtvivlan. Missbruk, våld och psykisk
ohälsa kan förekomma. Alla i familjen far illa. Ibland räcker släkt och vänner till för att stötta
familjen men ibland behövs andra aktörer. Det är viktigt för alla som kommer i kontakt med
familjerna att bemöta med respekt och vara medveten om sin egen världsbild och värderingar.
Barnen i skolan
Barns möjlighet att klara skolan är avgörande för möjligheten att klara livet. Idag klarar 89
procent av Värmlands ungdomar grundskolan med godkända betyg (hösttermin 2013). Barn
som blir placerade i familjehem är en särskild utsatt grupp, med sämre hälsa och sämre
skolresultat än övriga barn. Samverkan mellan skolan och socialtjänsten är särskilt viktig för
dessa barn för att säkerställa en bra skolgång, hälsoundersökningar mm.
För att kunna följa barn och ungas hälsa i olika åldrar och över tid har elevhälsodatabasen ELSA
byggts upp. Genom ELSA möjliggörs årliga statistiska sammanställningar på kommun- och
länsnivå. Underlaget utgör en viktig del för planering och utveckling av insatser som kan främja
barn och ungas hälsa. ELSA möjliggör även kontinuerlig uppföljning av gjorda insatser. Den
samlade kunskapen i ELSA fås dels från de hälsoenkäter som både elever och föräldrar fyller i,
dels från det hälsobesök som eleverna erbjuds hos skolsköterskan i förskoleklass, årskurs 4,
årskurs 7 och på gymnasiet i årskurs 1.
Skolsköterskans hälsosamtal, ett strukturerade samtal med eleven som utgår från ett salutogent
perspektiv, är ett viktigt inslag vid hälsobesöken. Totalt finns kunskap från ca 9 000 årliga
hälsosamtal i ELSA, vilket innebär ett kraftfullt tillskott för att följa utvecklingen av hälsoläget
för barn och unga i Värmland. När det gäller barns psykiska hälsa så ser man att den är relativt
god i förskoleklasserna men att det redan i tidiga år sker en försämring. Skillnaderna mellan
flickor och pojkar blir tydligare med åren.
Totalt 424 (knappt 5 %) elever i åk 4, åk 7 samt åk 1 på gymnasiet har en diagnostiserad
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD, Asperger, OCD, Tourettes syndrom),
utvecklingsstörning eller ätstörning. Sambandsanalyser visar att dessa elever i mindre
utsträckning än övriga elever bor tillsammans med båda föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat
behov av stöd i familjen.
När det gäller små barn hålls strukturerade hälsosamtal med föräldrarna när barnet är 10
månader och 4 år i anslutning till besök på BVC. Fokus är goda matvanor och fysisk aktivitet.
Behörighet för gymnasieskola
Inför hösten 2011 infördes olika behörighetskrav för att få påbörja en gymnasieutbildning
beroende på om man väljer yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Precis som
tidigare läsår måste eleven ha godkänt i engelska, matematik och svenska eller svenska som
andraspråk. Det var tidigare det enda kravet för samtliga gymnasiala utbildningar. Den som
väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill
säga totalt åtta. I Nya Perspektiv-arbetet har behörighet för yrkesförberedande program valts
som indikator.
3 (23)
Gemensam inriktning
Huvudmännen ska i samverkan skapa förutsättningar för att värmländska barnfamiljer ska
känna sig trygga samt att det vid behov skall finnas ett utvecklat och anpassat stöd för familjen.
Resultatmål
Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska öka
från 90 % (2010) till 97 % (2015)
Alla (100 %) av barnen ska erbjudas och komma på de hälsobesök och vaccinationer (på
BVC och skola) som de har rätt till
Barns psykiska hälsa skall öka med utgångspunkt från ett sammanvägt index i
åldersgrupperna årskurserna 4 och 7 samt gymnasiets årskurs 1. I indexet ingår frågor om
oro/ängslan, ledsenhet, trötthet, irriterad/dåligt humör, arg, sömn).
Resultat
I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen.
Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013
Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen
och bidra till måluppfyllelsen.
Samverkansrutin och länsöverenskommelse
En regional samverkansrutin finns nu för att stärka och förtydliga samarbetet vid
familjehemsplacering, mellan socialtjänst, BVC, förskola och skola inklusive elevhälsa.
Resultat från den andra uppföljningen som rör hösten 2013 visar att rutinen i de allra flesta fall
upplevs förbättra, till stor eller mycket stor del, barnets möjlighet att få en bra start i skolan efter
placering jämfört med tidigare arbetssätt.
Hälsoproblem är klart överrepresenterade hos barn som placeras i familjehem eller i hem för
vård eller boende (HVB). Brister förekommer många gånger i vaccinationsskydd och
uppföljning av barnets fysiska och psykiska hälsa, inklusive tandhälsa. Tidiga och samordnade
insatser är därför mycket viktiga. Från den 1 december 2013 gäller en överenskommelse och
samverkansrutin mellan Landstinget i Värmland och samtliga värmländska kommuner. Den
reglerar läkarundersökningar, samarbetsformer mellan socialtjänst, barn- och ungdomsmedicin
och barn- och ungdomspsykiatri samt tandläkarundersökningar i samband med placering.
Föräldrastödskonferens
Föräldrastödskonferens arrangerades tillsammans med Folkhälsoinstitutet i november 2013 med
ca 100 deltagare, som på ett eller annat sätt arbetar med barn o unga i landsting och kommun.
Syftet med dagen var att fylla på med ny kunskap inom området föräldrastöd samt stärka de
professionellas nätverk. Programpunkter från dagen: Att lyckas med föräldrastödsarbete
inklusive hälsoekonomiska aspekter, Folkhälsoinstitutet. Nya Perspektiv och utmaningen
sårbara familjen, Sofia studien, strategier för tidiga insatser för barn i förskolan, förskole-teamet
Tummen, Livbojen (se nedan) - främjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa, barn och
ungas rätt att komma till tals.
Livbojen
Ett utvecklingsarbete för samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och
socialtjänst utifrån psykisk ohälsa bland barn/ungdomar. Läs mer under Psykisk hälsa.
4 (23)
Ordförandena har ordet
Arbetet i gruppen är aktivt men det krävs ett fortsatt arbete så att hela Värmland omfattas.
Tillsammans med Länsstyrelsen ska samarbetet intensifieras kring Föräldrastöd till
tonårsföräldrar. För att kunna följa hur arbetet med föräldrastöd utvecklas generellt kommer
gruppen att arbeta fram mätbara mål för verksamheterna med utgångspunkt från det
vägledningsdokumentet om föräldrastöd som arbetats fram. Det tvärprofessionella arbetet kring
barn som far illa ska utvecklas ytterligare.
Två andra utmaningar (Riskbruk och riskbeteende samt Psykisk hälsa) har beröringspunkter till
Sårbara familjen. Därför kommer arbetsgruppen att bjuda in dessa utmaningar till ett samtal om
utökat samarbetet kring barn och unga 0-18 år.
Organisation
Ing-Marie Thyr, verksamhetschef för skola och välfärd, Storfors, ordförande
Ing-Marie Knutsson, tf. verksamhetschef barn och ungdomspsykiatri landstinget, ordförande
Arbetsgruppen
Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare barnhälsovårdsenheten, Allmänmedicin, landstinget
Kerstin Andersson, rektor Styckåsskolan Arvika
Lenita Karlsson/Annika Nilsson, rektor Sunne
Lisbeth Engh Kraft, länssamordnare för elevhälsans medicinska insatser
Lotta Österlund Jansson områdeschef Individ o familj Grums
Christina Sand verksamhetsutvecklare division psykiatri, landstinget
Birgitta Svensson, utvecklingsledare, region Värmland
5 (23)
Utmaningen Psykisk hälsa
Bakgrund
Psykisk hälsa - ett brett område, täcker in stora delar av befolkningen
Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor
upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället
och upplever att de har förmåga att hantera livets motgångar.
Det är viktigt att inte sjukdomsförklara sådant som är normala reaktioner i livet samtidigt som
tidig identifiering av allvarliga tillstånd är viktig eftersom det kan påverka prognosen positivt.
Psykisk ohälsa beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller
symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Den psykiska ohälsan kan
beroende på typ och omfattning i olika grad påverka den enskildes funktionsförmåga.
Symptomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala
reaktioner på en påfrestande livssituation.
I vissa åldersgrupper, till exempel bland unga kvinnor, finns en stor andel medborgare som inte
upplever psykisk hälsa. 2008 uppgav 36 % (Liv & hälsa) att de upplever psykisk ohälsa. Vid
mätningen 2012 var siffran 30 % vilket betyder att det överenskomna målet är uppnått. Dock är
psykisk ohälsa hos unga kvinnor fortfarande högt. Motsvarande siffror år 2008 respektive 2012
var för männen 18 respektive 17 %. Skillnaderna mellan könen är fortsatt stora varför fortsatt
arbete krävs för att öka kvinnors psykiska hälsa.
Det arbete som bedrivs inom utmaningen syftar till att öka den psykiska hälsan bland alla
värmlänningar. Arbetet sker på olika nivåer och med olika syften. Dels handlar det om att
minska risken för ohälsa, dels handlar det om att skapa goda förutsättningar för en kvalitativ och
jämlik vård för de personer som upplever ohälsa eller har en psykisk sjukdom.
Personer som drabbas av psykisk sjukdom beskriver ofta att de möts av negativa attityder och
fördomar kring deras tillstånd. Vid mätningar gjorda runt allmänhetens inställning till personer
med psykisk sjukdom visar det sig att mellan 20-25 % av de tillfrågade inte ville arbeta eller bo
nära en person med psykisk sjukdom. Nästan 4 av tio tillfrågade trodde inte att en psykiskt sjuk
person kan bli frisk. Det är en utmaning att bidra till förändrade attityder i samhället för att
möjliggöra ett gott liv för personer med psykisk ohälsa i Värmland. En del av
attitydförändringen kan ske genom utbildning och mer kunskap kring den psykiska ohälsan.
Personerna har i vissa fall behov av stöd från olika aktörer. Genom att arbeta teambaserat (vårdoch stödsamordning) tillsammans med den enskilde möjliggör man kontinuitet och en högre
livskvalitet för den enskilde.
I Värmland har antalet självmord/ 100 000 invånare sjunkit, vilket gör att Värmland inte längre
ligger högst bland länen.
6 (23)
Gemensam inriktning
Huvudmännen ska i samverkan arbeta för att medborgarnas psykiska välbefinnande ska öka,
samt att huvudmännen ska bidra till en ökad kunskap om psykisk ohälsa hos allmänheten.
Resultatmål
Andelen män 18 – 25 år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 17 % år 2012 till 15 %
vid nästa mätning 2016
Andelen kvinnor 18 – 25 år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 30 % år 2012 till
25 % vid nästa mätning 2016
Antal självmordsförsök för män och kvinnor i alla åldrar i länet ska sjunka.
Resultat
I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen.
Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013
Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen
och bidra till måluppfyllelsen
Struktur för samverkan mellan huvudmän/tvärprofessionella insatser
Vård och stödsamordning
Personer med psykisk problematik som medför komplexa behov av vård och stöd gynnas av en
särskild metod för samordning av insatser - Vård och stödsamordning. Metoden har fått fäste i
länet. Vård och stödsamordnar-team med personal från kommun och landsting finns idag i tre
länsdelar. Den viktigaste framgångsfaktorn är att cheferna aktivt stöder vård- och
stödsamordning genom att prioritera tid för förberedelser, information och länsgemensamma
forum.
För personer med missbruks- och beroendeproblem finns fortfarande ett glapp mellan
ambitionsnivån i styrande dokument och den operativa verksamheten när det gäller samordning
av vård omsorg och stöd.
Livbojen
Livbojen är ett utvecklingsarbete för samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa
och socialtjänst utifrån psykisk ohälsa bland barn/ungdomar. Två, sjuksköterskor från barn- och
ungdomspsykiatrin är samverkansledare och medverkar i lokala samverkansteam. Genom att
etablera en arena och struktur för samverkan utifrån aktörernas ansvar för barn underlättas både
internt samarbete och extern samverkan med fokus på barn och unga och psykisk ohälsa. För
närvarande finns 15 samverkansteam. Arbetet grundas i en gemensam utbildning av teamet i
ungdomsversionen av programmet The Mental Health First Aid Training and Research program
(MHFA) som på svenska fått namnet Första hjälpen till psykisk hälsa. Första hjälpen till psykisk
hälsa ges till den som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk
kris, innan professionell behandling finns att tillgå.
7 (23)
Öka allmänhetens kunskap om psykisk ohälsa
Första hjälpen till psykisk hälsa
Femton personer blev under 2013 instruktörer för utbildning i första hjälpen till psykisk hälsa,
MHFA. Syftet med programmet Första hjälpen till psykisk hälsa är att rädda liv genom att öka
allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord. Några
utbildningar har genomförts i Arvika. Se även avsnittet Livbojen, under Sårbara familjen.
Hjärnkoll 2013-2014
Hjärnkoll är en organisation som arbetar för ”ett öppnare samtal om psykisk hälsa och
ohälsa med målet om ett inkluderande samhälle där alla har lika möjligheter och rättigheter
oavsett psykiskt funktionssätt.” Värmland deltar i den nationella kampanjen Hjärnkoll.
Fjorton attitydambassadörer medverkar i satsningen. Exempel på aktiviteter 2013;
Överbryggande Frukostar på Värmlands Museum med olika tema. Överbryggande Resor,
föredrag av ambassadörer och information om Hjärnkoll för allmänheten. Etik caféer på
slutenvårdens avdelningar. Diskussioner om svåra etiska frågor. Bokbord vid mässor och
konferenser. Korta informationsfilmer om psykisk ohälsa har producerats. Attitydambassadörer
ansvarar för Förgätmigej - rummet i psykiatrihuset, centralsjukhuset Karlstad, en dag i veckan
för brukare o anhörig. I rummet har utställningar med brukare som konstnärer visats. Samarbete
sker med Personligt Ombud och anhörigkonsulenter. Attitydambassadörer ingår i Karlstads
kommuns Brukar- och Inflytanderåd samt i division psykiatris brukarråd. De har även
utbildning i MHFA och är nu instruktörer. Två fullsatta öppna föreläsningar om
neuropsykiatriska funktionshinder, hölls hösten 2013.
Ordförandena har ordet
Samverkan runt utmaningens målgrupp fungerar på ett bättre sätt än tidigare. Det finns ett
tydligare gemensamt ansvarstagande och en ökad förståelse för att brukare och patient ska vara i
centrum. Det är viktigt att Lagen om Samordnad Individuell Plan SIP (2010) får genomslag,
något som arbetas vidare med.
För en angränsande målgrupp, personer med missbruks- och beroendeproblem, pågår ett
utvecklingsarbete för att förbättra samverkan inklusive SIP.
Organisation
Karin Melberg områdeschef handikappomsorgen, Torsby, ordförande
Åsa Storm, avdelningschef psykiatriska öppenvården Karlstad landstinget, ordförande
Arbetsgruppen
Eva Lindqvist, verksamhetschef psykiatri Arvika kommun
Ann-Marie Johansson, anhörig/brukarrepresentant
Malin Lundgren – Kullgren, verksamhetschef elevhälsan Karlstad – Hammarö
Christina Sand, verksamhetsutvecklare Barn- och ungdomspsykiatri, landstinget
Ulrika Gullberg, verksamhetsutvecklare division psykiatri, landstinget
8 (23)
Utmaningen Riskbruk och riskbeteende
Bakgrund
Riskbruk och riskbeteende - en utmaning inom flera områden
I utmaningen ryms arbete och frågor som kan leda till risk eller skada för invånarna, t ex
ohälsosamma matvanor, tobaksanvändning, riskbruk och sexuellt riskabla beteenden. Inom
utmaningen verkar huvudmännen gemensamt för att minska riskbeteendet oavsett område.
Begreppet riskbruk används här för att beskriva levnadsvanor som enligt erfarenhet och
befolkningsstudier innebär en risk för ohälsa och växande problem på sikt om de fortsätter.
Begreppet riskbeteende används analogt med riskbruk för beteenden som kan medföra risk för
ogynnsamt beteende och eller riskbruk.
Perioden mellan barndom och vuxenhet är i detta sammanhang en kritisk utvecklingsperiod i
livet då det sker stora förändringar, både psykiska förändringar och förändrade krav från
omgivningen.
Det är centralt att verka hälsofrämjande och förebyggande samt stödja initiativ vilka syftar till
att öka förutsättningarna för att ingen person skall nå ett riskbruk eller riskbeteende.
När en person har ett riskbruk eller riskbeteende är motivationsarbete och stöd ett viktigt
redskap för att möjliggöra en återgång till en god hälsa.
Utmaningen är delad i fyra underområden, vilka alla syftar till att minska riskbruk och
riskbeteende hos värmlänningen.
Gemensamma inriktningar
För att underlätta huvudmännens samverkan för att aktivt uppmärksamma riskbruk och
riskbeteende i kontaker med elever, klienter, patienter och brukare ska den regionala ANDTstrategin ska vara vägledande för det förebyggande arbetet.
Huvudmännen ska i samverkan aktivt uppmärksamma riskbruk och riskbeteende i kontaker med
elever, klienter, patienter och brukare.
För att stödja inriktningen ska det, år 2014, finnas en struktur för kompetensutveckling i
Motiverande Samtal (MI) för länet.
Övervikt och fetma hos barn och unga i Värmland ska förebyggas och andelen fysiskt aktiva
skall öka. ”Strategidokumentet för att förebygga övervikt samt främja goda matvanor och fysisk
aktivitet hos barn och ungdomar i Värmland” ska vara vägledande.
Spridningen av HIV och STI skall begränsas inklusive konsekvenserna av dessa infektioner för
den enskilde och för samhället. Strategidokumentet ”HIV/STI-förebyggande arbete i Värmland”
med målgrupp ungdomar och unga vuxna ska vara vägledande.
Andelen som röker i den värmländska befolkningen ska minska.
Andelen personer med riskbruk av alkohol skall minska i alla åldersgrupper, och debutåldern
för alkoholanvändning skall höjas.
9 (23)
Resultatmål
Övervikt hos barn och unga
Andelen överviktiga barn och unga ska minska med 15 procent före 2015 jämfört med
2011. Mätningar sker i åldrarna 6 år (23 % 2011) och 10 år (28 % 2011).
Minskning av det genomsnittliga antalet karierade/fyllda tänder bland 12 åringar
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI)
Förekomst av klamydia, antal/1000 invånare i åldergruppen 15 – 29 år, oavsett kön, ska
minska med 10 procent till år 2016, från 19,7 till 18.
Tobak
År 2015 bör samtliga Värmlands kommuner ha beslutat om rökfri arbetstid
inom all kommunal verksamhet.
År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till
högst 6 % (utgångsläge 2011 10 %).
Alkohol
Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som aldrig har druckit alkohol ska öka från
33 % (2011) till 50 % (2018).
Förslag till komplettering
Droger
Narkotikaanvändningen ser ut att öka genom alla lättillgängliga preparat, så kallade nätdroger,
ungdomar möter idag. Attityderna till droganvändning har också ändrats, det finns i många
sammanhang allt aggressivare kampanjer för ett drogliberalt samhälle. Resultaten i ELSA 2013
visar att 4 % provat narkotika. Förslag till resultatmål:
Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som provat narkotika ska minska från 4 %
till 0 %.
10 (23)
Resultat
I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen.
Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013
Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen
och bidrar till måluppfyllelsen.
Arbetsgrupp knuten till länsgemensamma strategidokument kring övervikt har fortsatt sitt
implementeringsarbete under 2013.
Arbetsgrupp knuten till länsgemensam strategi mot HIV/STI har fortsatt sitt arbete under 2013.
Länsstyrelsen samordnar länets ANDT-arbete i Värmland utifrån Länsstrategi 2012 - 2015.
Förutsättningarna för arbetet är mycket olika i kommunerna. Flera kommuner har kraftigt
reducerat resurserna för förebyggande arbete de senaste åren.
Ordföranden har ordet
Arbetsgruppen vill öka förståelsen för vinsterna med ett mer strukturellt inriktat förebyggande
arbete. Flera vetenskapligt beprövade metoder finns och dessa bör utgöra grunden för det
förebyggande arbetet i länet. Arbetsgruppen ser därför en samverkan kring ANDT-frågor som
nödvändig för att positiva förebyggande resultat på gruppnivå och generell nivå ska bestå. En
sådan ANDT-samverkan kan också fånga upp de allt större problem vi ser med ökad exponering
av olika former av droger.
Organisation
Kjell-Åke Holdar, utvecklingsledare alkoholinspektör socialtjänst Arvika, ordförande
Carolyn Isaksson verksamhetschef länsgemensam psykiatri landstinget, ordförande
Arbetsgruppen
Mimmi Adolfson folkhälsosamordnare, Eda
May Bjerklund verksamhetschef för Barn och utbildning, Årjäng
Maria Bergqvist lärare gymnasieförvaltning Karlstad Hammarö, till september 2013
Eva Hamnebo, kostchef, Grums
Astrid Ekeberg Medicinskt ansvarig skolsköterska, Filipstad
Leif Martinsson utvecklingsledare, Värmlands läns vårdförbund, till september 2013
11 (23)
Utmaningen Äldres hälsa
Bakgrund
Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet
Att ha god hälsa och en hög livskvalitet på äldre dagar är viktigt. Det finns faktorer som är
avgörande för den egenupplevda livskvaliteten t ex möjligheten till social samvaro, kontakt med
nära och kära, en meningsfull vardag och en god hälsa.
En allt större del av befolkningen blir allt äldre, och många lever till mycket hög ålder. Var
tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas medellivslängden ha ökat till
86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män. En åldrande befolkning innebär såväl en utmaning som
en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling.
En prognos visar att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270
procent fram till år 2040. Trots att Sverige har väl fungerande välfärdssystem ur ett
internationellt perspektiv står den svenska välfärdsmodellen inför stora prövningar. En ökad
andel äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård.
Det är viktigt att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande även för de äldre i samhället
och det finns starka etiska argument för att möjliggöra så att äldre personer kan bibehålla en god
hälsa, ha ett aktivt åldrande och kunna känna välbefinnande.. I senaste Liv och hälsa
undersökningen, 2012, svarade 45 % av de äldre 80 + år att deras allmänna hälsotillstånd var
bra eller mycket bra. Två procent ansåg att deras hälsa var mycket dålig.
Kommunerna Hammarö, Kil, Sunne, Säffle och vårdcentraler deltog tillsammans med
Friskvården i Värmland 2011-2013 i ett nationellt utvecklingsarbete ”Samverkansmodell för ett
hälsosamt åldrande”. Utvärderingarna visar att uppdraget varit framgångsrikt på flera plan.
Bland annat har hälsan hos de individer som deltagit förbättrats redan efter 12 månader. Insatsen
har varit särskilt effektiv för personer med lättare depression då denna grupp hade den största
förbättringen avseende hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visar resultaten att en insats som
samverkansmodellen är värdefull ur ett folkhälsoperspektiv och att en mindre intervention med
regelbundna hälsokontroller och en enklare återkoppling är kostnadseffektiv.
Insatsen har även varit framgångsrik utifrån ett samverkansperspektiv. Strukturerna är dock än
så länge långt ifrån hållbar och samverkan är fortfarande personbunden. Resultaten visar även
på positiva effekter på samhällsnivå genom en större kontakt och samverkan har etablerats
mellan offentlig verksamhet och frivilligorganisationer (civilsamhället) och till viss del privat
sektor.
Äldre - de mest sjuka - med behov av samordnade insatser
Några av de områden som är särskilt viktiga att uppmärksamma och följa för att säkerställa en
god vård och omsorg för de mest sjuka äldre med behov av samordnade insatser beskrivs nedan:
För äldre med stora behov är undernäring, fallskador, trycksår och dålig munhälsa ofta
kopplade till varandra oavsett medicinsk diagnos och var vård och omsorg sker.
Demens skapar stort lidande både för den som drabbas och för de anhöriga. Insatserna
riktas mot att utreda, diagnostisera, informera, behandla, lindra och trösta för att kunna ge
bästa vård och omsorg.
Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren vilket i
sig kan vara positivt då det kommer nya läkemedel med mindre biverkningar och
interaktioner som gör att de kan användas i större utsträckning. En allvarlig och tydlig
12 (23)
konsekvens av ökningen (vilket visat sig i enstaka studier) är att närmare 30 % av akuta
inskrivningar av äldre på sjukhus kan vara läkemedelsrelaterade.
God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut är viktigt. Ett
exempel är det så kallade brytpunktsamtalet där information förmedlas att patienten
befinner sig i livets slutskede, att patienten inte gagnas av livsförlängande terapier. Då
inriktas vården och omsorgen på livskvalitet och symtomlindring.
De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett stort behov av individanpassad, samordnad
och kontinuerlig omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan
över specialitets-, professions-, och organisationsgränser. Inriktningen måste vara att skapa
en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre
känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård därmed ska minska.
Några viktiga kvalitetsregister
Det finns ett antal kvalitetsregister som kan bidra till en ökad kvalitet i vård och omsorg.
Registreringen i kvalitetsregister har ökat i Värmland de senaste åren och ett viktigt område
framöver är att utifrån analyser av resultaten i registren initiera förbättrings- och
utvecklingsarbetet i berörda verksamheter. Informationen i registren ger även ett bra underlag
för politiska målsättningar, prioriteringar och beslut.
Registrering och riskbedömning i kvalitetsregistret Senior alert ger möjlighet att bedriva ett
aktivt, systematiskt och förebyggande arbete med överblick över resultaten av det arbetet.
Registreringen omfattar riskbedömningar, åtgärder och uppföljning av fall, trycksår,
undernäring och dålig munhälsa.
SveDem är ett kvalitetsregister som syftar till att förbättra kvaliteten i demensvården och målet
är en likvärdig och optimerad diagnostisering och behandling av personer med demenssjukdom.
Vid demenssjukdom är det vanligt med beteendemässiga- och psykiska symptom (BPSD) som
aggressivitet, oro, hallucinationer och sömnstörningar. Alla symptom kan inte behandlas på
samma sätt, BPSD-registret är en hjälp i att anpassa behandlingen individuellt med
utgångspunkt i omvårdnadsåtgärder.
God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut i livet är viktigt. Ett
stöd i arbetet för att bedriva en ordnad och god vård och omsorg är Svenska palliativregistret.
Gemensam inriktning
Huvudmännen ska i samverkan skapa förutsättningar för en trygg, frisk ålderdom för äldre i
Värmlands län. Samverkan ska komma den enskilde till del genom en ökad kvalitet i berörda
verksamheter och inom följande områden: God vård i livets slutskede, Preventivt arbetsätt, God
vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling för äldre samt Sammanhållen vård och
omsorg.
Resultatmål
Att vid minst 60 % av förväntade dödsfall har brytpunktssamtal genomförts.
Att 90 % av personer i särskilt boende får en riskbedömning (undernäring, fall, trycksår
och dålig munhälsa).
Antalet personer över 75 år som får olämpliga läkemedel ska minska.
Statistiskt säkerställd minskning av undvikbar slutenvård samt oplanerade
återinskrivningar inom 30 dagar 2014 i jämförelse med 2013.
Alla kommuner ska ligga under riksgenomsnittet vad gäller fallolyckor för 80 år och äldre.
13 (23)
Resultat
I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen.
Regional handlingsplan för Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
I handlingsplanen beskrivs regionala aktiviteter som syftar till att uppnå den gemensamma
visionen och målbilden. Den anger inriktning och innehåller mer detaljerade
uppföljningsområden för det länsgemensamma arbetet. Uppföljningsområdena som redovisas i
bilaga 2 tillsammans med en detaljerad redovisning av resultat är ett krav från den nationella
nivån för erhållandet av prestationsersättning.
Resultatmålen harmonierar med målen enligt regionala handlingsplanen, och således även i linje
med de nationella målen inom området.
Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013
Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen
och bidar till måluppfyllelsen.
Sammanhållen vård och omsorg
Flera försöksverksamheter prövades under 2013 däribland; Multidisciplinärt teamarbete",
Återuppringning efter slutenvårdsvistelse ("Webb-kollen") och "Hjärtsviktsmottagning".
Arbete med Multidisciplinärt team under 2013 har gett goda resultat med följden att det under
2014 påbörjas arbete med införande av en samordnande sjuksköterska på vårdcentral för den
äldre och/eller mångsökande patienten på samtliga vårdcentraler i länet. Samordnande
sjuksköterska har kännedom om patienter med förhöjd risk för återinskrivning och/eller
slutenvård och initierar individuellt anpassade åtgärder. Framgångsfaktor är samverkan mellan
vårdcentral, slutenvård och kommun.
Hjärtsviktsmottagningen ger med hjälp av utbildning och stöd via utökad öppenvård, ökad
möjlighet för hjärtsviktspatienter att få sina behov tillgodosedda, patienterna är mer delaktiga
och höjer sin egen kapacitet till egenvård. Arbetssättet har minskat behovet av inskrivningar
inskrivning på sjukhus. Fortsatt arbete med utökad öppenvård på hjärtsviktsmottagningen
Centralsjukhuset Karlstad sker under 2014.
Med hjälp av ett webb-baserat frågeformulär "Webb-kollen" har patienter blivit återuppringda
av hälso- och sjukvårdspersonal inom några dygn efter slutenvårdsvistelse. Här ges möjlighet
till uppföljning av hälsotillståndet, att fånga upp frågor och ev. vidarelotsning utifrån
individuella behov, med ökad trygghet för individen som följd. Användning av Webb-kollen
och uppringning efter slutenvårdsvistelse fokuseras fortsatt under 2014.
För 2014 fokuseras även att koppla användning av aktuella kvalitetsregister till resultat för
undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar.
Ordförandena har ordet
Arbetet inom Nya Perspektiv och Äldres Hälsa har varit värdefullt och framgångsrikt. SKL’s
ledarprogram, Ledningskraft, i förändringsarbetet kring de mest sjuka äldre har bidragit till att
äldres hälsa mycket tydligare finns på agendan i både kommuner, slutenvården och på
vårdcentraler. Arbetet har bidragit till att huvudmanna-gränserna har "suddats ut" ytterligare, vi
jobbar mer gränsöverskridande och mer strukturerat i samverkan för den enskilde.
14 (23)
När Ledningskraft fasas ut övergår arbetet för Äldres Hälsa att även driva andra frågor som
gagnar huvudmännens gemensamma förbättringsarbete för god hälsoutveckling hos äldre
invånare. Fokus har riktats på äldre äldre men fortsättningsvis ses behov att även rikta ett större
fokus på yngre äldre utifrån ett hälsofrämjande sjukdomsförebyggande perspektiv.
Organisation
Ann-Katrin Nilsson verksamhetschef vård och omsorg, Sunne, ordförande
Bengt Hanson chefläkare division allmänmedicin, landstinget, ordförande
Arbetsgruppen
Peter Nylander verksamhetschef vård- och omsorgsförvaltning Karlstad
Elisabeth Larsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Kristinehamn
Susanne Carlsson läkemedelschef Läkemedelsenheten landstinget
Birgitta Sjökvist friskvårdschef, Friskvården i Värmland.
Adjungerade: Linnea Grankvist utvecklingsledare, Region Värmland
Josefin Hellberg utvecklingsledare, Region Värmland.
15 (23)
Förutsättningar för verksamheternas samverkan
Framgångsrik och effektiv samverkan mellan huvudmän kräver såväl ledning och styrning som
fungerande struktur. Samverkan är något som bl a kräver prioritering av tid och en gemensam
bild om vad som ska uppnås. De övergripande inriktningarna och resultatmålen bidrar till att
skapa en tydlighet om vad som förväntas.
Det finns även andra arbetsgrupper än de av beredningsgruppen tillsatta för utmaningarna i Nya
Perspektiv som arbetar på olika håll i länet med liknande och angränsande frågor. Uppdragen
kan utgå från projektsatsningar eller vara del i ordinarie verksamhet och grupperna rapporterar
till olika nivåer i förvaltningsledning, ibland även till politisk ledning.
Utöver detta finns andra länsaktörer med nationellt uppdrag, t ex Länsstyrelsens arbete med
ANDT. Ett arbete där även Samhällsråd Värmland finns med, som i sin tur också arbetar med
organiserad brottslighet och våld i nära relationer.
En ökad synkronisering av alla goda arbeten skulle ge synergieffekter och skapa mervärde.
Stuprör och hängrännor
För de fyra utmaningar som Nya Perspektiv omfattar är samverkansstrukturen i länet väldigt
skiftande. Att tydliggöra samverkansstrukturen bidrar till att utveckla samverkan ytterligare, att
skapa hållbara samverkansformer som bygger på funktion och mandat, att skapa gemensamma
rutiner för kunskapsspridning inom och mellan utmaningarna och inom och mellan
huvudmännen.
Inom Riskbruk och riskbeteende omfattas utmaningen av områden som är många och breda,
övervikt, tandhälsa, HIV och sexuellt överförbara sjukdomar, tobak, alkohol och, som föreslås
av arbetsgruppen, även droger. Arbetet hålls ihop av ordförandena och arbetsgruppen, men
skulle få än mer kraft om någon part tydligt tog ansvar för respektive område inom utmaningen
för att driva arbetet.
Inom Sårbara familjen jobbar man vidare på att få arbetet mer känt och att det når ut i hela länet.
Inom Psykisk hälsa har man lyft fram att mötesforum måste finnas i ordinarie verksamhet och
att gemensamma möten för båda huvudmännens chefer även på enhetsnivå är en förutsättning
för att arbetet ska fortsätta framåt.
De tre utmaningarna Sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende samt Psykisk hälsa har även
klara samband med varandras uppdrag. Det krävs ”hängrännor” för att skapa mervärde i de
olika utmaningarnas arbete.
När det gäller Äldres hälsa är det utmaningen som långsiktigt hanterar gemensamma
utvecklingsfrågor inom äldreområdet. Det finns gott stöd i det nationella arbetet Ledningskraft,
som syftar till att införa ett nytt arbetssätt i vård och omsorg om äldre. Aktiviteter har
genomförts inom ramen för Regional handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de
mest sjuka äldre.
Det faktum att nationella stimulansmedel har möjliggjort anställning av utvecklingsledare inom
några utmaningar har bidragit till en tydligare struktur.
Behov av lokala/geografiska styrgrupper med verksamhetsansvariga?
Lokala styrgrupper för vård, omsorg och stöd fungerar väldigt olika i länsdelarna. Genom att
inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt gemensamma rutiner för spridning
av kunskap kan utmaningarnas arbete utvecklas likvärdigt i hela Värmland.
16 (23)
Beredningsgruppen ser ett behov av att strukturerna för lokal samverkan för samtliga områden
för utmaningarna utvecklas så att de blir så effektiva som möjligt.
Utgångspunkten ska vara att värmlänningarnas bästa står i centrum för samverkansarbetet. Att
alltid hålla kvar fokus på vem samverkan ska vara till för och vad man gemensamt ska uppnå är
den största framgångsfaktorn för att lyckas väl.
Nedanstående bild illustrerar både bredden och djupet i kommunernas, landstingets och
regionens samverkansarbete Nya Perspektiv.
Sårbara familjen
Riskbruk och
riskbeteende
Inriktning och mål i politiskt
inriktningsdokument
Beredningsgruppens formering
av arbetsgrupper som arbetar
med området och mot målen
Länsarbetsgrupper som driver
arbetet inom respektive
utmaning
Samverkan på länsnivå mellan
utmaningarna
Länsdelsgeografiskt samarbete
Kommungeografiskt samarbete
17 (23)
Psykisk hälsa
Äldres hälsa
BILAGA 1
Utmaningarnas historik 2009 - 2011
Sårbara familjen
Nedan redovisas mål som fastställdes 2009 samt en kort beskrivning om hur långt man kommit i
arbetet. Eftersom det har saknats data kring barn så togs inga resultatmål fram 2009. De
aktiviteter som skulle genomföras var:
Validerade frågeformulär för elevhälsans hälsosamtal ska vara klara och tas i bruk
höstterminen 2012. Målet uppnåddes, elevhälsodatabas ELSA har byggt upp.
Alla föräldrar i länet med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas föräldrastöd innan utgången av
2012.
Delmål 1: Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar
sig till föräldrar.
Delmål 2: Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar.
Delmål 3: Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder
och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram.
Målet är inte mätbart. En Vägledning för föräldrastöd har tagits fram. Vägledningen ger en
översikt av kommunernas och landstingets föräldrastöd.
Psykisk hälsa
Resultatmål som fastställdes 2009 samt kort beskrivning om hur långt man kommit i arbetet
2012.
Andelen kvinnor 18-25 år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 36 % år 2008 till
30 % år 2012. Målet är uppnått.
Andelen män 18-25 år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 18 % år 2008 till 15 %
år 2012. Målet är ännu inte uppnått.
18 (23)
Riskbruk och riskbeteende
Resultatmålen har ändrats över tid. Ändringarna beror på aktuellt kunskapsläge samt
utvecklingen av datakällor och indikatorer.
Övervikt resultatmål 2009
Andelen överviktiga barn (vid 5,5 års ålder) ska minska med 5 % före 2011 (18,3% år
2008).
Övervikt resultatmål 2012
Andelen överviktiga barn och unga ska minska med 15 procent före 2015.
Mätningar sker i åldrarna 5 ½ år (18.3% 2009, 20,5% 2011) och 10 år (28 % 2011).
Karies bland barn och ungdomar i Värmland ska minska. Utgångsvärdet baseras på 2011
års statistik (3-åringar 5 %, 6-åringar 20 %, 12-åringar 28 %). Målet är inte nått. Från 2013
föreslås mätning vid 12 års ålder. (treåringar inte har fått alla tänder och i sexårsåldern
ersätts mjölktänder med permanenta tänder).
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) resultatmål 2009
Konstaterade fall av klamydia åldern 15-29 år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per 1 000
invånare år 2011.
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) resultatmål 2012
Konstaterade fall av klamydia åldern 15-29 år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per 1 000
invånare år 2014 (3,9/år 2011). Målet är inte nått. Omformuleras 2013 för att förenkla
användningen och tolkning av nationella och regionala data.
Tobak resultatmål 2009
Halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller
snusar (5,5 %).
Tobak resultatmål 2012
År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till
högst 6 % (utgångsläge 2011 10 %).
Alkohol resultatmål 2009
Andelen ungdomar i gymnasiets årskurs 1 med missbruk av alkohol ska halveras till 2018.
Målet omformulerades 2012. Allt alkoholbruk under 18 år kan vara ett riskbruk eller ett
missbruk.
Alkohol resultatmål 2012
Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som aldrig har druckit alkohol ska öka från
33 % (2011) till 50 % (2018).
19 (23)
Äldres hälsa 2009 - 2011
Nedan de resultatmål som fastställdes 2009.
Antalet fallskador bland personer ”65 år och äldre” ska minska från 73/1000 år 2007 till
65/1000 år 2010.
Nationell statistik ändrade åldersintervaller. De mätningar som redovisas för
Värmland är att antalet fallskador 80 år och äldre uppgick till 52/1000 år 2008 och
56/1000 2010.
Negativa effekter av läkemedelsanvändning hos äldre så som ökad fallrisk och förvirring
ska minska men också att inte underbehandla om behov finns.
Vid seminariet 2009 sattes inga mätbara mål varför ingen uppföljning kan göras.
Dock har samtliga aktiviteter genomförts.
20 (23)
BILAGA 2
Den regionala handlingsplanen
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Den regionala handlingsplanen
Regional handlingsplan för Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014. I
handlingsplanen beskrivs regionala aktiviteter som syftar till att uppnå den gemensamma
visionen och målbilden. Den anger inriktning och innehåller mer detaljerade
uppföljningsområden för det länsgemensamma arbetet. Uppföljningsområden redovisas nedan
och är ett krav från den nationella nivån för erhållandet av prestationsmedel.
Delmål
God vård i livets slutskede
En genomsnittlig förbättring 2014 med minst 5 % -enheter i jämförelse med 2013 av följande
fyra kvalitetsindikatorer i Svenska palliativregistret:
Brytpunktssamtal,
Validerad smärtskattning,
Vidbehovsordination av injektionsläkemedel mot ångest samt
Munhälsobedömning
Preventivt arbetssätt (riskbedömning)
Samtliga 27 relevanta sjukhusavdelningar ska vara anslutna till och ha påbörjat registrering
2014-09-30 då också slutmätning av nedanstående punkter görs.
Minst 90 % av de personer som har riskbedömts med hjälp av Senior Alert i hemsjukvård,
hemtjänst eller på sjukhus och har risk för fall, trycksår och/eller undernäring ska ha minst
en planerad åtgärd och genomförd uppföljning.
Förebyggande arbete mot dålig munhälsa ska öka, antalet riskbedömningar enligt ROAG
skall vara minst 2000 stycken under mätperioden.
God vård vid demenssjukdom
Länets samtliga vårdcentraler ska använda SveDem som ett arbetsverktyg vid alla
demensutredningar samt vid uppföljning av demenssjukdom
90 % av de personer som får demenssjukdom ska ha genomgått en fullständig basal
demensutredning
80 % av personer med Alzheimers sjukdom ska behandlas med demensläkemedel
Samtliga kommuner ska vara anslutna till BPSD-registret
Antalet bemötandeplaner vid BPSD-problematik ska öka
Den genomsnittliga NPI-poängen (omfattning och frekvens av BPSD-symtom) ska minska
mellan skattningarna.
Slutmätning sker 2014-09-30.
God läkemedelsbehandling för äldre
Statistiskt säkerställd minskning av följande indikatorer, 2014 i jämförelse med 2013:
21 (23)
Olämpliga läkemedel för personer 75 år och äldre
Användning av läkemedel mot psykos för personer 75 år och äldre
Läkemedel mot psykos för personer 75 år och äldre.
För att kunna följa utvecklingen av arbetet ESLIV - effektiv, säker läkemedelsanvändning ska:
Andelen patienter 75 år och äldre som fått en fördjupad läkemedelsgenomgång jämfört
med föregående år öka.
Andelen patienter 75 år och äldre som fått en läkemedelsberättelse med sig vid utskrivning
från sjukhus öka.
Sammanhållen vård och omsorg
Statistiskt säkerställd minskning av följande indikatorer, 2014 i jämförelse med 2013:
Undvikbar sluten vård
Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar
Resultat
Registrering i Svenska palliativregistret
Täckningsgraden i Svenska palliativregistret ökade från 63 % (2011) till 78 % (2013) vilket ger
goda data för analys av vården i livets slutskede i Värmland.
Utbildningssatsningar i brytpunktssamtal har gjorts under 2012och 2013 till såväl allmänläkare
och distriktssköterskor som till sjukhusläkare och övrig sjukhuspersonal. Utbildningssatsningen
kommer att fortsätta 2014. Ett stort arbete kvarstår, främst inom slutenvården, för att nå
målsättningen 60 %.
Registrering i Senior Alert
Flertal utbildningar har anordnats 2013 bland annat teamutbildningar i förbättrings-kunskap och
grundutbildningar med fokus på Senior alert samt nätverksträffar, för stöd i arbetsprocessen och
förändring av arbetssätt med hjälp av Senior alert.
Antalet registrerande avdelningar inom landstinget har ökat från 14 avdelningar till 22
avdelningar och Senior alert används vid samtliga sjukhus i länet.
Täckningsgraden för riskbedömningar på SÄBO var i genomsnitt 77 % för länets kommuner.
Hälften av kommunerna hade en täckningsgrad på minst 90 % i SÄBO.
Registrering i SveDem
Alla 31 vårdcentraler är anslutna till SveDem 2013. Av de 31 vårdcentraler är 26 stycken aktiva
med att registrera demensdiagnos och/eller uppföljningar i SveDem.
Värmland är bland de län som har högst andel registreringar i SveDem. 54 % av de personer
som fick demensdiagnos under föregående år 2012 Värmland) erhöll uppföljning under 2013.
Andelen ospecificerade demensdiagnoser har i länet halverats från 47 % (år 2007) till 25 % (år
2013). Andelen som har fått en fullständig basal utredning vid minnesproblematik har ökat från
45 % (år 2007) till 61 % (2013). Fortsatt fokus på att öka användningen av SveDem för 2014.
Registrering i BPSD-registret
15 av 16 kommuner är aktiva och registrerar i BPSD registret.
Sammanlagt 788 BPSD-skattningar genomfördes i länet under 2013. Fortsatt fokus under 2014
22 (23)
att använda BPSD-registret som ett stöd i omvårdnadsarbetet. Flertalet kommuner i länet
kommer 2014 att utbilda egna utbildare i BPSD-registret.
Systematiska läkemedelsgenomgångar enligt ”Effektiv och säker läkemedelsanvändning i
Värmland (ESLIV)
Användningen av olämpliga läkemedel för äldre, läkemedel mot psykos samt
antiinflammatoriska läkemedel för personer 75 år och äldre har minskat i länet 2013 jämfört
med år 2012. En större andel individer som skrivs ut från slutenvården har omvårdnadsepikris
och läkemedelsberättelse 2013 jämfört med föregående år.
23 (23)
