Välkomna!
12.30 - 14.00
Kardiovaskulära riskfaktorer med tonvikt
på fetma och motion
Carl Johan Behre
Överläkare, med dr
Medicinkliniken SU/Sahlgrenska
Disposition
Riskfaktorer - allmänt
Ateroskleros - vad är det?
Fetma
Motion
Diabetes
Kost
Några begrepp
Riskfaktor:
Utmärker individer som har ökad risk för insjuknande
Icke-påverkbara och Påverkbara
Primär prevention:
Att förebygga sjukdom hos friska individer
Sekundär prevention:
Att förebygga återinsjuknande
Icke påverkbara riskfaktorer
Icke påverkbara riskfaktorer
Ålder
Ras
Kön
Hereditet
Riskfaktorer
Individens riskfaktor
– Vad är farligt för den enskilde?
Befolkningens risk
– Hur många sjukdomsfall orsakar riskfaktorn i
samhället?
Påverkbara riskfaktorer
Vad kan jag som individ göra
– För att hålla mig frisk?
– För att inte insjukna igen?
Vad är ateroskleros?
Vad är ateroskleros?
WHO:
En variabel kombination av
-intimaförändringar
-lokal ansamling av:
lipider
kolhydrater
blod
Samt
-fibrös omvandling
-förkalkningar
-mediaförändringar
Ateroskleros-sjukdomar
Akuta koronara syndrom
Stabil kärlkramp
Hjärtsvikt
Kammararytmier/plötslig död
Stroke
Kärlsjukdomar i benen
11. Information från Läkemedelsverket 3:2006.
Utveckling av ateroskleros
0
10
Fettstrimmor
20
Fibrösa plack
30
40
Instablila plack
50
Rupturerade plack
60
70
Ålder
Hjärtinfarkt/stroke
Dödsorsaker i Sverige
Män
Kvinnor
Alla
Cirkulations 19 754
-organen
44 %
21 472
45 %
41 226
44 %
11 862
26 %
45 362
10 691
22 %
47 641
22 553
24 %
93 003
Tumörer
Samtliga
Globala tyngden av dödlighet
i kardiovaskulär sjukdom
Placket – en föränderlig
inflammatorisk vävnad
5. Hansson GK, Libby P. The immune response in atherosclerosis: a double-edged sword. Nat Rev Immunol 2006;6:508-19.
Plackaktivering, ruptur och
trombos
Tekniker för att mäta
ateroskleros
CIMT
Carotis IntimaMedia-Tjocklek
IVUS
Intravaskulärt
ultraljud
QCA
Kvantitativ
koronarangiografi
CMR
Datoriserad magnetisk
resonans
Med tillstånd från John Kastelein, Amsterdam
Carotisplack
Fetma och risker
Varför är det farligt att vara fet–
Varför är det farligt att vara fet –
Är det farligt att vara fet?
Definition
Vikt (kg)
Längd
(m2)
=BMI
Enligt WHO
Undervikt
Normalvikt
Övervikt
Fetma grad 1
BMI (kg/m2)
<18,5
18,5–24,9
25,0–29,9
≥30
Fetma grad 2
Fetma grad 3
≥35
≥40
Är fetma en sjukdom?
Är fetma en sjukdom?
Enligt WHO
E660-9
Många med fetma får andra sjukdomar
Sjukdomar relaterade till obesitas
Hjärtkärlsjukdom
Diabetes typ II
Dyslipidemi
Cancer
Sömnapné
artros
Fertilitetsproblems
Graviditetskomplikationer
Leverförfettning
Gallsjukdom
Gikt
Psykisk ohälsa
Dålig livskvalité
Livskvalitet
Livskvalitetsområde
Psykosociala problem
Effekt fetma visavi ej feta
Stor
Kroppsliga funktioner
Allmän hälsouppfattning
Psykiskt välbefinnande
Stor
Stor
Moderat (M), Stor (Kv)
CDC
Dödlighet under 14 år i relation
till BMI (män, n=488 000)
N Engl J Med 1999;341:1097
Dödlighet under 14 år i relation
till BMI (kvinnor, n=588 000)
N Engl J Med 1999;341:1097
Fetma är associerat med
fördubblad risk för förtidspension
Varför är det farligt att vara fet –
Är det farligt att vara fet?
Varför är det farligt att vara fet –
Är det farligt att vara fet?
Japp!
I korthet:
– Ett dåligt liv
– Många sjukdomar
– Tidig död
Varför är det farligt att vara fet –
Är det farligt att vara fet?
Japp!
Gäller på gruppnivå
I korthet:
– Ett dåligt liv
– Många sjukdomar
– Tidig död
DEN ENSKILDE?
…vissa obesa personer blir väldigt
framgångsrika och gamla, trots
hårt supande
rökning
stress
…vissa obesa personer blir väldigt
framgångsrika och gamla, trots
hårt supande
rökning
stress
Är det bara en slump att vissa
feta är friska?
Eller…
…finns det ”friskfaktorer”?
…kanske är fettet i sig ofarligt?
Kan riskerna beror på samvarierande
faktorer vars frekvens ökar med ökande
fetma?
– INSULINRESISTENS, INFLAMMATION??
Fettväven – en körtel
Det började med leptin…
50-talet hormoner utsöndras från
fettväven
GIR – adiponectin – TNF-alfa
Samverkan mellan hormoner
i fettväven:
Ex:
Högt adiponektin
Lågt TNF-a
OR=9,3 för insulinresistens
Behre CJ, Fagerberg B, Hultén LM, Hulthe J. Metabolism. 2005 Apr;54(4):439-44.
Fettväven – en körtel
Friska feta har samma
nivåer som smala friska
- av vissa iallafall
På gruppnivå gäller:
Fetmafördelningen är mycket viktigare än
fetmagraden
– Android fettfördelning - bukfetma
farligt.
– Gynoid fetfördelning – ”päronfetma”
Mycket mindre farligt. Bra?
Fettvävens hormonbalans ser olika ut hos friska
feta och sjuka feta
Hur ska vi behandla fetma?
Hur ska vi behandla fetma?
Livsstilsråd
Dieter
– Kostbehandling
– VLCD/LCD
Läkemedel
Kognitiv beteendeterapi
Kirurgi
Långsiktigt mål för Västra
Götalandregionen
Förekomsten av fetma skall under det kommande
decenniet återföras till 1980-talets nivå (under 1 procent
bland 10-åringar och under 10 procent bland vuxna).
Handlingsprogram mot
övervikt och fetma i VGR
http://www.vgregion.se/beslutstodfetma
FRAMGÅNGSFAKTORER
-för att minska i vikt och behålla den
•
Ät regelbundet
Frukost, lunch,
middag/kvällsmål de flesta
dagar.
•
Ät frukost varje dag
Hjälper dig att äta lagom
resten av dagen.
•
Ät färre kalorier
Brukar du ta om av maten?
Träna på att låta bli.
•
Ät magert
Mindre fett i maten ger färre
kalorier.
Skriv ner vad du äter, dricker
och väger
Man kan förändra vanor man
är medveten om.
Väg dig regelbundet
Vågen hjälper dig att hålla
koll på små förändringar.
Fysisk aktivitet minst en
timme per dag
Rör du på dig varje dag är
det oftast lättare att äta som
du tänkt dig.
Obesitasmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset 2009
Källa: The National Weight Control Registry
Fetmakirurgi
Vem kommer i fråga för operation?
• BMI ≥40 kg/m2
• BMI ≥35 kg/m2 med samtidig allvarlig sjukdom
• Gjort flera allvarligt menade försök att minska i vikt
• med efterföljande viktuppgång
• Ej aktivt missbruk
• Stabil psykisk sjukdom
Operationstyper
Restriktiva
Vertikal Bandad Gastroplastik (VBG)
Reglerbara band
Malabsorptiva
Biliopancreatic diversions Duodenal Switch
ch
Kombinerade
Gastric Bypass (GBP)
Gastric bypass
Titthålskirurgi
(Laparoskopisk kirurgi)
Är det farligt att opereras?
Komplikationer: 1-2% allvarligare (ev. reoperation)
» Blödning
» Läckage
» Propp i lungan
Risk att avlida: 1-4/1000 opererade
Bieffekter efter operation
Ofta frusenhet och trötthet första året
Lätt/ måttligt håravfall hos vissa
Risk för vitamin- och mineralbrist
Ökad chans/risk att bli gravid
Efter operationen måste man
ta kosttillskott varje dag
Multivitamin- och mineraltablett
Vitamin B12
Kalcium + vitamin D
Järn till kvinnor i fertil ålder
Vad händer om man äter fel
efter operationen?
Dumping
– Hjärtklappning, kallsvettning, matthet,
”buller och körningar” i tarmarna, diarré
Illamående
Smärta
Kräkning
Vad åstadkommer vi med operation?
Viktnedgång: 2/3 - 3/4 av övervikten efter 1 - 2 år
>90% av opererade har god långtidseffekt
Långtidseffekt av kirurgi på kroppsvikt i
SOS studien över 15 år
Sjöström et al NEJM -04
SOS studien Diabetes incidens
30
***
20
10
***
Control
Surgery
0
Odds-ratio:
95% CI:
2-year
10-year
0.16
0.09-0.27
0.24
0.14-0.41
SOS - studien Regress av diabetes
100
80
***
60
*
40
20
Control
Surgery
0
Odds-ratio:
95% CI:
2-year
10-year
8.26
5.49-12.4
2.75
1.13-6.72
SOS studien - livskvalitet
Surgical treatment, weight loss > 25 %
Surgical treatment, weight loss < 25 %
Conventional treatment
Psychosocial
functioning
Perceived hunger
General health
perceptions
Depression
Overall mood
-0,2
0
0,2
0,4
0,6
0,8
1
1,2
1,4
SOS studien - Procent hjärtinfarkt
12,00
10,00
8,00
6,00
4,00
2,00
0,00
All
Males
Females
Controls
Diab
Non-Diab
Surgery
Lars Sjöström
Aug. 2006
Ateroskleros - hjärtinfarkt
Påverkbara riskfaktorer
Interheartstudien
15 000 patienter med hjärtinfarkt och lika
många kontroller
90 % av alla fall kan förklaras av 9
påverkbara faktorer
63 15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:937-52.
Interheartstudien
90 % av alla fall kan förklaras av
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
ApoB/ApoA1-kvot
Rökning
Diabetes
Högt blodtryck
Bukfetma
Psykosociala faktorer
Daglig konsumtion av frukt och grönsaker
Regelbunden fysisk aktivitet
Regelbunden alkoholkonsumtion
64 15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:937-52.
• two cases with similar LDL and HDL values
LDL 3.0 mmol/L
apoB
apoA-I
HDL 1.2
mmol/L
Case 1
LDL 3.0 mmol/L
Case 2
HDL 1.2
mmol/L
Jan-Åke, 53 år
Gift, 3 barn
Rökare
Övervikt
Familjär hyperkolesterolemi
Mb Bechterew
ACB-opererad vid 43
– Därefter
PCI x flera
Infarkt x 3
Ingen hjärtsvikt
Jan-Åke, 53 år
Personlig konkurs
Skilsmässa
Hemlös
depression
Blödande ulcus
Jan-Åke, 53 år
Lab:
– Tot kol 5,6
– TG 1,5
– LDL 3,2
– HDL 0,86
BT 130/85
HB, LPK, TPK, el-leverstatus ua
Jan-Åke, 53 år
Mediciner
– Imdur 90mg x1
– Plendil 10 mg x 1
– Seloken 200mg x1
– Trombyl 75 mg x 1
– Simvastatin 80mg tn
– Ezetrol 10mg x 1
– Enalapril 5mg x1
– Nitrolingual vid ansträngning
– Voltaren, naprosyn, panodil
Jan-Åke, 53 år och
Interheartstudien
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
ApoB/ApoA1-kvot
Rökning
Diabetes
Högt blodtryck
Bukfetma
Psykosociala faktorer
Daglig konsumtion av frukt och grönsaker
Regelbunden fysisk aktivitet
Regelbunden alkoholkonsumtion
15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:937-52.
Jan-Åke, 53 år och
Interheartstudien
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
ApoB/ApoA1-kvot
Rökning
Diabetes
Högt blodtryck
Bukfetma
Psykosociala faktorer
Daglig konsumtion av frukt och grönsaker
Regelbunden fysisk aktivitet
Regelbunden alkoholkonsumtion
15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:937-52.
Jan-Åke, 53 år och
Interheartstudien
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
ApoB/ApoA1-kvot
Rökning
Diabetes
Högt blodtryck
Bukfetma
Psykosociala faktorer
Daglig konsumtion av frukt och grönsaker
Regelbunden fysisk aktivitet
Regelbunden alkoholkonsumtion
TASKIGT LÄGE!
15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:937-52.
Att ge sig i kast med frågan
Jan-Åke, 53 år
Började träna successivt allt mer varje dag
Struktur på boendet
Social funktion – viktig person
Viktnedgång ca 10 kg
Rökstopp
Mer frukt
Jan-Åke, 53 år
Lipiderna endast marginellt förbättrade…
Jan-Åke, 53 år
Lipiderna endast marginellt förbättrade…
…men tränar varje dag!!
Imdur utsatt
Plendil utsatt
Enalapril utsatt
Blodtryck 120/70
Ej behövt nitro på ca 3 år
Förändringar i träningsgrad och
CVD Mortalitet: ACLS
70
65.0
60
87 deaths in 9,777 men
4.9 years between exams
Mortality Rate
50
40
31.4
30
14.2
20
10
0
Unfit–Unfit
Unfit–Fit
Fitness at Two Exams
Blair SN et al. JAMA 1995;273:1093-1098.
Fit–Fit
Kardiovaskulär död i relation
till fysisk kondition
Blair SN et al. JAMA 1996;276:205-10.
78
Kondition/BMI och risk för
kardiovaskulär död - diabetiker
Church TS et al. Arch Int Med 2005;165:2114–20.
79
6
Unfit
5
Fit
4
5.0
4.5
3.1
3
Reference
Risk for Death
Fitness–Fatness och CVD död hos män: ACLS
2
1
1.6
1.5
0
Normal
Weight
Overweight
Obese
Wei M et al. JAMA 1999;282:1547-1553.
Fitness–Fatness och CVD död hos kvinnor:
Nurses’ Health Study
Risk for Death
Physical Activity
(hours/week)
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
<1.0
3.5
1.0–3.4
4.7
4.3
2.9
2.5
2
2.
5
2.1
2
.1
1
.6
1.6
1.
1
9
1.9
1.
1
5
1.5
1.0
1
.0
Normal
Weight
Overweight
Obese
Hu FB et al. N Engl J Med 2004;351:2694-2703.
Att drastiskt minska sina
risker…
Håll nere vikten.
Jeanne
Rök inte
Calment,
1875-1997
Ät varierat.
– Helst fisk, magert kött och mycket frukt
och grönt.
Motionera varje dag.
Vårda sinnena och relationerna
