Mental hälsa
Vad är utmärkande för mental
hälsa?
• Olika psykiska störningar som ni
vet?
Mental hälsa
• Kan ses som ett kontinuum:
Mkt god psykisk hälsa
Mkt dålig psykisk hälsa
Definitioner
• VERKLIGHETSUPPFATTNING
• En psykist frisk person har bevarat sin
verklighetsuppfattning.
• Många psykiska sjukdomar kännetecknas av bristande
verklighetsuppfattning
Hallucinationer i hörsel och syn
Vanföreställning (man kan tro att grannen försöker att förgifta en)
Gränserna mellan den inre och yttre världen suddas ut
• Psykisk hälsa är INTE samma som avsaknad av psykiska
problem eller störningar utan gäller förmågan att klara av
de krav som ställs. Människan kan klara sig trots stora
psykiska problem så länge hon kan hantera dem på ett
tillfredsställande sätt.
Definitioner
• Normativa kriser: det är helt naturligt att
efter att ha förlorat någon, blivit arbetslös
eller genomgått en skilsmässa att känna sig
ledsen, deprimerad, ha ångest, vara rädd,
känna stress. Handlar inte om sjukdom att
känna negativa känslor.
• Lycka = mental hälsa? Lycka är inte ett
kriterium för mental hälsa. I svåra sits. är
det ett hälsotecken att känna sorg t.ex.
Definitioner
• Sigmund Freud = förmåga att älska och
arbeta
• Erik H. Erikson = En verklighetstrogen och
hel jagbild
• Förmågan att bedöma sig på ett
verklighetstroget och realistiskt sätt
Definitioner
• Inte lätt att dra en gräns mellan normal och
avvikande psykisk hälsa!!
• T.ex. klassificerades homosexualitet som en
psykisk sjukdom fram till 1981 i Finland ->
idag definieras den som en sexuell riktning
• Generellt kan man säga att utmärkande för
psykiska störningar är att de orsakar
problem på många områden i livet
Utmärkande för psykisk ohälsa:
1. Ångest, smärta eller nöd
• Alla upplever ibland ångest, smärta och
nöd -> skillnaden mellan psykisk hälsa och
ohälsa när det gäller ångest är närmast
kvantitativ
• Man lider av ångest mera, under en längre
tid och utan någon klar yttre orsak (som
t.ex. sorg)
Utmärkande för psykisk ohälsa:
2. Problem på något område i livet
• Mänskliga relationer
• Arbetslivet
• Skolan
• Vardagen
– Hygien
– Dygnsrytm
– Struktur
– Personlig ekonomi
Utmärkande för psykisk ohälsa:
3. Att bryta mot kulturella normer
• Norm=en regel för beteendet
• Man bedömer utgående från normer ifall
ett beteende är acceptabelt eller ej
• Normer är tidstypiska, t.ex. häxor -> man
fördömde ett beteende som bröt mot
normerna
• Idag kan t.ex. tvångsmässiga ritualer
upplevas som störande eller kränkande
Utmärkande för psykisk ohälsa:
4. Fysiologiska funktionsstörningar
• Fysiologiska funktionstörningar kan leda till
t.ex. hallucinationer
• Sinnesvillor är inte alltid tecken på psykisk
ohälsa, kan också förekomma vid hög feber
INRE FAKTORER SOM INVERKAR
NEGATIVT PÅ DEN PSYKISKA
HÄLSAN?
Inre faktorer
• Medfödd sjukdom eller skada
• Dåligt självförtroende
• Svag upplevelse av själveffektivitet
• Problematiska relationer
• Isolering
• Sexuella problem
• Främlignsskap
YTTRE FAKTORER SOM INVERKAR
NEGATIVT PÅ DEN PSYKISKA
HÄLSAN?
Yttre faktorer
• Hunger och nöd
• Separationer, förluster
• Utnyttjande, våld
• Psykiska problem i familjen
• Droger
• Mobbning
• Fattigdom, arbetslöshet
Diagnostisering
• Genom test, intervjuer, labprov, avbildningar av hjärnan
• 1.
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
>
0
1
2
3
En ole surullinen.
Olen usein surullinen.
Olen aina surullinen.
Olen niin onneton, että en enää kestä.
2.
0 En ole huolissani tulevaisuudesta.
1 Tulevaisuus pelottaa minua.
2 Tunnen, että tulevaisuudella ei ole minulle mitään tarjottavana.
3 Tunnen, että tulevaisuus on toivoton, enkä usko asioiden tästä paranevan.
3.
0 En tunne epäonnistuneeni.
1 Uskon epäonnistuneeni useammin kuin muut ihmiset.
2 Menneisyydessä näen vain sarjan epäonnistumisia.
3 Tunnen olevani täysin epäonnistunut ihmisenä.
Behandling
• Psykofarmaka
• Samtalsterapi
• Samtalsterapi + psykofarmaka
• El
• Ju lindrigare störningen är, desto
sannolikare är att psykoterapin är
effektiv och tillräcklig
Är psykiska störningar ärftliga?
• Vissa mera än andra
• Ärftlighet kan endast undersökas i stora
populationer
• Miljöfaktorer spelar alltid en roll, endast ett
genetiskt anlag är inte tillräckligt för att en
människa ska insjukna
• Schizofreni är mkt ärfligt
Beror psykiska sjukdomar på
störningar i hjärnan?
• Psykiatriska sjukdomar = psykiska
sjukdomar
• Neurologiska störningar = störningar i det
centrala nervsystemet
• Orsak-verkan?
• T.ex. depression och förändringar i
transmitterämnen -> en orsak av/till
bristande copingmekanismer?
Stress-sårbarhetsmodell
• Det behövs alltid yttre och inre orsaker för
att en människa ska insjukna
• Ur vårdens synvinkel behövs inte
kausalförhållandet utredas
• Läkemedel som terapi: man försöker att
förändra transmitterämnens funktion
• Samtalsterapi kan också ge effekt som kan
ses i transmitterämnens funktion
Medikalisering
• Mediciner används mer och mer
• Medikalisering=när mediciner används för
att behandla icke-önskvärda beteenden
eller personlighetsdrag som blyghet
• Medikalisering=ett sätt att betrakta sociala
och personliga problem som symtom på
psykiska störningar
Psykodynamisk riktning och
psykiska störningar
• Psykiska störningar beror på omedvetna
konflikter i psyket vars grund finns i
barndomens traumatiska erfarenheter
• Hypotesen=en människa börjar må bättre
när hon blir medveten om det som hon har
bortträngt
• Försöker inte behandla symtom utan öka
individens förståelse för sig själv
Kognitiv syn på psykisk ohälsa
• Psykiskt problematisk uppväxtmiljö ökar
benägenheten för psykiska störningar
• Inlärning -> man kan lära sig skadliga
beteendemönster (t.ex. aggressiva)
• Betydelsen av människans inre modeller för
den mentala hälsan
• Negativa automatiska tankar samt
tolkningar av omvärlden dvs hur man tolkar
det man upplever påverkar
Finskspråkiga mot
finlandssvenskar?
• Man har sett att finlandssvenskar har
statistiskt färre psykiska störningar än
finsksråkiga fast vi alla har en likadant
genetiskt arv
• Varför kommer detta sig an?
Finskspråkiga mot
finlandssvenskar?
• Finlandssvenskar lever oftare i växelverkan
med varandra, den finlandssvenska
kulturen grundar sig på att släktningar och
vänner stöder varandra
• =sociokulturella faktorer
• Tidsspecifika diagnoser såsom hysteri,
kriterierna för psykiska störningar har
varierat under olika tidsperioder
• Hysteri=idag konversionssyndrom
Kulturspecifika störningar?
• Asien:Amokstörning, en människa är först
nedstämd och socialt tillbakadragen
• Efter det kommer en plötslig lust att döda
någon, vem som helst går
• När lusten försvinner kommer människan
inte ihåg något av det som hänt
Kulturspecifika störningar?
• Afrika: Ufufuyane=Individen får ångest,
skriker, snyftar, upprepar samma ord, blir
förlamad, får kramper och till slut sjunker
in i ett transtillstånd
• Symtomen framträder ofta när det finns
främmande människor på plats
• Varför?
Kulturspecifika störningar?
• USA: Multiple personality disorder
• Nyförtiden: Dissociative identity disorder
Schizofreni
• Positiva symtom – som att se, höra, lukta eller smaka saker
som inte finns och vanföreställningar av t.ex. telepatisk, religiös
eller övernaturlig art eller i form av förföljelsemani,
storhetsidéer eller rymdfantasier
Negativa symtom – som att bli likgiltig eller känslomässigt
avtrubbad, dra sig undan från anhöriga och vänner, få ändrade
sömnvanor, bli folkskygg
Kognitiva symtom – som svårigheter att uppfatta och komma
ihåg ett samtal. Personer kan ha olika kombinationer av
positiva, negativa och kognitiva symtom.
Schizofreni – positiva symtom
• Hallucinationer:
• Höra, se, känna, smaka eller lukta någonting som inte
•
•
•
finns i verkligheten
Den vanligaste hallucinationen är att höra röster
En del, särskilt i ett tidigt skede, kan tycka att rösterna är
betryggande – något som inte skrämmer
Andra kan ha röster som kanske säger elaka eller negativa
saker eller ger order
Schizofreni – positiva symtom
• Vanföreställningar :
• Vara helt övertygad om någonting som inte kan vara
sant.
Till exempel:
• tro att man övervakas via TV:n
• tro att man är en berömd person
• tro att det skickas signaler eller meddelanden till en från
TV:n eller radion
• ha konstiga eller tvångsmässiga religiösa övertygelser
Schizofreni – positiva symtom
• Paranoida tankar:
• Extrem misstänksamhet.
Till exempel:
• ha en känsla av att andra människor konspirerar mot en
eller försöker skada en
• tro att främlingar förföljer en
• tro att man har blivit kidnappad av utomjordingar och
bortförd till en annan planet
Schizofreni – negativa symtom
• Bristande motivation :
• Man kan tappa intresset för allt omkring dig
• Man kan känna sig tömd på energi och tycka att det är
svårt att utföra till och med de mest grundläggande
uppgifter, som att stiga upp ur sängen eller städa i
hemmet
• Socialt tillbakadragande:
• Man kan förlora intresset för sina vänner och föredra att
vara ensam det mesta av tiden vilket i sin tur ofta leder till
en stark känsla av isolering
Schizofreni – negativa symtom
• Koncentrationssvårigheter:
• Man kan tycka att det är oerhört ansträngande att läsa en
•
bok eller ens att titta på ett TV-program från början till
slut
Det kan kännas omöjligt att komma ihåg saker och lära
nya, oavsett hur små de är
• Utarmat språk och tankeliv:
• Man börjar säga någonting men tystnar mitt i eftersom
•
man glömmer bort vad det är man talar om
Det är för ansträngande att tänka igenom saker och vissa
saker verkar svåra att göra
Schizofreni
• Hur vanligt är schizofreni?
• I en befolkning på 100 000 personer insjuknar
15-20 personer varje år i en psykos. Ungefär
hälften av dessa utvecklar schizofreni. Risken att
någon gång insjukna i schizofreni är ungefär 0,8
%. Sjukdomen drabbar lika ofta män som kvinnor
men insjuknandet hos män sker ofta i 20-25
årsåldern, medan det hos kvinnor är vanligare att
insjukna i åldern 25-30 år. Schizofreni är en
sjukdom som finns över hela världen.
Vad beror schizofreni på?
• Det finns i dagsläget ingen entydig
förklaring till vad schizofreni beror på.
Ärftliga faktorer är av stor betydelse
men man kan inte peka på någon
enskild gen.
• Man räknar med att 50 % av risken för att
insjukna beror på andra faktorer än de
ärftliga.
Sjukdomsförloppet vid
schizofreni
• En psykos föregås ofta av en förebådandefas, även kallad
•
•
•
•
prodromalfas, som kan pågå i veckor, månader eller ibland år.
Symtom som kan uppstå under den här perioden är:
Humörsvängningar, irritation, oro och vredesutbrott, som är svåra för
omgivningen att förstå
Ifrågasättande av vardagliga saker såsom varför existerar jag eller
varför bor just jag på den här adressen?
Förändringar och problem med att urskilja vad som är den egna inre
världen och vad som är den yttre världen, vad som är fantasier och
föreställningar och vad som är fakta och verklighet. Detta leder ofta
till att man blir misstänksam, tillbakadragen eller isolerar sig.
Vissa kan också uppleva intensivare syn- och hörselintryck i form av
skarpare färger och ljud eller korta stopp i tankarna.
Prepsykotiskt tillstånd
• Att vara prepsykotisk innebär att man har svårare att tolka och förstå
•
•
•
•
•
•
upplevelser. Alla känslor blir starkare. Man får ett ändrat tankeflöde och man
får ett nytt sätt att finna ord. Då börjar man undra vad som händer
inombords. Den kan gå över snabbt men kan också pågå i flera veckor.
Omvärlden upplevs som förändrad och alltmer hotande exempelvis genom
att:
Den tidigare vänliga grannen börjar upplevas som ett hot eller en ond
människa
Man förstår allt mindre vad som sägs i skolan eller på arbetet, man anar
skrämmande avsikter i det som sker exempelvis; är man utsatt för en teater?
Man tycker att andra pratar om en och säger elaka saker bakom ryggen
Man kan höra en röst inuti huvudet, vilket upplevs så skrämmande att man
tror att man håller på att bli galen
En inre katastrofkänsla leder till stigande ångest, vilket man försöker dämpa
genom att spela hög musik, ofta på natten
Psykotiskt tillstånd
• I nästa tillstånd kan man säga att psykosen har
tagit över kontrollen, det vill säga att personen
själv har tappat kontrollen över verkligheten. Man
har inte möjlighet att skärma av sig. En person
som blir psykotisk blir ”hudlös”, allt går rätt in
utan att man har möjlighet att skärma av sig. Alla
känslor kommer upp till ytan och man blir så
mycket mer av sig själv. Inne i psykosen finns
fruktansvärda känslor och ångest hos en del
personer.
Psykotiskt tillstånd
• Den sjuka har nu fått en ny förståelse och insikt.
Tecken på detta kan vara att personen börjar
tolka olika saker. Exempelvis kan nu bilars
registreringsskyltar bli begripliga och AUP står för
”Akut utryckande polis”. Dessa tolkningar är
snabba och verkar helt logiska i den drabbades
perspektiv. Det är vanligt att den drabbade här
också kan höra en röst som återkommer och
kommenterar ens handlingar på ett retfullt och
föraktfullt sätt.
Psykotiskt tillstånd
• Det förekommer att den sjuke kastar ut sina möbler från
•
lägenheten, är hotfull mot anhöriga eller grannar eller att
han isolerar sig och att man fruktar för hans liv. I detta
läge kan det vara för sent att söka hjälp frivilligt, i stället
kan det bli aktuellt med läkarbedömning för
tvångsintagning på psykiatrisk klinik med hjälp av polis.
Väl inne på den psykiatriska avdelningen protesterar ofta
den sjuke mot medicineringen, eftersom det upplevs som
ett sätt att påverka personens hjärna. Till situationen hör
också att den drabbade ser sig som frisk och
missförstådd.
Återhämtning
• När medicinen börjar verka återhämtar sig den
drabbade och verkligheten tar mer överhand och
tankar och beteende kan börja återgå till det
vanliga igen, men rester av psykosen finns kvar.
Medicinering bör därför kvarstå för att förhindra
återfall. Andra vikiga faktorer för återhämtning är
psykiatrisk omvårdnad, anhörigas stöd och
kommunala insatser. Erfarenheten av att ha varit
psykotisk kan upplevas plågsam, oroande och
skrämmande och personen kan oroa sig över
risken att återinsjukna.
Framtidsutsikter
• Att drabbas av sjukdomen schizofreni innebär en stor
påfrestning för den drabbade, dennes familj och andra
närstående. Detta innebär ofta en förändrad livsstil. Men
om samhällets olika instanser tidigt hjälper till med
arbete, sysselsättning, boende samt medicinskt och
psykologiskt stöd ökar möjligheten till bättre livskvalitet.
Flera faktorer gynnar en god prognos: snabbt förlopp och
högre ålder vid insjuknandet, kort sjukdomsperiod, goda
sociala relationer, god och snabb effekt vid medicinering
och fortsatt medicinering för att förebygga återfall i
psykos.
Framtidsutsikter
• Det är viktigt att komma ihåg att alla inte får
långvariga funktionsnedsättningar utan cirka 1/3
av de som drabbas tillfrisknar inom ett år, särskilt
de som har haft ett snabbt insjuknande och utan
föregående funktionsnedsättning. Cirka 1/3 får
mindre eller större funktionsnedsättningar under
större delen av sitt liv, därför är det av särskilt
stor vikt med individuellt behovsanpassad
behandling och stöd för att kunna leva ett
tillfredsställande liv.
