Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi
Erik Homburger Eriksson 1902-94:
Psykoanalytisk utvecklingspsykologi

Psykosociala konflikter
– sociala, kulturella och
biologiska faktorer
ligger bakom
människans
identitetsutveckling


Människan genomgår
olika stadier som sker i
en förutbestämd
ordning
Olika konflikter –
kriser - är nödvändiga
för människans
mognad
Erikssons delade in utvecklingen
i åtta faser
0-1,5 år konflikt:
tillit/misstro
Behov av närhet



1,5-3 år
självständighet/tvivel på
egen förmåga
Att skapa självförtroende




3-5 år Konflikt:
initiativ/skuld
Samvete och ta egna
initiativ
6-12 år Konflikt:
arbetsflit/underlägsenhet
Lära sig nya kunskaper
13-18 år Identitet/
splittring
Hitta sin identitet



19-30 år Närhet
/isolering
Hitta en livspartner
30-50 år
Produktivitet/stillaståend
e
Omhändertagande



50-99 år Jagets
integration förtvivlan
från
Vishet, att se tillbaka
Jean Piaget 1896-1980 -Den kognitiva
utvecklingen i centrum



Inflytelserik inom den
svenska skolan
Hur människan anpassar
sig till omgivningen
=adaption
Barnets tänkande ändrar
sig successivt från födsel
till vuxen ålder. Piaget
beskriver fyra olika
stadier.




Det sensomotoriska
stadiet 0-2 år
Det preoperationella
stadiet 2-7 år
De konkreta
operationernas stadium
7-12 år
De formella
operationernas stadium
12-15 år
Stadie 1: Känna, smaka, lukta, kasta,
banka…



Det första stadiet (upp till cirka 1,5-2
års ålder) kallade Piaget det
sensomotoriska stadiet.
Barnet använder främst sina sinnen,
armar och ben för att orientera sig i
omvärlden. Barnet tar och känner på
föremål, stoppar dem i munnen,
kastar dem och så vidare.
Barnet använder sinnena och sitt
kroppsliga rörelseschema (motoriken)
för att utveckla tänkandet.


Mot slutet av det första levnadsåret
kan barnet börja leta efter föremål
som han/hon inte ser. Det visar att
barnet kan skilja på föremålet som
sådant och upplevelsen av föremålet.
Tidigare var ett föremål som inte
syntes helt borta för barnet.
Det är dock inte förrän litet senare,
vid cirka 18 månaders ålder, som
barnet får ett längre perspektiv på
föremålet ifråga och förstår att det
existerar även om barnet inte kan se,
känna eller höra det. Detta kallar
Piaget för objektkonstans.
Stadie 2, just nu-tänkande




Det pre-operationella stadiet (2-7
år)betyder att stadiet ligger före nästa
stadium som kallas de konkreta
operationernas stadium.
Barnets tänkande rör sig kring det
egna "jaget", och kring vad som sker
"just nu" och "just här".
Visar prov på ett konkret tänkande,
men förståelse av händelser i
förfluten och framtida tid är starkt
begränsad.
Barnet börjar utveckla sin förmåga att
använda symboler. Språket utvecklas
och detta är ju fyllt av symboler, men
det visar sig också i drömlivet och i
leken.
En träbit kan föreställa en bil, barnet kan
låtsas att han eller hon är någon annan.
Till en början har barnet svårt att skilja
symbolen från vad den betecknar. En
träbit som barnet använder som en bil
blir en bil. Först längre fram börjar
barnet förstå att orden eller symbolerna
är godtyckliga.
 Egocentricitet: Barnet har svårt att se
världen ur ett annat perspektiv än sitt
eget. Därför svårt att förstå hur andra
människor kan känna/uppleva
någonting annorlunda än det barnet
själv känner/upplever. Det är först mot
slutet av perioden som barnet börjar
kunna sätta sig in i hur andra upplever
saker och ting.
Stadie 3: Samla, ordna och sortera




De konkreta operationernas stadium
(6-7 och 10-11 år.) anspelar på att
barnets tänkande framför allt är
åskådligt och konkret. Barnet kan
förstå enkla, abstrakta begrepp, men
det krävs att barnet kan förankra dem i
sin egen konkreta erfarenhet.
Barnet börjar förstå storlek, mängd,
vikt och volym.
Ex 1: Om barnet har placerat en stor
leksaksbil i en låda med en mängd
olika leksaker i så hindrar det inte
honom eller henne att tänka sig att
leksaksbilen också kan läggas i lådan
med bilar och andra motorfordon.


Ex 2: Barnet kan börja förstå att om
den röda bollen är större än den blå
bollen så betyder det att den blå
bollen är mindre än den röda.
Ex 3: Om barnet har två syskon
Emma och Anton så säger barnet inte
längre att syskonet Emma har ett
syskon utan förstår att han eller hon
själv också är ett syskon till Emma.
Ex 4: Barnet kan förstå att om man
häller läsk i två glas, det ena brett och
det andra smalt, så måste inte
vätskeytan ligga lika högt i båda glasen
för att det ska vara samma mängd läsk
i dem.
Stadie 4; Planer för framtiden
Den sista utvecklingsnivån (11-12
upp till ca 15 års ålder) kallas för
de formella operationernas
stadium.
 Med detta menas att barnet har
frigjort sig från det åskådliga,
konkreta tänkandet och nu kan
göra tankeoperationer i huvudet
utan att dessa på något sätt
behöver vara förankrade i
verkligheten.
 På detta stadium utvecklas
förmågan till avancerat abstrakt
tänkande.


Barnet kan föreställa sig
sådant som han eller hon
inte själv har varit med om,
sådant som ligger bortom fakta
och verklighet och som även
kan vara både orimligt och
overkligt.
Barnet börjar fundera mer över
sitt eget och andras liv, hur det
är och hur det skulle kunna
vara.
Lev Vygotskij




Sociokulturellt perspektiv:
omgivningen avgörande
för hur individen utvecklas
Lek och undervisning i
den närmaste
utvecklingszonen
Abstrakt tänkande möjligt
först i 12-årsåldern
Beskriver olika faser i
barnets utveckling innan
det abstrakta tänkandet



Den synkretistiska fasen, som
kännetecknas av ”trial and
error”
Den komplexa fasen som
kännetecknas av förmågan
att kunna generalisera
Den pseudobegreppsliga fasen
innebär att barnet kan
definiera begrepp men
utan att helt förstå
innebörden
John Bowlby 1907-1990



Psykoanalytiskt och
etologiskt perspektiv
Djurens
präglingsbeteende jmf
människans
anknytningsbeteende
Olika arbetsmodeller
växer fram i samspel
mellan barn och förälder


Spädbarns sociala
samarbetsvillighet
beroende av hur det
behandlas och hur lyhörd
föräldrarna är för
signalerna
Utvecklingsspår istället
för utvecklingsfas
Anknytningsteorin

Ett nyfött barn har en
medfödd drift att knyta
an till en eller ett par
vuxna vårdare
(föräldrarna) som kan ge
mat, omvårdnad, skydd
och närhet


Anknytningens kvalitet:
hur väl den vuxne möter
barnets behov avgör hur
trygg eller otrygg barnet
blir.
Två drivkrafter:
närhetssökande och
utforskning
Harry Harlow och rhesusaporna –
att vara nära är lika viktigt som
mat
Anknytningsmönster

Trygg bindning: Undersöker
aktivt, särskilt i moderns
närvaro. Använder modern
som trygg bas. Har
ögonkontakt då och då och
återvänder till henne. När
modern varit borta ett slag
och kommer tillbaka blir
hon varmt mottagen.

Ängslig motvillig bindning: barn
som är efterhängsna och
osäkra på om föräldern
kommer vara tillgänglig eller
ej. Ofta ambivalent beteende
mot föräldern, letar mycket
när hon är borta och vill sen
inte ha kontakt när hon
kommer tillbaka.
Anknytningsmönster

Ängslig undvikande bindning: Dessa barn har
förlorat hoppet om en trygg bas. De undersöker
inte sin omgivning utan sitter och suger på
tummen eller vaggar. De strävar så småningom
efter emotionell självtillräcklighet.
Med kängurun som förebild
Margaret Mahler 1897-1985

Objektrelationsteorin som
beskriver barnets psykiska
födelse fram till treårsåldern

3. Process av
individuation och
separation



1. Den autistiska fasen (0-1
månad) ströks senare
2. Den symbiotiska fasen
(1-5 månader)



Differentieringsfasen (5-10
månader)
Övningsfasen (10-18
månader)
Närmandefasen (18-22
månader)
4. Konsolideringen (2-3
år)
Daniel Stern (1934-) – om självets utveckling från
födseln och framåt


Småbarn kan mycket
mer än man tidigare har
utgått från.
Studier som utgår från
hur strakt spädbarn
suger och vart det fäster
blicken.
Uppgift: ta reda på mer om någon
av utvecklingspsykologerna







Sigmund Freud
Erik Homburger Eriksson
Jean Piaget
John Bowlby
Lev Vygotsky
Margaret Mahler
Daniel Stern
Alternativ uppgift: Utgå istället från en speciell
ålder och sammanfatta vad olika psykologer säger
om åldern. Kanske även intervjua en person?







Spädbarn
Småbarn
Skolbarn
Tonåring
Ung vuxen
Medelålders
Pensionär