lokalt vårdprogram Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Lokalt vårdprogram för personal i hälso- och sjukvården inom
vårdsamverkan ReKo sjuhärads område
Sidan 1 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Innehållsförteckning
Kontaktuppgifter för vårdprogrammet .................................................................................................... 5
Inledning/Syfte........................................................................................................................................ 6
ReKo och vårdprogram ..................................................................................................................... 6
Målsättning med det lokala vårdprogrammet.................................................................................... 6
Kapitel 1 - Vårdstandard ........................................................................................................................ 8
Kapitel 2 - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom ......................................................................................... 10
Prevalens, Incidens, Epidemiologi .................................................................................................. 10
Definition KOL ................................................................................................................................. 10
Klinisk bild/Symtom ......................................................................................................................... 10
Diagnoskriterier/Utredningsstrategier ............................................................................................. 11
Basal diagnostik......................................................................................................................... 11
Spirometriundersökning ............................................................................................................. 11
Ålderns betydelse vid diagnostik av KOL .................................................................................. 12
Kompletterande utredning vid medelsvår till svår KOL.............................................................. 12
Klassifikation av svårighetsgrad och övergripande riktlinjer för handläggning av KOL ............. 13
Prognos ........................................................................................................................................... 15
Differentialdiagnoser ....................................................................................................................... 15
KOL och hjärtsvikt - likartade symtom men olika behandling .................................................... 16
Kapitel 3 - Behandling .......................................................................................................................... 17
Egenbehandling .............................................................................................................................. 17
Behandling på vårdcentral vid lindrig-måttlig akut försämring av KOL ........................................... 17
Uppföljning på vårdcentral ......................................................................................................... 17
Behandling på vårdcentral/jourcentral vid svår försämring av KOL................................................ 18
Transport till sjukhus ....................................................................................................................... 18
Behandling på akutmottagning vid svår försämring av KOL.......................................................... 19
Utvärdering av patientens tillstånd............................................................................................. 19
Oxygenbehandling i akutskede på sjukhus ............................................................................... 19
Farmakologisk behandling ......................................................................................................... 20
Non-invasiv ventilation vid akut andningssvikt........................................................................... 21
Indikation för inläggning på avdelning ....................................................................................... 21
Behandling på vårdavdelning - svår försämring av KOL ................................................................ 21
Utvärdering av orsaker till försämringen och av patientens tillstånd ......................................... 21
Övervakning/Provtagning på vårdavdelning .............................................................................. 22
Farmakologisk behandling på avdelning ................................................................................... 23
Non-invasiv övertrycksventilation (NIPPV, NPPV) ......................................................................... 24
Indikation för intensivvård ............................................................................................................... 26
Farmakologisk underhållsbehandling vid KOL................................................................................ 26
Medicin vid behov ...................................................................................................................... 27
Regelbunden behandling ........................................................................................................... 27
Långtidsbehandling med oxygen (LTOT)........................................................................................ 28
Respiratorisk insufficiens ........................................................................................................... 28
Sidan 2 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Syfte med LTOT......................................................................................................................... 29
Beslut om LTOT ......................................................................................................................... 29
Uppföljning av LTOT .................................................................................................................. 30
Oxygenutrustning....................................................................................................................... 30
Resor med oxygen..................................................................................................................... 31
Kapitel 4 - Infektionsbehandling och profylax ...................................................................................... 32
Nedre luftvägsinfektioner ................................................................................................................ 32
Samhällsförvärvad pneumoni .................................................................................................... 32
Akut försämring .......................................................................................................................... 32
Infektionsprofylax ............................................................................................................................ 34
Vaccination mot influensa A....................................................................................................... 34
Vaccination mot pneumokockinfektion ...................................................................................... 34
Profylaxbehandling mot influensa efter exponering................................................................... 34
Kapitel 5 - Palliativ vård vid KOL.......................................................................................................... 35
Behandling ...................................................................................................................................... 35
Behandling med oxygen ............................................................................................................ 35
Behandling av dyspnè................................................................................................................ 36
Behandling av smärta ................................................................................................................ 36
Övrig behandling........................................................................................................................ 36
Kapitel 6 - Riskfaktorer och rökning ..................................................................................................... 37
Riskfaktorer ..................................................................................................................................... 37
Rökning ...................................................................................................................................... 37
Passiv rökning............................................................................................................................ 37
Antitrypsinbrist............................................................................................................................ 37
Kronisk bronkit ........................................................................................................................... 37
Obstruktiv lungfunktionsinskränkning hos symtomfria rökare ................................................... 37
Yrkesmässig exponering............................................................................................................ 37
Luftföroreningar.......................................................................................................................... 37
Rökning ........................................................................................................................................... 37
Kapitel 7 - Osteoporos ......................................................................................................................... 39
Diagnostik ....................................................................................................................................... 39
Identifiera riskfaktorer ................................................................................................................ 39
Profylax ........................................................................................................................................... 39
Behandling av osteoporos med specifika läkemedel...................................................................... 40
Kapitel 8 - Teamarbete och vårdplanering........................................................................................... 41
Teamarbete..................................................................................................................................... 41
Vårdplanering.................................................................................................................................. 41
Kapitel 9 - Omvårdnad ......................................................................................................................... 42
Omvårdnad och VIPS-modellen ..................................................................................................... 42
Omvårdnad inom primärvård, länssjukvård och kommun .............................................................. 45
Primärvård.................................................................................................................................. 45
Länssjukvård, SÄS..................................................................................................................... 45
Kommunal hälso- och sjukvård.................................................................................................. 45
Sidan 3 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 10 - Rehabilitering vid KOL ...................................................................................................... 46
Sjukgymnastik ................................................................................................................................. 46
Andningsteknik och sekreteliminering ....................................................................................... 46
Fysisk träning ............................................................................................................................. 46
Muskelspänning, smärta och oro ............................................................................................... 47
Bäckenbottenträning .................................................................................................................. 47
Bedömning och utvärdering ....................................................................................................... 47
Sjukgymnastik inom primärvård, länssjukvård och kommun .......................................................... 48
Primärvård.................................................................................................................................. 48
Länssjukvård, SÄS..................................................................................................................... 48
Kommunal hälso- och sjukvård.................................................................................................. 49
Arbetsterapi..................................................................................................................................... 49
Bedömning ................................................................................................................................. 49
Behandlingsmål ......................................................................................................................... 50
Behandling ................................................................................................................................. 50
Arbetsterapi inom primärvård, länssjukvård och kommun.............................................................. 51
Primärvård.................................................................................................................................. 51
Länssjukvård, SÄS..................................................................................................................... 51
Kommunal hälso- och sjukvård.................................................................................................. 52
Kapitel 11 - Fysisk aktivitet på Recept (FaR)....................................................................................... 53
Kapitel 12 - Kost vid KOL ..................................................................................................................... 54
Malnutrition och fetma..................................................................................................................... 54
Bedömning av nutritionsstatus........................................................................................................ 54
Nutritionsbehandling ....................................................................................................................... 55
Nutritionsepikris............................................................................................................................... 55
Dietistkontakt inom primärvård, länssjukvård och kommun............................................................ 56
Primärvård och Länssjukvård .................................................................................................... 56
Kommunal hälso- och sjukvård.................................................................................................. 56
Kapitel 13 - Psykosocial ohälsa ........................................................................................................... 57
Kurator/psykoterapeut inom primärvård, länssjukvård och kommun.............................................. 57
Primärvård.................................................................................................................................. 57
Länssjukvård, SÄS..................................................................................................................... 57
Kommunal hälso- och sjukvård.................................................................................................. 58
Kapitel 14 - Medicinteknik .................................................................................................................... 59
Kapitel 15 - Prevention......................................................................................................................... 60
Rökstopp ......................................................................................................................................... 60
Rökavvänjning i Sjuhärad ............................................................................................................... 60
Kapitel 16 - Patientutbildning ............................................................................................................... 62
Organiserad information.................................................................................................................. 62
KOL-skola .................................................................................................................................. 62
KOL-mottagning ......................................................................................................................... 62
Kapitel 17 - Patientföreningar............................................................................................................... 63
Sidan 4 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 18 - Organisation/ansvars- och rollfördelning vid vård av patienter med KOL i
Sjuhäradsregionen ............................................................................................................................... 64
Länssjukvård ................................................................................................................................... 64
Ansvar/organisation ................................................................................................................... 64
Rollfördelning ............................................................................................................................. 64
Kompetens och utrustning ......................................................................................................... 64
Primärvård....................................................................................................................................... 66
Ansvar/organisation ................................................................................................................... 66
Primärvårdens roll...................................................................................................................... 66
Kompetens och utrustning ......................................................................................................... 66
Kommunal hälso- och sjukvård....................................................................................................... 67
Ansvar/organisation ................................................................................................................... 67
Rollfördelning ............................................................................................................................. 67
Kompetens och utrustning ......................................................................................................... 68
Kapitel 19 - Remissförfarande.............................................................................................................. 69
Indikation för remiss till lungmedicinsk specialistenhet................................................................... 69
Utformning av remiss till lungsektionen .......................................................................................... 70
Ordlista ................................................................................................................................................. 71
Referensförteckning ............................................................................................................................. 74
Länkförteckning .................................................................................................................................... 76
Bilagor
Bilaga 1 - Borg-skalan för andfåddhet, ansträngning och bröstsmärta
Bilaga 2 - Gradering av dyspné enligt MRC-skalan (Brittish medical research scale)
Bilaga 3 - Nutritionsscreening
Bilaga 4 - Utvärdering av nutritionsstatus
Bilaga 5 - Åtgärder vid KOL och samtidig malnutrition
Bilaga 6 - Förslag på upplägg för organisation av KOL-mottagning
Bilaga 7 - Förslag på upplägg av KOL-skola
Bilaga 8 - Rådgivningsmetod för att sluta röka - Två enkla frågor
Kontaktuppgifter för vårdprogrammet
Vid frågor om vårdprogrammet eller dess innehåll hänvisas till förbättringsteamet. För
kontaktuppgifter, se ReKo sjuhärads webbplats på adress: http://reko.vgr.se under rubrik
Vårdprogram/Kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Sidan 5 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Inledning/Syfte
KOL är en förkortning för kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Vid KOL hindras luftflödet av
svullnade andningsvägar och slem. Syrgasutbytet i lungan försvåras även då lungblåsorna
skadas [1]. Den vanligaste orsaken till sjukdomen är långvarig rökning.
I Sverige uppskattas antalet diagnostiserade med KOL till mellan 400 000 och 700 000
beroende på vilka kriterier som tillämpats. KOL är en sjukdom som ökar i den vuxna
befolkningen, särskilt stor är ökningen bland kvinnor. Sjukdomen förorsakar den enskilde
stort lidande och samhället stora kostnader. Sjukvårdskostnaderna är små vid tidig upptäckt
och stora vid avancerad sjukdom [2, 3].
ReKo och vårdprogram
På uppdrag av ReKo sjuhärad bildades våren 2006 en vårdprogramsarbetsgrupp med
uppgiften att ta fram ett lokalt vårdprogram i Sjuhärad för diagnosen KOL.
Det lokala vårdprogrammet för KOL är framtaget som ett samverkansprojekt mellan
kommun och region i Sjuhäradsbygden. Följande kommuner ingår: Bollebygd, Borås,
Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Regionen utgörs av Södra
Älvsborgs Sjukhus, SÄS (Borås och Skene sjukhus) samt 20 stycken primärvårdsenheter.
Vårdprogrammet gäller för hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunal hälso- och
sjukvård, primärvård samt länssjukvård inom ovanstående upptagningsområde.
Vårdcentralen i Herrljunga ingår ej i samarbetet, då denna tillhör Mitten-Älvsborg.
Det lokala vårdprogrammet utgör en vårdstandard för diagnosen KOL och ska kompletteras
med lokala handlingsprogram. Gruppen ansvarar gemensamt för sakinnehållet om inte annan
innehållsansvarig anges.
Målsättning med det lokala vårdprogrammet
Utgöra ett stöd för hälso- och sjukvårds- och omsorgspersonal i deras möte med KOLpatienter och deras närstående.
Ge information kring diagnos, behandling och beskriva hur samverkan mellan de olika
vårdinsatserna ser ut.
Ge direktiv om vilken huvudman som ansvarar för vilka vårdinsatser. Vilken behandling
som finns att tillgå och var denna kan erbjudas.
Vårdprogrammet ska innehålla anvisningar för kvalitetsuppföljning.
Stärka patientens möjlighet till likvärdig och effektiv vård och att sjukvårdens resurser
används effektivt.
Sidan 6 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Vårdprogrammet Kroniskt obstruktiv lungsjukdom har fastställts av:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad, 2007-02-26
Kerstin von Sydow
Ordförande
Sidan 7 av 77
Dnr:
Antal bilagor:
6
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 1
- Vårdstandard
Då det gäller hälso- och sjukvårdinsatser för patienter med KOL har referensgruppen inom
vissa områden sett behov av förbättringar och därför skapat följande vårdstandard.
Medicinsk bedömning och diagnos
Vårdkvalitet
Metod
Resurskrav
Att fastställa diagnos Ett strukturerat
tidigt och utesluta
omhändertagande av
differentialdiagnoser patient med KOL samt
rutiner för att tidigt fånga
upp ”KOL-patienten”.
Distriktsläkare med kunskap
om KOL.
Vårdnivå*
Uppföljning
P
Avvikelserapportering
Skapa rutiner när
spirometri är indicerat.
Tillgång till spirometriutrustning på varje vårdcentral P
Att en adekvat
remittering och
prioritering görs
mellan primärvård
och lungsektionen,
SÄS, för patienter
med KOL.
Implementering av
prioriteringskriterier och
remissinnehåll till
distriktsläkare.
Kontinuerlig informationsspridning.
P
Att nutritionsproblem upptäcks
eller mildras i tidigt
skede hos KOLpatient.
Att viktanamnes upptas
regelbundet vid KOLdiagnos i samband med
läkarbesök.
Läkare med kunskap om
viktförlust kopplat till
diagnosen KOL.
P
Att nutritionsSkapa rutiner för hantering Kontinuerlig informationsrekommendation/
av nutritionsepikris.
spridning.
behandling följs upp
då patienten byter
vårdgivare.
S-
S
K
K
P-
Omvårdnad & Rehabilitering
Att sjuksköterska,
Utbildning inom
Tid/resurs för fortbildning.
sjukgymnast och
lungmedicin motsvarande
arbetsterapeut på
5 poäng på högskola.
lungsektionen, SÄS,
har fördjupad
kunskap inom
området lungmedicin
Sidan 8 av 77
S
Avvikelserapportering
Utvärdera
remisser
inkomna till
lungsektionen,
SÄS
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Att insätta adekvata Nutritionsscreening.
åtgärder för att
motverka malPåvisa behov av
nutrition hos KOLdietistkontakt.
patienter.
Se vidare bilaga 3 och 4.
Utarbetat nutritionscreenings- K
formulär ska tillämpas.
P
Kunskap/information till
S
berörd personal.
Vid svår malnutrition
remittera till dietist.
Tillgång till dietist, för
konsultation oavsett var i
Sjuhäradsregionen patienten
befinner sig.
Vårdkvalitet
Metod
Resurskrav
Vårdnivå*
Att aktivt verka för
att KOL-patient med
psykosocial
problematik ska
kunna få kuratorskontakt.
Vårdpersonal ska få
kännedom om utbud av
kurator i Sjuhäradsregionen.
Tillgång till kurator.
P
Dnr:
Antal bilagor:
6
Följa upp
patientflöde till
dietist
Uppföljning
S
K
Prevention och Egenvård
Att erbjuda patienter Information från vårdmed KOL grundpersonal och genom
läggande information broschyrer
om sin sjukdom.
Vårdpersonal med kunskap om P
KOL.
S
Uppdaterade broschyrer som
K
kan komplettera muntlig
information.
Avvikelserapportering
Att aktivt arbeta för Se kapitel 16 samt
att kunna erbjuda
bilaga 6.
KOL-mottagning.
Sjuksköterska med fördjupade P
kunskaper inom KOL.
Följa upp antal
KOLmottagningar
och patientflöde
Att aktivt arbeta för Se kapitel 16 samt
att kunna erbjuda
bilaga 7.
KOL-skola.
Yrkeskategorier verksamma
kring en KOL-patient med
fördjupade kunskaper inom
KOL.
Utrustning för utredning,
uppföljning och undervisning.
P
Följa upp antal
KOL-skolor
och patientflöde
Utrustning för undervisning.
Aktivt verka för
rökstopp.
Vårdpersonal ska uppmana Utbildade rökavvänjare.
till rökstopp genom samtal
Se vidare kapitel 15
eller andra metoder.
P
Tobaksavvänjning
ska kunna erbjudas
alla i Sjuhäradsregionen.
Rökavvänjning kan ske
individuellt eller i grupp.
P
All vårdpersonal ska ha
kunskap om det negativa
sambandet mellan rökning
och KOL.
SK-
Kunna informera patienten Berörd personal ska ha
om lokala möjligheter till kännedom om olika metoder
för rökstopp. Se vidare kapitel
rökavvänjning.
15.
*Vårdgivare som berörs av resurskrav; S = specialistvård, P = primärvård, K = kommunal hälso- och sjukvård.
Symbolen ”-” betyder att vårdgivaren berörs i lägre grad.
I kapitel 18 beskrivs respektive huvudmans ansvar/organisation, roll, utrustning samt
kompetens i Sjuhärad.
Sidan 9 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 2
- Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Prevalens, Incidens, Epidemiologi
Aktuella svenska studier visar på att, av alla rökare som uppnår en hög ålder, utvecklar
hälften sjukdomen KOL. Från 50-års ålder och uppåt har cirka 8 % av befolkningen KOL,
vilket motsvarar 400 000 – 700 000 svenskar [5]. Antalet dödsfall i KOL överstiger 2 000
per år. Underdiagnostiken vid KOL är betydande. Endast ungefär var tredje individ med
KOL har identifierats inom sjukvården [6, 7, 8]. Dödligheten i sjukdomen är betydande och
utgjorde redan 1990 den sjätte vanligaste dödsorsaken i världen. WHO beräknar att
dödligheten i sjukdomen kommer att stiga och vara världens tredje vanligaste dödsorsak år
2020. Kvinnor tycks vara känsligare för sjukdomen än män och rökningen skadar kvinnor
mer än män. Detta väcker oro då de kvinnliga rökvanorna i Sverige ännu inte nått maximal
effekt i KOL-insjuknande och död [5]. Sjukdomen förorsakar den enskilde stort lidande och
samhället stora kostnader [9].
Definition KOL
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en kroniskt, långsamt progredierande lungsjukdom
som karakteriseras av kronisk luftvägsobstruktion. Lungfunktionsnedsättningen är
irreversibel i den bemärkelse att patienten aldrig uppnår normalvärden, varken spontant
eller efter behandling. Luftvägsobstruktionen vid KOL orsakas i varierande proportioner
av inflammatoriska förändringar i små perifera luftrör, bronkiolit, samt av emfysem i
lungvävnaden.
Sjukdomsförloppet vid KOL börjar ofta med kronisk bronkit. Med tiden utvecklas också
emfysem.
Kronisk bronkit definieras i symtomtermer som hosta med upphostning de flesta dagar,
under minst tre månader per år under åtminstone två på varandra följande år, utan annan
påvisbar orsak. Kronisk bronkit kan förekomma utan samtidig luftvägsobstruktion. KOL
kan utvecklas utan att patienten haft symtom på kronisk bronkit [2].
Emfysem definieras som en sjuklig uppblåsning/uttöjning av lungblåsor som då förstörs
och förlorar sin funktion.
Klinisk bild/Symtom
En patient med KOL kan i tidigt skede vara symtomfri även om långvariga eller upprepade
episoder med hosta, med eller utan upphostning, är vanliga tidigsymtom. Den kroniska
hostan föregår vanligen utvecklingen av luftvägsobstruktion. Luftvägsobstruktionen ger
symtom i form av andfåddhet vid ansträngning. Avancerad KOL har karaktär av en
allmänsjukdom med påverkan på flera organsystem [2].
Sidan 10 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Diagnoskriterier/Utredningsstrategier
Basal diagnostik
KOL ska misstänkas vid:
Förekomst av riskfaktorer, främst tobaksrökning, se kapitel 6, Riskfaktorer och rökning.
Symtom som hosta och upphostning eller andnöd vid ansträngning.
Spirometriundersökning
Diagnosen KOL ställs med hjälp av mätningar av lungfunktionen genom spirometri.
Tidig upptäckt av KOL och god vård av patienter med KOL, förutsätter därför tillgång
till spirometer och spirometerutbildad personal. Med en spirometriundersökning kan det
konstateras om en patient har KOL samt även bestämma svårighetsgraden av sjukdomen.
Spirometri har även ett prognostiskt värde. Undersökningen, som är enkel att genomföra,
kan göras både i primärvården och på sjukhus.
Vid en spirometriundersökning mäts:
FEV1 (forcerad exspiratorisk volym) - den mängd luft som en person kan blåsa ut på en
sekund.
VC (vitalkapacitet) - den totala mängd luft som en person kan blåsa ut på ett andetag.
FVC (forcerad vitalkapacitet) - luftvolymen som en person andas ut under en snabb
fullständig utandning.
Ofta görs spirometrin både före och efter att ett luftrörsvidgande läkemedel givits, ett så
kallat reversibilitetstest. Föreligger KOL normaliseras ej spirometrin efter bronkdilaterande
behandling eller eventuell steroidbehandling. Genom att beräkna kvoten mellan FEV1 och
VC (eller FVC) erhålles det diagnostiska värdet FEV % [2, 9].
Nedan följer riktlinjer från Nationella vårdprogrammet för KOL.
Reversibilitetstest med bronkdilaterare
Reversibiliteten betecknas som signifikant (relevant) om FEV1 ökar mer än 12 % och 200 ml
från utgångsvärdet.
Följande doser kan användas som riktmärken vid reversibilitetstest med bronkdilaterare:
Bricanyl (Turbuhaler) 1 mg eller Ventoline (Diskus) 0,8 mg
Ventoline 5 mg via nebulisator
Atrovent 0,5 mg via nebulisator
Spirometriundersökningen upprepas efter 10-15 min om β2 -stimulerare givits och efter
30-45 min om Atrovent givits.
Reversibilitetstest med steroider
För att bedöma graden av inflammatoriskt inslag i den obstruktiva bilden kan reversibilitetstest göras efter steroidbehandling. Vanligtvis finns reversibilitet främst vid astma
Sidan 11 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
men kan även förekomma vid KOL. Vid steroidreversibilitetstest brukar en ökning av
FEV1 >15 % och >200 ml anses relevant.
Förslag till doser vid reversibilitetstest med steroider:
I första hand användes inhalationssteroider i hög dosering i cirka 3 månader.
Utredningstekniska skäl kan ibland motivera Prednisolon i dosen 30 mg/dygn i upp till 2
veckor. Efter steroidbehandlingen görs ny spirometri inkluderande reversibilitetstest med
bronkdilaterare [2].
Ålderns betydelse vid diagnostik av KOL
I en frisk normal population är förväntad FEV%, relaterad till åldern. Den undre gränsen för
FEV% (70 %) är bäst anpassad till förväntat värde för kvinnor i åldersintervallet 40-60 år
och för män i åldersintervallet 30-50 år. Under dessa åldersintervall ger 70-gränsen en viss
underdiagnostik och över åldersintervallen ger den en överdiagnostik av KOL, som ökar
med stigande ålder. Det bör också beaktas att sjukdomens progressiva natur innebär att en
låg FEV% är ett allvarligare prognostiskt fynd ju yngre patienten är [2].
För att minska ovan nämnda överdiagnostik av KOL hos äldre, rekommenderas att diagnosgränsen för KOL från och med 65 års ålder sätts till FEV% <65 %, den s.k. ”65/65-regeln”.
Övriga observanda
Om FEV1/VC ligger strax över 70 % (av förväntat värde), men FEV1 <80 % av förväntat bör KOL misstänkas trots att det diagnostiska kriteriet ej är uppfyllt.
Lungröntgen kan visa emfysem eller annat tecken på KOL. Normal lungröntgen
utesluter dock inte dessa diagnoser. Lungröntgen görs även av differentialdiagnostiska
skäl för att utesluta lungcancer, restriktiva lungsjukdomar och tuberkulos. Sjukvården
bör vara frikostig med lungröntgen, framför allt vid snabb progress av symtom eller vid
skillnad mellan symtom och objektiva fynd [2].
Kompletterande utredning vid medelsvår till svår KOL
Kostanamnes och
bedömning av
nutritionsstatus
Vikt, BMI och enkel kostanamnes ingår i initiala utvärderingen
men vid mer avancerad KOL är det ofta motiverat med utredning
av dietist.
Pulsoximetri
Under förutsättning att patienten ej får syrgasbehandling innebär
normal perkutan syremättnad att respiratorisk insufficiens är
osannolik.
Mäts vid pulsoximetri 90 % eller lägre (utan oxygenbehandling).
Artärblodgaser med
bestämning av pCO2 och Saknas pulsoximeter ska blodgasbestämning övervägas vid FEV1
<40 % av förväntat normalvärde, men notera att korrelationen
pO2
mellan FEV1 och artärblodgaser är dålig.
Diffusionskapacitet
Enkel undersökning för att bedöma graden av diffusionspåverkan.
Låg diffusionskapacitet är prognostiskt ogynnsamt.
Sidan 12 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kroppspletysmografi
För bestämning av total lungkapacitet, residualvolym och grad av
hyperinflation.
Hb och hämatokrit
Vid misstanke om sekundär polycytemi.
Arbetsprov
Utförs ej rutinmässigt men kan vara värdefullt t.ex. vid
dyspnéutredning eller pensionsbedömning.
HRCT
(High Resolution CT)
För diagnos av emfysem och bronkiektasier samt vid utredning
inför eventuell volymreducerande kirurgi.
Undersökningar i
speciella fall
Bronkoskopi kan vara motiverat av differentialdiagnostiska skäl.
Blodgasmonitorering under sömn görs vid misstanke om samtidig
sömnapné.
Lungmekanisk undersökning utförs ej rutinmässigt men kan vara
värdefullt för bedömning av lungelasticitetsförlust och ökat
andningsarbete vid emfysemutredning.
Ventilations- och perfusionsscintigrafi görs t.ex. vid utredning
inför eventuell volymreducerande kirurgi.
Mätning av andningsmuskelfunktion görs endast på speciell
indikation.
Tabell hämtad från Nationellt vårdprogram KOL [2].
Klassifikation av svårighetsgrad och övergripande riktlinjer för
handläggning av KOL
FEV1 avser värden uppmätta efter bronkdilatation!
Diagnos/
Klassifikation
Preklinisk KOL
Definition, förutom
FEV1/VC <70 %
FEV1 <80 % av förväntat
värde
Med eller utan hosta och
upphostning.
Sidan 13 av 77
Handläggning
OBS! Väg alltid in åldern vid ställningstagandet
Rökanamnes och rökstoppsprogram
Information om spirometriresultat
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Lindrig KOL
Dnr:
Antal bilagor:
6
FEV1 50-79 % av förväntat värde
Rökanamnes och rökstoppsprogram
Med eller utan symtom.
Lungröntgen, åtminstone vid symtom
Information om spirometriresultat
Överväg influensa och pneumococcvaccination
Om samtidig dyspné görs klinisk
utredning, överväg annan diagnos.
Överväg årlig uppföljning med spirometri.
Om reversibilitet efter bronkdilatation ej
påvisats är läkemedelsbehandling sällan
indicerad.
Medelsvår KOL
FEV1 30-49 % av
förväntat värde
Rökanamnes och rökstoppsprogram
Med eller utan symtom.
Överväg pulsoximetri, särskilt om FEV1
<50 % av förväntat värde. Om oxygenmättnad 90 % - bestäm även artärblodgas.
Vid samtidig förekomst av
andra negativa prognosfaktorer såsom svår
kronisk hypoxi, kronisk
hyperkapni, cirkulationspåverkan och låg kroppsvikt anses sjukdomen som
svår redan vid FEV1<59 %
av förväntat värde.
Svår KOL
Lungröntgen och övrig klinisk utredning
Uppföljning med spirometri, vikt och BMI
Överväg osteoporosprofylax
Influensa- och pneumococcvaccination
Läkemedelsbehandling enligt
rekommendationer.
Stimulera till fysisk aktivitet och överväg
multidisciplinär rehabilitering och patientutbildning.
FEV1 <30 % av förväntat
värde eller
Rökanamnes och rökstoppsprogram
FEV1 <50 % av förväntat
värde och förekomst av
andra negativa prognosfaktorer (se ovan).
Uppföljning med spirometri, vikt, BMI
och artärblodgaser
Lungröntgen och övrig klinisk utredning
Läkemedelsbehandling enligt
rekommendationer
Osteoporosprofylax
Influensa- och pneumococcvaccination
Multidisciplinär rehabilitering när detta
bedöms meningsfullt och patientutbildning.
Tabell hämtad från Nationellt vårdprogram KOL [2].
Sidan 14 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Prognos
Den förväntade överlevnaden vid KOL är starkt beroende av ålder och lungfunktion [2]. Se
rubrik Klassifikation av svårighetsgrad och övergripande riktlinjer för handläggning av
KOL.
Andra viktiga negativa prognosfaktorer är:
Svår kronisk hypoxi (pO2 <7,3 kPa)
Kronisk hyperkapni (pCO2> 6,5 kPa)
Cirkulationspåverkan (t.ex. perifera ödem eller takycardi)
Låg kroppsvikt
[2]
Om någon av ovanstående manifestationer återfinns ska sjukdomen uppfattas som svår vid
FEV1 <50 % av beräknat värde. Vid FEV1 >50 % av förväntat värde bör i första hand
alternativa förklaringar övervägas.
Differentialdiagnoser
Den vanligaste differentialdiagnosen är astma. Astma definieras som en kronisk
inflammatorisk rubbning i luftvägarna. Den kroniska inflammationen orsakar en ökning i
luftvägarnas känslighet som leder till återkommande episoder med pip i bröstet, andfåddhet,
tryckkänsla över bröstet och hosta, speciellt nattetid eller tidig morgon. Dessa episoder är
vanligtvis associerade med utbredd men variabel luftvägsobstruktion som ofta är reversibel,
antingen spontant eller efter behandling [2].
Diagnos
KOL
Astma
Faktorer som talar för diagnosen
(Alla typiska faktorer finns ej hos alla patienter)
Debut efter 40 års ålder
Lång rökanamnes
Luftvägsobstruktion som är huvudsakligen irreversibel
Långsamt progredierande andnöd, initialt enbart vid
ansträngning
Hyperinflation på lungröntgen
Debut i unga år
Symtom som varierar från dag till dag
Attackvis påkommande symtom
Nattliga symtom
Atopi och allergi
Eosinofili i blod eller sputum
Variabel och reversibel luftvägsobstruktion
Sidan 15 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Hjärtinkompensation
(vänsterkammarsvikt)
Basala rassel vid auskultation
Normalt pCO2, eventuellt sänkt pO2
Lungröntgen visar hjärtförstoring och eventuellt lungödem
Ingen luftvägsobstruktion men eventuellt restriktiv
ventilationsnedsättning
Lungcancer
Infiltrat på lungröntgen
Blodhosta
Relativ snabb ökning av symtomen
Isolerat ronchus
Smärtor och avmagring
Bronkiektasier
Numera ovanligt i Sverige
Stora sputummängder
Karakteristiska fynd vid CT
Tuberkulos
Tillhör riskgrupp, t.ex. invandrare från högprevalensländer
Infiltrat på lungröntgen
Positiv bakteriologi
Tabell hämtad från Nationellt vårdprogram KOL [2].
KOL och hjärtsvikt - likartade symtom men olika behandling
KOL och hjärtsvikt är två helt separata sjukdomar, men har likartade symtom såsom dyspné,
hosta och trötthet och vid svårare sjukdom även perifera ödem. Båda tillstånden förekommer
framför allt hos äldre rökare. Uttalad KOL kan resultera i pulmonell hypertension med
successiv utveckling av högerhjärtsvikt. Det är viktigt att försöka ställa korrekt diagnos på
patienter med oklara andningssvårigheter eftersom KOL och hjärtsvikt behandlas olika.
Felaktig eller utebliven diagnos ger felaktig behandling. För att fastställa någon av dessa
diagnoser krävs spirometri respektive ekokardiografi.
Sidan 16 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 3
- Behandling
Egenbehandling
Patienter med KOL bör ha en individuell behandlingsplan som bland annat omfattar
åtgärder som patienten ska vidtaga vid försämringsepisoder. I första hand tas ordinerade
bronkvidgande läkemedel (kortverkande beta2-agonister och ipratropium) tätare, t.ex. 8 ggr
dagligen. Efter läkarkonsultation kan det vara aktuellt med antibiotikabehandling och då
framför allt vid symtom talande för bakteriell infektion. Utvalda patienter kan på eget
initiativ starta antibiotikabehandling. Om patienten försämras bör hon/han söka sjukvårdsinrättning [2].
Behandling på vårdcentral vid lindrig-måttlig
akut försämring av KOL
Inhalationsbehandling via nebulisator
Salbutamol (Ventoline®) 5-10 mg blandat med ipratropium (Atrovent®) 0,5 mg.
Vid behov kan salbutamol 5-10 mg upprepas efter 30-45 minuter.
Peroral steroid
Innan insättning av peroral steroid; uppmärksamma pågående steroidbehandling, tidigare
behandlingssvar, bristfällig förbättring av insatta bronkdilaterare.
Prednisolon® 20-40 mg eller Betapred® 4 mg inledningsvis, dosering en gång per dag.
Behandlingstid 7-14 dagar beroende på hur lång försämringen varit.
Infektionsbehandling
För information och rekommenderad behandling se kapitel 4, Infektionsbehandling och
profylax [2].
Uppföljning på vårdcentral
Kontroll av behandling och eventuell upprepad behandling bör göras några dagar senare,
påföljande dag eller senare samma dag. Tidpunkten för kontroll väljs utifrån svårighetsgraden av besvären, resultatet av behandlingen och tillgängliga resurser. Patienten kan vid
uppföljningstillfället, förutom en snabb klinisk bedömning, även få möjlighet till ny
inhalation av bronkdilaterare.
I de fall där spirometri tidigare inte gjorts, där diagnosen inte är fastställd eller där patienten
inte har någon läkare som ansvarar för ordinarie behandling, är det viktigt att en uppföljning
ordnas vid lämpligt tillfälle. Är patientens behandling optimal? Om inte bör uppföljning ske
för optimering av behandlingen.
Journalkopia från akutbesöket ska alltid skickas till patientens ordinarie läkare i de fall
akutbesöket skett på annan vårdinrättning än patientens ordinarie.
Sidan 17 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kom ihåg att akutmottagningen inte ska vara KOL-patientens återbesöksmottagning [2].
Behandling på vårdcentral/jourcentral vid
svår försämring av KOL
Oxygen
Vanligen föreligger mer eller mindre svår hypoxi (SaO2 <90 %) vid KOL-försämring. Börja
med 1-2 liter oxygen/minut från näsgrimma. Titrera oxygendosen så att saturationen ligger
på cirka 90-91 %. Vid högre nivåer ökar risken för koldioxidretention hos många patienter!
Håll uppsikt på patientens medvetandenivå och andningsmönster!
Inhalationsbehandling via nebulisator
Salbutamol (Ventoline®) 10 mg blandat med ipratropium (Atrovent®) 0,5 mg.
Vid behov kan salbutamol (Ventoline®) 5-10 mg upprepas efter 30-45 minuter.
Beta2-stimulerare subkutant
Om patienten inte orkar inhalera, kan 0,25-0,5 mg Bricanyl® ges subkutant.
Teofyllin
Vid bristfälligt svar på bronkvidgande nebuliseringsbehandling, eller om patienten inte orkar
inhalera, kan intravenös injektion av teofyllinläkemedel övervägas. Till patient som inte står
på teofyllinläkemedel kan Teofyllamin® 23 mg/ml 0,2 (– 0,3 ml) per kg kroppsvikt ges.
Denna dos ska ges långsamt i perifer ven under 20-30 min. Till patienter som står på adekvat
teofyllinterapi ges halva dosen.
Systemisk steroid
Vid ankomst ges peroral steroid, t.ex. betametason (Betapred®) 4 mg. Om det är nödvändigt,
kan det istället ges intravenöst i motsvarande dos.
Infektionsbehandling
För information och rekommenderad behandling se kapitel 4, Infektionsbehandling och
profylax [2].
Transport till sjukhus
Om given akutbehandling medför påtaglig förbättring, överväg fortsatt behandling i hemmet.
Om ej, remittera till sjukhus. Ambulanstransport till sjukhus ska ske under adekvat övervakning och behandling inklusive oxygen och eventuell förnyad inhalationsbehandling enligt
ovan.
Ambulanssjukvården på SÄS har utarbetat behandlingsanvisningar för olika sjukdomstillstånd. KOL skiljs inte ut som en särskild diagnos i det akuta läget, utan behandlas som
"obstruktiv lungsjukdom", det vill säga med bronkdilaterande och oxygen i första hand och
kortison i andra hand. Oxygentillförseln anpassas med hänsyn till eventuell koldioxidretention. Ambulanssjukvården accepterar en saturation på 80-85 %, gentemot det vanligen
eftersträvade >92 % [10].
Sidan 18 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Ambulanssjukvården transporterar patienten till närmaste akutmottagning. Detta kan
innebära att patienten hamnar på annan akutmottagning än den ordinarie.
Behandling på akutmottagning vid
svår försämring av KOL
Utvärdering av patientens tillstånd
Blodgas
Övervakning med pulsoximetri
EKG
Ofta lungröntgen, särskilt vid akut insjuknande och oklar infektiös genes
Lab: kontroll av blodstatus och eventuellt hjärtenzymer, se kapitel 2, Kroniskt obstruktiv
lungsjukdom, under rubrik KOL och hjärtsvikt - likartade symtom men olika behandling.
Bedöm om det finns misstanke om pneumoni, pneumothorax, lungembolism, akut hjärtsvikt,
hjärtinfarkt eller läkemedel som utlösande faktor eller som alternativ diagnos.
Oxygenbehandling i akutskede på sjukhus
Hypoxi leder till skador i många organsystem och ska alltid behandlas, men dock
kontrollerat!
Målet är att nå en saturation på just över 90 % och ett syrgastryck på (pO2)≥ 8 kPa.
Har patienten fått syrgas under transport och ligger för högt, minska. Börja annars
med 1 (-2) l/minut på näsgrimma.
Vid tveksamhet angående koldioxidretention bör saturation hållas mellan 85 – 90 %. Initialt
täta blodgaskontroller och stegvis stegring av oxygen (0,5-1 l/min) tills målet nåtts. Överdosering av oxygen kan i vissa lägen förvärra en redan allvarlig underventilering, och oxygen
ska därför ordineras av läkare som kan bedöma effekten av behandlingen. Oxygen är ett
läkemedel och ska dokumenteras på samma sätt som andra läkemedel.
Oxygentrycket i blodet styr inte andningen vid normala partialtryck (> 8 kPa), men är
andningsdrivande ju lägre oxygentrycket blir. Koldioxidtrycket styr normalt andningen,
men effekten avtar vid ökat koldioxidtryck (pCO2). Höga koldioxidtryck är direkt
andningsdeprimerande. Var gränserna går för en enskild patient beror bland annat på hur
snabbt pCO2 stigit. Den individuella variationen är stor.
Hos en patient med svår KOL kan det alltså vara så att andningen styrs av hypoxi. Tas
hypoxin snabbt bort via hög syrgastillförsel kan patienten i värsta fall sluta att andas.
Patienterna kan grovt indelas i två grupper:
Normala blodgaser mellan akuta försämringar
Ständigt kronisk koldioxidretention
Sidan 19 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Patienter med normala blodgaser mellan akuta försämringar:
Behandlingsmålet är att normalisera pO2 och ofta kan högre doser oxygen ges. Förhöjda
pCO2-värden, eller om pCO2 stiger mot övre normalvärdesgränsen, är hos denna patientkategori alltid tecken på uttröttning och beredskap bör finnas för ventilationsstöd, särskilt om
acidos utvecklas.
Patienter med kronisk koldioxidretention:
Vid oxygenbehandling av dessa patienter föreligger alltid risk för problem med stigande
pCO2, i värsta fall ”kolsyrenarkos”. Detta får dock inte hindra att hypoxin behandlas.
Målet är att höja pO2 till cirka 8 kPa utan att pCO2 stiger mer än 1–1,3 kPa. Doser i det
låga intervallet ska alltid användas. Lämplig startdos är 0,3–0,5 l/minut. Patienten ska
kontinuerligt övervakas och kontrolleras med blodgaser efter 1–4 timmar. Dosen justeras,
när detta är möjligt tills målen är uppnådda. Doshöjning ska ske i små steg, förslagsvis
0,3 l/minut.
Om allvarlig koldioxidretention skulle uppstå får oxygenbehandlingen inte avbrytas. Dosen
ska istället reduceras, ofta är en halvering av dosen lämplig.
Vid KOL-försämring uppkommer hypoxi huvudsakligen på grund av försämrade
ventilations-/perfusionsförhållanden. När luftvägsobstruktionen blir svår och långvarig
försämras andningsmuskelkraften. Alveolär underventilering bidrar till hypoxin och ger
koldioxidretention och respiratorisk acidos. Allt detta ger pulmonell vasokonstriktion som
resulterar i högt pulmonalistryck och belastning på hjärtats högra kammare.
Kronisk hypoxi, och i synnerhet koldioxidretention, leder till vätskeretention med perifera
ödem, troligen på grund av vasokonstriktion lokalt i njurar och minskat njurblodflöde med
minskad glomerulär filtration och minskad natriumutsöndring. Som svar på vävnadshypoxi
utsöndrar celler i njurbarken erytropoetin, som leder till en ökning av röd blodkroppsvolym
och sekundärt till förhöjt antal röda blodkroppar.
Viktigast för att kunna behandla andningssvikt vid KOL är att det inte är tillräckligt att
endast tillföra syrgas, utan det krävs en adekvat farmakologisk behandling för att minska
dead-space och förbättra gasutbytet genom alveolväggarna.
Farmakologisk behandling
Inhalationsbehandling via nebulisator
Salbutamol (Ventoline®) 10 mg blandat med ipratropium (Atrovent®) 0,5 mg. Vid behov kan
salbutamol 5–10 mg upprepas efter 30-45 minuter.
Beta2-stimulerare subcutant
0,25–0,5 mg, Bricanyl® subcutant om patienten ej orkar inhalera.
Teofyllin
Vid bristfälligt svar på ovanstående behandling eller om patienter ej orkar inhalera, använd
Teofyllamin® (23 mg/ml) cirka 0,2–0,3 ml per kg kroppsvikt, men håll gärna dosen i det
nedre terapiområdet. Behandlingen ges långsamt i perifer ven under 30 minuter. Om
patienten behandlas med andra teofyllinläkemedel, halvera dosen. Starta med 10 ml
Teofyllamin®.
Sidan 20 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Systemisk steroid
Exempelvis betametason (Betapred®) 4 mg peroralt om nödvändigt motsvarande dos
intravenöst istället.
Diuretika
Vätskeretention förekommer ofta. Det förekommer ibland utan perifera ödem eller sviktbild
på röntgen. Furosemid® 20-40 mg intravenöst i akutskedet.
Mucolytika
Det finns inga bevis för att mucolytika hjälper vid akutbehandling av KOL.
Infektionsbehandling
Se kapitel 4, Infektionsbehandling och profylax.
Non-invasiv ventilation vid akut andningssvikt
Vid normalt pH, konservativ behandling enligt ovan.
Vid pH <7,35 (och >7,30), börja med konservativ behandling och syrgas i 1-2 timmar. Om
pH då stigit, fortsätt med konservativ behandling. Om pH fortfarande <7,35 överväg noninvasiv ventilation.
Vid pH <7,35 och pCO2 >8-9 kPa samt påverkat allmäntillstånd, starta non-invasiv
ventilation. Viktigast är att häva acidosen.
Vid pH <7,25 råder indikation för respiratorbehandling.
Indikation för inläggning på avdelning
Dåligt svar på initial terapi
Syrgaskrävande hypoxi (pO2 <7,0) och/eller påtagligt sämre blodgaser jämfört med
habituell nivå
Tillkomst av ödem
Pneumothorax eller större pneumoni
Flera akutbesök på kort tid
Försämringsskov som pågått länge.
Behandling på vårdavdelning – svår försämring av KOL
Utvärdering av orsaker till försämringen och av patientens
tillstånd
Då patienten läggs in på avdelning är det viktigt att omgående ta ställning till:
Orsaker till försämringen. Finns någon utlösande faktor eller komplicerande
sjukdomstillstånd?
Sidan 21 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Finns hållpunkter för pneumoni, pneumothorax, lungembolism, akut hjärtsvikt,
hjärtinfarkt eller läkemedel (exempelvis intagna sederande medel eller bortglömda
diuretika) som utlösande faktor till försämring. Behandla i så fall dessa tillstånd.
Finns uppgifter om tidigare sjukdomstillstånd och funktionsdata?
Hur har patienten mått närmaste tiden före intagning? Hur har medicineringen sett ut?
Ventilationsförmåga. Behov av ventilationsunderstöd med NIPPV (Non-invasiv
övertrycksventilation) och/eller respirator?
Vätskebalans. Ödem?
Ökad slemproduktion? Behov av slemmobiliseringshjälp?
Behov av venesectio?
Nutrition. Katabolt skede? Viktutveckling?
Mobilisering?
Behov av hjälpmedel?
Under vårdtid och framåt gäller rökstopp.
Övervakning/Provtagning på vårdavdelning
Grad av utmattning och mental påverkan ska övervakas regelbundet.
Blodgaskontroller. Tas akut samt för att följa pH, pCO2 och pO2. Om koldioxidstegring
föreligger bör blodgaser styra oxygenbehandling (se rubrik Oxygenbehandling i
akutskede på sjukhus). Det är viktigast att ta blodgaser då syrgasen titreras upp, därefter
kan det ofta räcka med saturationsmätning transcutant. Tänk också på att det hos vissa
patienter kan ske en successiv stegring av pCO2 över tid. Ibland måste därför blodgas
kontrolleras på nytt efter mer än 4 timmar trots att dosen ej höjts.
SaO2 med pulsoximeter kan räcka för att följa förlopp om att pCO2-stegring ej
föreligger.
Lungröntgen akut vid:
- plötslig försämring för att utesluta pneumothorax
- utebliven behandlingseffekt
- misstanke om pneumoni
- misstanke om hjärtsvikt
- inför non-invasiv ventilering.
EKG vid bröstsmärta, hjärtsvikt, arytmi.
Lab-prover: Hb, LPK, EVF, CRP, elektrolytstatus, glukos, eventuellt infarktprover.
Vikt följes regelbundet vid vätskeretention och behandling av densamma.
Sputumodling bör tas vid infektionstecken såsom färgad sputa, feber eller förhöjd CRP.
Lämnas innan antibiotikabehandling påbörjas.
Nasopharynxodling ej av värde vid KOL.
Spirometri med VC och FEV1 om patientens lungfunktion ej är känd. Dock ej i det första
akutskedet.
PEF akut och efter behandling för att hitta eventuell reversibilitet.
Sidan 22 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Farmakologisk behandling på avdelning
Oxygenbehandling. Se även rubrik Oxygenbehandling i akutskede på sjukhus.
Långa slangar och mobil oxygenutrustning på rollator är viktigt för att underlätta
patientens rörlighet och mobilisering på avdelningen.
När patienten förbättras kan oxygendosen minskas under kontroll av SaO2 (POX) minst
20 minuter efter dosminskning.
Ofta kan oxygenbehandling sättas ut efter behandling av infektion eller hjärtsvikt.
Klarar patienten att hålla syrgastryck >7,3 kPa efter minst 20 minuter utan oxygen kan
oxygen avvecklas.
Ställningstagande till långtids oxygenbehandling (LTOT) i samband med en försämring
kan inte göras, detta med tanke på att det kan ta upp till 3 månader innan patienten
återhämtar sig efter en försämring.
Om ställningstagande till LTOT blir aktuell ska kontakt med lungklinik tas.
Se även rubrik Långtidsbehandling med oxygen – LTOT.
Bronkdilaterande behandling via nebulisator
Salbutamol (Ventoline®) 5 mg blandat med ipratropium (Atrovent®) 0,5 mg 3-6 gånger per
dygn till tillståndet stabiliserats. Färdigblandade kombinationspreparatet Combivent® kan
användas. Vid stabilisering kan patientens övergå till ordinarie inhalationsläkemedel.
Beta2-stimulerare subcutant om patienten ej orkar inhalera. Terbutalin (Bricanyl®) 0,25-0,5
mg subcutant.
Teofyllin om bristfälligt svar eller om patienten ej orkar inhalera. Teofyllamin 23 mg/ml
cirka 0,2–0,3 ml/kg kroppsvikt. Halvera dosen vid underhållsbehandling med teofyllin. Ges
långsamt i perifer ven under 30 minuter.
Systemisk steroidbehandling
Peroralt, inled med 30 mg Prednisolon® eller betametason (Betapred®) 4 mg. Bör ges så kort
tid som möjligt. Kuren kan antingen avslutas direkt eller genom nedtrappning, förslagsvis 5
mg var 2-3:e dag. Om nödvändigt ge motsvarande doser intravenöst.
Vid steroidbehandling mer än 2–3 veckor ska en mer långsam nedtrappning ske. Det finns en
klar indikation för systematisk steroidbehandling vid akut försämring, då det förkortar tiden
för återhämtning, minskar vårdtiden, förbättrar lungfunktion initialt samt förhindrar snabbt
återfall. Optimal dos och behandlingstid finns ej klarlagd.
Eventuell behandling med inhalationssteroider kan fortgå.
Infektionsbehandling, se kapitel 4.
Diuretika. Vätskeretention förekommer ofta, ibland utan synliga ödem eller vidgade
lungkärl på röntgen. Diuretika bör därför ofta ges. Initialt gärna injektioner Furosemid®
20-40 mg intravenöst. Symtomlindring, vikt och diures styr fortsatt behandling. Efter några
dygn ska övergång till tablett göras. Eventuellt tillägg av tabl Spironolakton® 25(-50) mg.
Trombosprofylax. Överväg behandling för immobiliserade patienter.
Sidan 23 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Nikotinersättning bör erbjudas i akutskedet för att motverka abstinens, uppmuntra till
definitivt rökstopp.
Acetylcystein. Värdet av peroral behandling akut är mycket ringa och bör därför i de flesta
fall inte ges. (Vid särskilt svår slembildning kan inhalationsbehandling prövas. Samtidigt
med acetylcystin måste beta2-stimulerare inhaleras för att motverka bronkkonstriktion utlöst
av acetylcystein).
Övriga åtgärder
Venesectio
Om andel röda blodkroppar (EVF) är >55 % kan venesectio övervägas för att minska
trombosrisk och förbättra syresättning. Långvarig kronisk hypoxi leder till sekundär
polycytemi. Tappa 400 ml blod vid ett tillfälle. Diuretika ges helst inte samma dag. Följ
EVF.
Ventilationsbefrämjande åtgärder
Djupandning
Vid akut oxygenbehandling till patienter med svår KOL kan andningsdriven minska och
koldioxidtrycket (pCO2) stiga till oönskade nivåer. Erfarenhetsmässigt har djupandning
fungerat i viss mån i dessa sammanhang. PCO2 kan sjunka något akut, men effekten på sikt
är mer oklar. Djupandning kan prövas i väntan på andra möjliga åtgärder. Patienten bör
djupandas under överinseende av personal som kan bedöma patientens allmäntillstånd. Kan
kombineras med slemmobiliserande åtgärder. Se även kapitel 10, Rehabilitering vid KOL,
under rubrik Andningsteknik och sekreteliminering.
Non-invasiv övertrycksventilation (NIPPV, NPPV)
Assisterad ventilation vid akut försämring av KOL minskar symtom och förbättrar prognos.
(Det finns ännu ingen påvisad effekt av non-invasiv ventilation av KOL i stabilt skede).
I första hand prövas non-invasiv ventilering via helmask, och då Bilevel (BiPAP) för adekvat
ventilationsstöd. CPAP-behandling har ingen visad effekt vid akut behandling av KOL, utan
ökar istället risken för försämring på grund av ökat andningsarbete.
Indikation för non-invasivt andningsunderstöd finns enligt nationellt konsensus om följande
tre kriterier föreligger samtidigt:
Andningsfrekvens >24 andetag/minut
pCO2 >6,0 kPa
pH <7,35.
Patienter i pH-intervallet 7,25- 7,35 vinner på non-invasiv övertrycksventilation jämfört
med konservativ behandling. Studier har visat på en halverad mortalitet. Risk för terapisvikt
halveras och intubationsrisk minskar. Det handlar alltså om effekter vid koldioxidretention
och acidos. Inga belägg finns för att det är effektivt vid enbart hypoxi.
Sidan 24 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Övriga påvisade behandlingseffekter av NIPPV och NPPV är snabbare förbättring av
blodgaser, andnöd, minskad komplikationsfrekvens (invasiv respiratorbehandling ökad
komlikationsfrekvens), kortare vårdtider och hälsoekonomiska vinster.
Flera studier har visat att non-invasiv övertrycksventilation mycket väl, med god patientnytta, kan bedrivas på en vanlig, lungspecialiserad vårdavdelning. Det är kostnadseffektivt
jämfört med IVA-vård. Det krävs dock en personalförstärkning, då dessa patienter i akutskedet inte kan lämnas utan tillsyn. Förutsättningar är också en kunnig primärjour/bakjour,
regelbunden utbildning av berörda läkare och vårdpersonal samt riktlinjer med praktiska
anvisningar [11, 12].
Vid SÄS Borås kan i dagsläget akut non-invasivt ventilationsunderstöd inte bedrivas på
lungvårdavdelning, främst beroende på låg personalbemanning. Patienter vid SÄS med akut
andningssvikt vid KOL och behov av ventilationsunderstöd vårdas därför på IVA i dagsläget.
Indikationer för NIPPV
Akut andningssvikt till följd av KOL.
Artärblodgas pH <7,35 och koldioxidretention (i praktiken har indikation hittills varit
pH <7,30 och pCO2 >8 kPa).
Andningsfrekvens >30.
Medverkande patient.
Vanlig akutbehandling har ej haft effekt.
Ta ställning till om patienten ska intuberas vid terapisvikt, eller handlar det om palliativ vård.
Kontraindikationer
Icke medverkande patient.
Behov av omedelbar intubation enligt gängse regler.
Obehandlad pneumothorax.
Vid ökad risk för aspiration till exempel vid klart sänkt medvetandegrad.
Cirkulatorisk instabilitet.
Försiktighet vid emfysem.
Ansiktsskador.
Sjukdom i sen palliativ fas.
Inför ställningstagande till NIPPV
Artärblodgas.
Lungröntgen (för att utesluta pneumothorax).
Puls.
Blodtryck.
Andningsfrekvens.
EKG.
Sidan 25 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Indikation för intensivvård
Indikation för vård på intensivvårdsavdelning finns om ventilationsunderstöd ej kan bedrivas
på vårdavdelning och ventilationsunderstöd ej avböjts av patienten i dess långsiktiga behandlingsplan.
Vid akut försämring ska i första hand non-invasiv övertrycksventilation användas. Om inte
non-invasiv ventilation går att genomföra på grund av kontraindikationer eller om patienten
försämras trots non-invasiv ventilation, är intubation och konventionell respiratorbehandling
motiverad. Uttalad acidos, pH <7,20-7,25 talar för intubation och konventionell respiratorbehandling. När förbättring inträtt och träning ur respirator blivit aktuell kan tidig extubation
med övergång till non-invasiv övertrycksventilation övervägas [2].
Farmakologisk underhållsbehandling vid KOL
Allmänna principer:
Målsättning med läkemedelsbehandling vid KOL är att reducera symtom och förbättra
patientens livskvalitet. Utöver rökstopp och oxygenbehandling vid kronisk hypoxi finns det
ännu ingen behandling som visats påverka långtidsförloppet vid KOL.
Varje enskilt läkemedel ska utvärderas separat. Ett läkemedel ska därför sättas in ett i taget.
Fasta kombinationer bör inte användas i den primära utvärderingen.
Effekten utvärderas i första hand genom intervju med patienten om de uppnådda effekterna,
i andra hand genom utvärdering av lungfunktion.
Spirometri har begränsat värde för bedömning av behandlingseffekt. Påtaglig förbättring
talar för effekt av behandling medan utebliven effekt på spirometridata inte utesluter
behandlingsnytta.
Vid osäkerhet om behandlingseffekt bör utsättning prövas.
Vid bedömning av behandlingseffekt kan/bör nedanstående punkter penetreras (före och efter
insatt behandling):
Akuta försämringsperioder? Ett viktigt behandlingsmål är att minska dessa.
Dyspné, i vila samt vid definierad aktivitet.
Begränsning av fysisk aktivitet som är relevant för individens dagliga liv.
Vitalitetsförändringar; allmän kraftlöshet, sänkt ork och energi.
Övriga symtom exempelvis hosta, upphostning, pip i bröstet.
Patientens egen känsla av kontroll över sin sjukdom.
Störningar i sömnkvalitet.
Förändring av rökvanor. Det är viktigt att alltid ta upp detta och väga in det i
ovanstående bedömning.
Behandling med nebulisator i hemmet är endast indicerat på ett litet antal patienter.
Sidan 26 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Medicin vid behov
Bronkvidgare, akut bruk
Antikolinergikum och/eller kortverkande beta2-agonister. Trots mycket liten reversibilitet
(=uppmätt FEV1-ökning) kan symtomlindring erhållas, sannolikt beroende på sänkt
andningsmedelläge.
Regelbunden behandling
Bronkvidgare, underhållsbehandling
Kortverkande antikolinergika
Ipratopium (Atrovent®) har en gynnsam men begränsad effekt på symtom.
Kortverkande beta2-agonister
Bör ej användas vid underhållsbehandling - mindre effektiva än övriga bronkvidgare.
Långverkande beta2-agonister
Har en gynnsam men begränsad effekt på symtom och livskvalitet. Data talar för att effekten
är mest uttalad hos dem som har störst reversibilitet. Avsaknad av reversibilitet utesluter inte
symtomlindring. Långverkande beta2-agonister påverkar ej sjukdomsförloppet, utan betraktas
som symtomatisk behandling.
Inhalationsteroider
Bör övervägas vid svår KOL, särskilt vid ≥4 försämringsskov per år. Kan prövas vid
medelsvår KOL, om bronkdilaterare ej givit tillräcklig symtomlindring och speciellt vid
≥4 försämringsskov per år. Ej indicerat vid lindrig KOL (i dagsläget ingen visad effekt av
aktuella prövade doser).
Behandlingsmål
Färre försämringsskov.
Symtomlindring.
Färre inläggningar.
Kommentar:
Indikation för behandling med inhalationssteroider kan komma att ändras framöver.
Studier har visat att behandling med inhalationssteroider ger färre försämringsskov och
ökad livskvalitet hos de svårast sjuka (FEV1<50 %). Studier har visat minskad mortalitet
och återinläggning. Ytterligare data behövs innan behandlingsrekommendationer kan
ändras.
Preparat och dos
Budesonid® 800 (-1600) g/dag eller Flutikason 500 (-1 000) g/dag. Initialt högre dos,
sedan lägre dos vid underhållsbehandling.
Sidan 27 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Utvärdering
Utvärdering av symtomlindring kan ske först efter minst tre till sex månader. På grund av
täta försämringsskov är det svårt att utvärdera behandlingen. Utvärdering får ske när tillfälle
ges.
Perorala steroider
Ej indicerat för underhållsbehandling under lång tid. Detta på grund av ingen eller ringa
effekt i kombination med grava biverkningar.
Under utredning av medelsvår till svår KOL är det ibland motiverat med Prednisolon®
30 mg/dag i 10-14 dagar som reversibilitetstest i differentialdiagnostik gentemot astma.
I första hand rekommenderas behandlingsförsök med inhalationssteroider under cirka
3 månader.
Teofyllin
Peroralt teofyllin bör inte användas rutinmässigt för underhållsbehandling. Vissa patienter
upplever dock symtomlindring. Vid behandling iaktta biverkningsrisker (smal terapeutisk
bredd) och läkemedelsinteraktioner. Koncentrationsbestämningar bör övervägas.
N-acetylcystein
Vid KOL med samtidig kronisk bronkit kan N-acetylcystein ha en skyddande effekt, särskilt
vid täta försämringsskov med ökad hosta och purulenta sputa.
Långverkande antikolinergika (tiotropium, Spiriva®)
Måttlig gynnsam symtomatisk och livskvalitetförbättrande effekt vid medelsvår och svår
KOL. Betraktas än så länge som andrahandsbehandling.
Kombination av olika läkemedel med hopp om bättre effekt, är aktuellt först vid svår KOL
samt eventuellt vid medelsvår KOL om vardera läkemedlet utvärderats och befunnits ha
effekt.
Långtidsbehandling med oxygen (LTOT)
Respiratorisk insufficiens
Respiratorisk insufficiens innebär oförmåga att upprätthålla normala blodgaser. Kronisk
respiratorisk insufficiens innebär respiratorisk insufficiens i vila, under dagtid trots att
patienten är optimalt behandlad och i stabilt skede.
För patienter med KOL innebär detta i praktiken att pO2 <8 kPa med eller utan pCO2 >6,5
kPa. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet är indicerat vid:
pO2 ≤7,3 i vila, då patienten är optimalt behandlad i övrigt, men hypoxin (<7,3)
kvarstår trots att observationstiden passerat 3 veckor.
pO2 <8.0 vid samtidiga tecken på komplikationer av hypoxi såsom vätskeretention,
takycardi och/eller polycytemi.
Sidan 28 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Syfte med LTOT
Förlängd överlevnad
Vid svår kronisk hypoxi är 3-årsöverlevnaden drygt 30 %. LTOT fördubblar denna.
Överlevnadsvinst är främst visad för patienter under 70 års ålder; vinsten kan förväntas
minska med stigande ålder. För att uppnå förbättrad överlevnad krävs kontinuerlig
oxygentillförsel minst 16 timmar per dygn, gärna mer. Ju längre dygnsbehandlingstid,
desto större överlevnadsvinst!
Symtomlindring
Den symtomlindrande effekten ska utvärderas. Vid svår KOL föreligger ofta dyspné. Denna
har LTOT ingen eller obetydlig effekt på. Symtom på kronisk hypoxi såsom t.ex. ödem och
polycytemi lindras dock ofta väl med tiden av LTOT.
Förbättrad livskvalitet
Patienter med svår KOL har en nedsatt livskvalitè, som oxygenbehandling i sig inte har
visats förbättra. Men livskvalitèn kan förbättras om oxygenbehandling innebär att patienten
blir mer rörlig och lättare kan vistas i och utanför hemmet.
Förbättrad kognitiv förmåga
Många KOL-patienter med kronisk hypoxi har demensliknande symtom. Den kognitiva
förmågan förbättras av LTOT, men normaliseras inte.
Hypoxi vid ansträngning
Hypoxi under ansträngning men ej i vila är vanligt vid svår KOL. Ingen långtidseffekt
av oxygenbehandling vid ansträngning är visad. Oxygen vid ansträngning ger hos vissa
patienter en förbättring av ansträngningsförmågan.
Innan beslut om eventuell oxygenbehandling under ansträngning diskuteras bör ett blindat,
standardiserat ansträngningstest med och utan syrgas genomföras, med både subjektiv och
objektiv mätning av effekten av oxygenbehandling.
Effekten på dyspnén värderas genom att mäta gångsträcka eller tid på cykel med samtidig
användning av Borg-skala (se bilaga 1). Inget konsensus finns om hur stor förbättring som
anses signifikant, men 50 % ökad gångsträcka har föreslagits och eventuellt två steg på Borgskala.
Hypoxi och sömn
Hypoxi under sömn men utan vilohypoxi dagtid ska ej behandlas med nattlig LTOT. Ingen
behandlingsvinst finns påvisad. Andningsregistrering under sömn görs vid misstanke om
sömnapnésyndrom.
Beslut om LTOT
Lungmedicinsk bedömning fordras för att välja rätt patient till LTOT. Bedömning görs av:
Patientens sjukdom.
Förmåga att genomföra LTOT vad gäller säkerhet, förmåga att hantera utrustningen och
kontroller av behandlingen.
Dålig kooperation är en kontraindikation!
Sidan 29 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Rökstopp är ett krav! Fortsatt rökning är en kontraindikation av många skäl, då det
äventyrar nyttan av behandlingen och dessutom är en brandrisk.
Remiss för ställningstagande till långtids oxygenbehandling (LTOT) skickas till:
Lungsektionen, Hjärt-lungkliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus Borås.
Södra Älvsborgs Sjukhus och primärvården har i samarbete utarbetat en lokal anvisning för
oxygenbehandling och förskrivning av denna. Anvisningen beskriver kortfattat hur de olika
oxygenformerna kan förskrivas till vårdtagare, som är i behov av oxygen i hemmet eller på
särskilda boenden [13].
Läs mer
Lokal anvisning Oxygenbehandling - Förskrivning av oxygen [13].
Handbok för hälso- och sjukvård, avsnitt Oxygenbehandling.
Uppföljning av LTOT
Sker via lungmedicinsk specialistmottagning, Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås och Skene.
Utöver sedvanliga läkarbesök på lungmottagning, har verksamheten, när möjlighet finns,
utökats med en oxygensköterska som tillsammans med medicinteknisk personal, gör
hembesök vid behov.
Oxygenutrustning
Stationär utrustning
Koncentratorn anrikar luftens syre till 70-95 % oxygen. Detta är förstahandsvalet i hemmet
då den är billig och säker.
Mobil utrustning
Oxygenflaskor, med eller utan demandventil. Demandventil ger en oxygendos i början av
inandningen, och 50-75 % av gasen sparas då. Den passar inte alla patienter utan individuell
utprovning måste göras.
Flytande oxygen (HemLox)
Oxygen komprimeras under stark kyla i en behållare. Patienten tankar över från behållaren
till en liten bärbar termos. HemLox-utrustning lämpar sig främst till patienter som rör sig
mycket utanför hemmet. Vid en förbrukning av mer än fem oxygentuber per vecka, kan det
vara en fördel med flytande oxygen.
Val av oxygenutrustning
Vilken typ och kombination av oxygenutrustning som förskrivs, bestäms individuellt för
varje patient där olika faktorer vägs in. Utöver medicinska och sociala överväganden måste
också kostnadsaspekten beaktas vid val av utrustning. Oxygentuber och HemLox skrivs på
recept och är därmed del av läkemedelsförmånen och belastar läkemedelsbudgeten. Patienten
ska ha tillgång till den mobila utrustning som krävs för en god livskvalitet. Behovet bör dock
ses över kontinuerligt, så att oanvänd utrustning och syrgastuber i mängd inte står i hemmen,
till höga hyreskostnader, om behov ej finns.
Sidan 30 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Resor med oxygen
Bilresa
Oxygenkoncentrator kan transporteras i bilen, men för oxygenbehandling under resan krävs
oxygentuber eller om möjligt batteridriven, portabel oxygenkoncentrator.
Flygresa
För att kunna erhålla oxygen under flygresa krävs särskilt intyg (Medical Information Form),
som utfärdas i god tid före och skickas till flygbolaget för bedömning.
Det är oklart vilken betydelse tillfällig höjdinducerad hypoxi har, men rekommendationen
är ändå att patient med KOL och FEV1 <50 % av förväntat normalvärde undersöks före
planerad flygresa. Gör en sammanvägd bedömning av allmäntillstånd, FEV1 och oxygenmättnad.
Om SaO2 >95 % behövs ej oxygentillförsel under flygning.
Om SaO2 92-95 % behövs eventuellt oxygentillförsel vid flygresa längre än 2-4 timmar.
Om SaO2 <92 % bör oxygen tillföras. Blodgasprov bör tas för säkrare bedömning.
Trots intyg kan alltid kaptenen på det aktuella flygplanet neka en patient att komma med,
om denne bedömer att patienten är för sjuk för att flyga.
För ytterligare information angående flygresa och KOL se Nationellt vårdprogram för KOL,
nivå 3.
Sidan 31 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 4
- Infektionsbehandling och profylax
Nedre luftvägsinfektioner
Nedre luftvägsinfektioner är vanligare hos KOL-patienter än hos befolkningen i allmänhet,
särskilt vid samtidig kronisk slemhosta och hos rökare.
Ett akut försämringsskov karakteriseras av förvärrad hosta, purulenta upphostningar, ökad
slemmängd, svårighet att hosta upp och ökad dyspné. Feber hör normalt ej till bilden. Om
feber föreligger rör det sig ofta om pneumoni (lunginflammation), som i sig har 2-3 gånger
högre incidens hos KOL-patienter.
Samhällsförvärvad pneumoni
KOL-patienter uppvisar samma etiologiska panorama som befolkningen i övrigt. Vanligast är
Streptococcus pneumoniae, följt av Mycoplasma pneumoniae. Vissa uppgifter antyder att
okapslade Haemophilus influenzae kan vara vanligare vid pneumoni hos KOL-patienter.
Akut försämring
Luftvägsinfektion är orsak till försämringsskov i 50-75 % av fallen, med ungefär lika andel
virus- och bakterieorsakade infektioner. Symtomen är likartade, varför det är svårt att avgöra
när antibiotikabehandling är av värde. Diagnosen är klinisk och baseras på symtombilden.
Att välja behandlingsstrategi försvåras ytterligare av att en stor del av KOL-patienterna
(>25 %), är kroniskt eller intermittent koloniserade i sina luftrör med samma typ av bakterier
som förekommer vid akuta försämringsskov.
För bakteriell genes, och därmed indikation för antibiotikabehandling, talar förekomst av
minst två av nedanstående [5]:
Ökad sputumvolym.
Sputumpurulens.
Ökad dyspné.
Patienter med täta försämringsskov eller annan kronisk sjukdom, särskilt hjärtsjukdom, bör
också antibiotikabehandlas vid akut försämring. Positiv sputumodling är inte alltid liktydigt
med bakteriell infektion, men bra för resistensbestämning och identifiering av bakterier när
antibiotikabehandling bedöms indicerad. Sputumodling krävs ej som rutinåtgärd, men
rekommenderas vid försämring som kräver inläggning på sjukhus. Nasopharynxodling
saknar diagnostiskt värde. Korrelationen är låg mellan nasopharynxodling och nedre
luftvägsinfektion, förutom vid pneumokocker. CRP visar ingen eller ringa förhöjning.
CRP >100 mg/l talar för pneumoni eller annan invasiv infektion.
Sidan 32 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Vanligast förekommande bakterier
Haemophilus influenzae
cirka 50 % (cirka 10 % är betalaktamasbildande)
Streptococcus pneumoniae
cirka 25 %
Moraxella catarrhalis
<25 %
Behandlingen ska i första hand riktas mot dessa tre.
Rekommenderade behandlingsalternativ
Förstahandsbehandling är amoxicillin, doxycyklin eller trimsulfa. Behandlingstid 7–10 dagar
(säker kunskap om optimal behandlingstid saknas).
Hos patienter med svår KOL (FEV1 <50 %) samt vid bronkiektasier förekommer försämring och ibland kolonisation med gramnegativa stavar inklusive Pseudomonas aeruginosa.
Använd då trimsulfa, kinolon eller cefpodoxime. Vid parenteral behandling använd
ceftazidime (Fortum®).
Lathund för antibiotikabehandling. Förstahandsval:
Rekommenderade behandlingsalternativ:
Amoxicillin (t.ex. Amimox®)
500 mg x 3
®
Doxycyklin (t.ex. Doxyferm )
100 mg 2x1 dag1, sedan 1x1
®
Trimsulfa (t.ex. Bactrim Forte )
160/800 mg 1 x 2
Vid starkt misstänkt eller verifierad infektion med betalaktamasbildande Haemophilus
influenzae kan amoxicillin ersättas med
Amoxicillin/clavulansyra (Spectramox®)
Loracarbef (Lorabid®)
Parenteralt alternativ utgör
cefuroxim (Zinacef®)
Vid starkt misstänkt eller verifierad infektion med gramnegativa bakterier väljs något av
följande alternativ:
trimetoprim/sulfametoxazol
ciprofloxacin (Ciproxin®)
Parenterala alternativ utgör
cefuroxim
ceftazidim
ciprofloxacin
Vid starkt misstänkt eller säkerställd infektion med Pseudomonas Aeruginosa ges behandling
i 10-14 dagar med ciprofloxacin i dosering 750 mg x 2 (OBS! Dosreduktion vid nedsatt
njurfunktion).
Parenteralt alternativ utgör
ceftazidime
Tabell hämtad från Nationellt vårdprogram KOL [2].
Sidan 33 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Motivera till rökstopp! Rökning är den viktigaste faktorn bakom infektionsbenägenhet.
Utredning av infektionsbenägenhet hos KOL-patienter med täta infektioner (4 per år
eller oftare) och upprepade lunginflammationer bör utredas med bedömning av:
IgA och IgG subklasser.
Bronkiectasier? Diagnos verifieras med HRCT-thorax.
Annan sjukdom som t.ex. cystisk fibros?
Infektionsprofylax
Vaccination mot influensa A
Rekommenderas varje år till alla med KOL då influensa är förenat med svår morbiditet och
betydande mortalitet hos denna patientgrupp.
Vaccination mot pneumokockinfektion
Rekommenderas till KOL-patienter över 60 års ålder samt yngre med FEV1 <50 % av
beräknat normalvärde. Vaccination med 23-valent pneumokockvaccin som en dos.
Revaccination normalt ej nödvändig (dock hos mjältexstirperade). Skyddar till cirka 70 %
mot invasiv pneumokockinfektion. Reducerar behovet av sjukhusvård och mortalitet hos
kroniskt lungsjuka.
Profylaxbehandling mot influensa efter exponering
Profylaxbehandling mot influensa efter exponering kan komma att övervägas till svårt
KOL-sjuka då Zanamivir och Oseltamivir har en viss skyddseffekt.
Sidan 34 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 5
- Palliativ vård vid KOL
Palliativ vård innebär att det saknas möjligheter att bota patienten. Vården inriktas på att
lindra symtom.
Den palliativa vårdens uppgift är att erbjuda och ge god vård och möta patientens behov vare
sig de är av fysisk, psykisk, social eller andlig/existentiell art. Hjälpinsatserna ska
överensstämma med patientens behov, oavsett om vården ges på sjukhus, i hemmet eller på
annan plats. Flera yrkeskategorier inom vården kan vara behjälpliga; den individuella
omvårdnaden är viktig. För mer information om palliativ vård, se lokalt vårdprogram
Palliativ vård i livets slut för hälso- och sjukhuspersonal.
Behovet av palliativ vård är dåligt tillgodosedd hos svårt sjuka patienter med KOL. Många
med svår KOL är oförmögna till ringa ansträngning. Andfåddhet (dyspnè) och särskilt rädsla
för andfåddhet, förhindrar aktivitet och rörlighet. KOL är ett för många osynligt andningshandikapp som få ser och därför inte heller förstår. Risken är större att drabbas av ångest och
depression vid KOL än vid lungcancer. Trots detta uppmärksammas dessa symtom alltför
sällan [14, 15].
Sjukvård vid svår KOL inriktas på livräddning vid akut försämring. En sammanvägd
bedömning av patientens habitualtillstånd och andra faktorer talar för att patienten kommit
till slutstadiet i sin sjukdom. Patienten uppvisar allt mer uttalad och irreversibel lungfunktionsinskränkning, stigande koldioxidvärde, viktnedgång, vilotachycardi, tilltagande
andfåddhet och trötthet redan vid mycket lätt ansträngning.
Symtom i sen palliativ fas:
Andfåddhet (dyspné).
Ångest, depression.
Trötthet.
Irritabilitet.
Sömnstörningar.
Smärta (hos 40-50 %).
Matleda, illamående.
Behandling
Vid palliativ vård ska enbart symtomlindrande behandling ges. Beslut om förändrad
behandlingsinriktning bör om möjligt tas med patient och närstående. Försök att ta reda på
patientens egen inställning till avancerad vård, inklusive respiratorbehandling och journalför
detta.
Behandling med oxygen
Vid saturation på 90 % eller lägre kan eventuellt dyspné lindras av oxygen. Dyspné är inte
ofta korrelerat till syrebrist.
Sidan 35 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Tidigare insatt oxygenbehandling på basen av kronisk respiratorisk insufficiens bör fortsätta.
Risk för koldioxidretention finns, men är ofta liten om syrgasmängden höjs försiktigt.
Behandling av dyspnè
Patofysiologin bakom dyspné är multifaktoriell och ofullständigt känd. Enda sättet att
diagnostisera dyspné är med hjälp av självskattningsskalor, se bilaga 2. Mätning av
lungfunktion, andningsfrekvens och syremättnad/blodgaser har ingen korrelation till och
mäter inte dyspné. Eftersom kognitiva och psykosociala faktorer kan påverka dyspné, är det
viktigt att försöka kartlägga och förstå psykosociala och andliga stressorer.
Det är viktigt att diagnostisera/utesluta specifika orsaker till dyspné till exempel anemi,
pneumoni, lungemboli, elektrolytrubbningar och hjärtsjukdom.
Vid svår dyspné
Opioidbehandling är förstahandsalternativ vid svår dyspné i sen palliativ fas. Använd
starkare opioider som morfin och oxicodon. Starta med maximalt 50 % av vanligen använda
ordinarie doser (t.ex. 2,5 mg morfin peroralt, oxycodon 2,5 mg peroralt). Titrera upp mycket
långsamt (ibland över flera dagar). Om nödvändigt öka med 25 % efter 24 timmar. Risk för
koldioxidretention finns, men vid långsam uppdosering brukar det inte vara ett problem.
Vid mild dyspné
Pröva kodein 30 mg var fjärde timme peroralt. Opioider kan bryta en ångestcirkel genom att
ta bort dyspnén. Opioiders ångestdämpande effekt verkar avta med tiden. Hos vissa patienter
med stark ångest kan bensodiazepiner i låga doser prövas. Bensodiazepiner bör dock ej vara
förstahandsval vid behandling av dyspné-ångest. Buspiron® kan prövas som ett alternativ.
Behandling av smärta
Smärtlindring är oerhört viktigt. Vid opioidbehandling gäller samma principer som ovan.
Rädsla för andningsdepression får aldrig göra att patienten inte får adekvat smärtlindning.
Smärta är vanligt, inte bara på grund av osteoporos, utan en KOL-patient i sen palliativ fas
har ofta smärtor från muskulatur i bröstkorg och diafragma.
Övrig behandling
Bronkdilaterande inhalationsbehandling bör oftast fortsätta som tidigare.
Vid sekretproblematik, ta hjälp av sjukgymnast.
Vid abstinensbesvär på grund av tidigare rökning, använd nikotinersättningsplåster.
Sidan 36 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 6
- Riskfaktorer och rökning
Riskfaktorer
Rökning
Rökning är den i särklass största riskfaktorn för utvecklande av KOL. Ju tidigare rökdebut, ju
tidigare kan symtom på KOL uppträda. Hög ålder i kombination med rökning ger ökad risk
för KOL. Se vidare nedan under rubriken Rökning samt kapitel 15, Prevention.
Passiv rökning
Den som röker andas in högst en fjärdedel av röken, resten går ut i omgivningen. Upprepad
passiv rökning under en längre tid utsätter de drabbade för hälsorisker liknande de som röker.
Antitrypsinbrist
Antitrypsinbrist är den enda kända genetiska förklaringen till emfysemutveckling. Vid brist
på enzymet alfa1-antitrypsin kan emfysem uppstå. Brist på detta enzym leder till nedbrytning
av lungblåsorna, alveolerna. Det är särskilt viktigt att personer med denna enzymbrist inte
röker.
Kronisk bronkit
Kronisk bronkit hos rökare betraktas som tidigsymtom på, eller riskfaktor för, utveckling av
KOL.
Obstruktiv lungfunktionsinskränkning hos symtomfria rökare
Obstruktiv lungfunktionsinskränkning hos symtomfria rökare betraktas som en allvarlig
riskfaktor för utveckling av svårare KOL.
Yrkesmässig exponering
Yrkesmässig exponering för damm och rök ökar risken för KOL, särskilt för rökare.
Luftföroreningar
Rök från biobränsle och bilavgaser är en riskfaktor för KOL i framför allt utvecklingsländer
[5].
Rökning
År 2005 rökte i genomsnitt 15 % av Sveriges befolkning dagligen (13 % män och 17 %
kvinnor) Flest rökare finns i åldersgruppen 45-64 år [16]. Av dem som är 47-48 år gamla och
inte röker har 1 % KOL jämfört med 5 % för dem som är rökare. De 5 % som har KOL har
Sidan 37 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
dock ökat till hela 43 % vid åldern 77 år! Av de icke-rökande har 5 % fått diagnosen KOL
vid 77 års ålder [5].
Vanligen utvecklas sjukdomen KOL efter årtionden av kontinuerlig rökning. Sjukdomsprocessen har ofta gått relativt långt innan patienter med KOL söker hjälp i vården. De kan
ha förlorat upp till 40 % av sin lungkapacitet innan de förstår att de är sjuka [1].
Sidan 38 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 7
- Osteoporos
Diagnostik
Identifiera riskfaktorer
Osteoporos är ett tillstånd med nedsatt mängd benvävnad och därigenom nedsatt hållfasthet
och ökad frakturrisk. Osteoporos föreligger när T-score är under 2,5 standardavvikelser (SD)
vid mätning av underarm, höft och kotor.
Utredning bör ske om patienten har en stark riskfaktor eller två relativa riskfaktorer. Starka
riskfaktorer är peroral kortisonbehandling och lågenergifraktur t.ex. radius-, höft och
kotfraktur. Relativa riskfaktorer är lågt BMI, betydande viktförlust, rökning, ärftlighet, FEV1
<50 % av förväntat värde, tidig menopaus (före 45 år), inaktivitet och falltendens.
Förändringar av patientens kroppslängd bör uppmärksammas. Mät kroppslängd och vikt
(BMI) årligen vid KOL. Stor sannolikhet för osteoporos med kotkompression föreligger om
längdminskning >3 cm hos patient under 70 års ålder eller >5 cm hos patient över 70 år.
Vid längdminskning är röntgen av bröst och ländrygg indicerat. Den vanligaste
lokalisationen av kotkompressioner är i nedre delen av bröstryggen och övre delen av
ländryggen. Dessa syns på lungröntgen i sidoprojektion.
DXA-mätning (Dual Energy X-ray Absorptiometri) utförs om resultatet kan tänkas påverka
val av behandling.
Om röntgen visar på ett urkalkat skelett med kotkompression, kan behandling startas och
remiss till mätning skickas. Det kan vara bra med en uppföljande mätning vid något tillfälle,
då sådan ofta påverkar följsamhet vid specifik läkemedelsbehandling.
Det finns ingen anledning att mäta de allra äldsta, då endast profylaxbehandling med kalcium
och D-vitamin samt eventuellt höftskydd är aktuellt.
För mer information hänvisas till lokalt vårdprogram Osteoporos.
Profylax
Profylax med kalktillskott och D-vitamin. Kalcium 500–1 000 mg per dag. D-vitamin 800
enheter per dag (kontrollera eventuellt serumkalcium innan).
Det är viktigt att ta kostanamnes. Vid högt kalciumintag via kost behövs ej
profylaxbehandling.
Sidan 39 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Profylaxbehandling ges till:
Alla patienter med kontinuerlig peroral steroidbehandling.
Alla KOL-patienter med uttalad obstruktivitet och påtagligt nedsatt fysisk aktivitet.
Kvinnor över 50 år med KOL och män över 65 år med uttalad KOL, speciellt om en
eller flera riskfaktorer föreligger.
Profylax med bifosfonater
Bör ges till postmenopausala kvinnor med peroral långtidsbehandling (under mer än 3
månader) med högre kortisondoser (7,5 mg), särskilt om bentäthetsmätning visar T-score
under 1,0. Detta gäller troligen även män men indikation finns ej ännu.
Tänk på profylax direkt vid behandlingsstart med kortikosteroider. Vid denna medicinering
sker den största benförlusten tidigt under behandlingen.
Behandling av osteoporos med specifika läkemedel
Specifika läkemedel krävs vid:
Bentäthet under 2,5 SD T-score.
Efter genomgången fraktur och bentäthet under 2,0 SD.
Vid planerad, långvarig peroral steroidbehandling. Även lägre doser, vid bentäthet under
1,0 SD.
Bifosfonater
Bifosfonater är förstahandsbehandling. Ska kombineras med kalcium och D-vitamin. Såväl
Optinate® som Fosamax® är väldokumenterade avseende effekt på kotkompressioner och
höftfrakturer. Gäller även män.
SERM (Selective Estrogen Receptor Modulator)
Ett alternativ till något yngre postmenopausala kvinnor. Evista® (raloxifen). Risk för trombos
är densamma som vid östrogenbehandling, dock föreligger ingen risk för bröstcancer och
blödningar i livmodern.
Östrogen
På grund av biverkningar är behandling av osteoporos med östrogen inte längre godkänt.
Sidan 40 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 8
- Teamarbete och vårdplanering
Teamarbete
Det finns inget utarbetat team för just KOL-patienter, men de har möjlighet att få hjälp av
följande yrkeskategorier:
Läkaren har det medicinska ansvaret för patienten.
Sjuksköterskan verkställer och sköter omvårdnaden och observerar patienten tillsammans
med undersköterskan.
Sjukgymnasten instruerar i andning, hostteknik och sekreteliminering. Bedömer funktion
och utformar träningsprogram. Behandlar smärta samt förskriver gånghjälpmedel.
Arbetsterapeuten utför aktivitetsbedömning/utredning. Förskriver hjälpmedel och ger
patienten råd hur de kan träna för att hushålla med energi i det dagliga livet.
Kuratorn kan ge psykosocial behandling i form av olika samtal samt information och
hjälp i kontakt med andra samhällsinstanser.
Dietist säkerställer adekvat kostbehandling utifrån patientens behov.
Oxygensjuksköterska och personal från Medicinsk Teknik kan vara behjälpliga med
syrgasbehandling och apparatur.
Sjukhuspräst/diakon kan hjälpa till vid nattvard eller bara samtala om de frågor som
patienten har, inte bara av religiös natur.
Vårdplanering
Om en patient får ett förändrat vårdbehov, permanent eller temporärt, bör sammankallning
till vårdplanering ske. Vårdplanering kan äga rum på sjukhus, särskilt boende eller i ordinärt
boende. På sjukhus initieras vårdplaneringen av patientansvarig läkare. I övriga fall kan
biståndsbedömaren vara sammankallande. Utöver patient och närstående, deltar de yrkeskategorier som kan vara berörda från länssjukvård, primärvård och kommunal hälso- och
sjukvård.
Planeringen görs utifrån patientens behov och funktionsnivå.
Sidan 41 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 9
- Omvårdnad
Omvårdnad och VIPS-modellen
Omvårdnadsarbetet kring en KOL-patient kan vara omfattande. Vårdpersonal ska tillgodose
det medicinska behovet såväl som det allmänmänskliga. Sjuksköterskan har, oavsett huvudman, en viktig roll att uppmärksamma patientens olika vårdbehov samt att ta kontakt med
andra yrkeskategorier vid behov. Det är viktigt att ge patienten kunskap om sin sjukdom,
vilket ger ökad följsamhet, trygghetskänsla och livskvalitet [17]. Omvårdnaden ser olika ut
beroende på var den ges och i vilket tillstånd patienten är.
För att tydliggöra sjuksköterskans roll och helhetstänkande i arbetet kring en patient med
KOL används VIPS-modellen. VIPS är en sjuksköterskemodell för dokumentation av
omvårdnad med hjälp av olika sökord. VIPS står för, Välbefinnande, Integritet, Prevention
och Säkerhet. Nedan beskrivs de som kan vara aktuella då det gäller omvårdnad för en
patient med KOL [18].
Kommunikation
Grundförutsättningarna för att förstå sin sjukdom beror på var i livet patienten befinner sig.
Ofta är KOL-patienten äldre. Vårdpersonal kan möta vårdtagare från andra kulturer med
annat språk, värderingar och uttryckssätt. Information och undervisning får anpassas därefter.
Upprepning och ett lågt tempo kan ha betydelse i informationen, likaså att den ges både
muntligt och skriftligt.
Kunskap/utveckling
Kännedomen om sjukdomen KOL har hittills varit låg i befolkningen. Det är viktigt att ta
reda på vad patienten vet om sin sjukdom. Både patient och närstående behöver information.
Information om sjukdomens natur, orsaker och följder ska ges successivt utifrån patientens
önskan och behov. Följande punkter kan vara aktuella [17]:
Rökningens avgörande roll.
Lunganatomi och fysiologi.
Vad händer när KOL utvecklas?
Medicineringskunskaper.
Råd om mat, dryck, och näringsbehov.
Råd om fysisk aktivitet.
Råd om infektionsprofylax.
Enkla ergonomiska råd.
Information om inkontinens.
Det kan finnas ett stort värde att på ett tidigt stadium knyta upp patienten till en sjuksköterskeledd KOL-mottagning. Det kan vara bra att, om möjligt, komplettera informationen
genom att låta patienten delta i KOL-skola. Att möta andra KOL-sjuka upplevs ofta positivt
men utesluter inte individuella råd. Inför behandling av KOL-patienter bör orsakssambandet
Sidan 42 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
mellan rökning och sjukdomen klarläggas. Det är viktigt att ta en tidig rökanamnes och
dokumentera aktuella rökvanor. Informationen bör däremot inte ges på ett moraliserande vis.
Erbjud hjälp till rökstopp, se vidare kapitel 15, Prevention.
Andning/cirkulation
Det är viktigt att ta reda på hur patienten upplever andfåddhet i vila, ansträngning och vid
förkylning. Det kan finnas ett stort värde i att mäta graden av dyspné via en skattningsskala
t.ex. Borg-skalan (bilaga 1), MRC-skalan (bilaga 2) eller VAS-skalan [19]. Om länssjukvård,
primärvård och kommun använder samma skattningsskalor blir det lättare att följa sjukdomens
förlopp och behandlingsstrategi utifrån patientens upplevelse.
För att få en lugnare, djupare och effektivare andning kan motståndsandning användas. För
att hosta upp slem kan ”huffing” användas. Sjuksköterskan kan lära ut grundläggande
andningsteknik. Ta gärna hjälp av sjukgymnast för träning av andnings- och hostteknik. Se
vidare kapitel 10, Rehabilitering vid KOL, under rubrik Andningsteknik och sekreteliminering.
Handhavandet av inhalatorer ska kontrolleras av personalen. Det finns många olika typer av
inhalatorer och felkällorna kan vara många.
Tar patienten rätt medicin först?
Vet patienten när inhalatorn är tom?
Är inandningen tillräckligt kraftig?
Nutrition
Patienter med KOL är ofta underviktiga. Undervikt vid KOL är ett allvarligt symtom som
är förbundet bland annat med infektionskänslighet, nedsatt muskelstyrka, osteoporos, ökat
vårdbehov och minskad överlevnad. Det är viktigt att tidigt upptäcka en begynnande
malnutritionsutveckling. Det är lättare att förebygga malnutrition än att häva den. För
kostråd vid malnutrition se bilaga 5, Åtgärder vid KOL och samtidig malnutrition.
Regelbunden kontroll av vikt/BMI bör göras, se bilaga 3, Nutritionsscreening.
Ett mindre antal av KOL-patienterna drabbas av övervikt. Kraftig övervikt reducerar lungfunktionen och är därmed särskilt olämpligt vid nedsatt andningsfunktion. En dietist kan här
hjälpa till med råd både vid över- och undervikt [2].
Elimination
Kvinnor som hostar mycket belastar bäckenbotten, vilket kan leda till inkontinensproblem.
Distriktsköterskan/sjuksköterskan kan ge råd om bäckenbottenträning (se kapitel 10,
Rehabilitering vid KOL, under rubrik Bäckenbottenträning) och inkontinenshjälpmedel.
Sjukgymnast eller uroterapeut bör vid behov kontaktas.
Förstoppning kan påverka andningen negativt. En dietist kan hjälpa till med råd vid
förstoppning. Sjuksköterskan kan uppmuntra till aktivitet och vid behov ge laxantia.
Hud/Vävnad
Patienter med KOL kan ha skör och öm hud efter långvarigt bruk av kortison. Se till att hålla
huden mjuk och var uppmärksam på rodnad, tryck och sår.
Sidan 43 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Aktivitet
Patienter med KOL löper stor risk att drabbas av osteoporos och frakturer, se vidare kapitel
7, Osteoporos. Patienterna behöver få råd om att vara så fysiskt aktiva som möjligt i det
dagliga livet. Uppmuntra till fysisk aktivitet och ge enkla råd om motion.
Sjuksköterskan ska uppmärksamma patientens förändrade aktivitetsförmåga och kontakta
rehabiliteringspersonal och biståndsbedömare när så krävs.
Sömn
Försämrad sömn kan bero på hosta, kraftig slemproduktion, oro eller ångest. Detta kan ge
ökad trötthet på dagen. Hostan kan störa andra familjemedlemmar och ge patienten skuldkänslor. Vissa läkemedel kan ha störande inverkan på sömnen.
Enkla tips att ge till patienten:
Var aktiv under dagen.
Vila med huvudet högt.
Att försöka vara avslappnad.
Ät inte ett huvudmål på kvällen.
Lägg dig inte hungrig.
Drick varm, klar dryck.
Smärta
Muskelspänningar på grund av det ökade andningsarbetet och oron att inte få luft, kan på
sikt leda till smärtor och stelhet. Osteoporos kan i senare skede leda till smärtor från
kotkompressioner och frakturer. Sjuksköterskan kan i första hand ge farmakologisk
behandling. Kontakt kan även tas med sjukgymnast, se kapitel 10, Rehabilitering vid KOL,
under rubrik Muskelspänning, smärta och oro.
Psykosocialt
Depression, ångest och oro är vanligt förekommande. Var uppmärksam på depressionstecken; pessimism, hopplöshet och mindervärdeskänslor. Det kan finnas ett värde att träffa
andra patienter via exempelvis en KOL-skola eller patientförening. Läkare bör kontaktas för
eventuell medicinsk behandling mot depression. För stödsamtal kan kurator, psykolog eller
diakon kontaktas, se vidare kapitel 13, Psykosocial ohälsa.
Välbefinnande
KOL förändrar livet och risk finns att den nedsatta orken leder till en begränsning av sociala
aktiviteter. Det kan vara viktigt att berätta för släkt och vänner om sin situation, för att få
förståelse. För att mäta livskvalitet kan olika formulär användas. De flesta livskvalitetformulär är inte reliabla på individnivå. De kan också vara tidskrävande. Ett exempel på
livskvalitetsformulär är CRQ (Chronic Respiratory Questionnaire). Ett livskvalitetsformulär
som är mer lätthanterligt är HAD-skalan (Hospital Anxiety and Depression scale), som kan
användas för screening avseende ångest och depression [19].
Sidan 44 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Omvårdnad inom primärvård, länssjukvård och kommun
Primärvård
KOL-sjuksköterskan har följande uppgift:
Att finna patienterna i ett tidigt skede.
Medverka i utredning.
Ansvara för stor del av patientundervisning.
Vara ett stöd för patienten och att tidigt upptäcka tecken på försämringsskov.
Ge behandling på mottagningen.
Behandling sker individuellt och i samråd med patientens läkare. Några primärvårdsenheter
bedriver KOL-mottagning och/eller KOL-skola, se vidare kapitel 1, Vårdstandard och
kapitel 16, Patientutbildning, under rubrik Organiserad information samt bilaga 6 och 7.
Länssjukvård, SÄS
Patienter med försämring i sin sjukdom, har stort vårdbehov såväl omvårdnadsmässigt
som medicinskt. Sjuksköterskan utför och utvärderar läkarens ordinationer. Omvårdnadspersonalen gör fortlöpande utvärderingar av givna ordinationer och observerar kontinuerligt
patientens status.
Många patienter med KOL har inte varit i kontakt med sjukvården tidigare, utan söker vård
först i ett senare skede av sjukdomen. De får ofta intensivbehandling med läkemedel och
syrgas. De kan också vara i behov av medicinteknisk utrustning.
Kommunal hälso- och sjukvård
Hemsjukvårdspatienten är oftast äldre och har ofta flera olika åkommor. För att uppnå största
möjliga välbefinnande bör vården utgå från ett helhetstänkande; här har sjuksköterskan en
viktig roll och nyckelfunktion. Ett nära samarbete med primärvård/länssjukvård är en
förutsättning. Varje vårdtagare inom hemsjukvården ska ha en PAL (patientansvarig läkare)
och en PAS (patientansvarig sjuksköterska).
För att underlätta vården av patienter med KOL i hemsjukvården bör det finnas:
Klar diagnos alternativt pågående utredning.
Tydliga medicinska ordinationer och en välfungerande överrapportering vid eventuella
förändringar.
Individuell behandlingsplan vid försämring.
Tydliga instruktioner för handhavande av medicinskteknisk utrustning.
En stor del av vården inom hemsjukvård utförs av delegerad hemtjänstpersonal med
varierande utbildning. En stor uppgift för kommunsjuksköterskan är därför att delegera,
utbilda och handleda omvårdnadspersonal.
Sidan 45 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 10
- Rehabilitering vid KOL
Sjukgymnastik
Patienter med KOL har en energikrävande andning och de upplever successivt ökade
andningsproblem. Aktivitetsgraden är nedsatt och livskvaliteten är sänkt. Patienter med
KOL anpassar sig till ett inaktivt och stillasittande liv. Omhändertagande och behandling
hos sjukgymnast syftar till att förbättra, bibehålla eller kompensera de funktions- och
rörelseproblem som sjukdomen orsakar. Sjukgymnasten kan vara behjälplig vid symtom
som nedsatt fysisk kapacitet, dyspné, hypersekretion, muskelspänning, smärta, oro och
inkontinens. Sjukgymnasten har dessutom en viktig roll i patientutbildning och är en viktig
del i teamet runt patienten [19].
Andningsteknik och sekreteliminering
Patienter med KOL upplever successivt ökade problem med dyspné. Till en början främst vid
fysisk ansträngning, men i ett senare stadium av sjukdomen, även i vila. Många patienter har
problem med hypersekretion och sekretstagnation, vilket ofta medför hosta, bronkspasm och
ökad risk för luftvägsinfektioner. För patienter som är immobiliserade eller kraftigt allmänpåverkade ökar risken för sekretstagnation [19].
Andningsteknik bör tränas både i vila och under fysisk ansträngning. De vanligaste
teknikerna är djupandning (diafragmaandning) och motståndsandning. Syftet är bl.a. att
minska dyspnén, öka tidalvolymen, förbättra syresättningen och sänka andningsfrekvensen.
Det är viktigt ur ett psykologiskt perspektiv att behärska en god andningsteknik för att kunna
kontrollera situationer med dyspné [19, 2].
Motståndsandning, Positive Expiratory Pressure (PEP) kan åstadkommas genom sluten
läppandning eller med hjälp av olika slags andningsredskap, t.ex. BA-tube. Det är viktigt att
tekniken lärs ut och att motståndet provas ut individuellt [19].
Motståndsandning höjer temporärt den funktionella residualkapaciteten vilket gör att
luftvägarna öppnas upp mer. Vid försök till sekreteliminering varvas andningsövningar och
huffing eller hosta. Huffing innebär att en forcerad utandning görs med speciell teknik för att
minska bronkspasm och belastning på bäckenbotten [2]. Att vara fysiskt aktiv medför ökad
ventilation som påverkar ventilationsdistributionen vilket kan underlätta sekreteliminering
[19]. Hos patienter som drabbats av försämringsskov med mycket sekret har det visat sig att
sjukgymnaståtgärder ledde till ökad sekreteliminering [20].
Sjukgymnasten bör kunna instruera inhalationsteknik för patienter som fått dosinhalator eller
nebulisator.
Fysisk träning
Det är vanligt med nedsatt fysisk prestationsförmåga hos patienter med KOL. De har både
nedsatt kardiovaskulär kapacitet i jämförelse med friska och en nedsatt perifier muskelstyrka
Sidan 46 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
och uthållighet. Den perifiera muskelstyrkan är främst nedsatt i nedre extremiteter. På grund
av hyperinflation, immobilisering och förändrat andningsarbete kan rörligheten i främst
bröstkorg, nacke och skuldror vara nedsatt [19].
Fysisk träning har visat sig ha positiva effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Efter en
träningsperiod förbättras den fysiska kapaciteten och patienterna blir mindre rädda för att
anstränga sig och mer fysiskt aktiva i det dagliga livet. Livskvaliteten förbättras och känslan
av välmående ökar. Dock har det ej kunnat påvisats någon förändring av lungfunktionen.
Träningen bör vara allsidig och innehålla konditionsträning, rörelseträning samt styrketräning i form av uthållighetsstyrka. Träningen bör inledningsvis ske under ledning av sjukgymnast för att senare skötas på egen hand. I samband med träning bör inte saturationen
understiga 90 %. Patienter med låga BMI-värden bör rekommenderas tillförsel av extra
näringsämnen i samband med träning. Premedicinering med bronkvidgande medicin kan
rekommenderas till dem som brukar ha hjälp av medicinen. Rekommendationer i upplägg av
konditions-, rörelse- och styrketräning finns beskrivet i FYSS (FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) [21], se vidare kapitel 11, Fysisk aktivitet på recept
(FaR).
Muskelspänning, smärta och oro
På grund av ökat andningsarbete kan patienten få smärta och spänningar i främst nack- och
skuldermuskulatur [21]. Faktorer som smärta, muskelvärk, stress och oro kan bidra till en
ökad dyspné [19]. Andningsarbetet kan ske mer effektivt med en avspänd muskulatur. Olika
viloställningar i sittande och liggande kan ge stöd åt accessoriska andningsmuskler vilket
minskar spänningsgraden och underlättar andningsarbetet [2].
Sjukgymnasten kan hjälpa till att lindra muskelspänning, smärta och oro med olika
behandlingsmetoder så som avspänning, massage, TENS, akupunktur, värme och kyla.
Bäckenbottenträning
Bland de mest kända riskfaktorerna för ansträngningsinkontinens hos kvinnor är
luftrörssjukdomar med kraftig hosta som belastar bäckenbottenmuskulaturen [22].
Inkontinensbesvär hos kvinnor med KOL bör uppmärksammas och patienten remitteras
till sjukgymnast. Patienten bör lära sig att träna bäckenbottenmuskulaturen och träna såväl
uthållighets som maximal styrka samt lära sig att använda huffing istället för vanlig
hostteknik för att avlasta bäckenbotten. Genom läkare kan patienten få råd om medicin
samt vid behov remitteras till uroterapeut eller operation [2].
Bedömning och utvärdering
Sjukgymnastisk behandling ska följas upp och utvärderas. Utvärdering kan ske på olika
nivåer. Syftet är att utvärdera på samma nivå som behandlingen skett. Exempel på nivåer är
WHO:s klassificeringssystem International Classification of Functioning, Disabilaty and
Health (ICF): Kroppsfunktioner och anatomisk struktur, aktiviteter på den personliga nivån
och delaktighet på social och samhällsnivå [1, 2, 4].
Sidan 47 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Exempel på utvärderingsinstrument på respektive nivå:
Kroppsfunktioner och anatomisk struktur:
Saturation, Visuell Analog Skala (VAS), Borg-skalan, Repetitionsmaximum (RM).
Aktiviteter på den personliga nivån:
6-minuters gångtest.
Delaktighet på social och samhällsnivå:
Short Form 36 (SF 36).
Sjukgymnastik inom primärvård, länssjukvård och
kommun
Primärvård
Vid distriktssjukgymnastiken kan patienter med både höga och låga lungfunktionsvärden
träna efter sin förmåga. Patienten remitteras från läkare eller KOL-sjuksköterska samt kan
själv söka till distriktssjukgymnastiken vid Primärvården Södra Älvsborg. I samråd med
patienten gör sjukgymnasten upp ett individuellt träningsprogram. Patientens allmäntillstånd
och symtom avgör sjukgymnastens åtgärder som kan bestå av:
Konditionsträning.
Perifer muskelträning.
Andnings- och hostteknikträning.
Rörelse och avslappningsövningar.
Bäckenbottenträning.
Smärtlindring.
Utprovning av andningsredskap.
Förskrivning av gånghjälpmedel.
Balans och styrketräning vid osteoporos.
Länssjukvård, SÄS
Inom länssjukvården träffar sjukgymnasten i regel bara inneliggande patienter. När en patient
med KOL blir inlagd på grund av försämrad andning, bör sjukgymnasten på den avdelningen
kontaktas för att hjälpa patienten med andningsteknik och sekreteliminering. Kan patienten ta
instruktioner kan han/hon bli instruerad i motståndsandning i form av sluten läppandning
eller med andningsredskap, t.ex. BA-tube eller PEP-mask. Patienter som har behov av, och
kan hantera en BA-tube, kan få hjälp med att få en utprovad för hembruk.
Under vårdtiden hjälper sjukgymnasten till med förflyttnings-, gång- och trappträning för
att patienten ska bli så välmobiliserad som möjligt. Enklare program för rörelse- och
perifierträning kan instrueras. Sjukgymnasten förskriver gånghjälpmedel för de inneliggande patienterna vid behov.
Vid smärta, oro och muskelspänning kan sjukgymnasten bidra med olika behandlingsmetoder i form av värme, massage, avspänning, taktil massage, TENS och akupunktur.
Sidan 48 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kommunal hälso- och sjukvård
I kommunal hälso- och sjukvård återfinns ofta patienter med en måttlig till svår KOL. De
är ofta äldre och har en rad andra sjukdomar utöver sin KOL-diagnos. Då sjukgymnast
kontaktas utförs en bedömning och om behov finns bestäms vilken form av insats eller
träning som är aktuell. Insats eller träning får ske utifrån patientens funktionsförmåga och
kan ske i hemmet eller polikliniskt hos den kommunala sjukgymnasten.
Sjukgymnastiska åtgärder:
Träningsprogram.
Instruktion i andningsteknik.
Sekreteliminering med motståndsandning
Förskrivning av förflyttnings- och gånghjälpmedel.
Översyn av förflyttningar.
Smärtbehandling.
Arbetet sker i nära samarbete med arbetsterapeut, sjuksköterska och omvårdnadspersonal. En
stor del av kommungymnastens roll är att handleda patient, närstående och personal.
För information om förskrivning av hjälpmedel, se Handbok för förskrivning av personliga
hjälpmedel, under rubrik Riktlinjer.
Arbetsterapi
Som följd av framskriden KOL får patienten ofta betydande nedsättning av sin förmåga att
utföra aktiviteter i det dagliga livet (ADL) [23]. Arbetsterapeuten arbetar med inriktning mot
dagliga aktiviteter för att lösa och/eller lindra de aktivitetsproblem som sjukdomen medför.
Med arbetsterapeutiska insatser kan patientens kapacitet vad gäller aktivitetsutförande och
självständighet förbättras [24].
Arbetsterapeuten arbetar enligt WHO:s klassificeringssystem, ICF (International
Classification of Functioning, Disability and Health) och utför bedömning och behandling
utifrån två nivåer: aktivitetsbegränsning och funktionsnedsättning. Aktivitetsbegränsning
definieras som svårigheter en person kan ha vid genomförande av aktiviteter. Funktionsnedsättning definieras som problem såsom en betydande avvikelse eller förlust i kroppsfunktion eller kroppsstruktur [25]. Arbetsterapeuten arbetar i samråd med patienten utifrån
dennes behov, önskemål och resurser.
Bedömning
Arbetsterapeuten kartlägger och bedömer aktivitetsbegränsning och funktionsnedsättning i
patientens vardag genom:
Aktivitetsanamnes: Utredning av tidigare aktivitetsförmåga, inklusive tidigare
arbetsterapi, hjälpmedel och boendemiljö.
Delaktighetsutredning: Roller, vanor, strategier och tidsanvändning.
Sidan 49 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Aktivitetsutredning: Aktivitetsförmåga i ADL - personlig vård, förflyttning,
boende/hushållsaktiviteter, arbete/utbildning och fritid.
Funktionsutredning: Fysisk-, psykisk- och kognitiv utredning.
Socialutredning: Stöd från omgivning, trygghet, säkerhet, hemtjänstinsatser.
Kartläggningen görs i form av intervjuer, självskattning, observation och bedömningar
[26, 27, 17].
Exempel på aktivitetsbegränsning vid KOL
Nedsatt förmåga att klara ADL - personlig vård, speciellt dusch och påklädning.
Nedsatt förmåga att klara boendeaktiviteter som t.ex. bädda, laga mat, dammsuga, tvätta
och handla.
Nedsatt förmåga att klara fritidsaktiviteter och sitt arbete.
Exempel på funktionsnedsättning vid KOL:
Trötthet, nedsatt andningsförmåga, muskelstyrka och uthållighet,
aptitlöshet/viktminskning.
Minnesnedsättning, nedsatt uppmärksamhet och inlärningsförmåga.
Nedsatt insikt och motivation m.m.
Svårigheter att upprätthålla normal dygnsrytm och koncentrationsförmåga.
Behandlingsmål
Patienten ska kunna prioritera och planera sina aktiviteter.
Patienten ska bli medveten om rätt andnings- och arbetsteknik.
Patienten ska klara personlig vård tillfredställande.
Patienten ska få en tillfredställande boende-, fritids- och arbetsstituation.
Öka kunskapen hos närstående och hemtjänstpersonal om sjukdomen och hur den
enskilde personen påverkas [2].
Behandling
Resultatet av kartläggningen ligger till grund för den fortsatta behandlingen. Åtgärderna
kan vara kompensatoriska, pedagogiska och/eller återträning [28].
Kompensatoriska åtgärder:
Förskrivning av hjälpmedel, exempelvis förhöjningar, sänghjälpmedel, hygienhjälpmedel och hjälpmedel för på- och avklädning.
Hembesök för bedömning/åtgärder i boendemiljön, exempelvis bostadsanpassningsåtgärder.
Pedagogiska åtgärder och/eller återträning:
Träning/rådgivning i energibesparande arbetssätt och ergonomi.
Sidan 50 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Pedagogisk intervention, information och aktivitetsträning, t.ex. genom KOL-skola.
En studie har visat att arbetsterapeutiska insatser leder till bättre förmåga att klara ADL. Det
är dock tydligt att ytterligare forskning behövs inom detta område [23]. Åtgärderna har starkt
stöd i beprövad erfarenhet. Patienter med KOL och deras behov av socialt- och ADL-mässigt
stöd är ofta försummat [26, 27, 17] och erfarenhetsmässigt noteras hjälpbehovet ofta sent.
Arbetsterapi inom primärvård, länssjukvård och
kommun
Primärvård
Patienter med KOL och nedsatt aktivitetsförmåga bör i tidigt skede erbjudas arbetsterapeutisk bedömning och behandling. I primärvården görs besök både polikliniskt och
genom hembesök.
Patienterna tar ofta kontakt själva, via närstående, personal eller kollegor på sjukhuset.
Det är viktigt med ett strukturerat arbetssätt kring patienten i primärvården, exempelvis
genom KOL-skola, där arbetsterapeuten ingår. Se vidare kapitel 16, Patientutbildning och
kapitel 1, Vårdstandard.
Kompensatoriska åtgärder:
Hjälpmedelsförskrivning av exempelvis duschpall, arbetsstol, toalettstolsförhöjning eller
elsängryggstöd.
Bostadsanpassningar genom exempelvis tröskelborttagning, anpassning av badrum och
trapphiss.
Pedagogiska åtgärder och/eller återträning:
Råd om energibesparande arbetssätt till exempel andningsteknik vid på- och avklädning.
Länssjukvård, SÄS
De patienter med KOL som arbetsterapeuten på sjukhuset träffar, har ofta levt med sin KOL
under flera år och inkommer först vid försämring. När avdelningspersonalen kontaktar
arbetsterapeuten är det oftast på grund av ökat hjälpmedelsbehov eller då de upplever att
aktivitetsförmågan på något sätt har förändrats. I det senare fallet önskas ofta en ADLbedömning inför vårdplanering. ADL-bedömning görs utifrån Sunnaas ADL-index.
Kompensatoriska åtgärder:
Hjälpmedelsförskrivning, t.ex. rullstol, griptång och strumppådragare. Behov av övriga
hjälpmedel sker oftast i samband med utskrivning genom överrapportering till arbetsterapeut i primärvård eller kommun. Inneliggande eller polikliniska patienter med KOL,
som har eller får rullstol och samtidigt har eller får syrgas, behöver en hållare att sätta
på rullstolen för att förvara syrgasflaskan i. Remiss från lungkliniken eller lungmottagningen skickas till Centrala arbetsterapin för montering.
Sidan 51 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Pedagogiska åtgärder och/eller återträning:
Information om energibesparande arbetssätt samt andningsteknik i aktivitet.
Kommunal hälso- och sjukvård
När arbetsterapeuten i kommunen träffar patienter med KOL, har dessa ofta en kraftig
aktivitetsbegränsning och mycket nedsatt funktionsförmåga. Patienterna är ofta äldre och har
haft en längre tids hypoxi, vilket kan medföra nedsatt inlärningsförmåga. Repetition och
tålamod är därför en nödvändig förutsättning för framgång [5].
Nära samverkan mellan arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktsköterska och ansvarig läkare
är viktiga delar i patientomhändertagandet [2]. Särskilt viktigt är att öka kunskapen hos
närstående och hemtjänstpersonal om sjukdomen och hur den enskilde personen påverkas.
I kommunal hemsjukvård görs hembesök. Remiss behövs inte, patienten hör oftast av sig
själv eller tar kontakt via närstående, personal eller kollegor på sjukhuset. Hjälpbehovet
varierar mycket beroende på i vilket skede av sjukdomen patienten befinner sig.
Kompensatoriska åtgärder:
Hjälpmedelsutprovning till exempel duschpall, arbetsstol, toalettstolsförhöjning och
elsängryggstöd.
Bostadsanpassning, t.ex. tröskelborttagning, anpassning av badrum och trapphiss.
Pedagogiska åtgärder och/eller återträning:
Råd om energibesparande arbetssätt, t.ex. andningsteknik vid på- och avklädning.
Läs mer
För ytterligare information om arbetsterapi och KOL, se Arbetsterapiprogram för
personer med KOL, medicinkliniken, Oskarshamn.
För information om förskrivning av hjälpmedel, se Handbok för förskrivning av
personliga hjälpmedel.
Sidan 52 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 11
- Fysisk aktivitet på Recept (FaR)
Nedsatt fysisk prestationsförmåga är vanligt hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Fysisk aktivitet på recept (FaR) kan vara ett komplement till eller ersättning för
läkemedel. FaR utgår från FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), som är en informationsbank för personal verksamma inom hälso- och sjukvård.
Den består av en sammanfattning av dagens kunskapsläge och hur olika sjukdomstillstånd
kan förebyggas och behandlas med fysisk aktivitet.
När FaR-recept ordineras finns en modell innefattande tre nivåer. De flesta recept ges för
nivå ett som innebär egenträning. Nivå två innebär hänvisning till föreningars ordinarie
aktivitetsutbud. På tredje nivån kan hänvisning ske till speciellt anpassade motionsgrupper
med lågintensiv motion som passar den ovane motionären.
Inom primärvården i Sjuhärad finns två FaR-utvecklare som ansvarar för arbetet med att
implementera FaR inom primärvårdens verksamheter; en för Borås/Bollebygd och en för
MUST-området (Mark, Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo). Arbetet påbörjades 2004.
Utbildning av receptutfärdare, med befogenhet att utfärda fysisk aktivitet på recept, har
genomförts inom primärvården av FaR-utvecklarna. I primärvårdsområdet Borås/Bollebygd
och MUST (Mark, Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo) är det legitimerad hälso- och
sjukvårdspersonal som har rätt att ordinera FaR [29].
Sidan 53 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 12
- Kost vid KOL
Malnutrition och fetma
Hos patienter med KOL förekommer både malnutrition och fetma, tillstånd som båda kan
påverka livskvalitet och resultat av annan behandling negativt. Adekvat kost i kombination
med individuellt anpassad fysisk aktivitet är därför viktiga faktorer för att bibehålla
normalvikt alternativt motverka malnutrition eller fetma samt bibehålla muskelmassa. Vikt
mellan BMI 20-25 motsvarar normalvikt, men vid långtidsuppföljning har det konstaterats
att patienter med BMI 25-29 haft bäst prognos för sin sjukdom. Viktstabilitet är då önskvärd
[2, 22].
Vid malnutrition försämras hjärt- och andningsmuskulatur med avseende på styrka och
funktion på motsvarande sätt som skelettmuskulatur [30, 5]. Det krävs minst en veckas
fullgod näringstillförsel för en gravt malnutrierad patient innan denna kan börja träna utan
att riskera komplikationer från hjärt- och andningsmuskulatur. Det krävs 45 dagars fullgod
näringstillförsel för att komma upp i "normal" muskelstyrka [30].
Viktanamnes vid KOL är av största värde för att tidigt uppmärksamma viktförlust, då det är
lättare att förebygga malnutrition än att häva den. Vid försämring av sjukdomen är medelviktförlusten cirka 2 kg. Observera att ofrivillig viktsförlust överstigande 5 % oberoende av
ursprungsvikt är av klinisk betydelse [30, 2, 31, 32, 5].
Bedömning av nutritionsstatus
Vikt bör mätas regelbundet redan vid lindrig KOL då patienten besöker sin vårdgivare.
Patienten ska rådas att själv följa upp sin vikt regelbundet, exempelvis 1 gång/månad [2, 5].
För att avgöra patientens nutritionsstatus och eventuellt behov av nutritionsbehandling kan
nutritionsscreening användas. I primärvård används lämpligen blanketten Utvärdering av
nutritionsstatus, bilaga 4 [2].
Inom länssjukvård (SÄS) används blanketten Nutritionsscreening, bilaga 3. Den är något
mer detaljerad och lämplig för att hjälpa personal att avgöra när dietist ska konsulteras.
Indikationer för malnutritionsrisk är:
Ofrivillig viktsförlust, mer än 5 % av ursprungsvikt.
Lågt BMI <20 (se tabell nedan).
Infektionsskov.
Nedsatt aptit.
Tugg- eller sväljproblem.
[33, 34]
Sidan 54 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Klassificering av BMI
BMI
För äldre och kroniskt sjuka föreslås
<16
Svår undervikt
<20
20-25
Undervikt
Normalvikt
25-30
Övervikt
30-35
Fetma grad I
35-40
Fetma grad II
>40
Fetma grad III
<22
Undervikt*
*BMI = 22 kan dock vara normalt om det gäller stabil vikt utan viktminskning [32].
Nutritionsbehandling
Dietistens nutritionsbehandling utgår från kostanamnes. Individuella kostråd ges med
hänsyn till tidigare kostvanor, fysisk förmåga och social situation. Dietist näringsberäknar
kostanamnesen och har denna som utgångspunkt för rådgivning. Vid behov av viktminskning bör patienten få långsiktigt stöd av dietist. Viktminskning bör ske långsamt och
i kombination med individuellt avpassad fysisk aktivitet för att bibehålla muskelmassa och
andningsfunktion [5].
För malnutrierade patienter kan det krävas ett mycket förhöjt energiintag under en längre
period för att åstadkomma viktåterhämtning [2, 5].
Intaget av kalcium och vitamin D bedöms och säkerställs för att minimera bristande intag
som orsak till osteoporos [5].
Uppföljning av nutritionsbehandling sker genom återbesök till dietistmottagning som kan
kompletteras med telefonrådgivning efter patientens behov och förmåga. För inneliggande
patienter på Hjärt-lungkliniken görs uppföljning i form av dietistkonsultation på avdelningen.
En bra modell för individuell nutritionsbehandling vid KOL finns i Nationellt vårdprogram,
nivå 3, punkt 2.2, Nutritionsbehandlingens omfattning och uppläggning [2].
Nutritionsepikris
Patientens nutritionsstatus, kostsituation och eventuella nutritionsbehandling ska
överrapporteras mellan olika vårdgivare och kräver uppföljning, se kapitel 1, Vårdstandard.
Sidan 55 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Dietistkontakt inom primärvård, länssjukvård och
kommun
Primärvård och Länssjukvård
Dietist tar emot patient på remiss, efter säkerställd KOL-diagnos.
Dietist inom primärvården Borås-Bollebygd, Ulricehamn och Tranemo deltar i KOLskola inom området.
Patient med fetma (BMI >30) remitteras även till sjukgymnast för träning så att
muskelmassa i möjligaste mån bibehålls under viktminskningen. Patient inom primärvård Borås-Bollebygd remitteras till dietist inom primärvårdsområdet. Patienter inom
primärvården MUST remitteras till dietist vid SÄS Skene. Övriga områden saknar
dietist.
Patient med risk för malnutrition bör remitteras för nutritionsbehandling till dietist då
åtgärderna enligt bilaga 5, Åtgärder vid KOL och samtidig malnutrition, inte förmått
hejda malnutrition. Patient med patientansvarig läkare inom SÄS remitteras till dietist
inom SÄS. Patient med patientansvarig läkare inom primärvårdsområdena BoråsBollebygd, Ulricehamn, Tranemo, Herrljunga remitteras för närvarande till dietist, SÄS
Borås och patient med patientansvarig läkare inom primärvården Mark, Svenljunga
remitteras till dietist, SÄS Skene.
Kommunal hälso- och sjukvård
Regionen har ett ansvar att vid behov tillhandahålla dietist för patienter i kommunal hälsooch sjukvård [39]. I Marks kommun finns dietist, vilken inte har någon regelrätt patientkontakt utan konsulteras av personal inom kommunen. I övriga delar av Sjuhärad saknas
dietisttjänst.
Förslag på uppföljning av patienter med KOL och nutritionsproblem
Inom primärvård
Registrering av andel patienter med utförd viktkontroll senaste 12 månaderna [5].
Inom specialistsjukvård
Registrering av andel patienter vars vikt och längd kontrollerats vid återbesök. Registrering
av andel underviktiga patienter vid nybesök respektive återbesök. Hur stor andel patienter
med viktkontroll som får efterföljande råd om koståtgärder [5].
Sidan 56 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 13
- Psykosocial ohälsa
Livssituationen förändras vid KOL. Förutom de uppenbara fysiska effekterna av sjukdomen
så påverkas ofta hela människans sammanhang och identitet.
Undersökningar visar att psykosociala störningar är vanligt vid KOL. Ångest, depression
och rädsla för minskad funktionskapacitet förekommer i hög grad. Följden kan bli ökad
social isolering och ensamhet.
Ofta är KOL-patientens hela sociala situation starkt påverkad även vid lindrig KOL. I vårt
samhälle, där arbetet i hög grad är en del av identiteten och där arbetsplatsen har stor
betydelse i vårt sociala umgängesmönster, påverkar alla dessa förändringar en människas
psykosociala mående i hög grad. Patienten kan bli tvungen att byta arbete, gå ner i arbetstid,
bli sjukskriven eller erhålla sjukersättning vilket i sin tur kan leda till kännbara ekonomiska
konsekvenser.
Även annat socialt umgänge krymper i regel då patienten inte orkar vara aktiv i föreningar,
idka hobbies och intressen på samma sätt som tidigare. Partner, familj och vänner påverkas
och patientens känsla av sammanhang och roll i familjelivet förändras.
Att drabbas av en kronisk sjukdom påverkar en människas sätt att se på sig själv, sin självbild. Att förlora fysisk förmåga, arbete, social position, roll och vänner leder till någon form
av sorgereaktion. Det är normalt och helt adekvat.
Många patienter med KOL bär på skuldkänslor då sambandet mellan rökning och KOL är
vetenskapligt bevisat. Beroende på hur känslan av skuld yttrar sig, kan det vara av största
vikt att patienten får gå i samtalsterapi.
Kurator/psykoterapeut inom primärvård, länssjukvård
och kommun
Primärvård
Det är viktigt att patienten tidigt får hjälp att lära sig hantera den ångest som ofta kommer
vid känslan av andnöd. Patienten bör få denna kunskap tidigt i sjukdomsförloppet för att
förstå sambandet och att ångesten inte är en sjukdom i sig.
Samtliga primärvårdsenheter i Sjuhärad har anställda psykoterapeuter eller psykologer,
dock ej kuratorer. Läkaren har ett ansvar att vid behov informera om möjligheten till att
få en kuratorskontakt och remittera vidare, se kapitel 1, Vårdstandard.
Länssjukvård, SÄS
I samband med att en patient med KOL uppsöker lungmottagning eller är inlagd på
avdelningen kan patienten remitteras av läkare, sjuksköterska och undersköterska till kurator.
Sidan 57 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Patienten kan även själv ta kontakt om så önskas. Det finns idag kuratorer både vid SÄS
Borås och SÄS Skene.
Vid remiss har kuratorn ett första orienterande bedömningssamtal där patienten har möjlighet
att berätta om sin situation, både fysiskt och psykiskt. Utifrån det första samtalet erbjuder
kuratorn olika behandlingsalternativ, vilka kan vara någon form av samtal såsom stödsamtal,
krissamtal och terapi. Kuratorn kan även informera patienten om andra samhällsinstanser,
patientföreningar och patienträttigheter m.m. Kuratorn kan även vara behjälplig att ta kontakt
med andra myndigheter och söka ekonomiskt stöd.
Kommunal hälso- och sjukvård
Vårdtagare i kommunal hälso- och sjukvård har sin PAL i primärvården och kan remitteras
till psykoterapeut eller psykolog på samma sätt som primärvårdspatienter. Det finns ingen
utarbetad strategi då en patient i kommunal hälso- och sjukvård har behov av kuratorskontakt.
Sidan 58 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 14
- Medicinteknik
Medicinsk teknik (MT) är lokaliserat på SÄS Borås. MT har hand om all medicinteknisk
utrustning på sjukhuset inklusive andningshjälpmedel. MT genomför inköp, ankomstkontroll,
förebyggande underhåll samt reparationer gällande andningshjälpmedel. De tillhandahåller
vissa hjälpmedel för medicinsk behandling i hemmet, t.ex. oxygenkoncentratorer.
När en patient är i behov av oxygenkoncentrator i hemmet skickas en ordination till hjälpmedelssamordnaren, som vidarebefordrar den till MT. MT lämnar ut koncentratorn till
Lungsektionen, som instruerar patient/närstående/personal i handhavande. I de fall där
möjlighet ges åker MT tillsammans med syrgassköterska hem till patienten och installerar
koncentratorn. Patienten/närstående/personal instrueras i handhavandet. Hembesök görs
cirka var femte månad i samband med att service på oxygenkoncentratorerna görs.
Sidan 59 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 15
- Prevention
Rökstopp
Att förebygga uppkomst av KOL eller lindra symtom handlar uteslutande om att sluta röka,
eller än hellre, att aldrig börja!
Nästan all rökdebut sker i ungdomsåren. Primärpreventivt arbete, syftande till att förhindra
ungdomars rökdebut, är därför av yttersta vikt. Information, arbete i syfte att ändra attityder
till rökning och föredöme från äldre är därför viktigt.
Behandling av tobaksberoende är den viktigaste åtgärden vid KOL och ju tidigare rökstopp
kan komma till stånd i sjukdomsförloppet, ju bättre är prognosen.
Det är väl styrkt i vetenskapliga studier att såväl kort, strukturerad rådgivning som behandling med nikotinersättningsmedel fungerar väl.
Kort rådgivning kan utföras på fem minuter eller mindre inom ramen för det vardagliga
patientarbetet inom hälso- och sjukvården. En modell som har visat sig vara värdefull och
kostnadseffektiv är Två enkla frågor, bilaga 8. Effekten av denna insats är stor, och till
skillnad från en del andra åtgärder för rökstopp, är den väldokumenterad i vetenskapliga
arbeten. 2-3 % av alla rökare slutar på grund av denna enkla åtgärd, vilket har mycket stor
betydelse på befolkningsnivå.
Mer tidskrävande insatser från sjukvårdspersonal i form av längre rådgivning eller fler besök
kan ge en ytterligare ökning av antalet personer som slutar röka. Vid sådana mer intensiva
insatser är resultaten likvärdiga mellan rökavvänjning i grupp och individuellt.
Det är samhällsekonomiskt lönsamt att identifiera och informera rökare. Kostnaden per
räddat år av liv är 5 000-15 000 kronor med rådgivningsmetoden, och 30 000-80 000 kronor
med hjälp av nikotinersättningsmedel. Dessa kostnader är förhållandevis låga jämfört med
många andra åtgärder inom sjukvården.
Under ett år besöker 40 % av svenska befolkningen sjukvården. Sjukvården har därmed en
stor potentiell möjlighet att påverka rökare genom det naturliga mötet. Dels fråga om de
röker och dels uppmana dem att sluta. Studier visar att sjukvården är dålig på att tillfråga
rökare om deras rökvanor.
Primärvården har en viktig roll i det preventiva arbetet [2, 5].
Rökavvänjning i Sjuhärad
I Västra Götalandregionen bedrivs i Folkhälsoinstitutets regi, Tobakspreventivt Center Väst.
Deras uppdrag är att lokalt och regionalt stödja arbetet mot tobak. De arrangerar utbildningar
i tobakskunskap och bedriver metodutveckling i samverkan med befintliga verksamheter i
Sidan 60 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
regionen samt projekt ingående i folkhälsoinstitutets kompetensutvecklingsprogram. I uppdraget ingår också att stödja och utveckla den lokala verksamheten med rökavvänjning. De
har ett lokalt register över rökavvänjare, som kan få stöd och utveckling genom rökavvänjningsverksamhet.
Tobakspreventivt Center Väst riktar sig bland annat till nyckelgrupper i landsting, kommuner
och andra organisationer i Västra Götalandsregionen såsom vårdpersonal, skolpersonal och
apotekspersonal [35].
I Sjuhäradsregionen finns ett antal utbildade rökavvänjare. Vissa primärvårdsenheter
bedriver rökavvänjning i grupp, andra individuellt medan några valt att kombinera de båda
modellerna.
Ett exempel på en primärvårdsenhet som arrangerar rökavvänjning i grupp är Hälsoenheten
i Borås-Bollebygd. Under tre månader träffas deltagarna vid åtta tillfällen i en grupp om tio
personer. Ansvarig för rökavvänjningen är en distriktssköterska med specialistkompetens
inom astma/KOL samt rökavvänjning. Vid något grupptillfälle medverkar även andra
resurser som exempelvis läkare.
I korthet ser modellen ut som följande:
Kontakt för motivationsbedömning.
Kartläggning av tidigare bruk och misslyckande.
Kartläggning av nuvarande bruk och hinder.
Förändra vanor och bruk.
Kartläggning av risksituationer och förhindra återfall.
Sidan 61 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 16
- Patientutbildning
Det är viktigt att få kunskap om diagnosen, både för den drabbade och närstående.
Organiserad information
Skriftlig information i form av broschyrer om KOL och rökavvänjning ska finnas i primärvård och på sjukhus. De bör lämnas ut i samband med besök hos läkare, sköterska eller
annan vårdpersonal som komplement till muntlig information. Vilka broschyrer som ska
finnas är upp till varje verksamhet att ta ställning till. Broschyrerna bör ses över och
uppdateras med jämna mellanrum.
Organiserad information kan ges såväl individuellt som i grupp. Två modeller som
rekommenderas är KOL-skola och KOL-mottagning.
KOL-skola
KOL-skola är en gruppverksamhet. Ett antal patienter inbjuds till att vid några tillfällen
erhålla information om sjukdomen, dess påverkan och behandling. Information ges av de
yrkeskategorier som i olika avseenden kan vara inkopplade kring KOL-patienten, t.ex.
läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och kurator.
På Ulricehamns vårdcentral bedrivs sedan 2004 en KOL-skola. I Ulricehamn omfattar KOLskolan tre tillfällen, där varje tillfälle är två timmar långt. För närvarande finns ingen KOLskola på SÄS; istället kommer en KOL-skola under primärvårdens regi att startas. Denna
KOL-skola är under uppbyggnad.
Fördelar med KOL-skola kan vara gruppdynamiken, gemenskapen, att informationen ges av
olika yrkeskategorier och att flera, både patienter men även närstående, kan delta. Nackdelar
kan vara att patienten inte kan få hjälp med en gång, det kan vara svårt att administrera och
organisera en KOL-skola.
KOL-mottagning
Det har visat sig att ett strukturerat omhändertagande av KOL-patienter i primärvården är
viktigt. Flera primärvårdsenheter i landet har idag särskilda KOL-mottagningar. Organiserad
KOL-mottagning finns dock inte utvecklat i Sjuhäradsområdet idag. KOL-mottagningen kan
ledas av en sköterska med fördjupade kunskaper inom lungmedicin.
Fördelar med en KOL-mottagning kan vara att den är enkel att starta upp, kräver mindre
personalresurser, patienten kan få individuell hjälp utan långa väntetider och kan följas upp
regelbundet. Nackdelen är att informationen endast ges av en yrkeskategori.
Förslag på upplägg av KOL-mottagning (bilaga 6) och KOL-skola (bilaga 7) har tagits fram
av vårdprogramsgruppen, vilka kan användas för att underlätta en uppstart av någon av dessa
verksamheter.
Sidan 62 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 17
- Patientföreningar
Att leva med diagnosen KOL ställer krav både på den enskilde men även på familj och
vänner. Fritidsintressen och det sociala livet kan bli lidande och det kan vara svårt att hantera
situationen. För många kan det underlätta att prata med andra i en liknande situation.
Genom Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund kan patienter med KOL få hjälp att komma i
kontakt med lokala patientföreningar. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund har idag 44 000
medlemmar organiserade i 165 lokalföreningar runt om i landet. I Sjuhäradsregionen finns
två föreningar; en i Borås och en i Mark.
Patientföreningarnas utbud varierar något men de flesta erbjuder följande:
Hjälp med livsstilsförändringar i Hjärt.& Lungskolan.
Studiecirklar, utflykter och studiebesök.
Samtalsgrupper.
Motionsgrupper anpassade efter behov.
Rökavvänjning.
Andra aktiviteter: bowling, boule och qi-gong.
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund
www.hjart-lung.se
Lokala föreningar
Borås
Norrby Tvärgata 11, 5 tr
504 37 Borås
Tfn: 033 - 12 29 15
Mark
Postadress:
c/o Irene Sandell
Törestorp
519 96 Fotskäl
Besöksadress:
Textilgatan 1
511 61 Skene
Tfn: 0320 - 331 45
Sidan 63 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 18
- Organisation/ansvars- och rollfördelning vid vård
av patienter med KOL i Sjuhäradsregionen
Västra Götalandsregionen har det övergripande hälso- och sjukvårdsansvaret för länets
invånare. Regionen har även ett ansvar för läkar- och specialistinsatser samt de hjälpmedel
som inte är ett ansvar för kommunen. Kommunerna ansvarar för omvårdnad och hälso- och
sjukvårdsinsatser i ordinärt och särskilt boende.
Nedan beskrivs respektive huvudmans ansvar/organisation, roll, utrustning samt kompetens i
Sjuhärad. Innehållet ska ses som en vårdstandard. Inom vissa områden har referensgruppen
sett behov av förbättringar och nya vårdstandards har skapats, se kapitel 1, Vårdstandard.
Länssjukvård
Ansvar/organisation
Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) bedriver specialiserad sjukvård i Borås och Skene. Patienter
med KOL tas om hand på Hjärt-lungkliniken i Borås och på medicinkliniken i Skene [36].
Rollfördelning
Hjärt-lungklinik, lungsektionen
Handläggning och uppföljning av remissfall.
Utredning och uppföljning av patient med hotande eller manifest respirationsinsufficiens.
Utredning inför kirurgisk behandling.
Uppmuntra till rökstopp.
Omhändertagande av patienter med försämringsskov, framför allt vid respiratorisk
insufficiens med koldioxidretention, i vissa fall med beredskap för NIPPV.
Ansvar för hemoxygenbehandling (HemLox).
Utbildnings och utvecklingsansvar inom KOL-området.
Kompetens och utrustning
Hjärt-lungklinik, lungsektionen
Personal
Läkare med specialistkompetens i lungsjukdomar. Fortgående vidareutbildning enligt
Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF).
Sjuksköterskor med erfarenhet av lungsjukvård och teoretisk kunskap om lungsjukvård
motsvarande 5 poäng samt med speciell träning i inhalationsteknik och utbildning i
arteriell blodgasprovtagning.
Undersköterskor med erfarenhet av lungsjukvård.
Sidan 64 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Sjukgymnast med utbildning inom lungmedicin motsvarande 5 poäng på högskola
önskvärd.
Dietist med utbildning i utvärdering av nutritionsstatus samt kostrådgivning till patienter
med KOL.
Arbetsterapeut med kunskap om KOL-patienter. Utbildning i ergonomisk rådgivning
och hjälpmedelsutprovning.
Kurator med kunskap om KOL-patienter.
Oxygensjuksköterska med erfarenhet av oxygenbehandling i hemmet samt fungerande
samarbete med tekniker med kunskap om oxygenbehandling.
Utrustning
Oxygenflödesmätare med decilitergradering.
Nebulisatorer.
Blodgasutrustning (provtagningsmaterial + tillgång till analysator).
Tillgång till lungradiologi med CT och HRCT (high resolution computed tomography).
Tillgång till ventilations- och perfusionsscintigrafi.
I förekommande fall apparatur för NIPPV.
Spirometer.
BA-tube med manometer.
Pulsoximeter.
PEF-mätare.
Undervisningsmaterial (inhalatorer för demonstration).
Medicinklinik, Skene
Personal
Konsultation av läkare med specialistkompetens i lungsjukdomar.
Personal med vana att instruera i inhalationsteknik samt kunskap om tobaksberoende.
Sjuksköterska med kunskap om KOL och intresse för omvårdnad och nutrition av KOLpatienter.
Sjukgymnast med utbildning inom lungmedicin motsvarande 5 poäng på högskola
önskvärd.
Arbetsterapeut med KOL erfarenhet.
Dietist med KOL-erfarenhet.
Kurator med erfarenhet av patienter med KOL.
För hemoxygenbehandling krävs oxygensjuksköterska med erfarenhet av
oxygenbehandling i hemmet samt fungerande samarbete med tekniker med kunskap om
oxygenbehandling
Utrustning
Oxygenflödesmätare med decilitergradering.
Sidan 65 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Nebulisatorer.
PEF-mätare.
Pulsoximeter.
Blodgasutrustning (provtagningsmaterial + tillgång till analysator).
Spirometer.
BA-tube med manometer för utprovning.
Undervisningsmaterial (inhalatorer för demonstration).
Tillgång till lungradiologi med CT och HRCT.
Primärvård
Ansvar/organisation
I Sjuhäradsregionen finns för närvarande 20 primärvårdsenheter.
Primärvården ansvarar för den del av öppna vården som faller inom den allmänmedicinska
specialiteten, vård som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan
specialiserad kompetens. Primärvården utgör basen i hälso- och sjukvården och ska ta emot
patienter utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder, kön eller patientgrupp. Insatserna ska
omfatta rådgivning, förebyggande arbete, diagnostik, behandling, omvårdnad och rehabilitering. Primärvården gör en första bedömning som sedan ligger till grund för fortsatt
prioritering.
Primärvården har en särskilt viktig roll för att ge människor med kroniska sjukdomar den
kontinuerliga vård och omsorg de behöver.
Primärvården har i uppgift att stödja människor i deras strävan att ta ansvar för sin hälsa,
hantera sin livssituation och/eller ändra sina levnadsvanor. På befolkningsnivå har även
primärvården ett ansvar att identifiera grundorsaker till ohälsa och ett ansvar att sprida sin
kunskap till befolkningen eller andra aktörer [37].
Primärvårdens roll
Strukturerat omhändertagande med god kvalitet.
Tidig upptäckt genom spirometri.
Utredning och diagnostik.
Behandling och uppföljning.
Behandling av tobaksberoende.
Erbjuda KOL-mottagning eller KOL-skola.
Kompetens och utrustning
Personal
Tillgång till läkare med kunskap om KOL.
Sidan 66 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Tillgång till sjuksköterska med kunskap om inhalations-, nutritions-, oxygen- och
nebulisatorbehandling.
Tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut med erfarenhet av KOL-patienter.
Möjlighet att konsultera och/eller remittera till dietist och kurator.
Utrustning
Spirometer (möjlighet att mäta FEV1, VC och utföra reversibilitetstest).
PEF-mätare.
Nebulisator för inhalationsbehandling.
Oxygen för akutbehandling.
Pulsoximeter.
BA-tube och manometer för utprovning.
Övriga hjälpmedel
- Informations- och undervisningsmaterial
- PEF-dagbok/kurva
- Inhalatorer för demonstration.
Kommunal hälso- och sjukvård
Ansvar/organisation
Kommunen ansvarar för omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt och särskilt
boende. Kommunens ansvar gäller oavsett den enskildes funktionshinder/diagnos och ålder.
För läkar- och specialistinsatser ansvarar regionen/SÄS. Läkarinsatserna finns reglerade i
samverkansöverenskommelser mellan vårdcentralschef och respektive kommun/kommundel.
Vårdtagare med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser har en patientansvarig läkare
(PAL) på sin primärvårdsenhet.
Genom den kommunala sjukvården kan vårdtagaren få hjälp med sjukvårdsinsatser som
medicinering, omläggning, behandling och rehabilitering. Beroende på vilken hjälp som
behövs görs besök av en sjuksköterska, omvårdnadspersonal, arbetsterapeut eller
sjukgymnast. Kommunen ansvarar även för dagverksamhet [38].
Rollfördelning
Hemsjukvård och särskilda boenden
Vård av äldre patienter med KOL utan behov av sjukhusvård men med behov av fortsatt
omvårdnad och vissa sjukvårdsinsatser.
Inom hemsjukvård och särskilda boenden bör finnas möjlighet att:
Vårda patienter med kronisk oxygenbehandling.
Sköta nebulisatorbehandling.
Ansvara för nutritionsbehandling.
Ge god omvårdnad i livets slutskede.
Sidan 67 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kompetens och utrustning
Personal
Tillgång till läkare med kunskap om KOL.
Tillgång till sjuksköterska med kunskap om inhalations-, nutritions-, oxygen- och
nebulisatorbehandling.
Tillgång till sjukgymnast och arbetsterapeut med erfarenhet av KOL-patienter.
Möjlighet att konsultera dietist och kurator.
Utrustning
Patienter i den kommunala hälso- och sjukvården är kopplade till antingen primärvård eller
länssjukvård och har därmed tillgång till deras utrustning vid behov.
Sidan 68 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Kapitel 19
- Remissförfarande
Indikation för remiss till lungmedicinsk specialistenhet
Svår KOL - FEV1 <40 % av förväntat (eller 50 % om dessutom annan negativ
prognosfaktor).
Oklarhet om diagnos och behandling.
Symtom som ej korrelerar till lungfunktionsnedsättning (bekräfta/utesluta diagnos; alfa1antitrypsinbrist?).
Saturation <90-92 % i vila och därmed indikation för blodgasprovtagning.
Misstanke om respiratorisk insufficiens.
Ställningstagande till långtids oxygenbehandling i hemmet (LTOT).
Patient under 40-45 år – sparsam/ingen rökning.
Uttalad funktionspåverkan.
Omfattande rehabiliteringsbehov och/eller malnutrition som kräver inneliggande vård.
Täta infektioner (bronkiektasier? Immunbrist?).
Bullös lungsjukdom (identifiera för kirurgi).
Vid medelsvår KOL, FEV1 40-59 % av förväntat värde, kan remiss övervägas.
Vid lindrig KOL, FEV1 >60 % av förväntat värde, bör patienten primärt behandlas och följas
inom primärvården.
Enligt det nationella vårdprogrammet för KOL utgör ställningstagande till nebuliseringsbehandling i hemmet en remissindikation. Detta ställningstagande är gjort för att begränsa
utskrivning av nebuliseringshjälpmedel, då denna behandlingsform endast är indicerat på ett
litet antal patienter.
Sedan första januari 1997 har enligt lag, förbrukningsartiklar och nebuliseringsutrustningar
förskrivits på hjälpmedelskort. Förskrivande läkare behöver inte vara lungspecialist.
Läkemedelsförmånen står för kostnaderna. Därmed har Medicinsk teknik och lungsektionen
vid SÄS Borås inte kunnat ansvara för dessa hjälpmedel, utan tagit beslutet om att endast
förskriva nebuliseringsutrustning till de patienter, för vilka länssjukvården har direkt patientansvar.
Patientansvarig läkare, även primärvårdsläkare med god patientkännedom, bör vara den som
bäst kan göra detta ställningstagande.
Hjälpmedelskort lämnas till apotek, där patient efter viss leveranstid kan hämta utrustning,
alternativt få den hemsänd av leverantör. Observera att det alltid är utskrivande läkare som
har ansvar för att patienten får instruktion i handhavandet av nebuliseringsutrustning.
Sidan 69 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Utformning av remiss till lungsektionen
Remiss till Hjärt-lungklinik, lungsektionen vid misstänkt eller säkerställd KOL bör innehålla:
Specifik frågeställning.
Spirometriresultat.
Oxygenmättnad, mätt transcutant.
Rökvanor.
Medicinering, eventuellt annan behandling.
Patientansvarig läkare.
Lungröntgen.
Gärna tidigare kontakter med lungmedicin.
BMI (alternativt längd och vikt).
Ovanstående är viktigt för att åstadkomma adekvat prioritering, och framför allt för att
kunna prioritera patienter med ett relativt omgående behov av lungmedicinsk specialistvård.
Se vidare kapitel 1, Vårdstandard.
Sidan 70 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Ordlista
A
Acidos
Onormal förändring i kroppsvätskorna med ökad surhetsgrad
Atopi
Ärftlig tendens till överkänslighet mot vissa ämnen
Auskultation
Avlyssning av inre ljud från kroppshålor
B
Beta2-agonist
Ett ämne som vidgar luftvägarna
Bronkdilaterare
Luftrörsvidgande medicin
Bronkiol
Luftrörens finaste förgrening i lungloberna
Bronkoskopi
Inspektion av luftrörsslemhinnan
D
Dead space
Den del av luftvägarna där gasutbyte ej kan ske
Diffusionskapacitet
Vätskors förmåga till blandning med varandra
Diskrepans
Bristande överensstämmelse
Dyspnè
Ansträngd andhämtning, andnöd, lufthunger
E
EKG
(ElektroKardioGram)
Hjärtströmskurva. En kurva som visar hjärtmuskelns arbete
Ekokardiografi
Ultraljudsundersökning av hjärtat
Emfysem
Sjuklig uppblåsning/uttöjning av de finaste lungblåsorna
Eosinofili
Benägenhet att färgas av det röda färgämne som används vid
cellananlys
EVF
EVF, volymandel röda blodkroppar i blodet, vanligen uttryckt i
procent
H
Habituell
Vanlig ofta förekommande
Hb (Hemoglobin)
Blodfärgämne. Protein som står för syretransport i blodet
Hyperinflation
Den mängd luft som finns kvar i lungan efter normal utandning är
förhöjd
Hyperkapni
Onormalt hög koldioxidhalt i blodet
Hypoxi
Underskott av syre i kroppens vävnader och organ
Sidan 71 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Hämatokrit
Dnr:
Antal bilagor:
6
En centrifug för blod med vilken man skiljer blodkropp från
blodplasma
K
Katabolism
Naturlig nedbrytning
Kodioxidretention
Ansamling av koldioxid i blodet
Kolsyrenarkos
Sänkt medvetandegrad orsakat av koldioxidretention
Kroppspletysmografi
Metod för mätning och registrering av volymförändringar i en
kroppsdel
L
LPK
Leukocyter Partikel Koncentration, halten vita blodkroppar
Luftvägsobstruktion
Hinder/tillstoppning i luftvägarna
Lungemboli
Blodproppar som lossnat och följt med blodström till lungan
N
Nebulisator
En tryckluftsdriven apparat som används vid inhalation av
andningsmedicin
O
Oxygen
Syrgas
P
pO2
Syrgastryck
pCO2
Koldioxidtryck
Perfusionsscintigrafi
Datortomografi av lungartärer som utförs efter injektion av radioaktiv
isotop
Perkutan syremättnad
Mätning av syremättnad genom den oskadade huden
Peroral steroid
Kortisonpreparat som intas genom mun
Pneumoni
Lunginflammation
Pneumothorax
Ansamling av luft eller gas i lungsäcken
Polycytemi
Förhöjt antal röda blodkroppar
Pulmonalistryck
Blodtryck i lungkretsloppet
Pulmonell hypertension Förhöjt blodtryck i lungkretsloppet
R
Residualvolym
Den luftmängd som blir kvar i lungorna efter en kraftig utandning
Sidan 72 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Respiratorisk
insufficiens
Otillräcklig andningsfunktion, koldioxid och syre når ej normala
nivåer
Reversibel
Omvändbar, som kan gå i motsatt riktning
Ronchus
Långdragna biljud vid andning
S
SaO2
Hemoglobinets syrgasmättnad
Saturation
Mättnad om lösningar
Sputum
Upphostning, "spott"
Sömnapné
Andningsstillestånd under sömnen
T
Takycardi
Ökad hjärtverksamhet
Titrera
Bestämning av ett ämnes koncentration eller relativa mängd i en
lösning
V
Vasokonstriktion
Kärlsammandragning
Venesectio
Åderlåtning, öppnande av blodåder för urtappning av blod
Sidan 73 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Referensförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
Lockne G. KOL - Den onödiga sjukdomen. Tidningen Apoteket, nr 1/2003.
www.apoteket.se/rd/d/2491/a/4017 (2006-07-03)
Nationellt vårdprogram KOL, nivå 2. www.slmf.se/kol (2006-07-03)
Jansson SA, Andersson F, Borg F, Ericsson A, Jonsson E, Lundbäck B. Obstructive
lung disease in northern Sweden. Cost of COPD in Sweden according to disease
severity. Chest 2002; 122:1994-2002.
ReKo Sjuhärads hemsida. Om ReKo sjuhärad
www.vgregion.se/vgrtemplates/Page____28761.aspx (2006-07-03)
SBU-rapport. Obstruktiv lungsjukdom, astma och KOL. www.sbu.se (2006-07-03)
Lindberg A et al. Prevalence of COPD according to BTS, ERS, GOLD and ATS
criteria in relation to doctors diagnosis, symptoms, age, gender and smoking habits.
Respiration. 2005; 72 (5): 771-779.
Lindberg A et al. Prevalence and underdiagnos of COPD by disease severity and
attributable fraction of smoking. Respiration 2005.
Siafakas NM et al. Optimal assessment and management of COPD. Eur Respir J.1995;
8:1398-1420.
Boehringer Ingelheim AB. För dig som vill veta mer om KOL.
www.kol.se (2006-07-03)
Bodén A. Behandlingsanvisningar – Ambulanssjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus.
Borås 2004.
www.vgregion.se/upload/SÄS/Ambulanssjukvård/Behandlingsanvisningar%20SÄS%2
0reviderad%2004-11-16.pdf (2006-07-03)
Plant et al. Lancet 2000; 355:1931-35.
Lightowler et al. BMJ 2003; 226:185-7.
Kommitten för vårdmetodik. Lokal Anvisning för Södra Älvsborgs Sjukhus och
Primärvården Södra Älvsborg. Oxygenbehandling - Förskrivning av oxygen.
www.vgregion.se/vgrtemplates/Page____28796.aspx (2006-07-03)
Gore et al. Thorax. 1997;52:A77.
Skilbeck. Palliative med. 1998;12:245-254.
Statens Folkhäsoinstitut. Statistik tobaksvanor.
www.fhi.se/templates/Page____1532.aspx (2006-07-03)
Vårdinformation. StorStockholm.
www.viss.nu/CONTENT/ANDNING/KOL/Vardprogram.htm (2006-06-05)
Ehnfors, Thorell-Ekstrand. Omvårdnad i patientjournalen. FOU rapport 38. 1992.
Larsson Kjell (red). KOL - Kroniskt obstruktiv Lungsjukdom. Boehringer Ingelheim
AB. 2002.
Bellone A et al. Short-term effects of expiration under positive pressure in patients with
acute exacerbation of chronic obstructive pulmonary disease and milk acidosis
requiring non-invasive positive pressure ventilation. Intencive care Med 2002;28:581-5.
Sidan 74 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
21. FYSS. Kroniskt Obstruktiv lungsjukdom. www.fyss.se (2006-07-03)
22. Behandling av urininkontinens - frågor och svar. SBU i samarbete med Apoteket AB.
2001. www.sbu.se/Filer/Content0/publikationer/5/urinpatient.html (2006-07-03)
23. Aronsson B et al. Activities of daily living an important target in pulmonary
rehabilitation. Eur Respir J. 1996; 9(23):380.
24. Bendstrup K E et al. Outpatient rehabilitation improves activities of daily living, quality
of life and exercise tolerance in COPD. Eur Respir J. 1997; 10:2801-6.
25. Socialstyrelsen. Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Bjurner
och Bruno AB. 2003. www.socialstyrelsen.se
26. Gore JM et al. How well do we care for patients with end stage chronic obstructive
pulmonary disease (COPD)? A comparison of palliative care and quality of life in
COPD and lung cancer. Thorax. 2000;55:1000-06.
27. Yohannes AM et al. Elderly people at home disabled by chronic obstructive pulmonary
disease. Age and ageing. 1998;27:523-5.
28. Fisher AG. Assesment of motor and process skills (4th ed), kap 4. 2001.
29. Landbo et al. Am J Respir crit care med. 1999;160:1856-1861.
30. Stratton R.J, Green C.J, Elia M. Disease-related malnutrition: an evidence-based
approach to treatment, kap 4. CAB International, Wallingford, Oxon. 2003.
31. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. SoS-rapport 2000:11.
www.socialstyrelsen.se
32. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Livsmedelsverket. 2003. www.slv.se
33. Handbok för hälso- och sjukvård, Sjukvårdsrådgivningen.
www.sjukvardsradgivningen.se/handboken (2006-0703)
34. Stratton R.J, Green C.J, Elia M. Disease-related malnutrition: an evidence-based
approach to treatment. Kap 1. CAB International, Wallingford, Oxon. 2003.
35. Tobakspreventivt Center Väst. www.vgregion.se/tpcv (2006-07-03)
36. Södra Älvsborgs Sjukhus. Om SÄS.
www.vgregion.se/vgrtemplates/Page____24397.aspx (2006-07-03)
37. Hälso- och Sjukvårdskansliet. Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden i
Sjuhäradsbygden och primär- och tandvårdsstyrelsen. Avseende primärvård i
sjuhäradsbygden. Västra Götalandsregionen. 2006.
38. Samverkansavtal. Överenskommelse om primärvårdens läkarsamverkan i Borås
kommuns hälso- och sjukvård. Borås 2005.
39. Primärvårdsavtalet (Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan
kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård). VästKom.
1998-09-01. www.vastkom.se/avtal/index.htm
Sidan 75 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Länkförteckning
Apoteket
Information om KOL ur tidningen ”Apoteket” publicerad: 2003-01-09. Apoteket
ansvarar för en säker, effektiv och rationell läkemedelsförsörjning i hela landet och till
alla läkemedelsanvändare.
www.apoteket.se/rd/d/2491/a/4017
Arbetsterapiprogram för KOL på medicinkliniken i Oskarshamn
www.slmf.se/kol/Levels/Arbetsterapiprogram-Oskarshamn.htm
Astma- och allergiförbundet
Lokala föreningar inom Sjuhäradsregionen finns i Borås, Mark-Svenljunga och
Ulricehamn.
www.astmaoallergiforbundet.se
Astma och KOL, Läkemedelsboken
www.apoteket.se/content/1/c4/78/27/Andning_1.pdf
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel
www.vgregion.se/hmf
Handbok för hälso- och sjukvård, Sjukvårdsrådgivningen
Handbok med information om hälso- och sjukvård. Bland annat finns information om
oxygenbehandling.
www.sjukvardsradgivningen.se/handboken
Hjärt-Lungfonden
Hjärt-Lungfonden är en opolitisk och oberoende organisation och har inga statliga
bidrag. Verksamheten vilar på gåvor och bidrag från privatpersoner och företag. HjärtLungfondens syfte är att bekämpa hjärt-, kärl- och lungsjukdom.
www.hjart-lungfonden.se
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund
Ideell organisation för hjärt- och lungsjuka med lokalt förankrade föreningar.
www.hjart-lung.se
KOL och fysisk aktivitet
Information om KOL och vikten av aktivitet.
www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/22kroObstr.pdf
Läkemedelsverket
Läkemedelsverket har ansvar för godkännanden och kontroll av läkemedel,
naturläkemedel och medicintekniska produkter och att dessa används ändamålsenligt och
kostnadseffektivt.
www.lakemedelsverket.se
Medicinsk länksamling
En länkportal till medicinsk information på Internet.
www.sjukinfo.net/med.html
Sidan 76 av 77
Dokumentnivå:
Fastställt av ReKo: Revideringsdatum: Uppdateringsdatum: Utgåva nr:
2007-02-26
1
Ansvarig utgivare:
Antal sidor:
Vårdsamverkan ReKo sjuhärad
77
Dokumentnamn:
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Gäller inom:
Policy
Hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg inom ReKo sjuhärad
lokalt vårdprogram
för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg
Dnr:
Antal bilagor:
6
Nationellt vårdprogram för KOL
Det nationella vårdprogrammet har tillkommit på initiativ av Svensk Lungmedicinsk
Förening. Uppdraget har varit att skapa ett evidensbaserat väl förankrat vårdprogram
som täcker alla delar i vårdkedjan.
www.slmf.se/kol
Nutritionsscreeningsblankett
www.vgregion.se/upload/SÄS/A%20Lokala%20anvisningar/Kost_och_nutrition_Bilaga
8_Nutritionsscreening.pdf
Palliativ vård i livets slut
Lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg.
http://reko.vgr.se/vgrtemplates/Page____37771.aspx
ReKo Sjuhärad
ReKo sjuhärad är ett strategiskt samverkansorgan på förvaltningsnivå inom
sjuhäradsområdet i syfte att utarbeta strategier som skapar förutsättningar för
vårdsamverkan.
http://reko.vgr.se
SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering
Vetenskaplig utvärdering visar vilka åtgärder i vården som gör störst nytta för patienten
och hur hälso- och sjukvården kan utnyttja sina resurser på bästa sätt.
www.sbu.se/www/index.asp
SBU-rapport och socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och KOL
Gul rapport-systematisk litteraturöversikt. Faktadokument och beslutsstöd för
prioriteringar.
www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/F083502E-7907-4B88-B26337E77828D52E/2770/20041027.pdf
Svensk lungmedicinsk förening
Medlemskap är öppet för läkare som är medlem i Läkarförbundet eller Läkarsällskapet.
www.slmf.se
Tobaksfakta
Information om rökning och hur rökslut uppnås.
http://tobaksfakta.org
VästKom
www.vastkom.se/avtal/index.htm
Sidan 77 av 77