Seminarium
Kognitiv funktion samt
tidsuppfattning och
tidshantering i vardagen
till professionella
2014-05-06
Gunnel Janeslätt
Forskare, Leg arbetsterapeut
Forskare på SUF KC, Uppsala
[email protected]
Habiliteringen i Dalarna
Centrum för Klinisk Forskning , CKF i Dalarna
Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap,
IHV, Uppsala universitet
CHILD
(Children, Health, Intervention, Learning and Development)
flervetenskapligt forskningsprogram inriktat mot hälsa, lärande och utveckling
hos barn och ungdomar och intervention för barn i behov av särskilt stöd
Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002)
.. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för
beslut om insatser:
• den bästa tillgängliga kunskapen
• den professionelles expertis
• berörda personens situation erfarenhet och önskemål
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat
Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18
Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002)
.. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för
beslut om insatser:
• den bästa tillgängliga kunskapen
• den professionelles expertis
• berörda personens situation erfarenhet och önskemål
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat
Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18
Målsättning
Du som deltagare ska
• Ha fått aktuell kunskap om vad kognitiva
nedsättningar och bristande tidshantering är och
vad det innebär för individ och föräldraskap
• förstå att det stöd man ska ge behöver anpassas
• gå härifrån med idéer hur man kan
förändra/förbättra sitt arbete med denna
målgrupp
Innehåll
1.Tidsuppfattning och viktiga begrepp
2. Vad vet man om tidsuppfattning och
tidshantering hos personer med
funktionsnedsättning tex. ADHD eller IF?
Konsekvenser i vardagen
3. Vad kan man göra?
Del 1
Tidsuppfattning
Begrepp, definitioner
”Att kunna klockan” är att förstå tid och
att kunna använda sig av informationen
som den ger
• Läsa av klockan är det lättaste. Det kan
man göra mekaniskt utan att egentligen
förstå vad det innebär.
• När kommer nästa viktiga händelse?
• Hur lång tid är det kvar tills den inträffar?
• Jo, 15 minuter. Vad hinner jag göra på 15
minuter?
• Många kan läsa av klockan fast de inte
kan dra nytta av den information klockan
ger
• ”han gör inget annat än att titta på
klockan”?
Tid och rum; (Tore Duvner 1994)
” Tid är ett mycket mer abstrakt begrepp än
rum. Rummet kan utforskas och upplevas
med syn, känsel och kroppsupplevelse.
Tidsupplevelsen är mer en tankeprocess
och bl.a. beroende av förmågan till delad
uppmärksamhet, dvs. att kunna hålla flera
upplevelser i tankarna, växla fokus mellan
upplevelser just nu och ta fram minnesbilder av passerade ögonblick.”
Tidsuppfattning är…
• tätt kopplat till identitet, personlighet.
• en förutsättning för att förstå vad som händer
och när,
• förankring av verklighetsuppfattningen
• koordination och integrering av beteende
• ingår i många andra förmågor tex. ”timing” av
social förmåga
Att förstå sin ”dåtid” nödvändigt för att
kunna se, önska och planera sin framtid
Den komplicerade tiden
•svårt att förstå hur det är att inte kunna hantera tid
•att förstå hur komplext det är och hur mycket man
måste kompensera och nöta för att få grepp om tiden
•Hur kan vi professionella öka motivation till detta
långsiktiga arbete?
Tidsuppfattning utvecklas
• I vardagssituationer
• Genom samspel och interaktion
• I en ständigt pågående process
Begrepp, definitioner
(ICF WHO, 2010)
• Kognition
• Tidsuppfattning
– Tidsupplevelse time perception
– Orientering till tid time orientation
– Tidsplanering time management
• Tidshantering, tidsanpassning
• Självbestämmande, autonomi
Kognition
• Kognition ”psykiska funktioner”
– Basala kognitiva funktioner,
tankefunktion, minne, språk,
kommunikation, kalkylering
– Högre kognitiva funktioner= exekutiva
funktioner
(WHO 2010)
Högre kognitiva funktioner
[b164] (WHO, 2010)
Specifika psykiska funktioner särskilt relaterade till
frontalloberna, inklusive komplext målinriktat beteende
såsom beslutsfattande, abstrakt tänkande, planering och
utförande av planer, mental flexibilitet och att fatta beslut
om vilket beteende som är påkallat under vilka
omständigheter, ofta benämnda exekutiva funktioner
Innefattar funktioner att göra abstraktioner och
organisera tankar; tidsplanering, insikt och omdöme;
begreppsbildning, kategorisering och kognitiv flexibilitet
Tidsbegrepp [ICF]
Kroppslig funktion
• Upplevelse av tid
• Orientering till tid
• Tidsplanering
Aktivitet – delaktighet
• Tidshantering
• Tidsanpassning
Vad är tidsuppfattning?
• Upplevelse av tid
•
[Experience in time b1802, ICF-CY]
Definition: Psykiska funktioner av subjektiva upplevelser av tidens längd
och gång [ICF].
• Orientering i tid
[Orientation in time, b1140, ICF-CY]
– Tidsbegrepp
– Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler]
• Tidsplanering
[Time management, b1642 ICF-CY]
Yes
Beslutande nivå
No
Comparator
Reference
Memory
Minnes nivå
Pacemaker
Klock nivå
Accumulator
Attention
Switch
Basic structure of information-processing
models of timing, including scalar timing
theory (Gibbon et al 1984; Meck 2003)
Vad är tidsuppfattning?
• Upplevelse av tid
• Orientering i tid
[Experience in time/Time perception, ICF]
[Orientation in time, b1140, ICF-CY]
– Tidsbegrepp
– Definition: Psykiska funktioner som ger medvetenhet om dag, datum,
månad och år inkl. tidsbegrepp [ICF] och tidssekvenser.
– Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler]
– Definition: medvetenhet om att det finns en fysisk tid oberoende av
egen handling och kan förstå och avläsa klockan (Eisler, Kylén).
• Tidsplanering
[Time management, ICF]
Vad är tidsuppfattning?
• Upplevelse av tid
• Orientering i tid
[Experience in time/Time perception, ICF]
[Orientation in time, ICF]
– Tidsbegrepp
– Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler]
• Tidsplanering
•
[Time management, b1642 ICF-CY]
Definition: Psykiska funktioner för att ordna händelser i kronologisk ordning,
fördela tidsåtgång till händelser och aktiviteter [ICF].
- Vad är tidsplanering?
• Tidsplanering
[Time management, ICF,]
NÄR?
VAD?
HUR LÄNGE?
29
Den komplicerade tiden.
•
Känslan för tid, min subjektiva tid. Min inre
klocka.”Hur lång tid tar det att äta frukost?” Hur lång
tid vardagliga sysslor tar att utföra. Tidsord ”snart,
vänta lite”, idag, igår, i morgon
TIDSORIENTERING
Skolåldern
•
Orientera sig i tiden: Objektiv tid, tiden går
oberoende av mig, ”skynda sig”. Relativ tid,
händelsers ordning, först, sen, sist. Medveten om
dag, månad, år, datum, ofta, förrgår, övermorgon.
Tidsperspektiv dåtid, framtid -Hur länge sen hände
det? Tidsmängd som antal dagar i en månad.
Avläsa och förstå klockan.
TIDSPLANERING
Tonåren
•
Beräkna faktisk tidsåtgång. Att fördela
tidsåtgången för olika händelser/aktiviteter. Planera,
starta, genomföra, avsluta.
”Timing”, NÄR en handling ska ske, social
tidsanpassning, passa tider….
TIDSUPPLEVELSE
Förskoleåldern
Källa: Lotta Mannerhagen
Tidshantering
• Att hantera sin tid (managing one's time) [d2305] i
ICF-CY Att hantera den tid som krävs för att
slutföra vanliga eller speciella aktiviteter,
såsom att förbereda sig för att lämna
hemmet, ta medicin eller använda tekniska
hjälpmedel och annat stöd (WHO, 2010)
I föräldrarollen finns behov av att
• skapa tidsmässig vardagsstruktur i hemmet, viktigt för alla barn och
en friskfaktor utsatta barn (Wachs, 2000 kap 6)
• utforma morgon rutin för att hjälpa barnet att komma i tid
• strukturera kvällsrutiner att hjälpa barnet i övergången mellan
vakenhet och sömn, viktigt för alla och ännu mer barn med egna
svårigheter
• hjälpa barnet lära att var SAK HAR sin plats
• hjälpa barnet att organisera, hantera och slutföra uppgifter
• hjälpa barnet att lära NÄR och hur länge man gör saker, (att planera
händelser i kronologisk ordning, fördela tidsmängd till händelser och aktiviteter)
• att hantera sin egen tid i föräldraansvaret, använda en kalender för
att veta när barnets läxor bör göras eller för att själv komma i tid till
hälso-kontroller och möten i skolan.
Vuxna och tid
• Tidshantering har ett positivt samband med
upplevd tidskoll, arbetstillfredsställelse och hälsa
och negativt samband med stress (Claessens, van
Eerde et al. 2007).
Vuxna med ADHD
• har svårigheter beroende på bristande
tidshantering som kan översättas direkt till
signifikanta indirekta kostnader och
minskad livskvalitet (Asherson, Akehurst et al. 2012).
• Samband ADHD - tidsperspektiv (Carelli and
Wiberg 2012)
ADHD och tidshantering
• Det som kan uppfattas som en helt
normal dag för oss kan vara en extremt
komplicerad uppgift för en vuxen med
ADHD (Adler and Chua 2002) och för andra med
kognitiva nedsättningar
• Icke-medicinsk intervention behöver
utvecklas (Adler and Chua 2002)
ADHD och föräldraskap
Föräldrars ADHD symptom är associerat med
maladapivt föräldraskap. Familje- och äktenskapliga
funktioner var nedsatta i ADHD-familjer oavsett kön
på den drabbade föräldern (Minde, et al, 2003).
Under observerad förälder-barn interaktion, var
moderns ADHD-symtom positivt associerade med
negativt föräldraskap (negativa kommando, kritiska
uttalanden och fysisk negativ/kroppsstraff) och
upprepade uppmaningar som barnet inte har
möjlighet att uppfylla "(Chronis-Tuscano, Andrea, et al 2008)
Intervention?
• Medicinering medförde förbättring i mödrarnas
ADHD-symptom och föräldraskap men begränsad
effekt av medicinering på föräldraskap (ChronisTuscano, Andrea, Rooney, et al, 2010)
• Behandlingen av föräldrarnas ADHD kan vara en
förutsättning för att lyckas med psykosociala
insatser för barns ADHD (Sonuga-Barke et al., 2002)
• Föräldrar som har egna funktionsnedsättningar
kan ha minskad effekt av föräldraträning/
föräldrautbildning (Chronis-Tuscano et al 2004; 2011).
.
Vad göra?
• Chronis-Tuscano et al., (2011) efterlyser
innovativa strategier som kombinerar
evidensbaserad behandling för vuxna med
ADHD med anpassad föräldrautbildning.
• Metoder som tränar organisationsförmåga
och tidsplanering är effektiva för vuxna
med ADHD (Langberg et al, 2008; Solanto et al, 2010).
• Håll Koll på tiden i föräldraskapet?
ASD
• Vuxna med autism spektrum tillstånd
(ASD) hade signifikanta svårigheter med
initiativ, planering och att utforma egna
strategier (Bramham, Ambery et al. 2009).
•
ASD och föräldraskap
• Flera studier funnit att föräldrar till barn
med ASD rapporterade lägre nivåer av
mer lyhörd auktoritativt föräldraskap än
föräldrar i utan funktionsnedsättning (van
Steijn et al., 2013)
Intellektuella Funktionshinder
(IF)
• Tids är abstrakt och komplext och
bristande tidsuppfattning är ett stort hinder
för vardagsfungerande för individer med IF
(Owen and Wilson 2006).
• Förbättrad tidsuppfattning/tidshantering
kan troligen minska känslor av maktlöshet
och ångest och öka “self-efficacy” (Owen and
Wilson 2006).
IF och föräldraskap
• Ökad risk för maladaptivt föräldraskap
som kan påverkar barns utveckling (Starke
2005).
• Strukturerade och anpassade metoder kan
öka föräldraförmågan (Starke 2005).
Barns skydd
• Studier från andra länder:30 och 40 % av
barnen till föräldrar med IF blir
omhändertagna.
• I Sverige anledningar till placering är
vanligen för lite stimulans, risk för
olycksfall i hemmet och allmän
omsorgssvikt
• Diskriminering i rättsväsendet (Booth & Booth
2005) även i Sverige (Alexius & Hollander, 2014).
Stöd till personer med kognitiva
nedsättningar
• Kognitivt stöd
– Konkret, förenklat: Vad är absolut viktigast?
– ”Lättläst” och/eller bildstöd
– Steg-för steg (Gillespie 2012)
– Påminnelser (Gillespie 2012)
• Anpassade metoder tex
– Parenting Young Children (PYC)
– Parent Assessment Manual (PAM)
– Mamma trots allt
Bikupa
• Hur vet du om de du möter (i ditt jobb) har
kognitiva nedsättningar? Ge gärna
exempel.
• Vad gör du för att anpassa dina insatser till
personens kognitiva nedsättningar?
• Finns det något mer du kan göra för att
anpassa det stöd du ger?
Litteraturtips
•
•
•
•
•
•
•
•
Att lära av fosterbarn - åtta års arbete med intervjuer av före
detta fosterbarn (Westberg och Tilander (2010)
”ADHD in adults. A psychological Guide to Practice” (Young
and Bramham 2000)
Checklistor, tålamod och gemenskap. Erfarenheter från FIBprojektet 2005-2008. (Jöreskog, K. 2009)
Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn - vad finns
för kunskap?, Socialstyrelsen (Starke, 2005)
Föräldrars röster - hur är det att ha sina barn placerade i
fosterhem, Allmänna Barnhuset (Höijer, 2007).
Mamma trots allt SUF-Kunskapscentrum (Adolfsson, Janeslätt,
Jöreskog, Springer 2014)
Metoder för kognitivt stöd: Evidensbaserad habilitering, EBH
(Janeslätt, Buchholz, Forsmark, et al, 2013).
Omhändertagande med barnets perspektiv, Socialvetenskaplig
tidskrift nr 3 (Cederborg och Karlsson 2001)
Tack!
www.lul.se/suf
