Nyhetsbladet
Nr 3
2014
Forsknings- och Utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland
Trevlig höst!
önskar FoU-enheten för närsjukvården
Närsjukvårdens utbildning i forskning- och utvecklingsprocessen och patientsäkerhet
Bild: FoU-enheten
Den 17 september är det åter dags. Då startar den andra omgången av Närsjukvårdens utbildning i forskning- och utvecklingsprocessen och patientsäkerhet. Deltagarna genomför ett FoU-projekt knutet till den egna verksamheten och
f å r
samtidigt ökad kompetens inom FoU-metodik och patientsäkerhet. Under 6 schemalag- da dagar
får deltagarna föreläsningar och diskussioner om forskningsprocessens olika delar från projektidé
till rapport relaterat till temat patientsäkerhet. Mellan utbildningsdagarna utför deltagarna eget
arbete på hemmaklinik och får handledning av handledare från FoU-enheten för närsjukvården.
Avslutning sker med gemensamt seminarium den 6 maj 2015. Utbildningen sker i samverkan mellan
FoU-enheten för närsjukvården, FoU-samordnarna i NSC och Centrum för hälso- och vårdutveckling,
främst Patientsäkerhetsenheten. Föreläsare från LiÖ som är experter inom FoU-processen och/eller
patientsäkerhet medverkar.
Nya rapporter i
Rapport-FoUrnalen-serien
(ISSN 1102-3805)
Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD, 2014:3
Författare: Henrik Hindmarsh
Handledare: Anniqa Foldemo
Studiens syfte var att utvärdera ett koncept för integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi
för vuxna med ADHD. Utredningen omfattade moment ägnade att skapa motivation och delaktighet inför
ett målinriktat förändringsarbete samt funktionsbedömningar och psykoedukation. Resultatet visade bl.a.
att effektstorleken av behandlingen var stor och förbättringarna signifikanta avseende depressivitet och
ADHD-symptomstyrka såväl omedelbart efter behandlingen som tre månader efter avslutad behandling.
Effektstorleken för ångest var stor omedelbart efter behandling, förbättringarna var dock inte signifikanta.
Patientnöjdheten visade sig vara hög.
Interbedömarreliabilitet av
triagesystemet RETTS 2014:4
Författare: Lise-Lotte Bergqvist, Linda Bohlin, Monika Karlsson
och Jenny Pettersson
Handledare: Lars Falk, Lars Valter
Syftet med studien var att utvärdera i vilken grad
sjuksköterskor prioriterar patienter lika om RETTS
används som beslutsstöd, samt om sjuksköterskornas utbildning i RETTS påverkade utfallet. Studien
genomfördes med en webbaserad enkät som bestod
av 40 fall där sjuksköterskorna i studien bedömde 20
fall vardera med hjälp av RETTS. Resultatet visade vid
beräkning av bedömarnas val av prioriteringsnivå en
överensstämbarhet. Sjuksköterskor från akutmottagning hade en tendens att övertriagera vissa patientgrupper. I elva av de 40 fallen sågs en spridning av
vald prioritet över fyra prioriteringsnivåer och i ett fall
sågs en risk för spridning då valet av ESS-algoritm
hade stor betydelse för den slutliga prioriteringsnivån.
Sjuksköterskors och chefers uppfattningar
om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning
- en enkätstudie i primärvården, 2014:5
Författare: Helena Skansén Nyberg
Handledare: Malou Lindberg
Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors och chefers
uppfattningar om hur det webbaserade rådgivningsstödet, RGS
webb, som arbetsverktyg fungerar vid telefonrådgivning. Resultatet visade att RGS webb ansågs bidra till ökad patientsäkerhet,
ge hjälp vid bedömning av patienten samt vara ett stöd för att
motivera bokningen till läkare. RGS webb ansågs öka kompetensen och att det gick snabbare att analysera patientens symtom.
De uppgav att RGS webb ökade deras kompetens och att stödet
bidrog till att de oftare gav råd om egenvård samt att det gick
snabbare att analysera patientens symtom, fatta beslut om hur
snabbt patienten behövde bedömas, informera och motivera
patienten samt att dokumentera. Svårigheter ansågs bland annat
vara tidsbrist och att hitta sökord.
Rapporterna finns att beställa från FoU-enheten , den finns även i pdf-format på vår hemsida, se Publicerat.
Rapport från den nationella FoU-konferensen för primärvården
Den 25:e nationella FoU-konferensen för primärvården hölls i Örebro 11-12 september och arrangerades av Allmänmedicinskt
forskningscentrum (AFC) och Vårdvetenskapligt forskningscentrum (VFC). Konferensen besöktes av 99 deltagare, vilket var
fler än tidigare år.
Konferensdagarna inleddes med föreläsningar av docent Kerstin Nilsson om Läkarprogrammet vid Örebro universitet och
professor Cecilia Björkelund om Hur kvaliteten skall höjas på forskningen inom primärvården. Sedan följde sex sessioner
med workshops: Akademiska vårdcentraler, ST-läkarnas vetenskapliga arbete, Kompetens på FoU-enheter, Mixed methods,
FoU-enheternas roll i utvärdering av landstingens rutinverksamhet samt Forskningssamarbeten mellan FoU-enheterna. Från FoUenheten medverkade Magnus Falk som föreläste om ST-läkarnas vetenskapliga arbeten. I samband med konferensen avgick
nuvarande ordförande Malou Lindberg, tidigare FoU-enheten, och efterträds av Helena Mortenius, FoUU Halland. Staffetpinnen
för att arrangera nästa konferens, våren 2016, gick till Värmland.
www.lio.se/fou
Ansvarig utgivare: Ann-Britt Wiréhn, t f verksamhetschef
Layout: Sandra Hall Karlsson & Lisa Viktorsson
Svårläkta sår hos äldre - ny rapport från SBU
I augusti 2014 publicerades en ny rapport från SBU ”Svårläkta sår hos äldre”. Rapportens syfte var att undersöka bevisläget för
olika typer av åtgärder för att förhindra uppkomst av svårläkta sår hos äldre, samt att utvärdera effekter av olika behandlingsmetoder för aktiv sårläkning. Vidare granskades om olika organisationsformer, såsom specialistmottagningar/sårcentra, har
betydelse för läkning och recidiv. Det viktigaste resultatet var att studier av denna patientpopulation saknas till stor del och i
samtliga fall finns endast en studie med tillräckligt vetenskapligt underlag, förutom vad gäller åderbråckskirurgi och behandling
med förband som innehåller kalciumalginat.
SBU:s slutsatser
• Det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är mycket begränsat.
• Det saknas data om hur svensk praxis ser ut idag och i vilken utsträckning som olika åtgärder för att förebygga och
behandla svårläkta sår används.
• Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för patienter med svårläkta sår.
• Åderbråckskirurgi som behandling av venösa bensår har hög sannolikhet att anses kostnadseffektivt.
Eva Törnvall, FoU-enheten, är en av de som har varit delaktig i framtagandet av rapporten (finns att ladda ned/läsa på SBU:s
hemsida, www.sbu.se).
Nyanställda på FoU-enheten
Peter Garvin kommer närmast från Avd för samhällsmedicin, HU. Där har han haft undervisningsinsatser på grund-,
avancerad och forskarutbildningsnivå. På senare tid har fokus
i undervisningen legat på vetenskaplig forskningsmetodik.
Peter har med sig en grundutbildning inom biologi och kemi,
kompletterad med en magister i folkhälsovetenskap. Han
disputerade 2008 med en avhandling i vilken
kopplingen mellan psykosociala faktorer och
hjärtinfarkt studerades. Peter kommer främst
att jobba med databashantering och vara behjälplig med statistiska och epidemiologiska
analyser. Hans forskning är centrerad kring
”hur stress kommer in i kroppen”, genom att
kombinera biologiska prover med enkät- och
registerdata.
Nahreen Tynngård kommer att arbeta 50
% på FoU-enheten. Hon har en magisterexamen i kemi från Högskolan i Kalmar.
Nahreen disputerade 2008 med avhandlingen ”Free oscillation rheometry in the
assessment of platelet quality”. Nahreen
är sjukhuskemist på Klinisk Kemi och
involverad i handledning av uppsatsarbete
av studenter på biomedicinska analytikerprogramet och basgrupper på läkarutbildningen. Den pågående
forskningen är inriktad
mot transfusionsmedicin
och fokuserar på utvärdering av metoder för
monitorering av koagulation och bestämning
trombocytfunktion.
Evalill Nilsson tog 2002 examen från läkarutbildningen och
blev 2003 doktorand vid forskarskolan Hälsa, vård och samhälle.
Hon disputerade 2012 med en avhandling om användning av
patientrapporterade mått inom vården. Doktorandåren har hon
även ägnat åt undervisning. Evalill har även arbetat som koordinator för PROMcenter och bitr. koordinator för det svenska
nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Närmast kommer Evalill från en tjänst som projektledare vid
Regitercentrum Sydost, och innan dess arbetade
hon som FoU-samordnare inom NSÖ, samt som
en av landstingets hälsoprocessledare. Hon
kommer att arbeta 70% som FoU-handledare,
övrig tid ska hon arbeta för QRC Stockholm med
frågor om hur vården kan bli bättre med patienter
som aktiva medskapare.
Lisa Viktorsson börjar i oktober som Linda Wärnelius började på FoU-enhe-
vik. FoU-assistent för Sandra Hall
Karlsson som går på mammaledighet.
Lisa har en masterexamen i folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet
2014. Grundutbildningen i folkhälsovetenskap gick hon i Halmstad med fokus
på idrott och hälsa. Efter den examen
flyttade hon tillbaka till Östergötland
för att fortsätta studier på hemmaplan. Hon har tidigare, samtidigt som
sin
masterutbildning,
arbetat på FoU-enheten
och assisterat i olika
projekt sedan 2011.
Lisa kommer att arbeta
med konsultation och
administration.
ten i september. Hon är beteendevetare
med magisterexamen i psykologi. Tidigare har Linda arbetat inom Barn- och
ungdomspsykiatri samt Vuxenpsykiatri.
Hon har genom åren varit med och
startat upp en rad olika projekt inom
både landsting och kommun. Linda
kommer att arbeta som FoU-handledare
på 50% och övrig arbetstid arbetar hon
som KBT-terapeut på vårdcentralen i
Mjölby. På FoU-enheten
kommer Linda främst
att arbeta med utvecklings- och forskningsprojekt som rör psykisk
ohälsa men även handleda i andra projekt.
Anniqa Foldemo slutar som FoU handledare på FoU-enheten för närsjukvården
Ӏr du intresserad av att arbeta med att stimulera till att utvecklingsarbete och forskning bedrivs inom
psykiatrisk vård?” Denna fråga fick jag av psykiatrikern Per Nettelbladt strax efter att jag disputerat med
avhandlingen ”Living with Schizophrenia from the perspective of outpatients and their parents” 2004.
Eftersom jag tidigare har arbetat som sjuksköterska inom psykiatriska kliniken på US från 1975 och fram
till 1997 och under flera år hade ansvar för att utvecklingsarbete bedrevs på kliniken, så passade det mig
väldigt bra att anta denna utmaning. Jag har sedan 1997 arbetat med undervisning på Hälsouniversitetets
olika utbildningar; först som universitetsadjunkt och sedan 2004 som universitetslektor. Jag trivdes väldigt
bra med min roll, framförallt i mötet med studenterna, men saknade kontakten med verksamheterna
– Det har därför fungerat väldigt bra att arbeta 50 % som FoU-handledare. Mycket av arbetet har varit
inriktat på frågor som rör insatser mot psykisk ohälsa, kopplat både till psykiatrisk vård och till primärvård.
Jag har under min tid på FoU-enheten träffat många engagerade människor, ingått i stimulerande samarbeten och haft
förmånen att arbeta på en mycket trevlig arbetsplats med bra chef och arbetskamrater. Jag vill passa på att tacka alla när
jag nu har beslutat att gå i deltidspension och enbart arbeta på Hälsouniversitetet.
Mitt råd till er som läser detta och som bär på en utvecklingsidé – kontakta FoU-enheten, den är till för er!
Tack alla!
www.lio.se/fou
Ansvarig utgivare: Ann-Britt Wiréhn, t f verksamhetschef
Layout: Sandra Hall Karlsson & Lisa Viktorsson