Likabehandlingsplan
Vedums skola åk 1-6
År: 2015
Vedums skola och barnsomsorgs vision Växthuset:
”Se det goda och låt det växa.
Här växer jag, mina
kunskaper, mina förmågor och
mina värderingar".
Ansvarig för planen:
Rektor Charlotte Svensson dos Santos
Elevernas delaktighet
Vid upprättande av planen får eleverna, via kamratstödjarrådet och klassråd, komma med förslag på
åtgärder utifrån riskfaktorerna. Kontinuerligt tas planen upp för uppföljning och utvärdering i
klasserna och kamratstödjarrådet.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vid upprättandet och utvärderingen av planen involveras föräldraföreningen genom diskussion och
respons.
Personalens delaktighet
Inför upprättandet av planen deltog alla pedagoger i kartläggningen och framtagandet av
riskfaktorer. Vid personalmöten har diskrimineringsgrunderna lyfts och diskuterats. Alla pedagoger
deltar i utväderingen varje termin.
Förankring av planen
Elever: Alla elever informeras varje termin om innehållet i planen. Alla elever har illusterat delar av
planen. Affischerna finns uppsatta på olika ställen i samhället.
Vårdnadshavare: På hemsidan, www.vara.se/barnutbildning/grundforskolor/vedum finns planen där
alla vårdnadshavare har möjlighet att läsa den. Alla vårdnadshavare informeras kontinuerligt genom
t.ex. föräldramöte och hemsida. Under året kommer vi att utarbeta en folder där arbetet kring
diskriminering och kränkande behandling beskrivs. Kontaktuppgifter kommer också att finnas med.
Personal: All pedagogisk personal informeras om den aktuella planen så att alla känner till innehållet.
Rektor ansvarar för information till övrig personal.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Planen har utvärderats genom diskussioner på klassrådet, kamratstödjarrådet, trygghetsteamet och
arbetslagsträffar.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Elever och pedagoger.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Färre elever känner sig utsatta när pedagoger styr gruppsammansättningar och placeringar.
Genom rastvakter, rastkompisar och olika rastaktiviteter ger vi goda förutsättningar för trygghet. Vi
får också större möjlighet att upptäcka otrygga platser och stötta upp vid konflikthantering. Vi har
hjälpt till vid lagindelning för att undvika att elever styr över andra. Vi har tillsammans med eleverna
utformat gemensamma regler för olika rastlekar. Detta har inneburit färre konflikter eftersom alla
vet vilka regler som gäller.
VI gör elever delaktiga genom medverkan i våra fyra råd.
Vi kan se vinster med Nolltoleransarbetet i hela samhället. Vi har haft gemensamma aktivitetsdagar
såsom uppstartskväll, kompisdag samt att vi arbetat fram nya planscher samt en logga. Eleverna har
där illustrerat våra nolltoleransmeningar:
Jag är lika mycket värd som du. Du är lika mycket värd som jag.
Jag är en bra kompis.
Jag använder ett trevligt språk.
De gemensamma aktiviteterna har varit mycket uppskattade av både elever och vuxna. Eleverna har
fått möjlighet att träffas i andra gruppkonstellationer och lära känna fler barn i olika åldrar. Alla
elever känner till Nolltoleransmeningarna och vi har haft återkommande samtal utifrån dessa. Vi ser
att det långsiktiga och kontinuerliga arbetet är en framgångsfaktor.
Eleverna har genom ett läsprojekt fått kunskap om och insyn i romsk kultur och vardagsliv genom att
alla elever och pedagoger på skolan har läst/diskuterat/arbetat med boken Katitzi.
Det har varit positivt att kurator ingått i vårt Trygghetsteam eftersom vi sett att hennes
yrkeskompetens är värdefull.
Årets plan ska utvärderas senast
2015-06-15
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Eleverna utvärderar planen på kamratstödjarrådet och klassråden genom diskussioner.
Föräldraföreningen utvärderar planen genom diskussion.
Trygghetsteamet och pedagogerna utvärderar planen genom diskussioner vid personalmöten.
Rektor och övrig personal utvärderar planen tillsammans genom diskussioner.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor Charlotte Svensson dos Santos
Främjande insatser
Normkritiskt förhållningsätt
Områden som berörs av insatsen
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Mål: Öka medvetenheten kring ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen.
Uppföljning: Pedagogerna samlas två gånger per år för uppföljning och erfarenhetsutbyte. Rektor
är ansvarig för uppföljning med övrig personal.
Insats
Kön, könsidentitet eller könsuttryck: Benämna eleverna vid namn istället för kön vid
gruppindelningar. Ansvarig: alla pedagoger
Etnisk tillhörighet: Erbjuda pedagoger och elever litteratur från olika kulturer. Ansvarig: Maria
Fredriksson
Religion eller annan trosuppfattning: Under 2015 använda en multireligiös almanacka och
uppmärksamma olika högtider. Ansvarig: Eva Lindau
Funktionsnedsättning: Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla
elever kan delta. Det kan handla om att hitta sätt att kunna hänga med på aktiviteter eller
utflykter. På så sätt visar skolan genom handling att alla elever är lika mycket värda. Ansvarig: alla
pedagoger
Sexuell läggning: Pedagogerna är uppmärksamma på läromedel och hur familjer presenteras.
Ansvarig: alla pedagoger
Ålder: Se till att det finns olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter där elever i olika
åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Ansvarig: alla pedagoger
Ansvarig
Rektor Charlotte Svensson dos Santos
Datum när det ska vara klart
2015-12-31
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Mål: Alla barn och vuxna ska känna trygghet i skolan.
Uppföljning: Pedagogerna samlas två gånger per år för uppföljning och erfarenhetsutbyte. Rektor
är ansvarig för uppföljning med övrig personal. Vid utvecklingssamtal diskuteras elevers trivsel och
trygghet.
Insats
Pedagogerna styr gruppsammansättningar och placeringar. Ansvarig: alla pedagoger
Fortsätta nolltoleransarbetet med övriga föreningar och verksamheter i samhället. Ansvarig:
Marie Burge
Ha rastvakter, rastkompisar och rastaktiviter. Ansvarig: alla pedagoger
Öka elevernas delaktighet genom råd. Ansvarig: rådsansvarig
Ha återkommande samtal utifrån likabehandlingplanen och nolltoleransmeningarna. Ansvarig: all
personal
Vid skolstart diskuteras och utformas klassregler och gemensamma skolregler. Ansvarig: alla
pedagoger
I trygghetsteamet ingår olika yrkeskategorier. Trygghetsteamet har ett extra ansvar för att hålla
likabehandlingsplanen aktuell för alla pedagoger. Ansvarig: trygghetsteamet
Kamratstödjarrådet har till uppgift att sprida positiv stämning genom olika aktiviteter. Ansvarig:
Maria Fredriksson
Ansvarig
Rektor Charlotte Svensson dos Santos
Datum när det ska vara klart
2015-12-31
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Observationer och utvecklingssamtal.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning.
Hur elever och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen
Eleverna har på utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavare fått möjlighet att uttrycka sin
känsla om stämningen på skolan, trygghet och trivsel. Eleverna har deltagit i klassvisa diskussioner.
Kamratstödjarrådet har deltagit i diskussionen kring analysen av kartläggningen.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen observerade det som hände på rasten under 2 min. Observationerna kan t.ex. vara: är
någon ensam, aktiviteter, språket, maktförhållande.
Trygghetsteamet sammanfattar stämningen på skolan utifrån observationer och anmälda
kränkningar.
Personalen har arbetat med husmodellen (arbetsmaterial från diskrimineringsombudsmannen) för
att öka sin medvetenhet om diskrimineringsgrunderna.
Resultat och analys
Personalen hade valt olika platser för sina observationer och tittat på olika aktiviteter. Flera
observationer innehöll olika iakttagelser t.ex. positiva ledare, förmåga att lösa konflikter på ett bra
sätt, bjuda in varandra till lek och kreativa lekar. De riskfaktorer som framkom i observationerna och
som vi vill arbeta vidare med är:
Regler: Är inte regler tydliga, gemensamma och följs av alla blir det lätt konflikter.
Maktförhållande mellan elever: Hur elever med hög status kan påverka aktiviteter negativt t.ex. när
en elev med hög status lämnar leken så avbryts den, elev med hög status har rätt att förändra regler.
Förståelse av språket: Under läsåret har antalet invandrare på Vedums skola ökat. Detta medför att
missförstånd och konflikter mellan elever uppstår p.g.a. språket.
Vårdnadshavare har via föräldraföreningen deltagit i analysen. Elever har via kamratstödjarrådet och
klassråden deltagit i analysen. De kände igen resultatet av kartläggningen. De tyckte också att det var
viktigt att det fanns gemensamma regler som alla följer.
Förebyggande åtgärder
Regler
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Mål: Att ha tydliga, gemensamma regler som förstås och följs av alla.
Uppföljning: Utvärdering sker via klassråd och diskussioner i arbetslagen.
Åtgärd
Kamratstödjarrådet utformar ett förslag på gemensamma, skriftliga regler för leken. Förslaget går
på remiss till klassråd, fritidsråd och personal. Därefter sammanställs de slutgiltiga reglerna och
alla elever informeras via kamratstödjarrepresentanterna. Ansvarig: Alla pedagoger
För att upprätthålla reglerna är vuxennärvaro och stöd viktigt. Återkommande repetition av
reglerna behövs också. Ansvarig: Alla pedagoger
Motivera åtgärd
I observationerna framkom att om regler inte är tydliga, gemensamma och följs av alla uppstår lätt
konflikter. Motivationen att följa reglerna blir större när eleverna är delaktiga i framtagandet.
Gemensamma regler för skola och fritids förebygger konflikter runt lekar.
Ansvarig: Charlotte Svensson dos Santos
Datum när det ska vara klart:
2015-12-31
Maktförhållande
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Mål: Alla elever är lika mycket värda.
Uppföljning: Utvärdering sker via observationer och gemensam diskussion på arbetslagstid.
Åtgärd
Vi samtalar runt maktstrukturer om ledare och följare i lekar. Vi ger exempel på strategier att "stå
emot" negativa ledare. Vi ger exempel på hur en positiv ledare kan agera i lekar. Ansvarig: Alla
pedagoger
Motivera åtgärd
Våra observationer visade att elever med hög status kan påverka aktiviteter negativt t.ex. när en
elev med hög status lämnar leken så avbryts den, elev med hög status har rätt att förändra regler.
Ansvarig: Rektor Charlotte Svensson dos Santos
Datum när det ska vara klart:
2015-12-31.
Förståelse av språket
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Mål: Öka förståelsen mellan elever med olika etnisk tillhörighet.
Uppföljning: Utvärdering via observationer och diskussioner på arbetslagsträffar.
Åtgärd
Vi tar hjälp av modersmålslärare och elever från samma land, men med längre tid i Sverige, för att
förebygga missförstånd.
Vi har samtal med invandrarelever och deras föräldrar om skolkulturen i Sverige. Vi har samtal
med svenska elever om kulturer i andra länder. Ansvarig: Alla pedagoger
Motivera åtgärd
Under läsåret har antalet invandrare på Vedums skola ökat. Detta medför att missförstånd mellan
elever uppstår på grund av språket.
Ansvarig
Rektor Charlotte Svensson dos Santos
Datum när det ska vara klart
2015-12-31
Rutiner för akuta situationer
Policy
Dessa nolltoleransmeningar har tagits fram av barn/elever, vårdnadshavare, personal, ledare i
föreningar och verksamheter i Vedums samhälle.
Jag är lika mycket värd som du. Du är lika mycket värd som jag.
Jag är en bra kompis.
Jag använder ett trevligt språk.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Trivselfrågor på utvecklingssamtal.
Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt.
Rastvaktsschema för god uppsikt över elever på lektionsfri tid.
Personal finns alltid i eller utanför omklädningsrum vid idrottslektion.
Lyhörda för elevers och vårdnadshavares oro.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Vi rekommenderar att vårdnadshavare i första hand tar kontakt med klassläraren.
I andra hand någon i trygghetsteamet. I trygghetsteamet ingår:
Rektor Charlotte Svensson dos Santos 0512-31792
Kurator Madeleine Friberg 0512-13883
Specialpedagog Eva Lindau 0512-13884
Lärare åk 4-6 Maria Fredriksson 0512-13884
Lärare åk 1-3 Helena Svenssson-Buller 0512-13883
Förskolelärare Sarah Tengblad 0512-13885
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. Samla information och vidta om möjligt åtgärder som stoppar kränkningen. (Klasslärare)
2. Om åtgärder inte är tillräckliga anmäls ärendet till Trygghetsteamet och vårdnadshavare
informera. (Klasslärare)
3. Rektor informeras. (Trygghetsteamet)
4. Ärendet anmäls till nämnden. (Rektor)
5. Samla information. (Trygghetsteamet)
6. Samtal med inblandade, en och en. (Trygghetsteamet)
7. Klasslärare informeras. (Trygghetsteamet)
8. Vårdnadshavare kontaktas. (Klasslärare)
9. Åtgärdsplan skrivs. (Trygghetsteamet)
10. Upprepa individsamtal. (Trygghetsteamet)
11. Gruppsamtal med elever/föräldrar vid behov. (Kurator)
12. Vid oförändrad situation sker anmälan till socialtjänsten. (Rektor)
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
1. Information samlas och utredning startas. (Rektor)
2. Båda parter ska få möjlighet till samtal med varandra. Detta samtal kan ske enskilt, tillsammans
med förälder, klasslärare, rektor eller annan vuxen allt efter parternas önskemål och ärendets art.
(Rektor)
3. Eventuellt ytterligare åtgärder vidtas. (Rektor)
Rutiner för uppföljning
När elever kränks av andra elever följs åtgärderna upp och utvärderas kontinuerligt.
(Klasslärare/Trygghetsteam)
När elever kränks av personal följs åtgärderna upp och utvärderas kontinuerligt. (Rektor)
Rutiner för dokumentation
Trygghetsteamet har tagit fram nya digitala dokumentationsrutiner. Den personal som ser händelsen
ansvarar för dokumentationen. Vid utredningar hos Trygghetsteamet dokumenterar ansvarig
handläggare.
Ansvarsförhållande
Rektor är ytterst ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas, genomförs och följs. Ansvaret för
genomförandet av planens olika delar delas upp på personalen. Om personal misstänks för kränkning
av en elev ska närmsta chef ansvara för utredningen.
Begrepp
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Kränkande behandling är när någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde. Kränkningar är uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en
eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna.
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. En viktig
utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar, och inte får
avfärdas.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier)
Skillnaden mellan trakasserier och kränkningar är att trakasserier har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna
Kön (När barn/elever blir olika behandlade beroende på om de är pojkar eller flickor)
Etnisk tillhörighet (När ett barn/elev blir orättvist behandlat för att han eller hon har en viss
hudfärg, kommer från ett visst land eller hör till ett visst folk.)
Religion eller annan trosuppfattning (När ett barn/elev blir orättvist behandlat för att det har
en viss eller ingen religiös tro.)
Funktionshinder ( När ett barn/elev blir orättvist behandlat på grund av en varaktig fysisk,
psykisk eller begåvningsmässig begränsning. Som funktionshinder räknas både sådana som
syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks så lätt, som exempelvis
allergi, ADHD och dyslexi.)
Sexuell läggning (När ett barn/elev blir illa behandlat på grund av sin sexuella läggning: hetero, bi- eller homosexualitet.)
Könsöverskridande identitet eller uttryck (När barn/elev blir illa behandlad pga. hur de bryter
mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck t.ex. om en kille sminkar sig.)
Ålder ( När barn/elev särbehandlas pga. ålder t.ex. barn/elev retas för att han/hon är äldre
eller yngre än gruppen.)
