Swedbank Östersjöanalys Nr 20 y 4 maj 2009 Fem år efter utvidgningen – förlorade år men långsiktig potential finns kvar • Finanskrisen till trots: Sett i ett längre tidsperspektiv har både makro- och mikroekonomisk utveckling varit enastående för de åtta Öst- och Centraleuropeiska länder som blev medlemmar 2004: Framväxten av marknadsekonomi, demokrati, nya regelverk och rättssystem samt starkare institutioner är exempel. Dessa vinningar går inte förlorade till följd av den ekonomiska krisen. • I en strikt makroekonomisk mening kommer dock 2006-2010 bli förlorade år för de baltiska länderna och Ungern. I slutet av nästa år förutser vi att BNP är tillbaka på 2004 eller 2005 års nivåer. De övriga länderna tappar i likhet med Västeuropa ett par tre år. • Den ekonomiska politiken blir alltmer avgörande för regionens länder. Strukturpolitiken bör inriktas på att stärka konkurrenskraften och attrahera nya investeringar. Målet att bli medlemmar i valutaunionen måste balanseras med konjunkturutvecklingen eftersom risken för en alltför procyklisk finanspolitik äventyrar efterfrågan. Stöd från övriga EU är också avgörande för regionen. • För svenska företag finns en god långsiktig tillväxtpotential i de nya medlemsländerna. Det handlar om produktion, försäljning och inköp som kan utvecklas i ännu större omfattning. I dagarna är det fem år sedan EU utvidgades med tio nya länder1. I nuläget och under de närmaste åren upplever ett flertal av dessa länder den största ekonomiska krisen i fredstid. De ekonomiska, politiska och sociala utmaningarna är stora. I ett längre tidsperspektiv fortsätter konvergensen mot de ”äldre” EU-länderna. Levnadsstandarden i de nyare medlemsländerna kommer att fortsätta att förbättras. Denna 1 Utvidgningen skedde den 1 maj 2004 och de tio länderna var Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern, Malta och Cypern. Bulgarien och Rumänien blev medlemmar i januari 2007. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-post: [email protected] Internet: www.swedbank.se Ansvarig ugivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 1588. Magnus Alvesson 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478, ISSN 1103-4897 analys fokuserar på de åtta central- och östeuropeiska ländernas ekonomiska utveckling sedan medlemskapet och adderar sedan ett mer långsiktigt och företagsinriktat perspektiv. Förlorade år Sedan början av 1990-talet har samtliga åtta länders ekonomier vuxit märkbart. Om även prognosen för den nuvarande nedgången räknas in, där exempelvis de baltiska länderna krymper med 10-15 % 2009 och ytterligare något 2010, är fortfarande uppgången betydande. Den snabbaste BNP-tillväxten under hela perioden svarar Slovakien och Polen för, med Estland och Lettand på en tredje respektive en fjärde plats. Trots den ekonomiska krisen kommer exempelvis Estland ha mer än fördubblat sin ekonomi sedan 1993. Hög tillväxt i de nya medlemsländerna sedan muren föll Procentuell förändring i BNP-nivå mellan 1993 och 2010 (%) 1 2 3 4 5 6 7 8 Slovakien Polen Estland Lettland Slovenien Litauen Ungern Tjeckien 115 106 105 88 87 74 60 59 Källa: WiiW, IMF och Swedbank Efter EU-inträdet har den inhemska efterfrågan i främst de baltiska länderna vuxit alltför snabbt driven av kreditexpansion, stigande tillgångspriser och en kraftig lönetillväxt. Medan Lettland i slutet av nästa år sannolikt kommer att vara tillbaka på dryga 2004 års BNP-nivå, förutses Estland och Litauen nå en BNP-nivå som blir något högre än 2005 års nivå. Därmed är nära nog hela periodens uppsving efter inträdet i EU utraderat. Främst 2006-2010 kommer att kunna beskrivas som förlorade år ur ett makroekonomiskt perspektiv. För Ungern och Baltikum är åren sedan utvidgningen förlorade tillväxtår BNP-nivåer i de baltiska länderna 1993-2010 300 250 Estonia Latvia Lithuania 200 150 100 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 50 Källor: WiiW, IMF och Swedbank 2 Swedbank Östersjöanalys Nr 20 • 4 maj 2009 Även Ungern – som haft återkommande politiska kriser i spåren av en otillräckligt ändamålsenlig ekonomisk politik – kommer att vara tillbaka på 2005 års BNP-nivå. För de övriga länderna innebär den ekonomiska krisen ett eller ett par förlorade år (Tjeckien, Slovakien och Slovenien) eller i princip ingen tydlig nedgång alls (Polen). Slovakien och Polen nådde aldrig en likartad stor ackumulerad tillväxt som exempelvis Estland och Lettland – å andra sidan har utvecklingen varit mer stabil utan alltför stora obalanser. Hur utvecklade ekonomierna var vid utgångsläget spelar naturligtvis också in. BNP-nivåer i Ungern, Polen, Slovakien, Slovenien och Tjeckien 1993-2010 300 250 200 Hungary Poland Slovak Republic Slovenia Czech Republic 150 100 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 50 Källor: WiiW, IMF och Swedbank Välkommen minskning av obalanserna Öst- och Centraleuropa uppfattas alltför ofta som en homogen region i våra svenska diskussioner trots att skillnaderna mellan länderna är relativt stora. De baltiska länderna ges exempelvis en gemensam beskrivning på ett sätt som aldrig skulle vara fallet i analysen av exempelvis Danmark och Norge. Estland ligger långt före Litauen i konjunkturnedgången, och förutses också ligga före i den kommande uppgången. Inte alla tre länder har lika stora obalanser. Litauens bytesbalansunderskott (knappt 15 % av BNP) blev aldrig lika stort som det lettiska (kring 23 % av BNP). Viktigt att inte dra alla länderna över en kam Estland har heller inte större budgetproblem än de flesta andra länder i Europa, snarare tvärtom. Budgetunderskottet tangerar 3 % av BNP och den offentliga skulden är lägre än 5 % av BNP. Lettland – å andra sidan – har fått betydande budgetproblem efter övertagandet av Parex bank. Här stiger den offentliga skulden från 9 % av BNP 2007 till 40 % nästa år. Det är Lettland som brottas med att få ned budgetunderskottet och uppfylla IMF:s villkor för nödlån. Stora nedskärningar i budgeten planeras. Det är variationerna i hur stora obalanserna fått bli och hur de ska rättas till som också ger skillnader i hur de åtta länderna klarar av den ekonomiska krisen. Där underskottet i bytesbalans och/eller budget Swedbank Östersjöanalys Nr 20 • 4 maj 2009 Storleken på obalanserna styr behovet av omställning 3 blivit alltför stora, såsom i bland annat Lettland och Ungern, där krävs också en större omställning för att hitta tillbaka till en stabil utveckling. Den finansiella krisen och lågkonjunkturen bidrar till en välkommen minskning av obalanserna i bytesbalansen ned mot underskott på 35 % i flera länder och till och med mot överskott i några (Estland och Lettland). Orsaken är att importen sjunker så mycket snabbare än exporten. Även prisutvecklingen korrigeras ned mot större inslag av prisstabilitet, för att i Estland och Lettland snarare uppvisa deflation. I processen att minska obalanserna uppkommer en ”overshooting”, vilket innebär att korrigeringen inledningsvis går väl långt. Att därefter hitta den långsiktiga balansen kvarstår, så att inte nya obalanser byggs upp när krisen är över. Obalanserna reduceras men det gäller att hitta långsiktig balans Det märks också en politisk skillnad mellan Estland – som har byggt upp reserver – och Lettland där marginalerna nu är små. Estlands arbetslöshet bedöms stiga i linje med den svenska, d v s upp emot 12 %, medan den lettiska nära nog kommer upp mot 20 % och där ekonomin kommer i ett tillstånd som liknar depression. I Estland är risken för sociala och politiska konflikter något mindre, medan de stora nedskärningarna och det allvarliga ekonomiska läget i Lettland ställer stora krav på ett förtroendeskapande politiskt ledarskap. Nedgången ökar kraven på politiskt ledarskap Inte bara BNP-utvecklingen avgör En ekonomi är mer än bara en BNP-siffra. Att dessa åtta länder gjort avgörande förändringar i rättssystem och regelverk med målet att utveckla marknadsekonomer är något som inte har gått förlorat till följd av krisen. Hela perioden inför EU-medlemskapet har varit viktig för att förbättra ekonomiernas funktionssätt. På vissa områden kan lagstiftningen vara mer modern än i Västeuropa. Mikroekonomiska framsteg har inte gått förlorade De mikroekonomiska vinningarna inkluderar även institutionell uppbyggnad i varierande utsträckning. Fortfarande finns mycket att göra för att minska byråkrati och korruption. Att förändra attityder och institutioner tar vanligen lång tid. Estland ligger relativt bra till i många ”ranking-listor” över konkurrenskraft och företagsklimat. Världsbankens undersökning ”Doing business 2009” visar t ex att det är lättare att göra affärer i Estland än i Tyskland (plats 25). Sverige har halkat ned från plats 14 till plats 17. Ranking avseende ”Doing business 2009” 2009 2008 Land 22 18 Estland 28 28 Litauen 29 26 Lettland 36 37 Slovakien 41 50 Ungern 54 64 Slovenien 75 65 Tjeckien 76 72 Polen Källa: Världsbanken (2009) 4 Swedbank Östersjöanalys Nr 20 • 4 maj 2009 Samtidigt innebär den globala konkurrensen att det inte är svårt att bli förbisprungen. Det är därför viktigt att fortsätta att anpassa regelverk till förändringar i omvärlden. Polen och Tjeckien får se upp med förlorade placeringar på en inte alltför gynnsam nivå. Likaså har Estland – trots sin goda placering – fått se sig passerad av bland annat Thailand och Malaysia. Utan ständiga reformer är det lätt att bli förbisprungen Enligt Världsbanken genomförde Estland inga reformer under 2007/2008 som gynnade företagsklimatet. Lettland och Litauen förbättrade registrering av äganderätt, och det blev också lättare att stänga ned verksamhet i Lettland och i Polen vilket sannolikt är kännbart i denna situation – men å andra sidan kan det innebära att fler väljer att starta upp affärer där när konjunkturen förbättras. Den ekonomiska politiken blir allt viktigare Efter EU-utvidgningen kom initialt tillväxten med nära nog automatik i de nya medlemsländerna. Den globala finansmarknaden – i form av utländska direktinvesteringar och portföljinvesteringar – var inriktad på riskspridning till tillväxtekonomier. Kapitalflöden i form av banklån ökade också i ett led att fördjupa den finansiella integrationen i Europa. EU-medlemskapet i sig attraherade nytt kapital. Nu är situationen den omvända. Riskaversion och skuldsanering i spåren av finanskrisen driver utvecklingen. Nettokapitalflöden till Central- och Östeuropa förutses enligt IMF sjunka från 174 miljarder USD 2007 till 147 miljarder USD 2008 och i år förutses ett utflöde på 38 miljarder USD. De utländska direktinvesteringarna till regionen kan komma att halveras från 2008 års nivå. Den finansiella protektionismen ökar också till följd av större nationella stödåtgärder i det finansiella systemet. Därutöver sjunker världshandeln. Därmed möter regionen två chocker: 1) Ett stopp i kapitalflöden och 2) En kollaps i handelsflöden. Två chocker möter regionen: Stopp i både kapitalflöden och handelsflöden Någon draghjälp från den internationella konjunkturen kan de länder som har egna finansiella kriser i spåren av stora obalanser således inte räkna med (främst Baltikum, Ungern). För länder som inte byggt upp lika stora obalanser (Slovakien, Slovenien, Polen och Tjeckien) påverkas tillväxten snarare av att exportsektorn krymper vilket ger en negativ spridning till den inhemska efterfrågan. Ingen draghjälp från den globala efterfrågan Till skillnad från Västeuropa, där diskretionära (aktivt utförda) finanspolitiska åtgärder genomförs och de automatiska stabilisatorerna tilllåts verka full ut, sker åtstramningar i flera av de Öst- och Centraleuropeiska länderna. Finansmarknadens bedömning av storleken på lånebehov (Polen) och regelrätta svårigheter att uppfylla lånebehoven (Ungern och Lettland) kan bidra till det inte finns förutsättningar att föra en mer expansiv finanspolitik. För främst Polen och de baltiska länderna finns också en strävan att uppfylla medlemskap i valutaunionen, vilket bidrar till att finanspolitiken stramas åt. Politiken blir procyklisk när finanspolitiken stramas åt trots fallande efterfrågan Länder, som har rörliga växelkurser, har sett sina valutor depreciera kraftigt efter att finanskrisen förvärrades under hösten förra året. Swedbank Östersjöanalys Nr 20 • 4 maj 2009 5 Främst polska zlotyn och ungerska forinten har tappat i värde, och i något mindre omfattning gäller detta också Tjeckien (där utvecklingen mer liknar Sveriges och Storbritanniens). Polen har vänt sig till IMF för att få stöd (flexibelt kreditarrangemang för välfungerande länder med tillfälliga problem där villkoren för lånet mjukats upp). Små rörliga valutor utanför valutaunionen försvagas … Slovakien och Slovenien är medlemmar i valutaunionen. De baltiska länderna har fasta växelkurser mot euron (Lettland har en fast koppling till euron med 1-procentig fluktuation mot euron, medan Estland och Litauen har sedelfondssystem sedan 1992 respektive 1994, vilket innebär att centralbankerna håller valutareserver som till minst 100 % täcker den monetära basen i syfte att garantera inlösen av den egna valutan mot utländsk valuta). Sedelfonderna var tänkta att skydda länderna från politiska påtryckningar efter självständigheten och bidra till den monetära stabiliteten. Efter utvidgningen har de fasta växelkurssystemen bidragit till en överdriven kreditexpansion i euro eftersom förtroendet för valutapolitiken var mycket starkt. Valutautveckling mot euron för ett antal EU-länder utanför euroområdet (Index 100 = 2008-08-01) 160 150 140 130 120 110 100 90 80 ja n apr ju l 07 o kt ja n apr ju l 08 o kt ja n apr 09 P o la n d , E U R /P L N [re b a s e 8 /1 /2 0 0 8 = 1 0 0 .0 ] C ze c h R e p u b lic, E U R /C Z K [re b a s e 8 /1 /2 0 0 8 = 1 0 0 .0 ] H u n g a ry , E U R /H U F [re b a se 8 /1 /2 0 0 8 = 1 0 0 .0 ] S w e d e n , E U R /S E K [re b a se 8 /1 /2 0 0 8 = 1 0 0 .0 ] U n ite d K in g d o m , E U R /G B P [re b a se 8 /1 /2 0 0 8 = 1 0 0 .0 ] S o u rc e : R e u te rs E c o W in I och med att grannländernas valutor på senare tid deprecierat ökar nu påfrestningarna på de baltiska ländernas fastkursarrangemang. I reala effektiva termer har främst lettiska lats och litauiska litas apprecierat trots lägre inflation och lägre löneökningstakt än många handelspartners. Under 2009 bedömer vi att även de baltiska valutorna kommer att depreciera i reala effektiva termer. Den interna devalveringen där nedskärningar i budgeten och lägre löner leder till deflation kommer att gradvis leda till en förbättrad konkurrenskraft, även om denna metod – i likhet med en regelrätt devalvering – är smärtsam. … medan länder med fasta växelkurser får en initialt försvagad konkurrenskraft Tidigare problem med stora bytesbalansunderskott och hög inflation har minskat, men i stället har ett flertal av länderna fått större underskott i de offentliga finanserna än vad som är acceptabelt utifrån konvergenskriterierna (3 % av BNP). Märk dock att många av de befintliga euroländerna har underskott som närmar sig 6-7 % av BNP. Est- 6 Swedbank Östersjöanalys Nr 20 • 4 maj 2009 land och Litauens underskott är lägre, samtidigt som den totala offentliga skulden är mycket låg. Det finns möjligheter för främst Estland och Litauen att klara Maastrichtkriterierna givet att de stramar åt budgeten mer än de redan gjort. Ett medlemskap 2011-2012 skulle då vara möjligt. Polen har tidigare haft samma mål, och givet att ERMII-koppling inte fördröjs längre än till 2010 finns en möjlighet. Frågan är om det är rimligt att föra den ekonomiska politiken med en kraftigt pro-cyklisk inriktning som ytterligare dämpar efterfrågan, eller om i stället konvergenskriterierna borde ses över och ges ett mer långsiktigt perspektiv. Det finns en risk att länderna trots allt inte är redo för ett medlemskap när den finansiella krisen är över och inflationen åter stiger. Otillräcklig konkurrens på produktmarknader, flaskhalsar på arbetsmarknaden, lönehöjningar inom den icke-konkurrensutsatta sektorn som ökar i enlighet med den konkurrensutsatta och därmed ökar kostnadstrycket, eller att efterfrågan på konsumtionsvaror driver upp inflationen. Eventuellt återkommer också problemen med stora bytesbalansunderskott givet att inte åtgärder riktas till att öka konkurrenskraften i exportsektorn samtidigt som importen av konsumtionsvaror inte får tillåtas öka alltför snabbt. Real effektiv växelkurs (Index 100 = 2005) 135 130 125 120 Index 115 110 105 100 95 90 85 80 05 06 E s to n ia , E E K E u ro Z o n e , E U R L a tv ia , L V L P o la n d , P L N 07 H u n g a ry , H U F C z e c h R e p u b lic , C Z K 08 09 L ith u a n ia , L T L Sw eden, SE K S o u rc e : R e u te r s E c o W in Förslag om att införa euron unilateralt har fått ett ljumt emottagande i de baltiska länderna och får ses som en krisåtgärd som även inkluderar en kontrollerad devalvering. I den europeiska centralbanken (ECB) är argumentationen att en euroanslutning inte bör ses som en lösning på kortsiktiga problem. Att mjuka upp konvergenskriterierna för att underlätta för några av de mindre länderna, kan få konsekvenser för valutaunionen när också de större länderna skall anslutas. Swedbank Östersjöanalys Nr 20 • 4 maj 2009 En euroanslutning är ingen lösning på kortsiktiga problem … 7 Att EU, ECB, EIB och enskilda nationer – samt inte minst IMF som fått nya pengar och mjukat upp villkoren – ger stöd för att klara perioden av instabilitet kan därför vara att föredra än att försöka skynda på en euroanslutning under kristid. Därmed ökar kraven på en sammanhållen politik inom EU för att möta krisen och även långsiktigt stärka de gemensamma regelverken. Samtidigt kommer det så småningom finnas anledning att se över Maastrichtkriterierna så att de bli mer ändamålsenliga och långsiktiga till sin natur. … alternativet är stöd för att överbrygga krisen och ansluta senare Regionen i ett svenskt företagsperspektiv: Långsiktighet lönar sig För svenska företag finns det anledning att följa utvecklingen i Östoch Centraleuropa noga, inte minst utifrån tre affärsområden: 1. Produktion Under de senaste åren har flera av de nya medlemsländerna fått erfara en kraftig lönekostnadsexpansion, som inte fångats upp av motsvarande utveckling i produktiviteten. Dels har kreditexpansionen drivit upp lönerna, dels bidrar matchningsproblem på arbetsmarknaden mellan utbildad och outbildad arbetskraft. Många utländska företag började leta efter nya produktionsområden där både löneläge och löneökningstakt var lägre. Det gäller nu när löneexpansionen avtar att regionen kan attrahera nya utländska direktinvesteringar med större inriktning på exportindustrin, och att även förmå gamla investerare att komma tillbaka. Trots allt är lönenivåerna fortfarande relativt låga, och kommer att vara så under en ganska lång tid framöver. Efter den ekonomiska krisen måste tillväxten i regionen baseras på en uthållig produktion inriktad på ett allt högre förädlingsvärde. Vi ser en förstärkt trend mot ”mid tech” och även ”high tech”, även om denna process skulle kunna snabbas upp. Att hålla ögonen på: Hur mycket av de strukturella reformerna/åtgärderna inriktas på utbildning och forskning? Lönetillväxt i framtiden bygger mer på att öka förädlingsvärdet i produktionen Produktionen av tjänster skall heller inte nonchaleras. Turismen kommer att fortsätta att växa i regionen. Handelns och den hushållsnära tjänstesektorns betydelse kommer också att öka i takt med att inkomstnivån stiger. Det kommer att finnas anledning för svenska företag att utveckla outsourcing av både varor och tjänster i en större omfattning än hittills. Regionens geografiska och kulturella närhet, den relativt goda produktiviteten och marknadens goda underliggande (potentiella) tillväxt är några anledningar. Outsourcingpotentialen finns kvar och har sannolikt stärkts i och med krisen 2. Försäljning av varor och tjänster på nya marknader Efter några år av krympande inhemsk efterfrågan kommer marknaderna i de åtta nya medlemsländerna att fortsätta att växa i en betydligt snabbare takt än i det gamla EU. I samtliga länder – och inte minst i närbelägna Polen – finns en betydande inhemsk marknad för konsumtionsvaror och tjänster. 8 Befolkningen kommer att förbättra sin levnadsstandard och efterfråga nya produkter Swedbank Östersjöanalys Nr 20 • 4 maj 2009 3. Inköp av varor och tjänster Regionens betydelse för svenska företag när det gäller inköp växer ständigt, även om konkurrensen från Asien, Latinamerika och OECDområdet också är påtagligt ökande. För inköpsländerna gäller det att löpande anpassa produktionskvaliteten till efterfrågan. Svenska företag som arbetar nära leverantören har möjlighet att både utveckla produkten och garantera kvaliteten. Samarbete mellan leverantör och kund garanterar en bra produktutveckling Regionens långsiktiga potential är fortsatt stor Under de senaste två decennierna har Öst- och Centraleuropa upplevt stora förändringar och en fantastisk utveckling som inkluderar framväxten av marknadsekonomi, demokrati och starkare institutioner. Lägre arbetslöshet och bättre statsfinanser är några resultat. Några år av ekonomisk kris kommer att stoppa upp utvecklingen och leda till smärtsamma neddragningar. Även om de senaste åren kan anses vara förlorade i en strikt makroekonomisk mening, kommer regionen – på olika sätt i olika länder – dra lärdomar av krisen vilket kommer att stärka den och göra den än mer konkurrenskraftig. Den ekonomiska krisen får inte överskugga regionens långsiktiga potential Under de närmaste åren kommer den ekonomiska politiken hamna med i fokus. Tillväxten kommer inte med automatik. Att fortsätta att genomföra strukturella reformer som förbättrar ekonomiernas funktionssätt blir allt viktigare. Att fortsätta att förbättra förutsättningarna för ett medlemskap i valutaunionen är också något som den ekonomiska politiken bör inriktas på, utan att i alltför stor utsträckning äventyra den inhemska efterfrågan genom en för stram budgetpolitik. Strukturreformer kommer mer i fokus Regionen har också mycket att bidra till det gamla EU. Dels genom samarbetet på olika nivåer i de europeiska institutionerna, dels genom att arbetskraft flyttar till det gamla EU och bidrar med sina tjänster, konsumtion och kunnande. I de nya medlemsländerna har andelsmässigt fler en högre utbildning än i EU-15, vilket innebär att många som flyttar är överkvalificerade för sina nya arbeten inom främst handel, byggnation, jordbruk och hotell/restaurang. Mellan 2003 och 2007 ökade stocken av personer från de åtta länderna från 840 000 till 1,86 miljoner, vilket motsvarar 0,5 % av befolkningen EU15. Det gamla EU gynnas av det nya EU på flera sätt Den stora gruppen immigrerade till Storbritannien och Irland, medan ökningen för Sveriges räkning endast blev 25 000 personer 20032007 främst från Polen och Baltikum. Även i Sverige är denna migrantstock endast 0,5 % av befolkningen 2007. Vår öppenhet har inte inneburit en massiv inflyttning av personer, något att tänka på när utvidgningen fortsätter och nya länder kommer in. Sannolikt bidrar den relativt låga tillväxten av nya jobb och svenska språket till att inte fler väljer Sverige som migrantland. I det korta perspektivet återvänder många till sina hemländer till följd av lågkonjunkturen, men i ett längre tidsperspektiv utökas rörligheten i arbetskraften mellan länderna. Swedbank Östersjöanalys Nr 20 • 4 maj 2009 9 Hela EU tjänar på att underlätta för de nya medlemsländerna i den ekonomiska krisen på ett sätt som anpassas till vart och ett av ländernas situation. I ett längre tidsperspektiv kommer hela EU gynnas av en fortsatt konvergens mellan de nya och de gamla medlemsländerna. Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028 [email protected] www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. ISSN 1103-4897 10 Swedbank Östersjöanalys Nr 20 • 4 maj 2009