Engelskans inflyttande över svenskan en nackdel eller en fördel
Under 1900 talet har svenskan fått en mängd nya ord och uttryck, framför allt från engelskan
skriver Ulf Jansson och Martin Levander i handbok svenska språk (1993). I Engelska - öspråk,
världsspråk, trendspråk skriver Jan Svarvik att "Det ligger i ett språks natur: det är förändring, inte
stabilitet, som är det naturliga tillståndet för naturliga språk." Men vilka konsekvenser skulle en
fortsatt och ökande påverkan från det engelska språket ha på svenskans utveckling i framtiden?
Vore ett sådant inflytande positivt eller negativt för svenska språket? Bör utevecklingen främjas
eller stävjas?
I Hjälp - ett lånord (2oo9) diskuterar Daniel S Holmberg om det engelska inflyttandet på
svenskan. Catharina Nyström Högg, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet menar på att
en förklaring till att många verkar uppjagade över engelskan är för att den kommer in i språket
från så många riktningar men att enstaka lånord, från engelskan eller andra språk är inget vi bör
rädas. Holmberg påpekar också att "De allra mest oroade språkförsvararna menar att en ökande
mängd engelska lånord är ett tecken på att svenskarna sakta men säkert håller på att gå över till
att tala engelska." Horace Engdahl sekreterare hos Svenska Akademin utalade sig om att "Som
svensk blir man dummare på engelska. Den främsta konsekvensen verkar vara att man inte
märker det!". Liksom Engdal menar också Nyström att man är smartare på sitt eget första språk
vilket det än är. Holmberg menar "Ingen förnekar att engelskan idag är det överlägs mest
gångbara språket i internationella sammanhang. Faran som vissa ser, och söker undvika, är att
det börja betraktas som ett bättre språk än de andra, och som det enda alternativet." I Coola ner!
Engelska är okej av Maria Arnstad redaktör hos språktidningen uttalar sig Linus salö,
språkvårdare i svenska hos språkrådet att "I princip kan man välja mellan att anamma ett ord och
att undvika det. Om man väljer att använda ordet, så måste det oftast ändå anpassas till det
svenska språksystemet. Målet är att ordet ska fungera väl i svenskan, oavsett om det gäller
stavning, böjning eller uttal." Däremot kan det verka onödigt att låna in ord för sådant som har
funnits en längre tid och som svenskan redan har ett inhemskt ord för.
Anglicismer står för engelska lånord som kan tyckas onödiga, efter som de tränger undan fullt
funktionsdugliga svenska motsvarligheter. Enligt Engdal så tror han inte att de orsakar några
allvarliga skador på den svenska språkskroppen. "De flesta försvinner väl med tiden eller
anpassas till våra egna idiom, ungefär som skedde med gallicismerna på 1700-talet." Salö menar
också att "Svenskan tappar inte automatiskt ett ord bara för att vi har tillgång till ytlligare sätt att
säga samma sak. Mer allvarligt är då en annan form av språkpåverkan som följer i
internationaliseringens kölvatten den som leder till att svenskan slutar användas inom vissa
områden". Där nämmner han forskningsområdet där nästan nio av tio avhandlingar skrivs på
engelskaa i sverige. Också inom den högre utbildningarna har språkbytet till engelskan nått långt:
65 procent av alla program på avancerad nivå ges på engelska här i sverige. "Vi vet inte med
säkerhet vad det kan innebära, men det kan medföra oönskade effekter, till exempel på sådant
som rör inlärningen Desutom behöver svenskan - precis som alla andra språk - användas för att
utvecklas, och utvecklas för att överleva." Enligt språkrådet bör alltså språksitvationen tas på
allvar, men faran som de ser är inte att man använder engelskan utan att man inte använder
svenskan.
Den grundläggande anledningen till att vi plötsligt får behov av att låna ord enlig Salö är för att vi
behöver tala om något nytt en pryl eller någon annan företeelse som har dykt upp i vår omvärl.
"Vi behöver nya ord för nya begrepp, helt enkelt." Om något av de främmande ord av någon
anledning är svårt att anpassas till svenskan så återstår att försöka översätta det till svenska eller
hitta på ett helt nytt ord. Salö påpekar också att "Generellt har vi inte någon anledning att tro att
lånorden hotar svenskan, i alla fall inte de lånord som elegant smälter in in det svenska
språksystemet." Jan Svartvik uttrycker sig att "Människan anpassar sig efter miljön och ser till att
skapa det språk hon behöver." Behovet av ett internationellt kontakktspråk kommer att öka i och
med ökande global kommunikation menar Svartvik, Och såvida det inte inträffar några
omvälvande politiska och ekonomiska maktförskjutningar så är det högst sannolikt att engelskans
dominas kommer att fortsätta. Svartvik menar också att "Det ena språket talar vi "med hjärtat" det är modersmålet, hemspråket och vardagsspråket som ger oss vår identitet. Det andra språket
talar vi "med hjärnan" - det är det praktiska verktyget som behövs för internationella kontakter,
arbete och resor." Jenny Asp ställer sig frågan på sin blogg "Men vad är egentligen ett lånord?
Och när övergår det till att bli svenskt?" Här tas det upp att under medeltiden lånade vi extremt
mycket av lågtyskan - ungefär en tredjedel av vårt språk idag. Att även franskan var en stor
insprationskälla för svenskan under 1700-talet. Och på 1900-talet kom engelskan. "Många av de
ord som var totalt frammade förr är idag vardagsmas och typiskt svenskt. Till
exempel borgmästare (ty), toalett (fr) och keps (eng)." Men så långt det går tycker Asp att det
borde vara fritt fram att översätta och anpassa så länge det låter bra och fungerar. Det finns alltså
två lägger inom den hära frågan men ingen av dem påpekar att engelskans inflyttande på
svenskan i överlagg borde stoppas utan kanske bara ses över så att den inte erkäter
vissa områden av svenskan.
Utifrån de källor som har presenterrats så drar jag den slutsatsen att engelskans inflyttande på
svenskan kan ses som något negativt men också som något posetivt. De negativa aspektern
väger dock inte lika mycket som de posetiva gör. Att just vissa områden inom svenskan erkätts
med engelska har en posetiv påverkan för samhället i större utsträckning än att det bara slutas
användas. Med tanke på att världen håller på att gå mot en mera globalvärld så behövs ett mer
globaltspråk att det blev engelskan är en ren slump enligt mig. Och att då vissa utbildninger börjar
läsas på engelskan borde inte komma som en shock då det troligen är till störe fördel än nackdel.
Sammanfattnings vis skulle hag vilja säga att engelskans inflyttandee inte borde ses som något
negativt utan ses som posetivt istället då den bidrar med mer än vad den tar ifrån svenskan.
Källförteckning:
Handbok svenska språk (1993) av Ulf Jansson och Martin Levander
Hjälp ett lånord (2009) av Daniel S Holmberg
Coola ner! Engelska är okej av Maria Arnstad
Onödig engelska - eller nödvändig svengelska? av Jenny Asp
Engelska - öspråk, världsspråk, trendspråk av Jan Svartvik
