10. HÖRSELVÅRDEN
Beskrivning av hjälpmedel för döva och hörselskadade
Hörhjälpmedel är tekniska hjälpmedel för att i viss mån kompensera en nedsatt eller
förlorad funktion till följd av en hörselskada som i de flesta fall är bestående.
Hjälpmedlen indelas i varseblivningshjälpmedel och kommunikationshjälpmedel.
Varseblivningshjälpmedel kan t ex vara blinkgivning för dörr- och telefonsignaler,
vibrerande brandvarnare och andra larm.
Kommunikationshjälpmedel är t.ex. hörapparat och komplementet teleslinga. Teleslingan överför ljud från en ljudkälla till en hörapparat på magnetisk väg.
För att komma till Hörselvården har man antingen remiss från öronläkare, distriktsläkare
eller kommer direkt till audionom genom s k egenremiss.
Till grund för att få hörhjälpmedel ligger alltid ett hörseltest och en individuell
behovsanalys. Utprovningen av hjälpmedel görs av audionom.
Målgrupp
Målgruppen för hörhjälpmedel är barndomsdöva, barndomshörselskadade, vuxendöva
och vuxenhörselskadade. Hörselskador och dövhet kan vara genetiskt betingade eller
förorsakade av vissa sjukdomar och skador.
Vuxendövhet behöver inte innebära total dövhet men den vuxendöva är i behov av
kommunikationsstöd. Omkring 600 personer i Värmland har detta funktionshinder.
Många av de vuxendöva är beroende av tolkservice. Gruppen barndomsdöva har
teckenspråk som sitt första språk och behöver alltid tolk vid möte med det talade
språket.
Uppbyggnad och ansvarsfördelning
Landstinget har totalansvar för hörhjälpmedel med undantag för texttelefoner som
Socialstyrelsen har ekonomiskt ansvar för. Utprovning av texttelefoner sköts av
landstinget.
Försäkringskassan har det ekonomiska ansvaret för de arbetstekniska hjälpmedlen.
Förmedlingen sköts bl.a. av landstinget.
Riktlinjer och råd för hjälpmedelsverksamheten
Landstinget i Värmland
Version
2009-03-27
Flik
10
Sida
1
Landstingets organisation av hörhjälpmedel
Hörselvården ingår i Öron- näs- och halskliniken som är en länsövergripande
verksamhet. Det innebär samlad hjälpmedelsbudget, reparations- och installationsenhet
och utanordning av skolhjälpmedel. På amtliga sjukhus i Värmland finns hörselvård där
man utför hörselrehabilitering.
Ansvarigt politiskt organ är Landstingsstyrelsen. Verksamhetschef är
länsverksamhetschefen som delegerat uppgifterna till hörselvårdschef/enhetschef.
ORGANISATIONSPLAN
Landstingsstyrelsen
Landstingsdirektör
Bitr. landstingsdirektör
Länsverksamhetschef
Enhetschef/hörselvårdschef
Skrivenhet
Reception
Rehabilitringsenhet
Utprovning
Rehab
Diagnostik
Specialtest
Installationer
Offentliga
lokaler
Hem o
skola
Barnhörselvård
Tolk
,
Service
reparation
Hörapparat
Ototekniskt
lab
Länets
hörcentraler
Teknisk
Förskrivare
Hjälpmedelsutprovning är en integrerad del av Hörselvårdens habilitering och rehabilitering. Förskrivning av hjälpmedel görs därför i princip endast av audionomer och när
det gäller texttelefoner, hörselvårdsingenjör. I formell bemärkelse har även klinikchef
och övriga öronläkare rätt att förskriva. I det senare fallet behandlas dock förskrivningen
som en remiss för ställningstagande till ett hjälpmedelsbehov.
Förskrivarkretsen:
• audionom
•
hörselvårdsingenjör
•
läkare
Hörselvårdens
- Au
- Hi
- LÄK
besöksadress:
postadress:
telefon:
telefax:
Riktlinjer och råd för hjälpmedelsverksamheten
Landstinget i Värmland
hörapparat och övriga tekniska hjälpmedel
texttelefoner
se avsnitt förskrivare ovan
Centralsjukhuset
Rosenborgsgatan
Karlstad
Centralsjukhuset
651 85 Karlstad
0771- 77 88 01
telefontid 8.00-9.00
054-61 55 18
Version
2009-03-27
Flik
10
Sida
2
Ett hjälpmedelsärendes gång
VUXNA
1 Läkare remitterar patienten till Öronkliniken. Efter medicinsk undersökning och
hörseltest överlämnar öronläkaren patienten till Hörselvården.
2 Patienten söker själv Hörselvården utan remiss från öronläkare, s k egenremiss.
3 Intervju med patienten och en första behovsbedömning görs.
4 Information till patient och anhöriga.
5 En första rehabiliteringsplan görs tillsammans med patienten.
6 Utprovningsbesök i genomsnitt fyra gånger.
7 Fördjupad rehabilitering, installationer av hjälpmedlen i hemmet, arbetsplatsbesök
(arbetstekniska hjälpmedel) och kuratorskontakter görs allt efter patientens behov.
Här samverkar man i ett tvärfackligt team.
8 Uppföljning enskilt eller i grupp, ett år efter avslutad utprovning.
BARN
1 Läkare remitterar patienten till Öronkliniken för medicinsk undersökning och
hörseltest varefter särskilt ansvarig läkare tar upp ärendet vid barnkonferens.
2 Barnkonferens där bl.a. barnteamet informeras om nytillkommande hörselskadade
barn.
3 Särskilt ansvarig läkare och kurator ger föräldrarna besked på tid som ligger utanför
vanlig mottagning.
4 Klinikbesök 1. Hela familjen bjuds in till Barnhörselvården en halv dag för
information och presentation av Hörselvårdens barnverksamhet, samt att
specialpedagog iakttager det hörselskadade/döva barnet.
5 Hembesök av specialpedagog och kurator alternativt audionom.
6 Särskilt ansvarig läkare har ett uppföljande samtal 3-4 månader efter föregående
barnkonferens.
Mål, anvisningar och rutiner
På länsverksamhetschefens uppdrag har hörselvårdschefen delegation att bedriva
verksamheten utifrån riktlinjer, verksamhetsplan, lagstiftning och budget. I samråd med
Hörselvårdens övriga personal och brukarorganisationer svarar hörselvårdschefen för att
förmedla hjälpmedlen och ge de förvaltningsinterna anvisningar som behövs.
Riktlinjer och råd för hjälpmedelsverksamheten
Landstinget i Värmland
Version
2009-03-27
Flik
10
Sida
3
PRODUKTGRUPPER
HÖRSELVÅRDEN
Landstingsstyrelsen beslutar i plan- och budgetprocessen om vilka produktgrupper som
ska tillhandahållas inom beviljad budget och anvisningar för förskrivning. Skulle
förändring av avgifter aktualiseras avgörs ärendet slutgiltigt av landstingsfullmäktige.
Förteckningens produktavsnitt är i huvudsak upplagt efter ett internationellt klassificeringssystem där produktområden benämns med de två första siffrorna, produktgrupp och
produktundergrupp med de följande. Här anges också vem/vilka som har förskrivnings/utprovningsansvaret.
03
BEHANDLING OCH TRÄNING
0327
STIMULATORER
03 27 15
TINNITUSMASKERARE/LJUDSTIMULATORER
Förskrivare: Au
21
KOMMUNIKATION, INFORMATION OCH VARSEBLIVNING
2136
TELEFONER OCH TELEFONERINGSHJÄLPMEDEL
21 36 09
TEXTTELEFONER
Förskrivare för döva, gravt hörselskadade och dövblinda: Hi
Förskrivare för dövblinda: förskrivare som ovan i samråd med syncentral
Indikationer, texttelefoner :
Döva, gravt hörselskadade och dövblinda kan förskrivas utrustning som möjliggör en anpassad telekommunikation.
Texttelefonberättigad person kan, efter framställan, även erhålla så kallad anhörigtelefon/fax. Fax se 21 36 13.
Landstinget ansvarar för behovsbedömning, förskrivning, beställning och
fortlöpande service för texttelefoner.
För förskrivning av texttelefon för döva, gravt hörselskadade och dövblinda
kontaktas Hörselvården.
Riktlinjer och råd för hjälpmedelsverksamheten
Landstinget i Värmland
Version
2009-03-27
Flik
10
Sida
4
Indikationer för förskrivning av texttelefon, forts
Det kan vara nödvändigt att komplettera texttelefonen med viss utrustning. I
första hand gäller detta varseblivningshjälpmedel och skrivutrustning som bekostas av landstinget. Person som har egen dator kan istället för texttelefon
förskrivas modem och texttelefonprogram.
Dator med modem och texttelefonprogram kan förskrivas om kostnaderna härför ej överstiger normal kostnad för texttelefon.
Socialstyrelsen finansierar verksamheten, se SOSFS 1994:30 (M, S).
21 36 13
FAX
Förskrivare för döva, gravt hörselskadade och dövblinda: Hi
Indikationer:
Döva, gravt hörselskadade och dövblinda kan förskrivas utrustning som möjliggör en anpassad telekommunikation.
21 36 24
ANSLUTNINGSENHETER TILL TELENÄTET
Avser enheter som möjliggör detektering av ringsignal för aktivering av akustisk, optisk
eller taktil signalering.
Förskrivare: Au
2139
LJUDÖVERFÖRINGSSYSTEM
21 39 18
PORTTELEFONFÖRSTÄRKARE
Förskrivare för hörselskadade och döva: Au
För hörselskadad eller döv kan enhet förskrivas för anslutning till porttelefon,
som förstärker talsignal akustiskt eller induktivt.
21 39 21
SLINGFÖRSTÄRKARE, SLINGMOTTAGARE OCH SLINGOR
Förskrivare: Au
Indikationer:
Enhet för drivning av (tele-)slinga, för hörapparatbärare som använder
telespoleläge för en mer störningsfri avlyssning av radio och TV än vad som
kan erhållas med hörapparat i mikrofonläge.
Stolslinga kan vara ett alternativ till fast förlagd slinga för hörapparatbärare vid
avlyssning av radio och TV och när överhörningsrisken finns i t ex flerfamiljs-
Riktlinjer och råd för hjälpmedelsverksamheten
Landstinget i Värmland
Version
2009-03-27
Flik
10
Sida
5
hus, pensionärshem/servicehus eller där man kan vänta sig att flera hörselskadade är bosatta i intilliggande lägenheter.
Stolslingan kan vara portabel. Störning från el, tele- och datornät kan förekomma.
21 39 24
FM SYSTEM
Förskrivare: Au
Indikationer:
Hörselskadad som deltar i utbildning, konferenser, sammanträden eller möten.
2142
SAMTALSHJÄLPMEDEL VID NÄRKOMMUNIKATION
21 42 18
KOMMUNIKATIONSFÖRSTÄRKARE
Förskrivare: Au
Indikationer:
Förskrivs till hörselskadad person, både med och utan hörapparat som har behov av förstärkning i närkommunikation.
2145
HÖRAPPARATER
21 45 03
ALLT-I-ÖRAT-APPARATER
21 45 06
HUVUDBURNA HÖRAPPARATER
21 45 12
KROPPSBURNA HÖRAPPARATER
21 45 18
HÖRAPPARAT med inopererad elektrod
Riktlinjer och råd för hjälpmedelsverksamheten
Landstinget i Värmland
Version
2009-03-27
Flik
10
Sida
6
21 45 90
BENFÖRANKRADE HÖRAPPARATER
Förskrivare: AU, LÄK med specialistkompetens i audiologi eller öron-, näsoch halssjukdomar
Ägarförhållanden och brukarens ansvar för hörapparater:
Förutsättningarna att återanvända en individuellt utprovad hörapparat är
begränsade, därför äger brukaren hörapparaten. Som ägare av hörapparat
ansvarar brukaren själv för försäkringen. Vid förlust eller allvarlig skada
erhåller brukaren vid anskaffning av ny(a) hörapparat(er) 20% av
landstingsbidraget från andra året efter utprovningen. Uppräkning med 20%
ab bidragsdelen årligen gäller därefter upp till 6 år.
TINNITUSMASKERARE/LJUDSTIMULATORER
Se 03 27 15
2148
VARSEBLIVNINGSHJÄLPMEDEL
21 48 03
DÖRRSIGNALER OCH INDIKATORER
Förskrivare: Au
Indikationer:
Varseblivningshjälpmedel förskrivs till hörselskadade, döva och dövblinda personer som har svårt att uppfatta signaler från t ex dörr och telefon.
Optiska signalhjälpmedel är ämnade för måttligt till gravt hörselskadade och
döva personer samt i de fall akustisk signal inte kan användas på grund av störningsrisk eller inte kan uppfattas då hörapparaten inte används.
OBS! Brandlarmet bör inkopplas till optisk och taktil signal, inklusive väckningshjälpmedel som då bör vara batteridrivet eftersom risk finns att elförsörjningen försvinner i samband med brand. Brandlarm bekostas av brukaren.
Taktila signalhjälpmedel inklusive väckningsanordningar är ämnade för personer som på grund av hörselnedsättning inte vaknar av vanlig akustisk väckningssignal. De är även avsedda för hörselskadade, döva och synskadade personer som har svårt att uppfatta optiska signaler under alla tider på dygnet.
Riktlinjer och råd för hjälpmedelsverksamheten
Landstinget i Värmland
Version
2009-03-27
Flik
10
Sida
7
21 48 06
DÖRRVARNARE
21 48 12
LJUSINDIKATORER
Förskrivare: Au
Indikationer:
Förskrivas till person med grav hörselskada eller dövhet.
21 48 15
LJUDINDIKATORER
Förskrivare: Au
Indikationer:
”Elektronisk barnvakt” kan förskrivas förälder/vårdnadshavare som inte kan
höra barnets skrik/anrop på grund av hörselnedsättning.
Riktlinjer och råd för hjälpmedelsverksamheten
Landstinget i Värmland
Version
2009-03-27
Flik
10
Sida
8
