Religion och samhälle
Historien visar att det inte alltid varit tillåtet för varje enskild människa att välja sitt eget sätt
att svara på de eviga frågorna. Religionen har oftast varit bestämd från början av de styrande i
samhället. Då blir en annan religion eller ateismen något förbjudet. Den nyfödda människan
har automatiskt fått gå in i det religiösa system, som föräldrar och samhälle bestämt. Egna
svar och ställningstaganden har kunnat vara både förbjudna och farliga.
Sokrates fick dricka en bägare gift som straff för att han ställt frågor som de styrande ansåg
ifrågasatte gudarna i det anrika Grekland.
Amnesty demonstrerar ofta för mänskliga rättigheter. Här demonstrerar de utanför Kinas ambassad till stöd för den kinesiske aktivisten Chen Guangcheng.
Vägen till religionsfrihet i Sverige
Olof Skötkonung lät döpa sig år 1000 e. Kr. vid Husaby källa. Det innebar att alla hans
undersåtar automatiskt måste sluta att tro på asagudarna och bli kristna, katoliker. Deras
religiösa ledare blev påven i Rom, som betraktades som Guds ställföreträdare på jorden.
Gustav Vasa bestämde 1524 att Sveriges befolkning skulle vara protestan- ter. På det sättet
blev det kungen och inte påven som bestämde över den svenska kyrkan. Det tog nästan sjuttio
år innan Sverige verkligen var ett protestantiskt land.
Vid Uppsala möte 1593 bestämdes att kyrkan i Sverige skulle vara en luthersk kyrka och att
kungen i Sverige och alla hans undersåtar skulle vara evangeliskt-lutherskt kristna.
I kyrkolagen 1686 bestämdes att den som inte tillhörde de evangelisk-lutherska tron kunde
straffas med landsförvisning och tvingas lämna Sverige.
En sammankomst där man läste Bibeln och bad tillsammans kallades för en konventikel. 1726
infördes en lag som kallades Konventikelplakatet. Där stod att det alltid måste vara en präst
som ledde gudstjänster, människor fick inte samlas och be till Gud på sitt eget sätt. Varje
svensk var tvungen att regelbundet gå till gudstjänst i kyrkan.
Hädelseparagrafen
Hädelse är att tala respektlöst om Gud. 1734 infördes hädelseparagrafen. Det innebar att ingen
fick uttala sig kritiskt mot Gud eller om vad som stod i Bibeln.
1735 blev det straffbart också att misstänkas för att ha negativa tankar om kristendomen, även
om man inte uttalade dem högt.
Tanken att hädelse måste straffas fanns redan under antiken i Grekland. I Bibeln står det att
Gud straffar alla människor i samhället och inte
bara den enskilda personen om någon uttalar sig
hädiskt. Därför måste samhället se till att alla
håller sig till spelreglerna och inte säger något
kritiskt om landets religion.
Upplysningen spreds sig över hela Europa under
1700-talet. Även i Tyskland fanns det många
personer som blivit betydande för upplysningen.
Här är det Friedrich Schiller som håller ett
föredrag om sina teorier. I publiken finns bland
annat Goethe, även han en viktig person för
upplysningen.
Trosfrid och trosfrihet
Varje invånare i Sverige tillhörde från födseln den svenska lutherska statskyr kan och
samhällets lagar och regler var kopplade till den kristna tron. I lagen stod att man in te fick
uttala sig kritiskt om kristendomen. Vad man tänkte och trodde kunde ingen veta, men vad
som var tillåtet att klä i ord var tydligt bestämt.
1700-talet var den tid som kallades upplysningstiden. Filosofer i Frankrike och England
formulerade nya tankar om förnuftet och människans eget ansvar och rättighet att forma sitt
liv. Dessa filosofer var mycket kritiska mot kyrkans inflytande, även om inte alla av dem var
ateister. Det fanns upplysningsfilosofer i Sverige också och lagen om tryckfrihet 1766
berodde mycket på deras inflytande.
Gustaf III bestämde 1781att judar fick bo i Sverige men bara i vissa hamnstäder. De fick inte
äga mark men fick tillåtelse att bygga synagogor och utöva sin religion. Detta var helt nytt, att
invånare i Sverige inte tillhörde den svenska kyrkan.
Den franska revolutionen bröt ut 1789. Idéerna om Frihet, Jämlikhet och Broderskap kom från
upplysningsfilosoferna. Revolutionärerna bröt med påven i Rom och under revolutionstiden
var det ofarligt att vara kritisk mot kristendomen.
1800-talet
Under 1800-talet levde upplysningstidens tankar vidare. Men fortfarande var det mot lagen att
tro och leva annorlunda än kyrkan bestämde. Många som utvandrade till Amerika gjorde det
för att få vara kristna på det sätt de själva ville. En del ville säkert bara få tänka och tro på sitt
eget sätt.
Ateism som livsåskådning var fortfarande otillåten och hädelseparagrafen innebar att man
kunde hamna i fängelse för tankar som de styrande ogillade. I Storbritannien fick inte ateister
svära vittnesed inför domstol och de ansågs vara olämpliga att ta hand om sina barn.
Filosofen Marx beskrev religionen som ett sätt för samhället att utöva social kontroll och för
den enskilda människan som en möjlighet att fly från den hårda verkligheten. Marx
kommunistiska idéer hade stort inflytande på hur det sovjetiska samhället utformades.
Kristendomen förbjöds i Sovjetunion en och ateismen blev den enda tillåtna livsåskådningen
och de kristna förföljdes. 1949 avskaffades hädelseparagrafen men paragrafen om trosfrid
fanns kvar.
Det var fortfarande förbjudet att uttala sig på ett sådant sätt att någon troendes känslor
sårades.
1951 blev det tillåtet att gå ur statskyrkan utan att välja någon annan religion. Nu först kunde
en svensk medborgare öppet vara ateist.
1970 försvann straffet för brott mot trosfrid.
Idag kan man säga att Sverige har trosfrihet eller religionsfrihet. Varje individ har rätt att välja
livsåskådning, att själv välja svaret på de eviga frågorna.
