2017-02-06
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Man kan använda påhängsfrågor också på svenska, kan
man’te?
Karin Axelsson, institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet
[email protected]
Engelska påhängsfrågor (tag questions) som i She’s bright, isn’t she? He doesn’t know, does he?
(ankarsats + påhäng) har studerats ingående till både form och funktion. Det har påståtts att påhäng
som ändrar sig efter ankarsatsen bara finns på engelska, men min forskning har samlat data om
liknande påhäng i fler språk bl.a. olika keltiska språk, portugisiska och norska (Vi vant vel, gjorde vi
ikke?). Frågan är då hur det är med svenskan? Den annars mycket utförliga Svenska Akademiens
grammatik nämner inte påhängsfrågor av denna typ, och i engelska grammatikböcker för svenskar
påstås det att svenskan inte har någon direkt motsvarighet eller så ges som motsvarighet enbart
invarianta påhäng som eller hur, och/eller modalpartiklar, t.ex. väl (Hon är väl smart?).
Jag vill hävda att påhängsfrågor liknande de engelska visst används på svenska, men att de har
förbisetts i forskningen hittills. I en pågående studie samlar jag exempel på svenska påhängsfrågor
från TV/radio (både med och utan manus), skönlitteratur och vardaglig kommunikation:
(1) … men jag tror inte att det är straffbart, är det? (ur TV-deckaren Maria Wern)
(2) Hon lyder dig, gör hon inte det? (Astrid Lindgren i SVTs dokumentär Astrid)
(3) … det var obegripligt, var det inte? (i Lagercrantz: Det som inte dödar oss)
(4) Det skulle väl bli regn, skulle det inte det? (vardaglig kommunikation)
Liksom i engelskan är det är vanligare med positiv ankarsats följd av negativt påhäng som i (2)–(4) än
negativ ankarsats följd av positivt påhäng som i (1). I talspråksexemplen slutar oftast påhängen med
det men så är det sällan i de relativt få skönlitterära exemplen; inget tyder dock på att det påverkar
funktionen. Påhängsfrågorna ger ett mycket naturligt intryck i sina respektive sammanhang. 90
exempel från TV/radio har analyserats grundligare genom upprepad lyssning. Påhängen kommer
direkt efter ankarsatsen och utgör inte separata frågor utan har liknande funktion som eller hur.
Intonation är vanligen fallande och betoningen svag. Uttalsmässigt är påhängen generellt starkt
reducerade: i exempel (1) säger skådespelaren e’re’ och i exempel (2) säger Astrid Lindgren gör
hon’te dä’,
I denna presentation diskuteras vidare om påhängsfrågor av engelsk typ är ett relativt nytt fenomen i
svenskan: Skulle det kunna vara ett översättningslån från engelskan? Varför har denna företeelse
hittills förbisetts i beskrivningen av svenskan? Att använda apostrofer för att ange uttalsreduktion i
nedskrivet talspråk är norm på engelska (isn’t it) men inte på svenska. Man kan fundera på om detta
ökar igenkännandet i skrift av talspråksstrukturer som normalt är uttalsmässigt reducerade. Slutligen
görs jämförelser mellan svenska och norska.
Göteborgs universitet
Universitetsplatsen 1, Box 100, 405 30 Göteborg
031 786 10 00
www.gu.se
1 (1)
