mödradödlighet
en människorättsskandal
amnesty.se/nuvetdu
som dör i
95 procent Av alla kvinnor a länder.
mödradödlighet, bor i fattig
Mödr a dödlighe t – en r ät tighe t sfr åga
3
Varje år dör över en halv miljon kvinnor på
grund av komplikationer i samband med
graviditet och förlossning. En i minuten.
­Visste du det? De flesta dödsfall skulle
kunna förhindras om kvinnorna bara fick
rätt vård i tid.
Risken för mödradödlighet ökar också när
unga flickor tvingats in i tidiga äktenskap,
när kvinnor utsätts för könsbaserat våld,
när preventivmedel och information saknas
och när komplikationer uppstår efter osäkra
aborter.
Många kvinnor dör i svåra smärtor – i sina
hem, till fots på väg till sjukhuset, i bilar
­eller på motorcyklar. Vissa har inte råd med
transporten till förlossningskliniken. Andra
dör i sin sjukhussäng för att de kommit
fram alldeles för sent, för att de inte har råd
med de mediciner eller det blod de b
­ ehöver
­eller för att vårdens kvalitet är dålig.
Alla dessa kvinnor nekas rätten till liv och
rätten till hälsa. De allra flesta – över 95
procent – bor i utvecklingsländerna.
Nu vet du.
4
a mnes t y.se / nu v e t du
Hälsa är en
mänsklig rättighet
Att vara gravid och föda barn är ingen sjukdom – ändå dör en kvinna varje minut
till följd av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning. Trots att
­nästan all mödradödlighet går att förhindra. Det som krävs är att kvinnor får
tillgång till mödra- och förlossningsvård av god kvalitet. Och att kvinnors liv anses
vara värda att rädda.
Mödradödlighet är kanske den tydligaste måttstocken på gapet mellan fattiga
och rika länder vad gäller hälsa. Det finns länder i Afrika, söder om Sahara där
1 av 8 kvinnor riskerar att dö i mödradödlighet under sin livstid. Motsvarande antal
i Sverige är 1 av 17 400. I Asien är risken 1 på 120. I Sydasien, den fattigaste
delen, är risken dubbelt så hög.
Skillnaderna kan också vara stora inom ett och samma land. Fattigdom i
kombination med diskriminering på grund av ras, etnicitet, ålder och så vidare,
ökar risken för att dö i samband med graviditet och förlossning. Det gäller även
i rikare länder där kvinnor som tillhör olika minoriteter inte har samma tillgång till
sexuell och reproduktiv hälsovård som andra i samhället. I USA dör till exempel
fyra gånger fler afroamerikanska kvinnor än vita i mödradödlighet.
människorättskränkningar förvärrar fattigdomen
Det här är inte bara en global hälsokatastrof – det är en människorättsskandal.
Dessa kvinnor dör inte på grund av en svårlöst medicinsk gåta. Mödradödligheten
går att förhindra! De flesta kvinnor och flickor skulle kunna räddas om de bara
fick tillgång till mödra- och förlossningsvård. Men det handlar också om att bryta
mönster och förändra diskriminerande attityder, avkriminalisera abort och se till
att kvinnor aktivt kan delta i beslut som påverkar deras liv och hälsa.
Regeringars likgiltighet och diskriminering kränker kvinnors rätt till liv och
­hälsa. Kränkningar av kvinnors rättigheter – inklusive våld och diskriminering
bidrar till mödradödlighet. Dessutom nekas många kvinnor rätten att själva
bestämma när, hur ofta och hur många barn de vill ha och de saknar information,
tillgång till preventivmedel och säkra aborter.
Dessa onödiga dödsfall speglar en ond cirkel av människorättskränkningar
som förvärrar situationen och låser fast människor i fattigdom. Fattiga ­människor
saknar inte bara resurser; de är berövade sina rättigheter, de exkluderas och
tvingas leva i otrygghet – och har svårt att göra sin röst hörd. Men det går att
bryta den onda cirkeln!
”
sjukdomar
Kvinnor dör inte på grund avdör föR at t
som vi inte kan behandla. Det at t deras
samhället ännu inte bestäm
liv är värda at t räddas.
are ordförande för
Mahmoud Fathalla, tidig
ics (FIGO), 1997
of Gynaecology and Obstetr
on
rati
Fede
al
tion
the Interna
Mödr a dödlighe t – en r ät tighe t sfr åga
amnesty case: familjen
En liten flicka som förlorat sin mamma vid födseln tas om hand av sin mormor.
När en kvinna dör drabbas hela familjen
I många fall är det kvinnornas obetalda (och sällan erkända) arbete som håller
hushållet flytande. I de flesta samhällen är det främst kvinnornas uppgift att
ta hand om barnen – och en kvinnas död påverkar ofta barnens omvårdnad
och utbildning mycket negativt. I vissa delar av Afrika och Asien är det kvinnorna
som utför större delen av jordbruksarbetet som är nödvändigt för att deras
familjer och samhällen ska överleva. FN-undersökningar visar att kvinnor i
allmänhet producerar 60 – 80 procent av maten i utvecklingsländerna. I städerna
arbetar kvinnor ofta i den informella sektorn och deras inkomster är mycket
viktiga för familjen.
Mödradödlighet orsakas inte bara av fattigdom utan leder också till att
fattigdom fördjupas. Kvinnorna som dör lämnar ofta kvar en hel familj som
kämpar för sin över­levnad – över en miljon barn om året förlorar på detta sätt
sin mamma. Fattig­domen går i arv till barnen och flickor tvingas ofta avbryta sin
skolgång för att ersätta modern i hushållsarbetet och för att ta hand om de yngre
syskonen. De riskerar också att giftas bort tidigt.
5
6
a mnes t y.se / nu v e t du
Alla vet vad som
krävs för att
stoppa dödsfallen
I över 60 år har världen vetat vad som krävs för att rädda kvinnors liv i samband
med graviditet och förlossning. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar
att cirka 73 procent av mödradödligheten huvudsakligen beror på sex saker:
infektion, allvarliga blödningar, havandeskapsförgiftning, kramper och blodtryck
som stiger okontrollerat, förlossningshinder samt komplikationer efter osäkra
aborter. Omkring 15 procent av alla gravida kvinnor i världen drabbas av livs­
hotande komplikationer i samband med graviditet. Bortsett från följderna av
osäkra aborter är det oftast omöjligt att förutse vilken kvinna som kommer att
drabbas av komplikationer. Därför går det sällan att förebygga att komplikationer
uppstår. De kan däremot behandlas och såväl mödradödlighet som allvarliga
skador i många fall undvikas.
Kunnig förlossningshjälp och akut mödravård minskar mödradödligheten
drastiskt. Men ofta är vården av mycket dålig kvalitet om den alls är tillgänglig.
Särskilt fattiga, marginaliserade kvinnor eller kvinnor som bor i avlägsna områden långt från vårdinrättningar har svårt att få tillgång till den vård de behöver.
statistiken oförändrad trots fn:s mål
Bland FN:s millenniemål, världens gemensamma plan för att minska fattigdomen,
finns bland annat målet att minska mödradödligheten med 75 procent från
1990 års nivåer fram till 2015. Ändå ser statistiken nästan likadan ut år efter år
och mödradödligheten har knappast minskat under de senaste två decennierna.
Av alla millenniemål är det detta som hittills gått sämst.
FN uppskattar att det skulle kosta cirka 6 miljarder dollar om året att uppnå
målet – en väldigt liten summa i sammanhanget jämfört med kostnaderna till
följd av skador och dödsfall som enkelt kan förhindras. För att inte tala om det
mänskliga lidandet. Enligt SIPRI* uppgick världens militära utgifter till 1 214
miljarder dollar under 2007.
*Stockholm International Peace Research Institute
6 orsaker bakom dödsfallen
73 procent av all mödradödlighet beror på sex saker:
infektion
blödningar
havandeskapsförgiftning
kramper och blodtryck som stiger okontrollerat
förlossningshinder
komplikationer efter osäkra aborter
Källa: WHO
Mödr a dödlighe t – e n r ät t ighe t s f r å g a
”
7
ång
alla kvinnor måste ha tillg
till vård som kan rädda liv.
Regeringar är
skyldiga att rädda liv
Kvinnor har rätt till vård som kan rädda deras liv eller förhindra svåra skador.
Regeringar har en skyldighet att erbjuda denna service och måste ställas till
svars när de inte gör det som krävs. Dödsfallen och orättvisorna beror inte bara
på bristen på resurser inom landet; ofta handlar det om hur regeringar väljer att
fördela sina ekonomiska resurser. Det gäller inte minst anslagen till (och fördelningen av) hälsokliniker och andra vårdinrättningar.
Bristande resurser är onekligen ett stort problem för många regeringar,
och fattiga länder står inför stora utmaningar när det gäller att bygga upp en
hälsovård som även erbjuder förlossningsvård av hög kvalitet till alla kvinnor och
flickor. Sådana länder måste hantera en lång rad svåra hälsoproblem som ställer
krav på deras begränsade resurser, och internationell hjälp kanske inte räcker
till för att tillgodose behoven. Men det är inte omöjligt och det rättfärdigar inte att
regeringar inte agerar för att förhindra att kvinnor dör helt i onödan. Det handlar
framför allt om att ta kvinnors och flickors rättigheter på allvar.
Förändring är möjlig
Länder som Honduras och Bangladesh har till exempel visat att mödradödligheten kan minskas om man gör det politiska valet att förhindra dessa dödsfall,
ibland med hjälp från länder som ger bistånd. I Peru och Sri Lanka har vissa
grupper i samhället tagit tag i frågan, ofta med kvinnorna själva i spetsen, och
därmed lyckats möjliggöra att alla kvinnor i området kan nå fram i tid till den
vård de behöver.
Stater måste använda de tillgängliga resurserna fullt ut – även de resurser
som erbjuds genom internationellt samarbete och bistånd – för att gradvis uppfylla
rätten till hälsa. Alla regeringar måste göra allt de kan för att se till att ingen kvinna
dör för att hon saknar pengar till vård. Nationella handlingsplaner och konkreta
åtgärdsprogram för att minska mödradödligheten måste utgå från det faktum att
alla kvinnor kan drabbas av akuta komplikationer i samband med graviditet och
förlossning och att alla kvinnor därför måste ha tillgång till vård som kan rädda liv.
Människorättskränkningar ökar riskerna
Det är sällan möjligt att förutse vilka kvinnor som kommer att drabbas av komplikationer.
Däremot vet man att kvinnor som könsstympats ofta fått ärrbildningar vilket kan försvåra
förlossningsarbetet. Tidiga giftermål, tvångsäktenskap och sexuellt våld resulterar i
att mycket unga flickor blir gravida. Faktum är att mödradödlighet är den vanligaste
dödsorsaken bland flickor och kvinnor mellan 15–19 år i utvecklingsländerna. Även andra
former av könsbaserat våld kan öka risken för komplikationer i samband med graviditet
och förlossning. Kvinnor med hiv är också i farozonen, bland annat på grund av en ökad
infektionskänslighet.
8
a mnes t y.se / nu v e t du
regeringarnas ansvar
uppfylla rätten till bästa
Alla länder är skyldiga att ta konkreta steg för att gradvis
tillgängliga resurser fullt
ar
utnyttj
stater
möjliga uppnåeliga hälsa. Det kräver att
tionellt samarbete
interna
genom
s
erbjud
ut, både landets egna och sådana som
och bistånd.
hinder som leder
till dödsfall
Kvinnor och flickor utsätts för diskriminering och människorättskränkningar på
livets alla områden vilket bidrar till mödradödlighet och skador i samband med
graviditet. Kvinnor har rätt till liv, men många dör ändå på grund av fattigdom,
orättvisor och könsdiskriminering. Kvinnor har rätt till bästa möjliga uppnåeliga
hälsa, men ekonomiska, sociala och kulturella hinder står i vägen för att de ska
kunna få tillgång till hälso- och sjukvård.
vårdkostnader
Avgifter och vårdkostnader är ett enormt hinder för kvinnor som lever i fattigdom
och orsakar tusen och åter tusen dödsfall varje år. Om patienterna själva tvingas
betala förhindrar det fattiga människors möjlighet att få nödvändig vård. Det gäller inte minst kvinnors tillgång till reproduktiv hälsovård, inklusive akut mödraoch förlossningsvård. Avgifter och kostnader för vård, mediciner, blodtransfusioner, akuta kejsarsnitt och andra operationer är oftast omöjliga att betala för de
kvinnor och familjer som lever i fattigdom.
Långt till vården
Kvinnor som lever i fattigdom, på landsbygden och i avlägsna områden får
ofta kämpa för att ens nå fram till de hälsokliniker som erbjuder akut vård.
Bara transportkostnaderna kan vara ett hinder, om det alls går att ta sig fram
på vägarna. Många kvinnor saknar även tillgång till information om risker för
komplikationer, särskilt om de inte gått i skolan eller saknar makt inom familjen att
kräva att ­deras behov tas på allvar. Nationella planer mot mödradödlighet måste
innehålla ett system för att kvinnor remitteras inom vården. Problem som har
med transporter att göra måste också hanteras så att kvinnor på landsbygden
får tillgång till vård.
Kvinnors delaktighet A och O
Kvinnor har rätt att vara delaktiga i utformningen av praxis och program som påverkar
deras liv. De har också rätt att få all information som krävs för att de ska kunna delta på
ett meningsfullt sätt. Deras delaktighet är central för att kunna minska mödradödligheten.
Det civila samhället har en viktig roll att spela, inte bara när det gäller att granska
vad regeringarna gör - eller låter bli att göra, utan också för att se till att kvinnor kan
delta på alla nivåer i beslutsfattandet.
Mödr a dödlighe t – en r ät tighe t sfr åga
9
amnesty case: sierra leone
EN ung gravid kvinna i Moa Wharf, Sierra Leone.
höga kostnader förvärrar situationen
I Sierra Leone är risken att dö i samband med graviditet och förlossning större än
i nästan alla andra länder i världen. En av de största anledningarna är kostnaderna
för hälsovården – patienterna tvingas betala ca 70 procent av kostnaderna själva,
mer än de flesta andra länder i Afrika enligt UNICEF. Många kvinnor tar inte hjälp
av sjukvården under graviditet och förlossning eftersom deras familjer helt enkelt
inte har råd att betala för den. Kostnaderna varierar också kraftigt. En stor andel
av vårdpersonalen får liten eller ingen lön av staten, vilket leder till att patienterna
får betala för deras tjänster.
Dessutom saknas ofta nödvändiga mediciner och utrustning och familjerna
måste själva skaffa det som behövs.
10
a mnes t y.se / nu v e t du
amnesty case: nicaragua
Medicinsk utrustning vid en förlossningsklinik.
människorättsförsvarare ställs inför rätta
I Nicaragua är det olagligt att göra abort, även i samband med våldtäkt, incest eller
livshotande graviditeter. Varje år får cirka 400 kvinnor utomkvedshavandeskap
och på grund av abortlagen sätts deras liv på spel. Amnesty intervjuade en läkare
som menade att ”medicinska expertutlåtanden är värdelösa på grund av de nya
lagarna”. En annan läkare sade: ”Jag känner enorm frustration…
Jag förstår
bara inte varför [politiker] anser det nödvändigt att tvinga på oss sina åsikter och
sätta sig över det som jag, som yrkeskunnig, erfaren läkare anser vara den bästa
behandlingen i akuta fall.” En kvinnlig läkare sade: ”Jag oroar mig för vad den
här lagen kommer att innebära för mig, för mina döttrar och mina barns döttrar.”
Amnesty International har bland annat uppmärksammat hur kvinnliga
människo­rätts­försvarare riskerar att ställas inför rätta på grund av att de försvarat
flickors och kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rätten till abort
i de fall där graviditeten är ett resultat av våldtäkt eller då den medför en fara för
kvinnans liv eller fysiska eller mentala hälsa.
Mödr a dödlighe t – en r ät tighe t sfr åga
11
DIskriminering osynliggör
samlas in
är ofta osynliga. De uppgifter som
De som är i störst behov av vård
t marginali­
et är bland de fattigaste och mes
visar inte hur vanligt mödradödligh
för kvinnor
en
förbättra mödrahälsan och vård
serade. Det globala fokuset på att
likhet
ojäm
n hänsyn till diskriminering och
i fattiga länder tar till exempel sälla
grupper av gravida kvinnor.
inom länderna och mellan olika
Ingen möjlighet att säga nej till sex
Könsdiskriminering inom familjen och i samhället speglas i människorätts­
kränkningar som ökar risken för mödradödlighet, inklusive våld mot kvinnor,
­påtvingade tidiga äktenskap och kvinnlig könsstympning. Ett stort antal kvinnor
har ingen möjlighet att säga nej till sex och utsätts för sexuellt våld och tvång.
Många utsätts också för våld om de ber sin partner använda kondom. Värst
drabbas i regel unga kvinnor och flickor som har sämst möjligheter att försvara
sitt sexuella självbestämmande. Otaliga flickor tvingas gifta sig unga, ofta med
en betydligt äldre man, och deras rätt att själva styra över sin sexualitet och
­reproduktivitet respekteras inte. Tidiga giftermål resulterar dessutom nästan
alltid i ett ekonomiskt beroende.
Ekonomiskt beroende medför också att kvinnor som misshandlas av sin
partner inte har någon utväg ur relationen. På grund av könsdiskriminering när
det gäller utbildning och arbete har de helt enkelt inte möjlighet att försörja sig
själva och barnen. I många länder är det svårt eller omöjligt för kvinnor att skilja
sig; ett 50-tal länder begränsar kvinnors möjligheter att begära skilsmässa.
Ingen tillgång till preventivmedel
Olika FN-organ har uppskattat att vart tredje fall av mödradödlighet skulle kunna
förhindras om kvinnorna själva fick välja om och när de vill ha barn. Många blir
gravida för att de saknar tillgång till preventivmedel eller för att de inte själva får
bestämma över sin kropp och sin sexualitet.
Att inte ha tillgång till vare sig information eller preventivmedel utsätter också
miljontals kvinnor för onödiga risker att dö eller skadas i samband med graviditet.
Omkring 200 miljoner kvinnor saknar tillgång till preventivmedel liksom till säker,
effektiv och frivillig familjeplanering.
I många fall är det i princip omöjligt för kvinnor att hävda sin rätt, både inom
familjen och i vården. Vårdgivare, som präglas av attityder i samhället, kräver
ibland mannens tillåtelse innan de delar ut preventivmedel och unga kvinnor
kan behöva en vuxens medgivande.
Osäkra aborter
Tidiga äktenskap, avsaknaden av preventivmedel och ett förbud mot aborter
leder till ett stort antal oönskade graviditeter. Det resulterar bland annat i upp
till 19 miljoner osäkra aborter varje år och cirka 68 000 dödsfall.
Amnesty anser att abort ska avkriminaliseras. Ingen kvinna ska straffas för
att hon efterfrågar eller genomför en abort. Alla stater bör garantera tillgång till
säkra aborter – som görs i tid och till en rimlig kostnad – i samband med våldtäkt,
incest eller om en graviditet hotar kvinnans liv eller allvarligt hotar hennes hälsa.
Alla kvinnor måste få tillgång till vård efter en abort. I de fall där aborter är lagliga
borde de också vara säkra, tillgängliga samt utföras i tid och till en rimlig kostnad.
12
a mnes t y.se / nu v e t du
princess christian maternity hospital i freetown, sierra leone.
Mödr a dödlighe t – en r ät tighe t sfr åga
13
Dålig kvalitet på vården
Vårdens kvalitet är en viktig pusselbit för att minska mödradödligheten och
­skadorna i samband med graviditet. Om hälsovården är av dålig kvalitet eller
om personalen inte behandlar patienterna med respekt kommer kvinnorna
ändå att avstå från att söka vård. Kvinnor som ska föda och ­kvinnor vars liv
står på spel till följd av osäkra aborter behöver få vård av ­kompetent och ickedömande sjukvårdspersonal. Dessvärre behandlas kvinnor ofta respektlöst och
avfärdande på mödravårdskliniker, bland annat i Peru enligt Amnesty Internationals rapporter.
Okänslig vårdpersonal utgår ofta från att kvinnor är okunniga – de varken
informerar eller rådfrågar kvinnorna om den vård de behöver. Andra vill inte
behandlas av manliga läkare eller sköterskor, men har sällan möjligheten att välja.
Vårdpersonal som erbjuder högkvalitativ mödravård arbetar ofta under mycket
svåra förhållanden. Regeringar måste se till att vårdpersonalen får en rimlig lön
och att deras arbetsförhållanden är säkra och humana. Utbildad medicinsk
personal som placeras i otillgängliga och avlägsna områden måste också få
stöd och kompensation – personalen har naturligtvis också rättigheter som
måste respekteras för att kunna upprätthålla en fungerande hälsovård.
sjukdom
Mödradödlighet och förhindra
t
och sk ada som går at till liv,
t
kränker kvinnors rät ät ten at t
r
hälsa, jämlikhet och är dags
et
inte diskrimineras. D ågan som
fr
att behandla den här kning, på
än
en människorät tskr , påtvingade
r
samma sätt som torty iga frihets­
kl
försvinnanden, godtyc tsfångar.
ve
berövanden och sam
tigheter,
mänskliga rät
s högkommissarie för
ence, 2007
Mary Robinson, f d FN:
Women Deliver Confer
”
14
a mnes t y.se / nu v e t du
Nu vet du
Regeringar måste mobilisera tillräckligt med resurser och göra vad som krävs
för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina rättigheter; rätten till liv, rätten att själva
bestämma om, när och hur ofta de vill ha barn, rätten till högsta möjliga
­uppnåeliga hälsa samt rätten att inte diskrimineras.
Kvinnor måste vara delaktiga i utformningen och genomförandet av nationella
och regionala planer för hälsovård. Sådana program måste hantera och överbrygga hinder som fattigdom, geografisk marginalisering, dålig vårdkvalitet och
vårdpersonal som saknar tillräcklig utbildning och resurser.
Samhället i stort och medborgarna i varje land kan i högsta grad påverka
utvecklingen. Det är inte realistiskt att tro att alla orättvisor som ligger bakom
­mödradödlighet ska lösas över en natt. Men det är oacceptabelt att ­framstegen
när det gäller att minska och förhindra mödradödlighet går så skandalöst
långsamt! Det är dags att behandla den här människorättskrisen som det akuta
problem det är. Dessa tragiska dödsfall som är så vanliga bland kvinnor som
lever i fattigdom får helt enkelt inte fortsätta. De är onödiga, oacceptabla och
måste stoppas.
Nu när du vet – hjälp oss att förändra världen
Amnesty arbetar nu systematiskt för att stoppa människorättskränkningar som
leder till och håller kvar människor i fattigdom. Att minska mödradödligheten är
första steget. Vi anser att rätten till hälsa, sjukvård, delaktighet och så vidare ska
vara utkrävbart i lag, precis som rösträtt och rätten till en rättvis rättegång. Det
handlar om att genom information och påtryckningar få till stånd lagändringar
på lokal, nationell och internationell nivå samt kräva att regeringar, företag och
individer tar sitt ansvar för att begränsa och minska mödradödligheten världen
över. Vill du hjälpa oss och på så sätt skynda på utvecklingen? Använd kontaktkortet – tillsammans kan vi förändra världen!
”
hjälp oss förändra världen.
Amnesty ställer följande krav på stater och regeringar:
Stoppa dödsfall som kan undvikas genom tillgång till akut mödra- och förlossningsvård för alla.
Ta bort de hinder som exkluderar fattiga kvinnor från att få tillgång till vård som
räddar liv.
Respektera och skydda kvinnors rätt att besluta när, hur ofta och hur många barn
de vill ha, samt information och tillgång till preventivmedel.
Följ upp FN:s millenniemål om mödradödlighet och se till att inkludera de som
marginaliserats genom geografi, ras, etniskt ursprung, ålder, kast och så vidare.
Stärk kvinnors rätt att aktivt delta i beslut och planering så att hälso- och
­sjukvården motsvarar deras behov.
Mödr a dödlighe t – en r ät tighe t sfr åga
15
t utan beror till
ig
kl
vi
nd
ou
te
in
är
m
do
ig
tt
Fa
och politiska
största delen på ekonomiska rk a och
ve
beslut. Tillsammans kan vi på at t tvinga fram
m
förändra dessa beslut geno ttigheter.
rä
ök ad respekt för mänskliga
kontaktkort
riv av, fyll i, tejpa ihop och posta. amnesty står för portot.
Ja, jag vill stå upp för mänskliga rättigheter.
mina kontaktuppgifter:
namn:
adress:
postnummer och ort:
telefon dagtid/kvällstid:
e-postadress:
skicka gärna information om amnesty till min vän:
min väns kontaktuppgifter:
namn:
adress:
postnummer och ort:
telefon dagtid/kvällstid:
Du kan även sms:a AMNESTY till 72 900 så bidrar du med
50 kronor* till vårt arbete för mänskliga rättigheter. Tack!
*Operatörsavgiften är inräknad. Av 50 kronor går cirka 43 till Amnesty.
tillbaka.
t
ve
li
n
go
nå
ge
n
ka
öd
st
ditt
tack.
fyll i och posta redan idag.
tejpa här
vik här
frankeras ej.
amnesty
betalar
portot.
svarspost
kundnummer 110 610 800
110 11 stockholm
tejpa här
ikstockholm.com 2009
Människorättskränkningar
orsakar mödradödlighet
som tar en gravid
kvinnas liv varje minut.
Nu vet du.
Var med och kämpa för mänskliga rättigheter – stöd Amnesty International
Du som väljer att stödja Amnesty hjälper till att skapa opinion och utöva påtryckningar för att mänskliga
rättigheter ska gälla alla – alltid. Det kommer att ge resultat, det vet vi av erfarenhet.
Gå in på amnesty.se/nuvetdu så får du veta mer om hur du kan vara med och stoppa kränkningar som
leder till och fördjupar fattigdom. På amnesty.se kan du läsa mer om vårt övriga arbete för mänskliga
rättigheter – och gärna bli medlem förstås. Du kan även använda kontaktkortet på nästa sida.
Amnesty arbetar för alla mänskliga rättigheter, bland annat rätten till hälsa
Amnesty står fri från alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska intressen och religioner
Amnesty tar inte emot statligt stöd för sitt utrednings- och kampanjarbete
Amnesty är helt beroende av bidrag från medlemmar och givare
Ett medlemskap kostar 20 kronor i månaden
detta är en del av amnesty internationals globala (((demand dignity)))-kampanj
Bilder: Framsida: © Amnesty International. Sidan 2: © Kevin Hill. Sidan 5: © Amnesty International.
Sidan 9: © Kevin Hill. Sidan 10: © Kevin Hill. Sidan 12: Amnesty International. Sidan 15: © David Sacks.
AMNESTY INTERNATIONAL
SVENSKA SEKTIONEN
Box 4719 | 116 92 Stockholm
Alsnögatan 11
T: 08-729 02 00
F: 08-729 02 01
E: [email protected]
W: www.amnesty.se/nuvetdu
