Webben som kommunikations

En diskussion om
Webben som
kommunikations- och kognitionsmedium
Ett arbete utfört av
Grupp D3
Robert Johnsson
rj22aj
Mattias Kylén
mk222df
Robin Liendeborg
rl22da
Ute Rüegg
ur222aa
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1 Webben som samhällsförändrare
1.1 Hur har webben förändrat vårt samhälle?
1.1.1 Historien bakom
1.1.2 Internets framväxt
1.2 Hur förändrar webben vårt samhälle idag?
1.2.1 Webben sedd som tidsepoker
1.2.2 Kunskapbärare eller informationssökare
1.3 Positiva och negativa konsekvenser, idag och i framtiden, av webben som
samhällsförändrare.
1.3.1 Data och känslor
1.3.2 Inflytande på internet
2 Webben och språket
2.1 Vad har webben för inverkan på språket?
2.1.1 Hur utvecklades vårt tal- och skriftspråk?
2.1.2 Hur påverkar webben vårt språk?
2.1.3 Vilka framtida möjligheter finns för vårt språk?
2.2 Hur sker kommunikationen via olika digitala medier?
2.2.1 Kvinnlig och manlig kommunikation
2.2.2 Fri kommunikation
2.2.3 Förkortad kommunikation
3 Webben och tanken
3.1 Hur webben förändrar oss
3.2 Hur webben ändrar vårt sätt att läsa och ta åt oss information
3.3.1 Intresset styr mer än sanningen
3.3.2 Framtidens sökningar ser annorlunda ut
3.3.3 En lärdom för människan
Referenslista
1.1 Böcker
1.2 Internetdokument
1.3 Internet
1 Webben som samhällsförändrare
1.1 Hur har webben förändrat vårt samhälle?
1.1.1 Historien bakom
Människans utveckling och den mänskliga kommunikationens utveckling har länge gått
hand i hand. Vi började som apor med väldigt begränsade kommunikationsmöjligheter och
har sedan sakta men säkert utvecklat förmågan att kommunicera. Hela samhällen byggde på
kunskap som överfördes muntligt, från person till person, genom berättelser på rim. Det finns
många exempel på detta, de nordiska vikingarnas Eddan är ett exempel som sammanfattades
och skrevs ned av Snorre Sturlasson.
Länge har människan sökt sätt att förmedla kunskap så effektivt som möjligt och många
olika skriftspråk har förekommit genom historien för att göra just detta. Ett av de första
skriftspråken med fonem, alltså språkljud istället för symboler, är det sumeriska skriftspråket
som dateras 5000 år bakåt i tiden. Att ha ett skriftspråk möjliggjorde att man kunde ha
kunskap någon annan stans än i huvudet och underlättade saker som handeln, tillverkning
och kunskapsbevaring som i sin tur ledde till att man kunde skaffa sig större och ny kunskap.
Med tiden har skriftspråken förfinats till det alfabet vi i västvärlden använder idag med 26
bokstäver med tillägg i vissa språk såsom svenskans Å, Ä och Ö.
En av de största samhällsförändrarna i historien är tryckpressen och det är idag en ganska
vedertagen uppfattning att tryckpressens uppkomst har spelat en stor roll i historien och hur
den utspelade sig. Tryckpressen möjliggjorde massproduktion av kunskap som tidigare inte
varit möjligt, förr skrevs alla böcker för hand av främst munkar och de var väldigt dyra. Men
inte bara kunskap kunde spridas med rasande fart utan också åsikter. Om tryckpressen inte
funnits hade Martin Luther kanske aldrig blivit tillräckligt arg på den katolska kyrkan för
att de med tryckpressar massproducerade avlatsbrev och han hade inte heller kunnat sprida
sin åsikt genom Europa och vi hade aldrig fått protestantismen. Enligt Mark U. Edwards var
tryckpressen och dess förmåga att massproducera information en av de viktigaste faktorerna
till att Martin Luther kunde sprida sina idéer och att kyrkan inte kunde tysta honom.1
1.1.2 Internets framväxt
Med internet har vi återigen fått en ofattbar uppsnabbning av spridningen av kunskap och
åsikter. Från att varit bundna till brevväxling och artiklar i tidningar kan man nu sprida sitt
budskap på ett ögonblick och till så många fler.
Internet började sin resa i Cambridge, Massachusetts i USA, mer precist på M.I.T
(Massachusetts Institute of Technology) där J.C.R Licklider skrev sina första memos
angående ett galaktiskt nätverk (Galactic Network) 1962. 1972, tio år senare, visades Internet
för första gången för allmänheten och samma år skickades det första e-mailet. Internet är ett
faktum.2
Med e-postens intåg förändrade man stora delar av samhället. Man behövde inte längre sitta
och småprata över telefon innan man gick över till samtalets verkliga syfte. Med ett mail
kunde man gå rakt på sak och man kunde skriva det när man hade tid över och inte behöva
sätta undan tid för långa telefonsamtal som man inte heller kunde använda som bindande
kontrakt. Med ett mail står ju allting där svart på vitt.3
E-posten är en av de dominerande orsakerna till att Internet blev så populärt bland folket. Nu
kunde man kommunicera skriftligt med varandra nästan omedelbart och man kunde hålla
kontakten med nära och kära som bodde långt iväg.
Men Internet blev också ett sätt att uttrycka sig. Alla kunde göra sin egen hemsida med några
enkla rader kod. Alla kunde sprida sina åsikter, som Luther, och alla som hade tillgång till en
Internetuppkoppling kunde ta del av den personens åsikter. I och med Internets utveckling
1
Wikipedia, Propaganda during the Reformation (2011). http://en.wikipedia.org/wiki/
Propaganda_during_the_Reformation [2011-02-25]
2Internet society, Internet society (ISOC) All About The Internet: History of the Internet, A
Brief History of the Internet. http://www.isoc.org/internet/history/brief.shtml [2011-02-25]
3Federici Alessandra, Impact of E-mail on Society. http://www.topics-mag.com/edition19/
high-tech/in-lives.htm [2011-02-28]
har det tillkommit fler och fler sätt att hålla kontakten med varandra. Idag finns det myspace,
förvisso på väg ut men fortfarande där, Facebook, twitter, msn, skype och så mycket mycket
mer.
Idag lever vi i ett informationssamhälle där information värderas högre än någonsin tidigare.
Hastigheten och lättheten med vilken information kan spridas idag gör att det är svårt att vara
ensam eller exklusiv med information. Men i och med att informationen blir mer värdefull
har människan också blivit mer givmild med den. Vi skriver ständigt om våra liv i bloggar
och på Facebook, vi gör det för att behålla våra vänner genom att fortsätta vara intressanta.
Innan Internet behöll man vänner genom att hålla inne information som man lovade skulle
delas ut om man var tillräckligt trogen. Idag ger vi bort den informationen till alla sina vänner
för om jag inte gör det så kommer någon annan att göra det och på så sätt skiftas alliansernas
band från dig till den som är snabbast.
Såsom tryckpressen möjliggjorde renässansen möjliggjorde Facebook revolutionen i Egypten
i slutet av 2010. Efter att Facebook använts så effektivt i Egypten har fenomenet nu spridit
sig till fler diktaturstyrda länder i världen såsom Libyen. När förtryckta människor snabbt
och lätt kan få tillgång till andra som är förtryckta, och tillgång till ideologiska idéer de inte
trodde möjliga i sitt land, då måste samhällen förändras. Låt en svältande mus känna lukten
av ost och den klöser sig igenom väggar för att nå den. Låt en svältande, förtryckt människa
känna doften av frihet och den gör samma sak, den klöser sig igenom och river förtryckets
väggar.
Man kan ju undra hur det hade sett ut idag om Facebook funnits under andra världskriget.
Det fanns motståndsrörelser överallt, både inom Nazityskland och annorstädes som ville få
ett snabbt slut på kriget. Hade dessa grupper kunnat mobilisera och samordnat sig via webben
hade många liv kunnat skonas.
1.2 Hur förändrar webben vårt samhälle idag?
1.2.1 Webben sedd som tidsepoker
För att förstå vad webben är idag så måste vi förstå webbens historia. Vi måste förstå vad
Webb 2.0 innebär. För att besvara frågan ”Vad är Webb 2.0?” måste vi också ställa oss
frågan ”Vad är Webb 1.0?”.
Webb 1.0 är 90-tal. Tänk enkla webbplatser med rörliga bilder och kontrastrika färger mot
olämpliga bakgrunder. Inget som en reklammakare hade hurrat för men det var ändå en ny
teknologi som uppenbarats för den vanliga Svensson. Med ett modem kunde vi användare
surfa till olika webbplatser för att upptäcka och ta del av information. Informationen
tillhandahölls och distribuerades av den som ansvarade för webbplatsen – ofta ett företag.
Alltså låg makten i den ansvariges händer och inte i användarens. Användaren kunde sällan
påverka innehållet eller samarbeta med andra användare. Därför fanns inget intresse i att
klassificera information. Ett telefonnummer var bara en text med siffror – det var inte ett
kategoriserat data. Detta kom att förändras.
När IT-bubblan sprack och många företag konkursade började affärsmän och innovatörer
diskutera vad som gått fel. Varför överlevde vissa företag och hade de något gemensamt? Hur
viktigt är data och information? Hur spelar den mänskliga sociala interaktionen in?
Med en mängd frågor i åtanke skapades en slags ideologi som förankrade sin vision i nya,
moderna webbtekniker (ajax, syndikering, API, XML, RDF, microformats) . Eller varför inte
kalla Webb 2.0 en revolution? Kärt barn har många namn. Tvåan i Webb 2.0 fick helt enkelt
stå för utvecklingen och omfamningen av ett nytt stadie i internets historia.4 Vad detta stadie
beträffar står användaren högt i kurs.
Det var i detta stadie webbens skapare Tim Burners Lee satte sig ner i samråd med W3C
och diskuterade framtidens webb som en semantisk webb5. Ett internet där maskiner förstår
kontexten och innebörden av information6 . Ett telefonnummer skulle inte längre ses som ett
antal tecken på en rad utan istället ville man se den egentliga betydelsen av siffrorna och vad
de representerar - ett telefonnummer vill säga.
4Strandh
Niclas , Mindpark #044: Web 2.0 förändrar världen (2009)
http://mindpark.se/mindpark-044-web-2-0-forandrar-varlden/ [2011-03-08]
5
Wikipedia, Semantiska webben (2011), http://sv.wikipedia.org/wiki/Semantiska_webben
[2011-03-07]
6W3C, Semantic Web Activity Statement,
http://www.w3.org/2001/sw/Activity [2011-03-02]
Än idag är detta något som är mycket svårt och tar lång tid att komma överens om. Det krävs
standarder och normer på en mycket hög abstraktionsnivå. På något vis måste information
stämplas, kategoriseras och märkas för att en dator ska förstå. Men vem skall kategorisera
information? Det mest objektiva svaret blev användaren förstås.
Webb 2.0 är inget konkret du kan ta på. Det är ingen teknik utan en abstrakt modell. Det är
en plattform, strategi och attityd om användarens värde på nätet7. Vad detta stadie beträffar
ligger användaren högt i kurs.
Genom att överföra en del av makten till användaren får ägaren till webbplatsen oerhört
mycket i retur. En viktig byggsten i strategin är att låta användaren skapa innehåll
ideellt. Vilket är rena motsatsen till Webb 1.0 där användaren var maktlös. Genom detta
tillvägagångssätt öppnas nya arenor upp för innovativa affärsmodeller. För att uppnå detta
krävs en användarupplevelse som heter duga och att tjänsten kan ge något av värde tillbaka
till användaren.
Exempel på en sådan social Webb 2.0-innovation är uppslagsverket Wikipedia. Wikipedia
utnyttjar användarnas kunskaper och låter dem diskutera och analysera vad som är
rätt kunskap i respektive ämne. Användarna kan skapa och ändra artiklar tillsammans.
Användarna på Wikipedia kategoriserar och delar in information i olika fack (i akademiska
termer förklarat som folksonomi eller taggonomi8). Användarna skapar och strukturerar ett
rikt, användbart innehåll åt Wikipedia som är helt avgörande för Wikipedias framtid. Bra
innehåll lockar besökare och ger i längden inkomster i form av värdeskapande och starka
fördelar gentemot konkurrenter. Därav uttrycket ”Content is king”9.
Webb 2.0 är diffust och betyder olika saker beroende på vilken kontext ordet används
i. Begreppet spinner vidare på ekonomi, sociala faktorer, samhällsförändringar,
kommunikationsutbyten och även en kontroversiell syn på hur information ska hanteras. Vem
7
O'Reilly Tim,What Is Web 2.0 (2005), http://oreilly.com/web2/archive/what-is-web-20.html
[2011-03-09]
8Computer Seden, Computer Sweden - dagliga nyheter om it, telekom och affärer, http://
cstjanster.idg.se/sprakwebben/ord.asp?ord=taggonomi [2011-03-07]
9Wikipedia, Web content (2011), http://en.wikipedia.org/wiki/Web_content#Content_is_king
[2011-02-28]
äger innehållet som användarna skapar till exempel? Användaren eller företaget?10
En summering av Webb 2.0:
En epok som består av digitala amfiteatrar11 (webbplatser/plattformar) där åskådare
(användare) kan påverka vad som sker uppe på scenen. Banbrytande samarbete, socialt
engagemang och interaktiva och dynamiska webbplatser är några ledord.
1.2.2 Kunskapbärare eller informationssökare
I detta kapitel läggs ett särskilt fokus på kunskapens vikt i ett föränderligt samhälle. Sättet
människan behandlat kunskap på har skiftat och utvecklats i successiva etapper genom
mänsklighetens historia. Boktryckarkonsten formade samhället på ett dramatiskt sätt. Att
spara information i böcker har inneburit att människans sätt att hantera information och
kunskap ändrats. Boktryckarkonsten gav oss möjligheten att spara kunskap i en bok som
gick att ta med var som helst. Givetvis har människan gjort detta förut genom hällristningar,
hieroglyfer och dylika metoder. Men aldrig någonsin har människan kunnat ta med sig objekt
som bär på stora kunskaper med sådan lätthet förut. En reform som fått människan att alltmer
förlita sig på information vi sparat i objekt därför att de inte får plats i våra huvuden. Ett
konkret exempel är lagboken och alla dess paragrafer.
Istället för att vara en kunskapsbärande individ som plockar fram sina kunskaper vid behov
har människan utvecklats till en informationssökare. Människan har på grund av tekniska
förutsättningar förändrat sitt beteende. Bakåt i tiden fanns inte den informationsmängd att
tillgå som det gör idag. Människan kände inte till vad som hände i grannbyn och i värsta
fall visste man inte ens vem som satt på kungatronen. Informationsspridningen var mycket
begränsad och skedde i sin helhet genom verbalt språk. Den informationsmängd man hade
tillgång till var så pass liten att man kunde i stort sett memorera den12. Men allteftersom
böckerna gjort sitt intågande och analfabetismen dött ut har det inneburit att människan stått
10
YouTube - The Machine is Us/ing Us (Final Version) (2007), http://www.youtube.com/
watch?v=NLlGopyXT_g [2011-02-26]
11Nationalencyklopedin, amfiteater | Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/amfiteater
[2011-02-25]
12Wikipedia, Läskunnighet (2011).http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4skunnighet [201103-02]
inför en förändring. Med en större mängd information att tillgå är det numera inte lika lätt att
minnas saker och ting - det mänskliga minnets begränsningar är märkbara. Människan har lärt
sig att bli mer informationssökande än kunskapsbärande.
Att vara informationssökande är en färdighet om att leta upp information, analysera
informationen och sätta in den i en passande kontext för stunden. För att kunna vara
informationssökande krävs det att man har grundkunskaper som talar om hur man ska gå
tillväga. Vilken information söker jag? Hur hittar jag den här informationen? Personen i
fråga behöver också grundläggande kunskaper runt omkring ämnesområdet för att kunna
tillgodogöra sig informationen på ett förnuftigt sätt. Att hitta rätt information mitt ibland
annan information är inte fullt så enkelt som man vill tro. Bruset växer desto mer information
som finns eftersom det blir mer information att sålla och sovra i.
Internet har spelat en helt avgörande roll på detta område. Eftersom Internet har med sin
effektivitet krympt ihop avstånd mellan människor runt om i världen har det också gett en
accelererad fart för informationsspridning. Den informationsmängd vi utsätts för idag på en
dag (tv, media, tidningar, radio, Internet och så vidare) är troligtvis mer än vad man utsattes
för under en livstid på medeltiden. Det räcker kanske med att gå tillbaka 100år och jämföra
med de svenska utvandrarna som emigrerade till Amerika13. Deras kunskap om världen var
mycket begränsad.
Dessa förändringar har gjort att människan krävt medel och metoder för att kunna hitta
rätt information. Av den orsaken vill vi nog påstå att det inte är en slump att sökmotorer
som Google fått stor makt i samhället. Google går i runda slängar att jämföra med
boktryckarkonsten eftersom tekniken påverkar hela världens sätt att söka och ta del av
information.
Kunskap är ett begrepp som diskuterats i många år och slutar alltid i frågan "Vad är
sann kunskap?". Detta var något filosofen Platon redan diskuterade och besvarade som
trosföreställningar. Platon hävdade att våra sinnen inte är fullständiga och därför kan vi bara
lita på vår trosföreställning. Kunskapen har även delats in i olika grupperingar. Dels den
13
Wikipedia, Utvandrarna (film) (2010). http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvandrarna_(film)
[2011-03-01]
praktiska kunskapen (att kunna cykla) som är kunskap vi föds med eller något vi gör på ren
automatik. Exempelvis instrumental kunskap som att spela flöjt.
Den teoretiska kunskapen tar formen av vetande (att kunna memorera fakta, data och
information) och hur man beskriver den i ord. I stora mått tänkt är det den teoretiska
kunskapen som den moderna människan övat upp och mycket tack vare Internet. Internet
har låtit debatter växa på en nivå där fler människor kan tycka till. Internet är den plats som
ersätter de “långsamma” sökningarna i de fysiska biblioteken.
Rent tekniskt sett är Internet en revolution i sig. Men sättet att kommunicera och sprida
kunskap på över Internet är enbart en vidareutveckling av skriftspråkets betydelse i en ny
kontext. Människan använder fortfarande skriftspråket på Internet, liksom i böcker, och det
är genom tecken och symboler vi fortfarande tar åt oss information.
Oavsett hur människan tar till sig information så måste hon göra en bedömning. Vad är
sant? Internet är inget undantag för denna frågeställning. Samma problematik kvarstår än
idag och är fortfarande ett stort samhällsproblem. Människan kan endast göra bedömningar,
aldrig sätta svart mot vitt och påstå vad som är 100% sant. Någonting är sant tills motsatsen
bevisats.
Vad Internet egentligen inneburit ur ett kunskapsperspektiv är att människan måste vara mer
analytisk än tidigare. Hon måste ha stora grundkunskaper överlag för att kunna befatta sig
med ämnen hon egentligen inte är så insatt i. Om det är ett tecken på att människan börjar
bli mer tvärtvetenskaplig eller ej är svårt att besvara. Men återigen så ger det bevis på att
människan blivit mer av en informationssökare som förlitar sig på sitt analytiska förnuft och
sina grundkunskaper.
1.3 Positiva och negativa konsekvenser, idag och i
framtiden, av webben som samhällsförändrare.
1.3.1 Data och känslor
Framtiden ligger i data. Den som äger enorma mängder meningsfulla data har makten att
förändra möjligheterna för framtidens teknikutveckling. Personen i fråga kan både strypa och
skynda på utvecklingen genom att styra vem som får tillgång till data.
Idag är det stort sett bara data som förhindrar idéer från att bli till verklighet. Vi har tekniken
som krävs för att utföra underverk. Dock finns det områden det inte gått lika mycket framåt
på som för alla andra. Vi väntar fortfarande på tekniken som bedömer människans känslor.
Hur kan en dator bedöma om en människa är arg, glad, besviken, upprörd under tiden hon
pratar i telefon? Hur stark och intensiv kan en känsla egentligen vara? Inga enkla frågor
direkt och ofta bottnar de i djupa filosofiska diskussioner.
Ett försök att lösa problemet var XML-schemat Emotion Markup Language (EmotionML
1.0)14 som sannolikt givit vika för svårigheterna med att bedöma mänskliga känslouttryck.
EmotionML är tänkt som en standard för hur känslointryck ska kategoriseras i form av
känslotyp, intensitet, styrka och i vilken grad de olika egenskaperna kan uppträda. För att ens
kunna genomföra detta måste man generalisera människans kroppsspråk, ansiktsuttryck, tal
och inre organ (hjärtrytm, puls, kroppsvärme osv) fastän varje människa är unik. Vilket talar
för hur komplext problemet är.
Skulle forskare i framtiden hitta fram till ett rationellt och användbart sätt att registrera
känslor på kommer det leda till en explosionsartad teknikutveckling. Att det kommer påverka
kommunikationen människor emellan är en självklarhet. Tänk själv på hur kommunikationen
skulle kunna se ut. Redan innan en callcenteragent svarar i telefon på ett callcenter så lyser
en lampa rött på telefonen. Datorsystemet har redan registrerat att kunden är arg och upprörd
genom att avlyssna kundens röst och andning i telefonluren, därav en röd varnande lampa.
Vilket kan hjälpa callcenteragenten att förbereda sig rent mentalt innan hon svarar. Kanske
kan hon ge ett extra erbjudande som plåster på såren. En grön lampa innebär i motsats till rött
att kunden är på gott humör.
Ett annat scenario kan vara en person som är trött, irriterad och inte alls på humör. Plötsligt
ringer telefonen och lampan visar rött. Individen väljer att inte svara eftersom det bara skulle
förvärra situationen att prata med en arg vän. En grön lampa hade istället kunnat leda till ett
glatt, uppiggande samtal. Känslor kan hjälpa oss ta beslut och få oss att må bättre.
14W3C,
Emotion Incubator Group, http://www.w3.org/2005/Incubator/emotion/XGRemotionml-20081120/, [2011-03-10]
I realtidschattar skulle smileys kunna infogas automatiskt beroende på ditt humör. De
oklarheter som alltid funnits förut i samtalet kan minimeras genom denna redundans. Men
rent praktiskt sett tror vi ändå att den manuellt valda smileyn talar för högst trovärdighet.
Användaren vet bäst om sitt eget humör.
Vissa forskare tror att i framtiden kommer vi fästa sensorer på våra kroppar som känner av
vår sinnestämning15. Data från sensorerna skulle kunna transporteras till olika datorsystem
(exempelvis genom EmotionML) där de tolkas till någon slags nytta. Exempelvis scenariot
med callcenteragenten.
En kombination av semantisk webb och känslodata kan bli väldigt häftig. Tänk er att
ni enbart söker film på Google. Istället för att gå till SF Bios webbplats så får man upp
sökresultat med förslag på filmer som passar ert känslotillstånd just här och nu.
En del av den semantiska webben har sett sitt ljus redan idag. Testsök: “Bio malmö” på
Google så dyker det upp förslag på föreställningar (filmtitel, filmens speltid, klockslaget
filmen börjar samt var någonstans föreställningen äger rum) som går just nu i Malmö.
En känslobaserad teknikvärld skulle leda till en mer personlig upplevelse. Låt oss diskutera
ett annat exempel. Nämligen Qwiki.
Qwiki är en webbtjänst som erbjuder en “informationsupplevelse” (information experience).
Information hämtas från databaser, webbplatser och knyts ihop i ett paket som sedan
presenteras på ett underhållande, informativt och roligt sätt. Qwiki är en förebild för vad
som komma skall i enlighet med semantiken och nya tekniska framsteg (HTML5). Men hur
kommer Qwiki se ut i framtiden? Vad kommer en tjänst som Qwiki att erbjuda?
En mer personlig version av Qwiki skulle innebära att den gör bedömningar baserade på dig
som person. Humör, personlighet, högskolebakgrund, etnicitet, religion, språkkunskaper
och så vidare skulle plötsligt bli väldigt användbara data för att ge dig information anpassad
utifrån dig själv. En nackdel skulle kunna vara att information filtreras i förhand och ger dig
15CBS
Interactive, Stephen Shankland, http://news.cnet.com/8301-30685_3-20014967264.html [2011-03-10]
en felaktig bild av ämnet.
1.3.2 Inflytande på internet
Från kapitlet “1.2.1 Webben sedd som tidsepoker” kan utläsas att användaren fått ökad makt
och inflytande på grund av ett nytt strategiskt sätt att se på användaren. Detta har fått en
genomslagskraft som lett till både gott och ont.
Bland det goda kan vi se att användaren utnyttjar sin nyvunna makt och inflytande på
internets spelplan. Makten fungerar lite i likhet med hur människor går ut gatan och
demonstrerar. Debatterna sker i form av åsiktsfulla inlägg. Ibland har inläggen tillräcklig
makt att utmana rangordningen på Googles sökresultat. Det vill säga att man puttar ner någon
annans webbplats i förmån av en sida som innehåller kritik och åsikter. För ett företag kan det
ha stora konsekvenser och leda till försämrad försäljningen. I vissa fall även varumärkesdöd.
Debatterna tar ibland ut svängarna genom aggressiva DDOS-attacker för att visa allvaret
i situationen. Något som kan visa sig ha stora konsekvenser om det drabbar banker och
affärssystem.
En viss del av dagens debatter sker alltså på internet. Där kämpar debatterna om rampljuset
i massmedierna. Kort sagt handlar det om information (exempelvis ett blogginlägg) som
influerar och engagerar människor i den grad att någon får ge vika för trycket. För att ge ett
konkret exempel:
En dödssjuk cancerpatient skriver i ett forum på nätet att han tänker ta sitt liv. Det var kanske
inte menat till en debatt från början men händelseförloppet slutade med det. Personen i fråga
menar att människan själv ska ha rätt till att välja om hon vill avsluta sitt liv eller ej. Något
som väckt enormt engagemang bland läsarna. Som en löpeld sprider sig budskapet genom
sociala medier och traditionella kanaler som dagstidningar. Intresset växer sig till sitt klimax
och har vid det laget uppnått en politisk debatt på nationell nivå eller internationell.16
Bland det onda kan vi se hur lobbyverksamheter leder staten till storebrorssamhälle genom
16Aftonbladet,
03-08]
Mikael Stengård, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8681285.ab [2011-
att strypa yttrandefriheten och inskränka människors integritet genom överordnade lagar17.
En stor konflikt har uppstått och IT-politiken har sett dagens ljus på gott och ont. En utbredd
diskussion om vem som äger och styr internet har exempelvis gjort att Piratpartiet vuxit sig
starka i Europa.
17Piratpartiet,
10]
Rick Falkvinge, http://falkvinge.net/2010/12/25/det-kom-en-julklapp/ [2011-03-
2 Webben och språket
Språk utvecklas igenom personlig kommunikation. Först med uppfinning av skrift och de
följande utvecklingar av skriftlig kommunikation kunde språk även utvecklas på längre
avstånd. Förutom det språket som man lärde sig som barn igenom att lyssna och lära,
det uppstog så småningom möjligheten att lära sig ett främmande språk och därmed att
kommunicera med människor utanför sitt eget språkområde.
2.1 Vad har webben för inverkan på språket?
2.1.1 Hur utvecklades vårt tal- och skriftspråk?
Sedan människor har utvecklat sin förmåga att kommunicera har någon form av språk
används. Under årtusenden utvecklade vi människor olika språk. Svenska har funnits i
olika dialekter sedan medeltiden. I den nordiska språkscenen fanns talade dialekter som var
gemensamma för de som bodde i samma region, som hade samma marknad, samma ting,
samma kyrka. Språket var till för att kommunicera med sina grannar, helt enkelt med de
människor man träffade och umgicks med. På längre avstånd kunde dialekterna skilja sig en
del, så om någon från norra Sverige träffade en från södra Sverige var det inte självklart att de
kunde förstå varandra.
Först med industrialiseringen utvecklades ett mer gemensamt språk. De som flyttade till
städerna från sina olika håll anpassade sitt språk så att de kunde förstå varandra. Det var en
lång process under 1800-talet som slutade med att Sverige hade utvecklat ett gemensamt
standardspråk. Det var det språket som användes från 1920-talet i radio och talfilmer. Under
den tiden var det många som i princip var tvåspråkiga: i hemmet användes dialekten och
riksspråket i övriga sammanhang18.
En intressant utveckling tog det i Schweiz. Där fanns schweizertyska som en dialekt på
18
Teleman Ulf, Ett språk för ett rike | Forskning & framsteg | Populärvetenskapligt magasin
(2005). www.fof.se/tidning/2005/4/ett-sprak-for-ett-rike [2011-02-23]
samma sätt som det fanns dialekter i andra språk. I motsats till flamländska och holländska
utvecklades schweizertyska inte som skriftspråk. Men i motsats till många andra dialekter
så använde myndigheterna och akademiker schweizertyska. Under andra världskriget blev
schweizertyska ett sätt att avgränsa sig från tyskarna. Idag används schweizertyska, och då
även i de olika regionala dialekter, i alla medier och i alla samhällsklasser19. Schweizertyska
är ett bra exempel för hur språket även kan vara ett sätt att avgränsa sig från andra
folkgrupper.
Tidigare än talspråket så utvecklades redan ett enhetligt skriftspråk. Från 1500-talet skedde
en homogenisering av det svenska skriftspråket. Sverige blev ett enhetligt rike med en kung,
med ett gemensamt skattesystem, en statsreligion och ett myntsystem. Att boktrycket gjorde
att varje bokstav såg likadant ut skapade en strävan efter att även orden ska vara stavade och
böjda på samma sätt varje gång.
Men det tog fram till i slutet av 1600-talet tills ett mer systematiskt arbete med ett enhetligt
skriftspråk började och färdigstandardiserat blev språket först 1801 med af Leopolds
avhandling om svensk stavning.
2.1.2 Hur påverkar webben vårt språk?
Under webbens första år var engelska det dominerande språket. I mitten av 90-talet var mer
än 80 % av webbsidorna på engelska. Men redan 1998 släpptes det flera nya webbsidor på
andra språk än nya webbsidor på engelska. I Japan var uppskattningsvis 90 % av sidorna på
japanska år 2001 och Alta Vista uppskattade att 2002 skulle mindre än hälften av webbens
sidor vara på engelska. Idag finns uppgifter att knappt mer än hälften använder webben på
engelska (478 milj.), följd av mandarin med 383 milj. användare20.
Av de ca 6 500 språk som finns idag fanns 2001 ca 1000 representerade på webben. Webben
stärker inte bara de stora språken så som engelska, webben har också blivit en prisvärd
19
Tages-Anzeiger, «Bereits 1875 glaubte man, Schweizerdeutsch stürbe aus» (2010). http://
www.tagesanzeiger.ch/kultur/diverses/Bereits-1875-glaubte-man-Schweizerdeutsch-stuerbeaus/story/14942405, [2011-02-15]
20Sprachen-im-Internet, http://persoenliches-wachstum.com/wp-content/uploads/2010/01/
sprachen-im-Internet.jpg [2011-02-15]
variant att värna om sitt minoritetsspråk21.
Webben möjliggör en mer intuitiv användning av språket. Under boktryckets tid var
skriftspråk något som var oföränderligt under en lång period, igenom att överföra och lagra
information med hjälp av webben gör att skriftspråket kan ändras snabbare. Det har lett till att
skrift- och talspråk börjar växa ihop. Vi uttrycker oss på webben som vi tänker och talar.
Webben främjar den naturliga utvecklingen av språk, som under många hundra år
hindrades igenom att trycktekniken och långvarigheten av tryckt material krävde ett fast och
oföränderligt standardspråk.
2.1.3 Vilka framtida möjligheter finns för vårt språk?
Det finns uppgifter om att mångfalden av språk i världen kommer att minska från 6 500
idag till 100 år 2200. Anledning till den utvecklingen anses att den växande och mer
sammanväxande befolkningsmängden gör att man vill kunna kommunicera med varandra,
att stora och starka stater leder till en språklig homogenitet och att det även fortfarande finns
länder där vissa språk förbjuds22.
Men möjligtvis uppstår även nya språk. Redan under 1800-talet fanns vetenskapsmän som
tog fram konstruerade språk. Mest känd har väl blivit Esperanto. Trots webben har ingen
av de konstruerade språken blivit ett övergripande verktyg i kommunikationen via webben.
Anledning till det kan vara att de konstruerade språk ändå har en stark koppling till vissa
språkgrupper. Esperanto är inte lättare att lära sig för en japan än vad vilket annat europeiskt
språk är.
Ett för webben intressant konstruerade språk utvecklades redan 1817 av Francoise Sudre.
Han utvecklade Solrésol, ett språk som är baserat på C-durskalan och innehåller 7 toner som
kan kommuniceras som 7 bokstäver c,d,e,f,g,a och h, eller ”do rem i fa sol la ti”. Av de 7
toner skapade han 7 enstaviga ord, 49 tvåstaviga, 343 trestaviga och 2401 fyrstaviga ord,
21
Weaving a Web of linguistic diversityl (2001), David Crystal. http://
www.davidcrystal.com/DC_articles/Internet6.pdf [2011-02-17]
22Sprachen der Welt, Prof. Dr. Martin Haspelmath, Max-Planck-Institut für evolutionäre
Anthropologie, Leipzig http://www.uni-leipzig.de/~muellerg/su/haspelmath.pdf [2011-03-01]
alltså totalt 2 800 ord.
Unikt med Solrésol var att språket kunde återges på olika sätt, som toner, ord, handtecken
och även i regnbågens alla färger. Språket var konstruerat så att det även var logiskt för
utomeuropeiska språkgrupper, språket kunde användas mellan blinda och döva och även
dövblinda. Språket kunde visas med flaggorna över långt avstånd, via handtecken om ingen
skulle störas, eller med musikinstrument.
Solrésol erbjuder möjligheten att skapa webbplatser som övervinner språkliga gränser, men
även erbjuder en bättre användbarhet eftersom Solrésol utnyttjar toner, bokstäver, siffror och
färger till kommunikationen. Framtiden kommer att visa om ett konstruerat språk kan få det
intresset och uppmärksamheten som behövs för att betraktas som levande och fungerande
språk, och hur den naturliga utvecklingen av språk, som har funnits under alla århundrade,
kommer att fortsätta och ändras med webben som kommunikationsväg.
2.2 Hur sker kommunikationen via olika digitala medier?
Med dagens snabba framväxt på bland annat Internet uppstår det en del nya kommunikationsmedier
och denna del i arbetet nämner vissa av de nya digitala medierna och hur de används.
2.2.1 Kvinnlig och manlig kommunikation
Det finns ett antal faktorer23 som påverkar hur kommunikationen ser ut för olika digitala
medier. Främst är det kön och ålder på de aktiva användarna som bestämmer hur
kommunikationen ser ut men även antalet personer i gruppen spelar in. En annan viktig
egenskap som också spelar in i hur kommunikationen sker är vilket förhållande deltagarna
har till varandra. Har de ett personligt förhållande eller är det på professionell basis. Andra
punkter som också ligger till grund för hur kommunikationen sker är:
●
23
Privat eller Allmän kommunikation respektive Styrd eller Fri kommunikation
Lundström Jonas, Mååg Andreas, Strategiskt samarbete For the Win: En studie om
interaktioner i World of Warcraft, Examensarbete inom informatik, Linnéuniversitetet, 2010.
http://www.uppsatser.se/uppsatsdc64d7e158 [2011-02-18]
●
Kommunikation som sker över en längre tid eller som endast är flyktig.
●
Kommunikationens syfte och vad den handlar om
Skillnaden mellan tjejer och killars språk skiljer sig i vardagligt tal på vissa punkter24.
Tjejer sägs var mer medvetna om vilken status språket ger medan killar inte behöver tänka
lika mycket på språket för att höja sin status. Mannens status sägs vara högre än kvinnans
i dagens samhälle. Grövre ord förknippas många gånger också med tuffhet vilket gör att
killarna gärna använder dessa ord. Språket skiljer också åt mellan renodlade tjej / killgrupper
eller blandade grupper. Tjejernas grupper är inte lika sammansatta som killarnas vilket
leder till att killarna eventuellt skaffar egna språkliga företeelser medan tjejerna mer måste
hålla sig till samhällets regler och normer. Men i spel som World of Warcraft suddas dessa
grupperingar ut och alla är lika. Man kan bete sig på det sätt man känner (inom rimliga
gränser) utan att man skall behöva känna sig utstött eller vara rädd för att bli retad. Det är
enkelt att skaffa sig en annan identitet. Inom spelonlinevärlden finns alla på lika villkor och
spelaren kan bli den som hon alltid har velat vara. Språket är relativt fritt inom spelvärlden
och det behöver inte vara någon skillnad mellan manligt och kvinnligt språk.
2.2.2 Fri kommunikation
På ett sätt blir det mer skillnad på språket när det kommer till de nya medierna som har dykt
upp på senare år. Exempel på dessa är twitters och bloggar. De används som en offentlig
dagbok. Genom dessa medier kan man uttrycka sig och säga det man känner. Detta samtidigt
som alla har tillgång till det som skrivs. På detta sätt blir inte tankarna längre privata.
Eftersom man i Twitter och bloggar uttrycker sin åsikt och beskriver sin vardag så kan man
använda det språk som man tycker känns mest naturligt. Eftersom det kan vara många som
läser det man skriver är det ändå viktigt att tänka på språket som används. Men man behöver
ändå inte rätta in sig i något speciellt led. Många som bloggar idag använder till viss del fult
språk. Det är det fula språket, hot och trakasserier som innebär att bloggen i många fall får
läsare. När personen har något speciellt att säga om någon är det något som många vill läsa
om. Detta borde väl också innebära att det har blivit lättare att mobba personer på avstånd
som inte heller kan vara med och försvara sig direkt. I ett samhälle där det skall vara noll
tolerans mot mobbing och hot blir det istället enklare för vem som helst att fördärva en annan
24
Andersson Ulrika, Ådahl Martin, Skillnad i attityd till fult språk mellan killar och tjejer.
Högskolan Halmstad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2508 [2011-0219]
människa utan att behöva ta några direkta konsekvenser. Det är inte alltid bättre med fri
kommunikation.
Både Twitter och blogg erbjuder användaren att vara anonym om så önskas och det gör
språket ännu mera fritt. Då Twitter endast erbjuder användaren att meddela sig med 140
tecken framförs oftast endast konkreta och koncisa budskap. Det finns inget utrymme för att
flyta ut i språket. Detta gör att källan kanske inte används lika mycket som en dagbok utan
för att exempelvis sprida länkar för speciella målgrupper.
När man skriver i dessa sammanhang behöver man inte i samma utsträckning tänka på
språket man använder som när man exempelvis skriver ett brev eller för den delen ett mejl.
Mejl är oftast ett längre brev som skickas till olika personer som man känner eller som är helt
nya för brevskrivaren. Den text som skrivs i ett mejl har oftast inte lika mycket med känslor
att göra som under exempelvis en chatt eller andra Communitys. Ett mejl behöver inte skrivas
lika snabbt som man gör när man skriver ett SMS eller när man chattar. Detta medför att det
inte blir lika många förkortningar i texten och inte heller lika många känsloyttringar som
innebär att smilys måste användas.
2.2.3 Förkortad kommunikation
Idag är det mer troligt att man får ett SMS eller mejl än ett vanligt brev. Det vanliga brevet
är för det mesta något som uppskattas mer än exempelvis ett SMS. Då vet man att personen i
fråga har tagit fram ett papper och skrivit på detta “för hand”. Personen har sedan lagt pappret
i ett kuvert, klistrar igen detta. Inte nog med det, personen har sedan gått till en butik, köpt ett
frimärke och sedan letat upp en brevlåda. Kan det bli mer personligt och uppskattat. Brevet
innehåller förmodligen information om brevskrivarens liv, tankar och eventuellt funderingar
på ett mer ingående sätt än via andra medier. Ett SMS eller ett mail är i de flesta fall inte
lika beskrivande eller personliga som ett brev. Om det inte är gamla farmor som har satt sig
framför en dator och skickat ett mejl. Då kan det var nog så roligt att få och innehåller kanske
till en början samma sorts text som om hon hade skrivit ett brev.
Telefonen används mycket för att få direkt kontakt och svar. Något som inte är lika lätt via
brev eller mejl. Genom att prata direkt med en person är det också relativt enkelt att höra
sinnesstämning eller allvarlighet. Detta är svårt att få en uppfattning om när kommunikation
sker via något annat medium. Därför har det utvecklats nya ord och symboler för att kunna
förmedla sinnesintrycket.
Förkortningarna som har uppstått i språket har mycket att göra med alla SMS som skickas.
Eftersom begränsningen av använda tecken i ett SMS är begränsat var det från början viktigt
att kunna skriva det man ville fast på ett mindre teckenkrävande sätt.
Den första och största målgruppen för SMS var yngre människor som skickade meddelanden
till varandra. Det är också dessa personer som använder chattar mest. Det blev då naturligt att
fortsätta använda förkortningar även i chatten, främst för att det skulle gå snabbt att skriva.
Till skillnad från vanliga brev är det mer rakt på sak som gäller. Både i chatt och SMS vill
man ha snabba svar vilket man inte kan räkna med när man skickar ett brev. SMS och chatt
och även mejl är tre säkra medier om man vill vara säker på att meddelandet kommer fram.
Användningen av smileys förstärker textens uttryck. En smiley visar läsaren på vilket sätt hon
skall läsa texten, exempelvis glatt eller ironiskt.
3 Webben och tanken
3.1 Hur webben förändrar oss
Människans utveckling präglades av att lära sig igenom “trail and error” - människan tog i
saker, testade de, försökte använder de, lyckades, misslyckades, gjorde om saken, ändrade
saken, beteende, användning - en iterativ process. När vi hade lärt oss en sak eller en
användning så började vi lära ut det till nästa generationer. Lärandet baserades på att visa och
låta andra försöka, som då också, i en mildare omfattning, lärde sig igenom “trail and error”.
Utvecklingen baserades på att vi hade en interaktion med andra människor. Vi kände alltså
lukten, vi såg ansikten, vi hörde orden, vi kände på samma saker. Vi levde i ett samspel med
andra människor och det präglade oss och stärkte oss.
Idag finns det samspelet fortfarande, men igenom webben har en del av samspelet förlagts
till den virtuella världen. Vi hör fortfarande orden, men i många fall ser vi inte reaktionerna,
vi luktar inte lukten, vi känner inte samma saker och framför allt ser vi inte ansikten. Det
personliga samspelet behövs för att överföra kunskap och färdigheter och vi lyckas med
det även via webben, däremot tappar vi den personliga återkopplingen som stärker vår
självkänsla och vårt Jag25.
Det har till följd att vi idag har svårare att bygga vår självkänsla. Vi är i interaktion med
andra människor, men mycket av det som var given förr finns inte i dagens interaktioner. Förr
hade vi kontakt med människor som vi mötte personligen och vi kunde lära oss konventioner
och regler igenom att iaktta hur de gör. Vi fick en återkoppling om vårt beteende, även
om det kanske bara var en höjd ögonbryn eller ett snällt leende. Idag har vi inte den
återkopplingen, vi har ett stort nätverk, men vi är ändå ensamma och lever i vår egen värld
med våra egna erfarenheter. Vi har vänner på webben, men hur mycket vet vi egentligen om
de? Kan vi lita på de?
25
Rose Joanna, Det behövs ett vi för att bli ett jag | Forskning & framsteg |
Populärvetenskapligt magasin (2008). http://www.fof.se/tidning/2008/7/det-behovs-ett-vi-foratt-bli-ett-jag [2011-03-03]
Ändå har webben även bidragit till att vi har frigjort oss från konventioner som var
betungande och begränsande. Vi lever idag i ett öppet samhälle där vi kan välja firare vad vi
vill göra, hur och med vem. Vi är inte längre tvungen att följa andras konventioner och lever
enligt givna spår. Det har givit oss en stor frihet som vi inte vill missa. Däremot kommer
webben att utvecklas i en riktning där vi flera av de moment som finns med i personliga
kontakter även överföra via webben. Bästa exemplet är Skype där många har möjlighet
att se varandra och att se varandras reaktioner i ansiktet under samtalet och på så sätt får
en personlig återkoppling. Det finns även teknik som kan återskapa hur någonting känns.
Sådana haptiska displayer används än så länge för att skapa hjälpmedel åt synskadade, träna
kirurgiska ingrepp och för att bättre förstå hur människans känsel fungerar26. Men tekniken
skulle också kunna användas som ett led till i att återskapa ytterligare en del av ett personligt
möte på webben.
3.2 Hur webben ändrar vårt sätt att läsa och ta åt oss
information
Idag kommer en stor del av den dagliga dosen media till oss genom Internet. Det är video,
ljud, bild och text. Och eftersom Internet är ett sånt flyktigt medium, vad jag menar är att
det konstant uppdateras och förändras, så måste man kunna ta in kontentan av informationen
som visas så mycket snabbare än för bara tio år sedan. Detta gör att vi anpassat vårt sätt att
läsa och ta in information på ett sådant sätt att det gör det svårare för oss idag att läsa stora
mängder text och ta in och reflerktera över detta.
Nicholas Carr anser att Google gör oss dumma. Eller att säga att han anser det är lite att ta i,
hans artikel heter ”Is Google making us stupid?” och där tar han upp faktumet att människans
koncentrationsnivåer har sjunkit drastiskt i och med Internets intåg i världen. Carr säger
att han har upptäckt att det är nästan omöjligt för honom idag att hålla koncentrationen och
intresset uppe om en artikel är längre än en halv sida lång och det är inte bara han. I sin
artikel ger han oss fler exempel från kollegor och bekanta som alla upplever samma sak, de
26
Jansson Gunnar, Data som känns | Forskning & framsteg | Populärvetenskapligt magasin
(2009)
http://www.fof.se/tidning/2009/1/data-som-kanns [2011-03-03]
har vant sig vid Internets korta och koncisa informationssätt att de inte längre har förmågan
att ta in längre informationsflöden. ”Once I was a scuba diver in the sea of words. Now I zip
along the surface like a guy on a Jet Ski.”27
Internet främjar effektiv och omedelbar läsning med stor tyngd på effektivitet. Det gäller
att få in så mycket information som möjligt på så kort tid som möjligt och detta hindrar oss
från att tänka på det vi läser. Man kan säga att vi avkodar informationen på nätet istället för
att förstå och tolka den och detta minskar vår förmåga att, när vi är offline, läsa texter mer
djupgående.
Ytterligare saker som gör att vår läsning på Internet är så annorlunda från att läsa i en
bok är att på Internet finns hela tiden saker som vill ha din uppmärksamhet, som stör din
koncentration. Det är kanske blinkade reklam för underkläder eller ett litet meddelande
som säger att du har fått e-post. Eftersom våra sinnen har vant sig så mycket vid Internets
konstanta bombardemang av effektiva korta informationsflöden har andra medier fått
anpassa sig till detta för att kunna behålla folkets intresse. Det finns små pop-ups på TV nu
för tiden som ger information om vilket program man tittar på, vilket nästa är och kanske
en kommande seriepremiär. Tidningar har fått ändra standarden för artikellängder och
infört små sammanfattningsrutor så man slipper läsa hela artikeln. Om de äldre medierna
vill överleva måste de anpassa sig till Internets struktur och det gör inte folks läs- och
koncentrationsproblem bättre.
Vem är då ansvarig för att vi blir sämre på att läsa långa texter och behålla koncentrationen
på en sak i taget? Google säger att dess uppdrag är att organisera världens information och
göra den tillgänglig och användbar globalt. De vill utveckla en perfekt sökmotor vilken de
definierar som ”it understands exactly what you mean and gives you back exactly what you
want”. Enligt Google är alltså information en vara eller resurs som man kan utvinna och
producera precis som ett företag och ju snabbare vi kan få fram den här informationen desto
bättre blir vi som tänkare. Men det stämmer väl inte? Med information hela tiden tillgänglig
några sekunder iväg, hur mycket tänker vi och hur mycket information försöker vi lagra
egentligen? Nu säger jag inte att Google är ansvariga utan bara att de är ett bra exempel på
27
Carr Nicholas, Is google making us stupid? - Magazin - The Atlantic (2008). http://
www.theatlantic.com/magazine/archive/2008/07/is-google-making-us-stupid/6868/ [2011-0304]
hur Internetgenerationen ser och tänker på information.
Men är det verkligen en sån dålig sak att vi ändrar vårt sätt att läsa. Är långa utdragna texter
med hälften så mycket innehåll som ord verkligen gångbara i en tid där ”cash is king”
inte längre stämmer utan det numera är information som är det största maktverktyget. Vi
kanske bara skrämmer upp oss själva, om man tittar bakåt i tiden har vi haft samma oro inför
informationsrevolutioner tidigare. Platon skrev i sitt verk Phaedrus angående utvecklingen
av det skrivna ordet att han var rädd att folket skulle förlita sig alldeles för mycket på det och
ha det som ett substitut till kunskapen man tidigare hade haft i huvudet. Samma sak hände
när Gutenberg uppfann tryckpressen, man oroade sig att när böcker blev så lättillgängliga
skulle folk bli intellektuellt lata och mindre villiga att studera, det kunde också hota religions
auktoritet då alla nu själva kunde ta del av bibeln och tolka den fritt på eget vis. De hade inte
helt fel i att oroa sig och mycket de trodde skulle hända gjorde det men de kunde inte inse
innovationens större genomslag och de andra innovationer som kom i dess spår, helt tack
vare den större informationsfriheten.
Så ska man oroa sig över att vi inte längre har förmågan att fokusera och ta del av stora
mängder text? Ja och nej! Det är oroande att vi väljer att strunta i tolkningen och bara ta
del av informationen som den är, godkänna den som en sanning eftersom det är effektivare.
Richard Foreman, en pjäsförfattare har sagt att vi riskerar att bli pannkaksmänniskor,
utsträckta så långt och tunt när vi försöker ta del av det vidsträckta nätverket av information
som finns tillgängligt. Men vi kan inte hindra teknikens framsteg och evolutionen måste ha
sin gång. Det är bevisat att människan blir smartare i genomsnitt och det mycket tack vare att
Internet kan sprida information så snabbt och effektivt och att folk som tidigare inte hade en
tanke på att utbilda sig nu kan göra det via webben.
3.3.1 Intresset styr mer än sanningen
För media är det “intresset som styr”, ett begrepp som många säkert har hört till vardags.
Med det här ordspråket vill vi lyfta problemet med västerlänningars föreställningar om
hur världen är och så som vi alltid sett på den. Ett praktiskt exempel är hur vi pratar om
Afrika som ett land (när det är en världsdel) och hur vi vägrar låta oss tro att det sker en
utveckling i det “stereotypiska” Afrika28. Det finns en imaginär bild av att Afrika består av
svält, fattigdom och oroligheter. Denna polarisering har skapat ett starkt Vi och Dem som
media styr oss till att tro på. Så länge intresset styr kommer föreställningen kvarstå som
en “sanning”.
Medier nyhetsrapporterar sällan om de goda ting som sker i de afrikanska länderna på grund
av att det hemska, onda och känsloväckande säljer bättre. Det är läsarintresset som styr
innehållet. Kortfattat får vi en förvriden sanning - på grund av oss själva. Vi är inte tillräckligt
intresserade av Afrika. Visste ni exempelvis att de afrikanska länderna klarat finanskrisen
bäst i världen? Trodde väl det. För du likt majoriteten västerlänningar är helt ovetandes.
Intresset styr innehållet i de sökmotorer som vi dagligen använder. Innebörden av detta är
att det innehåll (webbsidor, filmer, bilder och så vidare) som rankas högst (hamnar högst
i sökresultaten) inte givetvis är mest trovärdigt. I en kombination av relevant innehåll
(söktermer, nyckelord), popularitet (inlänkar till webbsidan och antal besökare) och god
webbteknisk struktur så kan en webbsida stiga i rang29.
Bland nackdelarna finner vi att det inte finns någon faktor i sökalgoritmerna som tar upp
sanningshalten. Det är fortfarande intresset som styr vad vi läser. Undantag finns förstås.
På Google trycker över 90% av användarna på första länken, ibland läser anävndarna inte
ens vad som står i länkarna. Användarna förlitar sig förutsättningslöst på att första länken
i sökresultatet är den bästa, mest trovärdiga och relevanta. Den första länken är helt enkelt
mest rätt, tror många människor. Med andra ord lurar vi oss själva ibland genom att ha
förutfattade meningar eller genom att handla på automatik.
De sponsrade länkarna ger också en snedvriden bild av vad användaren letar efter. Dessa
länkar är betalda för att synas, de syns inte för att de på något sätt har med sökningen att göra.
De vilseleder användaren.
28
Ivarsson Margareta, - Artikel, det går bra för afrika (2009). http://
www.margaretaivarsson.se/page.php?page=artikel_det_gar_bra_for_afrika [2011-03-05]
29Google, Sökresultatsida: Grunderna i sökning med Google - Webbsökning Hjälp. http://
www.google.com/support/websearch/bin/answer.py?hl=sv&answer=35891#results [2011-0303]
Google ställer också strukturkrav på hur en webbsida ska se ut30. Vad händer om information
som är viktig finns på en föråldrad webbsida som inte följer Googles riktlinjer? Sidan rankas
sämre förstås och kvalitén på sökresultatet försämras. Istället får vi ett felaktigt sökresultat
som inte ger oss något av värde. Dessa problem står för entropin på Internet och har sin
härkomst av förlegade standarder i webbens begynnelse31.
“The truth is out there”, som Mulder alltid påpekar i TV-serien Arkiv X. Parallellen går
att varsebli på Internet Självklart finns det “sanning” ute på Internet men vi måste hitta
den och ha bevis för vad som är sant precis som Mulder. Det finns webbtjänster med
användarproducerat innehåll som Newsmill32, YouTube och sociala nätverk där människor
sprider “sanningen” om vad som händer i världen. Skillnaden är att informationen inte är
lika mycket vriden som i en sökmotor. Informationen kommer från privatpersoner utan
ett ekonomiskt vinstintresse. Däremot kan det finns ett politiskt intresse som aldrig går att
fullständigt bevisa.
En variant kan vara att människan väljer att svälja osanningar eftersom det är enklast så. Vi
har inte tid att reda ut vad som är mest trovärdigt i alla situationer. Den allmäna mentala och
konceptuella bilden av internet består möjligtvis av idén att vi borde ta allt med en nypa salt.
Kommer vi någonsin få veta vad som är helt sant? Beror detta möjligtvis på att mycket av det
vi läser på Internet består av åsikter (doxa33) och inte av säker kunskap (episteme) som Platon
betecknat.
Hur viktigt är det för oss västerlänningar att veta vad som händer i Afrika om det nu är så
att intresset styr? Vad anser svensken? Det är en filosofisk fråga med ett stort djup. Vi har
inga belägg som styrker dessa punkter, dock är det frågor som väcker nyfikenhet och som har
inverkan på medborgaren i samhället. Frågorna besvarar vad som skiljer oss från afrikaner
i den inre mentala självbilden. Det kan bero på närhet, tid och rum likväl som det kan bero
på historiska händelser. Utgångspunkten är ändå att samhället (inklusive media) vi lever i
30
Google, Riktlinjer för webbansvariga - Verktyg för webbansvariga Hjälp. http://
www.google.com/support/webmasters/bin/answer.py?answer=35769&hl=sv [2011-03-03]
31Tim Berners - Lee on the next Web | Video on TED.com (2009). )http://www.ted.com/
talks/tim_berners_lee_on_the_next_web.html [2011-03-04]
32Om Newsmill - Newsmill. http://www.newsmill.se/om-newsmill [2011-03-06]
33Gustavsson
Bernt. Vad är kunskap?, Myndigheten för skolutveckling, 2002, sid 13
skapar en bild av världen som vi förlitar oss på. Vi bryr oss mer om det som påverkar oss
konkret. Exempelvis vet svensken med stor sannolikhet mer om USA än vad vi vet om
Polen som land. Varför? Hollywood, filmindustrin, USAs politiska dominans och den stora
ekonomin påverkar vårt nation mer än bärplockarna från Polen. Detta trots att Polen ligger
oss närmare på världskartan. Att det är intresset som styr råder det ingen tvekan om.
3.3.2 Framtidens sökningar ser annorlunda ut
Google har ett sidoprojekt kallat Google Squared34 som försöker leta fram fundamentala
fakta till sökningar. Dessa fakta presenteras genom en grov översikt och visar även vartifrån
data har hämtats. Trovärdigheten får sig ett uppsving. Kan detta vara ett steg mot en mer
objektiv sanning? Kan det vara så att intresset inte är lika avgörande i denna sökteknik? Det
återstår att se. Google Squared har även vissa likheter med Wolfram Alpha.
Sökmotorn Wolfram Alpha bjuder på ett annat fokus i sin sökfunktion. Wolfram Alpha
låter användaren skriva frågor och sökmotorn exekverar frågan i form av kod. Är det en
matematisk fråga besvaras den exempelvis i formler. Stephen Wolfram, skaparen bakom
sökmotorn, menar att all kunskap kan kapslas in i algoritmer35. Han påstår även att den
visuella representationen kan samtidigt hjälpa oss att förstå dagens kunskap ännu bättre.
Jämför följande sökresultat:
Testsökning i Google Squared: http://www.google.com/squared/search?q=Eiffel+tower
Testsökning i Wolfram Alpha: http://www.wolframalpha.com/input/?i=Eiffel+Tower
Kan användarupplevelsen få oss att tro mer på det ena resultatet än det andra? Vilka faktorer
spelar roll? Litar vi mer på varumärket Google och Wolfram Alpha eller källorna?
Wikipedia ger oss sanning och kunskap genom goodwill-anda som bland annat baserar sig
34
Schonfeld Erick,What Is Google Squared? It Is How Google Will Crush Wolfram Alpha
(Exclusive Video) (2009). http://techcrunch.com/2009/05/12/what-is-google-squared-it-ishow-google-will-crush-wolfram-alpha-exclusive-video/ [2011-02-26]
35Stephen Wolfram: Computing a theory of everything | Video on TED.com (2010).
http://www.ted.com/talks/stephen_wolfram_computing_a_theory_of_everything.html [201102-20]
på linuxbibeln Katedralen och Basaren36 och Lawrence Lessigs teorier i Free Culture37. Båda
verken påstår att människan av egen fri vilja och intresse bidrar med kunskap och tjänster
för att utveckla och förbättra en arketyp. Den som bidrar med information eller uppdaterar
information bidrar till allmännytta och vinner ära och status bland andra. Resultatet bidrar
till ökad självkänsla för den duktige och fortsatt vilja att utbyta idéer. Lessig har även
kommenterat fenomenet utifrån ett samhällsorienterat perspektiv:
“We’re building a technology that takes the magic of kodak, mixed moving images and
sound, and adds a space for commentary and an opportunity to spread that creativity
everywhere. But we’re building the law to close down that technology.”
Lawrence Lessig, Free Culture, sid 61
Wikipedia lever på idén att om ett stort antal människor bidrar med sin kunskap så borde
informationen bli mer objektiv och gå att förlita sig på. Vad som är osant filtreras bort av
den stora massan väldigt fort utifrån ovan nämnda goodwill-anda. Informationsarkitekterna
på Malmö Högskola genomförde ett test där de skrev felaktiga uppgifter på ett antal artiklar
på Wikipedia. Redan efter ett par timmar hade användare diskuterat, debatterat och ändrat
tillbaka till vad som ansågs vara korrekt information.
Lessigs tillägg är att information bör vara fri. Information skall inte låsas av lagar och
normer. Exempelvis så finns det många ledare i diktaturer världen över som blockerar
webbplatser som de anser olämpliga för att bibehålla sin makt. Kina och Libyen faller inom
ramen för detta. Med ett slutresultat där folket utsätts för förtryck och våld. Den som sitter på
information har makt och det är inte utan orsak som citatet “Information wants to be free”38
är så starkt laddat.
Det finns många alternativ till Google. Ett alternativ är Mahalo som är världens största
36
Eric S. Raymond, 2001, Katedralen och Basaren, sid 46.
Free Culture - How big media uses thecnology and the law to lock down culture and control
creativity (2004), Lawrence Lessig. http://www.free-culture.cc/freeculture.pdf [2011-03-05]
38Wikipedia, Information wants to be free (2011). http://en.wikipedia.org/wiki/
Information_wants_to_be_free. [2011-03-05]
37
människobaserade sökmotor. På Mahalo är varenda artikel skapad av människor39. Det
finns alltså ingen sökrobot som letar innehåll på internet. Istället letar människor manuellt
efter relevant information på internet och fyller i artiklarna. Användare kan ställa frågor och
andra användare hittar svaren åt dig. Utifrån denna utgångspunkt kan man ställa sig frågan
vad som ger mest tillförlitliga uppgifter. Är det artiklar skrivna av människor eller artiklar
ihopplockade av en sökrobot?
3.3.3 En lärdom för människan
Vi har lärt oss att:
●
sökmotorer utnyttjar användarens bristande förmåga i att granska, analysera och vara
källkritisk.
●
intresset styr mer än sanningen även på internet.
●
den semantiska webben aldrig kan bli mer riktig och sann än vad människan gör den.
●
det finns en stor komplexitet i att bringa ordning på den entropi som finns på internet.
●
fastän internet erbjuder väldigt mycket information så vet vi väldigt lite.
●
under ytan finns en mängd faktorer som styr vilken information vi får se på skärmen.
●
det finns mycket brus i kommunikationen mellan människa och dator.
●
de flesta människor vill sprida information och göra rätt ifrån sig (goodwill).
Dessa punkter skapar tillsammans ett argument för att internet skapar en föreställning av den
riktiga världen.
Människan borde ta ett viktigt ställningstagande; ska vi förlita oss på att tekniken ger oss en
någorlunda korrekt världsbild eller ska vi själva bestämma vad för slags kunskap som ska
föreställa världen? Vad som är bäst får nog gemene man svara på.
3.4 Webben vinklar tanken?
Åtkomsten av information idag är mycket större än i slutet av 1900-talet. Den största källan
till detta är Internet. I och med att Internet började växa blev det också enklare att hitta
information om allt och lite till. Internet gjorde det även enklare för användare att lägga till
39
Youtube - Part I of Inside Mahalo, the Human Produced Search Engine (2008).
http://www.youtube.com/watch?v=mDvBI77v7Ac [2011-03-06]
egen fakta om exempelvis händelser och ting. Denna utveckling av informationsspridningen
ses som något positivt för de allra flesta. Man kan snabbt ta reda på något specifikt genom
att göra, i de flesta fall, en enkel sökning på exempelvis Google och på det sättet få fram
användbar och nyttig information. Information som inte alla gånger är tillförlitlig, detta helt
beroende på vem som är källan bakom texten.
Kan detta innebära att den information man får idag inte alltid är lika trovärdig som den som
man fick reda på genom tryckta böcker som exempelvis Nationalencyklopedin. Idag krävs
det mer aktiva handlingar från användaren för att kunna förstå och lita på den information
som man får via texter på Internet. En sökning på Internet kan idag, beroende på sökning
generera flera tusentals olika träffar. Förhoppningsvis träffar som innehåller samma
information, det måste vara samma information, för likvärdig information innebär att man
får någon inkorrekt del. Internet har också gjort det enklare att vinkla och forma fakta vilket
gör att man kan kontrollera vad människor får lär sig om olika saker40. Genom att göra vissa
delar av texten fetare så symboliserar den ofta att just den delen eller de orden är lite viktigare
än det andra. Genom att i texten ha länkar till andra sidor styrs användaren att gå vidare och
läsa om annat som, i de flesta fall, tillhör samma ämne. Men många gånger kan då denna text
vara vinklad så att läsaren kanske inte får den kunskap som är "viktigast". Det finns även
andra faktorer på en Internetsida som påverkar läsaren och hennes tanke. Fakta eller dialoger
på en sida kan påverka vår tanke genom dess färg, form och / eller ordningsföljd. Detta kan
påverka oss och vår tanke på ett sätt som vi inte själva reflekterar över. Vi påverkas utan att
vi tänker på det.
Skolan börjar idag också tidigt med att låta eleverna själva använda Internet för att söka
information om ämnet som för tillfället behandlas under lektionen. Detta är något som är
både positivt och negativt. Det positiva är att eleverna själva får lära sig att använda datorn
och Internet för att finna information. Eleverna får på samma gång också möjlighet att lära
sig att utvärdera information och dess sanningshalt. Allt som de hittar behöver inte var och är
inte sant. Nackdelen med att börja i så pass tidig ålder att använda Internet som
kunskapsbank under lektioner är att kunskapsdelen kan bli lidande om informationen är fel
och läraren inte korrigerar detta. En annan nackdel med Internet och att eleverna själva får
40
Medieutvecklingnen, Robert Södertun, http://kreativabudskap.se/Medieutvecklingen.pdf
[2011-03-06]
söka information är att informationen kan blir mer tillspetsad än om läroböcker används. Om
tanken är att lära sig mer om exempelvis Förintelsen under andra världskriget kan eleven
välja att endast sikta in sig på och läsa om en liten del av ämnet istället för det som läroboken
ger, en vidare bild över förintelsen och alla dess delar. Läroboken har även förmågan att vara
pedagogisk och lära ut fakta till eleverna på ett lättförståeligt sätt. Något man inte kan säga
fungerar alla gånger på en sida på Internet där texten kan vara svår att ta till sig.
Den information som man får via nätet blir till kunskap först då man har bearbetat denna
och det innebär att det idag kanske inte är enklare än förr att få reda på bra och korrekt
information.
Referenslista
1.1 Böcker
Eric S. Raymond, 2001, Katedralen och Basaren.
Gustavsson Bernt. Vad är kunskap?, Myndigheten för skolutveckling, 2002, sid 13
1.2 Internetdokument
Free Culture - How big media uses thecnology and the law to lock down culture and control
creativity (2004), Lawrence Lessig. http://www.free-culture.cc/freeculture.pdf [2011-03-05]
Medieutvecklingnen, Robert Södertun, http://kreativabudskap.se/Medieutvecklingen.pdf
[2011-03-06]
Sprachen der Welt, Prof. Dr. Martin Haspelmath, Max-Planck-Institut für evolutionäre
Anthropologie, Leipzig http://www.uni-leipzig.de/~muellerg/su/haspelmath.pdf [2011-03-01]
Weaving a Web of linguistic diversityl (2001), David Crystal. http://www.davidcrystal.com/
DC_articles/Internet6.pdf [2011-02-17]
1.3 Internet
Andersson Ulrika, Ådahl Martin, Skillnad i attityd till fult språk mellan killar och tjejer.
Högskolan Halmstad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2508 [2011-0219]
Carr Nicholas, Is google making us stupid? - Magazin - The Atlantic (2008). http://
www.theatlantic.com/magazine/archive/2008/07/is-google-making-us-stupid/6868/ [2011-0304]
Computer Seden, Computer Sweden - dagliga nyheter om it, telekom och affärer, http://
cstjanster.idg.se/sprakwebben/ord.asp?ord=taggonomi [2011-03-07]
Federici Alessandra, Impact of E-mail on Society. http://www.topics-mag.com/edition19/
high-tech/in-lives.htm [2011-02-28]
Google, Sökresultatsida: Grunderna i sökning med Google - Webbsökning Hjälp. http://
www.google.com/support/websearch/bin/answer.py?hl=sv&answer=35891#results [2011-0303]
Google, Riktlinjer för webbansvariga - Verktyg för webbansvariga Hjälp. http://
www.google.com/support/webmasters/bin/answer.py?answer=35769&hl=sv [2011-03-03]
Internet society, Internet society (ISOC) All About The Internet: History of the Internet, A
Brief History of the Internet. http://www.isoc.org/internet/history/brief.shtml [2011-02-25]
Ivarsson Margareta, - Artikel, det går bra för afrika (2009). http://www.margaretaivarsson.se/
page.php?page=artikel_det_gar_bra_for_afrika [2011-03-05]
Jansson Gunnar, Data som känns | Forskning & framsteg | Populärvetenskapligt magasin
(2009)
http://www.fof.se/tidning/2009/1/data-som-kanns [2011-03-03]
Lundström Jonas, Mååg Andreas, Strategiskt samarbete For the Win: En studie om
interaktioner i World of Warcraft, Examensarbete inom informatik, Linnéuniversitetet, 2010.
http://www.uppsatser.se/uppsatsdc64d7e158 [2011-02-18]
Nationalencyklopedin, amfiteater | Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/amfiteater [201102-25]
Om Newsmill - Newsmill. http://www.newsmill.se/om-newsmill [2011-03-06]
O'Reilly Tim,What Is Web 2.0 (2005), http://oreilly.com/web2/archive/what-is-web-20.html
[2011-03-09]
Rose Joanna, Det behövs ett vi för att bli ett jag | Forskning & framsteg |
Populärvetenskapligt magasin (2008). http://www.fof.se/tidning/2008/7/det-behovs-ett-vi-foratt-bli-ett-jag [2011-03-03]
Schonfeld Erick,What Is Google Squared? It Is How Google Will Crush Wolfram Alpha
(Exclusive Video) (2009). http://techcrunch.com/2009/05/12/what-is-google-squared-it-ishow-google-will-crush-wolfram-alpha-exclusive-video/ [2011-02-26]
Sprachen der Welt, Prof. Dr. Martin Haspelmath, Max-Planck-Institut für evolutionäre
Anthropologie, Leipzig http://www.uni-leipzig.de/~muellerg/su/haspelmath.pdf [2011-03-01]
Sprachen-im-Internet, http://persoenliches-wachstum.com/wp-content/uploads/2010/01/
sprachen-im-Internet.jpg [2011-02-15]
Stephen Wolfram: Computing a theory of everything | Video on TED.com (2010).
http://www.ted.com/talks/stephen_wolfram_computing_a_theory_of_everything.html [201102-20]
Strandh Niclas , Mindpark #044: Web 2.0 förändrar världen (2009)
http://mindpark.se/mindpark-044-web-2-0-forandrar-varlden/ [2011-03-08]
Tages-Anzeiger, «Bereits 1875 glaubte man, Schweizerdeutsch stürbe aus» (2010). http://
www.tagesanzeiger.ch/kultur/diverses/Bereits-1875-glaubte-man-Schweizerdeutsch-stuerbeaus/story/14942405, [2011-02-15]
Teleman Ulf, Ett språk för ett rike | Forskning & framsteg | Populärvetenskapligt magasin
(2005). www.fof.se/tidning/2005/4/ett-sprak-for-ett-rike [2011-02-23]
Tim Berners - Lee on the next Web | Video on TED.com (2009). http://www.ted.com/talks/
tim_berners_lee_on_the_next_web.html [2011-03-04]
W3C, Semantic Web Activity Statement,
http://www.w3.org/2001/sw/Activity [2011-03-02]
Wikipedia, Information wants to be free (2011). http://en.wikipedia.org/wiki/
Information_wants_to_be_free. [2011-03-05]
Wikipedia, Läskunnighet (2011).http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4skunnighet [201103-02]
Wikipedia, Propaganda during the Reformation (2011). http://en.wikipedia.org/wiki/
Propaganda_during_the_Reformation [2011-02-25]
Wikipedia, Semantiska webben (2011), http://sv.wikipedia.org/wiki/Semantiska_webben
[2011-03-07]
Wikipedia, Utvandrarna (film) (2010). http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvandrarna_(film)
[2011-03-01]
Wikipedia, Web content (2011), http://en.wikipedia.org/wiki/Web_content#Content_is_king
[2011-02-28]
Youtube - Part I of Inside Mahalo, the Human Produced Search Engine (2008).
http://www.youtube.com/watch?v=mDvBI77v7Ac [2011-03-06]
YouTube - The Machine is Us/ing Us (Final Version) (2007), http://www.youtube.com/
watch?v=NLlGopyXT_g [2011-02-26]