Mani
Upprymdhet
Abstinens
Abst inens är benämning på de besvärande symt om (både
f ysiska och psykiska: svet t ningar, darrningar, irrit abilit et ) som
uppst år om en person plöt st lig hindras at t t illf öra kroppen t .ex.
alkohol eller narkot iska preparat . Även avhållsamhet f rån t .ex.
PDFmyURL.com
njut ningsmedel het er abst inens.
Abstinenssymtom
Besvärande psykiska och kroppsliga symt om som uppst år om
en person plöt st lig hindras at t t illf öra kroppen t .ex. alkohol
eller narkot iska preparat .
Affektiva sjukdomar
Psykiska sjukdomar som påverkar känslolivet . Till exempel
bipolär sjukdom, kännet ecknas med långa perioder av
nedst ämdhet (depression) som skif t as med upprymdhet
(mani).
Allmän psykiatri
Behandlar personer med ångest , depressioner, suicid
(självmordsbenägna), ät st örningar, personlighet sst örningar.
Allvarlig psykisk störning
En svensk juridisk t erm och ut gör i Sverige et t nödvändigt
krit erium f ör såväl psykiat risk t vångsvård som rät t spsykiat risk
vård. Ut redningen som f öregår at t denna juridiska t erm kan
användas, f örekommer bl.a. om en domst ol ska döma en
person t ill f ängelse eller rät t spsykiat risk vård.
PDFmyURL.com
Anorexia
Anorexia nervosa, et t sjukdomst illst ånd där man svält er sig
själv.
Antidepressiva läkemedel
Läkemedelsgrupp (psykof armaka) som mot verkar depression.
Dessa läkemedel är int e vanebildande och kan därf ör ej heller
missbrukas.
Antipsykotiska läkemedel
Läkemedelsgrupp (psykof armaka), används vid psykoser,
d.v.s. psykiska sjukdomar med st örd verklighet suppf at t ning.
Dessa läkemedel är int e vanebildande. Kallas även
neurolept ika.
Anxiolytika
Läkemedelsgrupp (psykof armaka), ångest dämpande,
läkemedel med ångest lindrande och lugnande ef f ekt . Denna
läkemedelsgrupp hör t ill de vanebildande läkemedlen.
Arbetsterapeut
En yrkeskat egori inom vården; person som ut övar
PDFmyURL.com
arbet st erapeut iska åt gärder i f örebyggande, habilit erande
och rehabilit erande syf t e som avser akt ivit et er i det dagliga
livet .
Ataraktika
Ångest dämpande läkemedel.
Avgiftning
Behandling inom sjukvården, går ut på at t beroendesjuka
personer f rivilligt eller med t vång avst år f rån at t int a det
missbrukade preparat et , t .ex. alkohol eller narkot ika. De f år
hjälp med olika läkemedel under t iden som alkoholen eller
narkot ikan går ur kroppen och st öd med at t bli av med sit t
beroende.
Barnpsykiatriska symtom
Benämning på symt om av psykisk art som visar sig under
barndomen.
Bearbeta en kris
At t i t ankarna gå igenom en känslomässigt st ark upplevelse
gång på gång t ills man kan t äka på den ut an at t känna
upprördhet , ilska eller besvikelse.
PDFmyURL.com
Behandlingsbeslut
Benämning på när man har kart lagt det psykiska t illst åndet
och best ämt vilken behandling pat ient en ska f å eller erbjudas.
Bemötande
Bemöt ande i vården; man har rät t at t bli bemöt t på et t
prof essionellt och värdigt sät t oavset t kön, et nicit et , religion
eller t rosuppf at t ning, sexuell läggning, ålder,
könsöverskridande ident it et eller ut t ryck, eller f unkt ionshinder.
Gäller både om man är pat ient eller anhörig.
Bensodiazepiner
Hör t ill anxiolyt ika, läkemedelsgrupp som används vid
behandling av ångest och oro, verkar lugnande,
ångest dämpande, muskelavslappnande.
Beroendeenheten
Den avdelning på psykiat riskt sjukhus där personer med
missbruk f år behandling. Kallas även "t oxen”.
Bildterapi
En behandlingsf orm där bildskapande används f ör ut t ryck och
PDFmyURL.com
kommunikat ion t illsammans med en ut bildad bildt erapeut .
Biverkningar
Benämning på icke önskvärd eller oavsedd ef f ekt av et t
läkemedel.
Borderline
Benämning på vissa psykiska st örningst illst ånd hos en person
som har en emot ionell inst abil personlighet .
Bulimi
Bulimia nervosa, et t sjukdomst illst ånd då personen het sät er,
kan ibland omväxla med svält ande.
Bälteslägga
När en person blir våldsam och f arlig både f ör sig själv och
andra, kan en läkare ordinera at t pat ient en ska läggas i en
säng och spännas f ast med et t specialbält e. Det t a görs
mycket rest rikt ivt och pat ient en f år en personal st ändigt vid
sin sida.
Delirium
PDFmyURL.com
Akut f örvirringst illst ånd med vanf örest ällningar, hallucinat ioner
och mot orisk oro.
Depression
Samlande benämning på djupare depressionst illst ånd: djup
nedst ämdhet , nedt ryckt het under en längre period, djup
sänkning av sinnesst ämning.
Diagnos
Ident if iering och beskrivning av et t visst sjukdomst illst ånd t .ex.
genom undersökning av dess hist oria, symt om och
sjukdomst ecken. Of t a behövs f ör säker diagnos även
inf ormat ion f rån rönt genundersökningar, laborat orieprov m.m.
Diagnoskriterier
En bedömningsgrund f ör vilka symt om och sjukdomst ecken
som måst e vara uppf yllda f ör at t man ska f å f ast st älla en
diagnos.
Distriktssköterska
Sjuksköt erska med specialut bildning at t ge sjukvård t ill
personer som bor ”hemma” i egen bost ad.
PDFmyURL.com
ECT
Förkort ning f ör engelska elect ric convulsive t reat ment
(elekt rokonvulsiv behandling), elbehandling, behandlingsmet od
där man f ramkallar epilept isk akt ivit et i hjärnan genom
elekt risk st imulering.
ECT-behandling
Elbehandling, ECT är f örkort ning f ör engelska elect ric
convulsive t reat ment (elekt rokonvulsiv behandling),
behandlingsmet od där man f ramkallar epilept isk akt ivit et i
hjärnan genom elekt risk st imulering.
Empati
Förmåga at t sät t a sig in i och f örst å en annan persons
känslor.
Epilepsi
Krampanf all och kanske en st unds medvet slöshet som
uppkommer p.g.a. st örningar i hjärnans f unkt ioner.
Familjeterapi
En f orm av psykot erapi där man arbet ar med hela eller delar
av f amiljer f ör at t lösa problem, bemäst ra svåra
PDFmyURL.com
livssit uat ioner och komma vidare i kriser.
Fysiska symtom
Kroppsliga symt om och sjukdomt ecken, f ysisk avvikelse f rån
det normala.
Försvarsmekanism
Omedvet na psykologiska st rat egier som skapas av individen
och ger sinneslugn f ör at t klara av verklighet en och at t
upprät t hålla en t illf redsst ällande självbild. Till exempel
bort t rängning, reakt ionsbildning.
Geropsykiatrisk avdelning
Geroavdelning, där ut f ör man demensut redningar.
Gestaltterapi
En behandlingsf orm inom psykiat rin där kroppsmedvet enhet
har en vikt ig plat s ef t ersom det är genom kroppen man f år
kont akt med sina känslor och det är där man hit t ar de
undant rängda minnen som behöver komma upp i ljuset och
bearbet as.
PDFmyURL.com
Gruppterapi
Psykot erapi som bedrivs av en eller t vå t erapeut er med f lera
personer samt idigt , en grupp, t ill skillnad f rån individuell t erapi.
Hallucination
Inbillning, sinnesvillor (hörsel-, känsel-, lukt - eller synvilla);
upplevelse som int e är verklig och orsakas helt av inre f akt orer
ut an yt t re st imulering.
Handlingsberedskap
At t personal har sådan basut bildning så at t de är f örberedda
at t anpassa hjälpåt gärder t ill den uppkomna sit uat ionen.
Helhetssyn
Begrepp som man använder när man menar at t man ska se
människan (pat ient en) som är en odelbar f ysisk, psykisk,
social och andlig helhet . Psykologiska och sociala f akt orer ges
samma vikt som biologiska, d.v.s. man ska se t ill hela
människan och hans eller hennes sit uat ion.
Hemstöd
St öd f rån kommunens psykosociala verksamhet ges i det
egna boendet .
PDFmyURL.com
HSL
Förkort ning f ör Hälso- och sjukvårdslagen.
Hypnos
Benämning f ör sömnliknade t illst ånd eller dvala ef t er
suggest ion (psykisk påverkan),används t illsammans med olika
behandlingar, of t ast f ör at t minska oro, ångest och smärt a.
Hypnotika
Läkemedelsgrupp (psykof armaka), sömnmedel, underlät t ar
insomnande eller mot verkar f ör t idigt uppvaknande, är
vanebildande.
Inadekvat affekt
Begreppet kan översät t as med: känslokall eller egenart at
bet eende med t endens at t hålla sig f ör sig.
Insiktsterapi
Psykot erapi vars syf t e är at t f å klarhet i bakgrunden t ill
pat ient ens psykiska problem och besvär samt at t öka deras
medvet enhet om egna sät t at t t änka och reagera.
PDFmyURL.com
Intagningsbeslut
Ef t er undersökning av psykiat er f at t as beslut om at t lägga in
pat ient en på en psykiat risk avdelning.
Jagstärkande terapi
Behandling som går ut på at t st ärka det egna jaget .
Kognitiv terapi
Psykot erapif orm, ut går f rån at t människans t ankar, f ramf ör
allt i f orm av aut omat iserade t ankemönst er, best ämmer både
hennes känslomässiga reakt ioner och hennes handlingar.
Kognitiva störningar
St örningar i f örst åndet eller t ankeverksamhet en.
Kontaktbar
Begreppet kan ha olika bet ydelser, t .ex.: a) pat ient en är
medvet slös och därf ör int e kont akt bar, b) pat ient en kan vara i
et t psykiskt t illst ånd som gör at t man int e kan f å kont akt med
honom eller henne.
PDFmyURL.com
Kontaktmannaskap
Innebär at t en personal har et t ut ökat ansvar f ör en viss
pat ient . I hemt jänst en och på särskilda boende har en av
omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några
brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens
behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda.
Konvertering
När en f rivilligt inlagd pat ient överf örs t ill t vångsvård (f aran f ör
eget eller andras liv skall vara akut ).
Kris
En psykologisk påf rest ande händelse som individen int e
f örmår at t hant era. Kriser uppdelas i t raumat iska kriser och
ut vecklings- eller livskriser.
Kurator
En yrkeskat egori. En kurat or arbet ar bl.a. vid sjukhus, i f örst a
hand med psykosociala arbet suppgif t er; at t vara en
vägledare och et t st öd f ör människor i livet s olika sit uat ioner,
vid ut redning och planering av behandling.
Legitimerad läkare
PDFmyURL.com
Läkare som är f ärdig med sin grundut bildning och f åt t
legit imat ion f rån Socialst yrelsen.
Litium
Läkemedelsgrupp (psykof armaka), läkemedel f ör behandling
och f örebyggande av mani och f ör f örebyggande av
manodepressiv sjukdom.
LPT
Lagen om psykiat risk t vångsvård, innebär at t en individ ges
psykiat risk vård mot sin vilja, krävs t våläkarprövning.
LRV
Lagen om rät t spsykiat risk vård. Innebär at t en individ ges
psykiat risk vård mot sin vilja, ef t er at t en domst ol dömer t ill
vård f ör brot t . Vid vård med särskild ut skrivningsprövning
(SUP) avgör Förvalt ningssrät t en när pat ient en ska skrivas ut , i
annat f all ansvarig överläkare.
Lugnande läkemedel
En grupp läkemedel som har en lugnade verkan. Det f inns risk
f ör vanebildning.
PDFmyURL.com
Medicinering
Behandling med läkemedel.
Melankoli
Nedst ämdhet
Miljöterapi
Samlingsbenämning på olika behandlingsmet oder som ut går
f rån en psykologisk t eori om hur akt ivit et er i den f ysiska och
sociala miljön kan användas i t erapeut iska syf t en. Själva
vist elsen i vårdmiljön ut gör en behandling.
Missbruk
Onormal (överdrivet mycket ) användning, bruk av något , t .ex.
alkohol, läkemedel, narkot ika, spel, sex m.m.
Narkotikamissbruk
Användning av narkot ika (knark, droger, narkot ikaklassade
läkemedel ut an at t det är medicinskt mot iverat ) regelbundet ,
så at t det orsakar problem och skador på kroppen och
hjärnan.
PDFmyURL.com
Nedstämdhet
Sänkt sinnesst ämning.
Negativa symtom
Icke önskvärda t ecken under den pågående sjukdomen och
behandlingen, t .ex. t ecken på at t den pågående behandlingen
int e ger önskvärd ef f ekt . Frånvaro av f riskhet st ecken.
Neuroleptika
Läkemedelsgrupp (psykof armaka) som används vid psykoser
och andra psykiska sjukdomst illst ånd. Kallas även
ant ipsykot ika.
Neuros
En psykisk st örning som handlar om olika t illst ånd (icke
psykot iska) där ångest är en st or komponent .
Omvårdnadsmodell
En modell f ör hur omvårdnaden ska bedrivas och som t agit s
f ram av en f orskare. Det f inns många olika
omvårdnadsmodeller.
PDFmyURL.com
Personalhandledning
När personal f år vägledning i sit t arbet e av en prof essionell
person som int e hör t ill arbet sgruppen och int e delt ar i det
dagliga arbet et med pat ient erna.
Positiva symtom
Posttraumatisk stress-syndrom
PT SD (post t raumat ic st ress disorder), samlingsnamn f ör f lera
olika psykiska f öljder som kan uppkomma i samband med at t
en person ut sät t s f ör en t raumat iskt händelse, t .ex. krig,
t ort yr, dödshot , våldt äkt .
Primär
Det som kommer f örst .
Psykiater
Legit imerad läkare med specialist kompet ens inom psykiat ri,
psykiat riker.
Psykisk hälsa (ohälsa)
Benämning f ör om man själsligt mår bra eller int e.
PDFmyURL.com
Psykisk störning
Avvikelse i någon psykisk process, t .ex. i upplevelser och
bet eenden. Termen är nu allmänt använd även f ör psykisk
sjukdom.
Psykoanalytisk psykoterapi
En djupgående t errapif orm.
Psykodrama
En gruppt erapimet od
Psykodynamisk modell
En t erapimet od (psykoanalyt isk)
Psykofarmaka
Samlingsnamn på alla läkemedel som används inom psykiat rin
vid psykiska st örningar.
Psykologi
Läran om människans bet eende, t ankar, känslor och samspel
PDFmyURL.com
med andra människor.
Psykos
En psykisk st örning som innebär at t man har en st örd
verklighet suppf at t ning (et t t illst ånd man bef inner sig i vid en
viss t idpunkt av en sjukdom, t .ex. schizof reni, vid
narkot ikamissbruk eller vid svåra chockt illst ånd).
Psykosavdelning
En vårdavdelning på et t psykiat riskt sjukhus där man vårdar
och behandlar pat ient er med psykossjukdom, t .ex. schizof reni.
Psykosocial verksamhet
Psykiat risk omvårdnad och st öd som ges i kommunal regi och
st yrs av Socialt jänst lagen (SOL).
Psykosomatiska tillstånd
När psykologiska f akt orer och psykiska reakt ioner påverkar
kroppen at t reagera med f ysiska symt om (hjärt - och
kärlsjukdomar, migrän, ast ma, eksem).
Psykoterapi
PDFmyURL.com
En behandlingsf orm inom psykiat rin (behandling av psykiska
problem med psykologiska met oder).
Puerperalpsykos
Det samma som post part umpsykos, f örlossningspsykos;
psykisk st örning som kan drabba kvinnor ef t er en f örlossning.
Rättspsykiatri
En del av psykiat rin där man arbet ar med psykiskt sjuka
personer som begår brot t och är dömda t ill rät t spsykiat risk
vård (RPV) i st ället f ör f ängelse – om rät t spsykiat risk
undersökning visar at t personen lider av en allvarlig psykisk
st örning.
Rörelse- och avslappningsterapi
En behandlingsf orm
Rörelsemönster
Tas f ram genom iakt t agelse över hur pat ient en rör sig.
Schizofreni
Psykisk sjukdom som innebär personlighet sklyvning och en
PDFmyURL.com
brist ande kont akt med verklighet en. Det f inns olika f ormer av
schizof reni.
Sedativa
Läkemedelsgrupp (psykof armaka), har en lugnande
(sederande) och ångest dämpande ef f ekt .
Sekundär
Det som kommer ef t er eller sedan.
Sjukdomsinsikt
At t vara medvet en om at t man är psykiskt sjuk.
Sjukdomstecken
Sjukdomsyt t ringar (kan vara synliga eller kan höras eller kan
kännas med händerna) som uppt äcks, vanligen av läkare, vid
undersökning av en sjuk person. Et t sjukdomst ecken är
objekt iv, t ill skillnad f rån symt om, den sjukes obehag och
lidande, som är subjekt iva.
Sjukhuspsykiatri
Psykiat risk vård som ges på et t sjukhus.
PDFmyURL.com
Sjuksköterska
En yrkesgrupp som har omvårdnad av pat ient er som
grundkompet ens.
Självkännedom
Egenskapen hos människor at t ha kunskap om sina egna
ment ala t illst ånd, som t rosf örest ällningar och viljeat t it yder
(sit t t änkande och handlande).
Självmord
Suicid, bet yder at t man själv berövar sig livet genom avsikt lig
självdest rukt iv handling som leder t ill döden.
Skötare
Yrkesgrupp inom psykiat rin som ut gör baspersonal.
Sluten vård
Bet yder heldygnsvård av en pat ient på en sjukhusavdelning
(t ill skillnad f rån öppen vård). I slut en psykiat risk vård vårdas
även pat ient er med st öd av lagen om psykiat risk t vångsvård
(LPT ) eller lagen om rät t spsykiat risk vård (LRV). Sådana
PDFmyURL.com
pat ient er hålls inlåst a på en vårdavdelning.
Sociala konsekvenser
Et t ut t ryck f ör när en sjukdom f år f öljder i den sociala
samvaron med andra.
Stödterapi
Psykot erapeut isk met od som syf t ar t ill at t hjälpa en person
at t klara problemsit uat ioner ut an at t man ger sig in på analys
av vari problemen bot t nar. Ist ället st öder man de f riska och
adapt iva delarna av personlighet en.
Suicid
Självmord, bet yder at t man själv berövar sig livet genom
avsikt lig självdest rukt iv handling som leder t ill döden.
Symtom
Sympt om, sjukdomsyt t ring (et t obehag eller lidande som
sjukdomen f ramkallar, t .ex. smärt or eller myrkrypningar) som
uppf at t as av den sjuke. Är allt id subjekt iv, t ill skillnad f rån
sjukdomst ecken.
PDFmyURL.com
Sömngivande läkemedel
Hypnot ika, läkemedelsgrupp (psykof armaka), sömnmedel,
underlät t ar insomnande eller mot verkar f ör t idigt
uppvaknande, är vanebildande.
Tankestörningar
Et t ut t ryck f ör när en pat ient har en st örning i sät t et at t t änka
som vanligt vis f örknippas med psykot iska st örningar som
schizof reni, men det f örekommer ibland även vid andra
t illst ånd. Tankest örning yt t rar sig of t a f ör andra genom
desorganiserat t al.
TERMA
En ut bildning i den psykiat riska vården i hur personalen ska
bet e sig vid hot och våldsit ut ioner (f örebygga och hant era
hot f ulla och våldsamma sit uat ioner f ör at t mildra skador och
öka pat ient säkerhet en).
Tillvänjningsrisk
Innebär at t det f inns risk at t man vänjer sig vid at t använda
t .ex. vissa läkemedel eller annat , t rot s at t det int e längre
behövs f ör at t behandla sjukdomst illst ånd.
PDFmyURL.com
Toleransökning
När en dos av läkemedel (eller alkohol och narkot ika) måst e
ökas ef t er et t t ag f ör at t uppnå samma ef f ekt som t idigare.
Toxen
Beroendeenhet en, den avdelning på psykiat riskt sjukhus där
personer med missbruk f år behandling.
Traumatisk kris
En kris som uppkommer p.g.a. en yt t re händelse med en
psykiskt t rauma som f öljd, vilken kan orsaka psykiska
st örningar om den int e bearbet as.
Tvehågsenhet
Et t ut t ryck som beskriver at t man har svårt at t best ämma sig,
man vet int e vad man vill.
Utagerande beteende
Aggressivt bet eende, benämning f ör när en person på et t
sjukligt sät t skadar sig själv eller andra.
Utvecklings- eller mognadskriser
PDFmyURL.com
Krit iska t illf ällen under en människas uppväxt i samband med
människans ut veckling .
Utvecklingspsykologi
Vet enskapen om människans kognit iva och sociala ut veckling
och behandlar i f örst a hand människans psykiska ut veckling
under barndomen och ungdomsåren.
Vanebildande läkemedel
Benämning f ör läkemedel där det f inns risk at t kroppen vänjer
sig vid at t dessa läkemedel t illf örs kroppen även när
behandlingen är slut f örd. Exempel på sådana
läkemedelsgrupper är: ångest dämpande, lugnande,
sömngivande.
Vanföreställning
En sjuklig st örning i t ankeinnehållet (t ankevilla) med f elakt ig
f örest ällning som int e kan korrigeras på logisk väg, baseras
på f elakt iga slut sat ser rörande den yt t re verklighet en. Är
huvudsymt om i paranoiska st örningar och ingår i f lera andra
allvarliga psykiska st örningar, bl.a. schizof reni och djupa
depressioner.
PDFmyURL.com
Vårdplan
En plan f ör hur vården ska bedrivas f ör en viss pat ient och
vilka mål man vill uppnå.
Åldringsvård
Tidigare använd benämning på äldreomsorg, samlingsnamn
f ör den vård och omsorg som ges t ill äldre personer.
Ångest
Et t sinnest illst ånd som karakt eriseras av st ark rädsla,
nervosit et eller oro, vare sig det är sit uat ionsbet ingat eller
int e, men som int e beror på et t f akt iskt hot eller en
överhängande f ara.
Ångestdämpande läkemedel
Anxiolyt ika, läkemedelsgrupp (psykof armaka), som dämpar,
löser ångest och har lugnande ef f ekt . Denna läkemedelsgrupp
hör t ill de vanebildande läkemedlen.
Öppen vård
Vård som ges vid besök på en mot t agning (t ill skillnad f rån
slut en vård). Öppen hälso- och sjukvård f örekommer både på
och ut anf ör sjukhus och ges av läkare, t andläkare,
PDFmyURL.com
sjuksköt erskor, barnmorskor, arbet st erapeut er, sjukgymnast er,
psykologer och psykot erapeut er i såväl of f ent lig som privat
regi.
Överdeterminerad kris
Obearbet ad kris som dyker upp senare i livet . Det bet yder at t
allt det som man borde ha bearbet at vid den t idigare krisen,
kommer upp igen vid et t annat krist illf älle. Reakt ionen blir då
ext rem och verkar, ut if rån set t , orimlig.
Övergrepp mot barn
Med begreppet menas at t et t barn ut sät t s f ör någon f orm av
övergrepp (sexuella, mobbing m.m.) eller f ysisk eller psykiska
missandel.
Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen,
SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro , Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro , Lärcenter Falkö pings ko mmun.
Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher.
To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare.
PDFmyURL.com
