Kommentarer
BNPkvartal
Kommentarer till beräkningarna
kvartal 3, 2009
Fördjupande texter
Efter de fördjupande texterna finns en beskrivning av avstämningar mellan
ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med
beräkningarna.
I samband med beräkningarna av tredje kvartalet 2009 har första och andra
kvartalet 2009 reviderats. Även kvartalen 2007 och 2008 har reviderats till
följd av att uppdaterade uppgifter förts in avseende offentliga
verksamheter. I texten om Revideringar finns en beskrivning över de
viktigaste förändringarna och dess konsekvenser för estimaten.
I samband med tredje kvartalet 2009 publiceras fördjupande texter inom
följande områden:
Den ekonomiska utvecklingen tredje kvartalet 2009
Hushållens konsumtionsutgifter minskade marginellt
De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 1,9 procent
Fortsatt låga bruttoinvesteringar
Stor lagerpåverkan på BNP
Något dämpat ras i utrikeshandeln
Produktion inom näringslivet
Fortsatt nedgång på arbetsmarknaden
Avstämning av tredje kvartalet 2009
Revideringar vid beräkning av tredje kvartalet 2009
Allmänt om revideringar i de kvartalsvisa Nationalräkenskaperna
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Den ekonomiska utvecklingen tredje kvartalet 2009
Nedgången i den svenska ekonomin har varit mycket kraftig sedan den
ekonomiska krisen drabbade Sverige i slutet av tredje kvartalet 2008.
BNP var i reala termer 5 procent lägre tredje kvartalet 2009 än
motsvarande kvartal 2008. Nedgången förklaras främst av en mycket
lägre industriproduktion än tredje kvartalet föregående år.
Industriproduktionen har minskat med cirka 19 procent i volym medan
näringslivets tjänsteproduktion dragits ner betydligt mindre, med ungefär
3 procent. Industrins produktionsbortfall har varit betydligt kraftigare än
bortfallet av efterfrågan då leveranser skett från befintliga lager. Därmed
har lagren av färdigvaror och varor i arbete dragits ner kraftigt. Även
insatsvarulagren och handelns varulager har minskat med stora belopp
vilket dämpat efterfrågan på industriprodukter. Den offentliga
produktionen har däremot hållits uppe och var tredje kvartalet cirka 2
procent högre än motsvarande kvartal föregående år.
Den säsongrensade utvecklingen visar att BNP började falla redan andra
kvartalet 2008 men det stora fallet kom under fjärde kvartalet då BNP
minskade med 4,8 procent i kvartalstakt. Fallet fortsatte första kvartalet
2009 (-0,8 procent) medan små ökningar av BNP-utvecklingen har skattats
för andra och tredje kvartalet 2009. De säsongrensade uppgifterna är
emellertid mycket osäkra. Säsongrensningsmodeller har alltid problem
med att skatta de senaste perioderna i en dataserie då modellerna bygger
på något som kan liknas vid glidande medelvärden med den senaste
perioden som mittpunkt. Modellerna är därför beroende av prognoser för
att beräkna de senaste perioderna vilket självklart skapar osäkerhet. I
konjunkturlägen där ekonomin förändras kraftigt, särskilt vid
vändpunkter, blir de säsongrensade uppgifterna extra osäkra. Först efter
två år finns så mycket utfallsdata att skattningen inte är prognosberoende.
En analys av BNP från användningssidan visar att hushållskonsumtionen,
som utgör cirka hälften av BNP, minskade marginellt jämfört med tredje
kvartalet 2008. De komponenter som drog ner BNP-utvecklingen var lager
och fasta bruttoinvesteringar. Lagrens bidrag till BNP-utvecklingen
uppgick till -2,5 procentenheter och de fasta bruttoinvesteringarna till -2,3
procentenheter. Handeln med varor och tjänster gentemot utlandet gav ett
negativt bidrag på 0,7 procentenheter. Den offentliga konsumtionen ökade
tredje kvartalet med knappt två procent och gav därmed ett positivt bidrag
på 0,4 procentenheter.
Importjusterade BNP-bidrag
I beskrivningen ovan anges bidragen till BNP från användningssidans
komponenter där man beräknat komponentens bidrag som förändringen i
relation till BNP för basperioden. Det är en mycket vanlig metod men den
är principiellt felaktig. BNP definieras som produktionen av varor och
tjänster inom landet men användningssidans olika delar innehåller en
varierande mängd import som inte har producerats i Sverige.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Importinnehållet måste räknas bort för att få den inhemska produktionens
bidrag till BNP. Beräkningen kan göras med hjälp av input-outputtabeller.
Tabell 1. Jämförelse av bidrag till BNP-utvecklingen enligt traditionell beräkning
och enligt beräkning av importjusterade bidrag. Uppgifter för tredje kvartalet 2009.
Bidrag traditionell Bidrag justerad
Utveckling % beräkning
för importinnehåll
BNP
-5,1
Hushållskonsumtion
-0,1
-0,1
0,5
Offentlig konsumtion
1,9
0,4
0,5
-12,0
-2,3
-0,9
-2,5
-1,7
-3,5
Fasta bruttoinvesteringar
Lager och värdeföremål
Export
-12,5
-7,0
Import
-13,0
6,4
Importjusterad konsumtion gav ett positivt bidrag det tredje
kvartalet
Konsumtion av importerade varor och tjänster påverkar inte Sveriges BNP
positivt då dessa varor och tjänster producerats i ett annat land. De bidrar
istället till det exporterande landets BNP. Den importjusterade
hushållskonsumtionens bidrag till BNP-utvecklingen det tredje kvartalet
var 0,5 procentenheter i volym. Det traditionellt framräknade bidraget är 0,1 detta kvartal. Det innebär att hushållens konsumtion av
svenskproducerade varor och tjänster med lågt importinnehåll har ökat
medan konsumtionen av importerade varor och tjänster har minskat.
Ökningen av svenskproducerade produkter förklaras bland annat av ökade
bostadstjänster och ökad livsmedelskonsumtion medan minskningen av
importen bland annat beror på minskad konsumtion utomlands.
Bland övriga delaggregat är det inga som till följd av importjusteringen
byter tecken. Både i den traditionella beräkningen och i den
importjusterade beräkningen bidrar exporten mest negativt till
utvecklingen av BNP och lager inklusive värdeföremål ger det näst största
negativa bidraget till utvecklingen. Lagerposten är emellertid en osäker
post vid omräkningen då resultatet är beroende av vilken lagertyp som
förändrats för input-output-året. Handelsvaror och insatsvaror har en
högre importandel än industrins färdigvaror och varor i arbete.
De senaste input-outputtabellerna är från år 2005. Sedan dess kan
importandelen i försörjningsbalansen ha ändrats något. Skillnaden mellan
importandelen i hushållskonsumtionen i input-outputtabellerna år 2000
och år 2005 var emellertid bara 1 procentenhet.
I nedanstående tabell redovisas importinnehållet från input/outputtabellerna år 2005 och år 2000 i de olika delarna av
försörjningsbalansen.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Tabell 2. Importinnehåll i försörjningsbalansen år 2005 och år 2000
Importinnehåll Importinnehåll
år 2005
år 2000
Hushållens konsumtionsutgifter
0,28
0,27
Offentliga konsumtionsutgifter
0,11
0,11
Fasta bruttoinvesteringar
0,44
0,44
därav maskiner
0,52
0,57
därav byggnader
0,19
0,21
Lagerinvesteringar
0,30
0,46
Export
0,38
0,35
Hushållens konsumtionsutgifter minskade marginellt
De egentliga1 hushållens konsumtionsutgifter minskade med 0,2 procent
i volym det tredje kvartalet 2009 i jämförelse med motsvarande kvartal
2008. Bidraget till BNP-utvecklingen uppgick till -0,1 procentenhet.
Minskningen beror i huvudsak på att konsumtionen av transporter och
svenskars konsumtion i utlandet minskade.
Hushållskonsumtionen av fordon och transporter fortsatte att minska det
tredje kvartalet och gav ett negativt bidrag på 0,4 procentenheter. Vad som
är värt att notera är att fallet i konsumtionen av nya bilar bromsats upp
något det tredje kvartalet. Inköpen av nya bilar minskade med 5 procent
och begagnade bilar med 13 procent i volym.
Diagram 1. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt respektive exklusive
konsumtionen av bilar 2000:1-2009:3, volymförändring i procent
1
Det vill säga exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Av diagrammet ovan framgår tydligt betydelsen av inköp av bilar för
utvecklingen av totala konsumtionen.
Konsumtionen av detaljhandelsvaror ökade med 2,8 procent i volym. De
största ökningarna noteras bland annat för livsmedel, receptfria läkemedel,
alkohol och tobak samt hemelektronik.
Det tredje kvartalet var ett varmt kvartal med mycket sol vilket gjorde att
konsumtionen av bränslen minskade i jämförelse med det tredje kvartalet
2008. Soligt och varmt väder tenderar att minska inköpen av kläder.
Konsumtionsutgifterna för kläder och skor ökade emellertid det tredje
kvartalet, men endast med knappt 1 procent i volym.
Nedan presenteras en sammanställning över samtliga utgiftsposter det
tredje kvartalet.
Tabell 3. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP2,
procentenheter.
COICOP
Bidrag Volymutveckling
01 Livsmedel och dryck
0,2
1,8
02 Alkohol och tobak
0,2
6,3
03 Beklädnadsartiklar
0,0
0,8
04 Bostad, elektricitet
0,1
0,5
05 Möbler, hushållsartiklar
0,1
2,1
06 Hälso- och sjukvård
0,1
3,2
-0,4
-2,9
08 Kommunikation
0,2
5,7
09 Fritid, underhållning
0,1
1,1
07 Transporter
10 Utbildning
11 Hotell, café och restaurang
2
0,0
4,3
-0,2
-3,4
Classification of individual consumption by purpose
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
12 Övriga varor och tjänster
0,2
1,8
Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion
0,8
0,8
15 Svensk konsumtion i utlandet
-0,6
-10,4
16 Utländska besökares konsumtion i Sverige
-0,4
5,9
Total konsumtion
-0,2
-0,2
Minskningen i volym av svenskars konsumtion utomlands förklaras
fortsatt av den försvagade kronan. Den svenska kronan har ökat i värde
under det tredje kvartalet i jämförelse med det andra kvartalet 2009 men
skillnaden gentemot det tredje kvartalet 2008 är fortfarande stor. Svensk
konsumtionen utomlands i löpande priser var i stort sett oförändrad, det är
köpkraften som försämrats.
ROT-avdraget och hushållens konsumtion av byggtjänster
Rotavdraget infördes den 8 december 2008 och från och med den 1 juli i år
kan användarna få skatteavdraget direkt på fakturan. Skattereduktion ges
för arbete som utförs i en bostadsrätt, fritidshus eller småhus. Avdraget
uppgår till 50 procent och gäller endast köpta tjänster, inte
materialkostnader. Det maximala beloppet för skattereduktionenen är 50
000 kronor per individ och gäller för både ROT-avdraget och
skatteavdraget för hushållsnära tjänster tillsammans.
Under perioden första juli till och med den sista september i år har
skatteverket betalat ut cirka 900 mnkr i ROT-avdrag. Detta innebär att de
svenska hushållen köpt bygg- och hushållsnära tjänster för minst dubbelt
så mycket under motsvarande period. SEB rapporterar3 också om ökad
utlåning på mindre belopp med bostaden som säkerhet med syfte att rusta
upp sina hem. Det är påtagligt att det låga ränteläget tillsammans med
ROT-avdraget skapat ett gynnsamt läge för hushållen att reparera och höja
standarden på sina bostäder.
I hushållens konsumtionsutgifter återfinns köpta tjänster för reparationer
av bostaden under COICOP 0432 och hushållsnära tjänster under COICOP
0562. Konsumtionen av köpta hushållstjänster har ökat starkt sedan
skattereduktionen infördes. Köpta tjänster för reparationer av bostaden är
däremot en väldigt liten post i hushållskonsumtionen, oavsett rotavdrag.
Det beror på de internationella regler som gäller för vad som ska ingå i
hushållskonsumtion respektive underhåll, reparationer och investeringar
av köpta bostadstjänster.
Enligt ENS4 definition av konsumtionsutgifter inkluderas ”material för små
reparationer och utsmyckning av bostäder av det slag som vanligen utförs
av hyresgäster”. Det som exkluderas är följaktligen ” utgifter som
Enligt artikel i DN 2009-08-26
Europeiska nationalräkenskapssystemet. Internationellt regelverk gällande hur
nationalräkenskaper ska beräknas.
3
4
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
bostadsägare lägger ner på dekoration, underhåll och reparation av
bostaden och som inte normalt utförs av en hyresgäst”.
I den internationella klassificeringen för COICOP slås det fast att underhåll
och reparationer endast ska tas upp som konsumtion om de kännetecknas
av följande två saker:
De måste utföras regelbundet för att bostaden ska hållas i gott
skick
De får inte förändra bostadens funktion, kapacitet eller
livslängd.
Det är således endast utgifter för mindre underhåll och reparationer som
inte påverkar bostadens funktion, kapacitet eller livslängd som ska tas upp
i hushållkonsumtionen och endast i de fall de vanligen utförs av en
hyresgäst. Tjänster för mer omfattande underhåll och reparationer eller
om- eller tillbyggnad av bostaden ska enligt nationalräkenskapssystemet
inte föras som en konsumtionsutgift utan antingen som insatsförbrukning
eller som investering.
Hur man skiljer på dessa poster i praktiken är synnerligen problematiskt,
både definitionsmässigt och ur ett statistikinsamlingsperspektiv. I den
nuvarande indelningen i NR mellan konsumtion-insatsförbrukninginvestering är det endast en mycket liten del som bokförs som konsumtion.
Av den anledningen kommer inte heller ROT-avdraget att få någon
genomslagskraft i konsumtionsutgifterna utan effekterna av ROT-avdraget
kan således istället skönjas i bostadsberäkningarna i
nationalräkenskaperna.
De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 1,9
procent
De offentliga konsumtionsutgifterna visade en volymutveckling på 1,9
procent tredje kvartalet jämfört med samma period föregående år. Det var
en förbättring mot föregående kvartal då vi hade en utveckling på 0,5
procent.
Diagram 2. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter 2003:1-2009:3,
volymutveckling %
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Delområdenas utveckling av konsumtionsutgifter
Det här kvartalet visade de kommunala myndigheterna en ökning på 2,3
procent i jämförelse med samma period föregående år. Landstingen hade
den högsta tillväxten på 3,7 procent. Kommunerna ökade med 1,6 procent
och staten med 0,5 procent.
Diagram 3. Konsumtionsutgifter 2008:1-2009:3, volymutveckling per delområde
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Den positiva utvecklingen för landstingen berodde främst på den
individuella produktionen5 som visade en volymutveckling på 2,9 procent
jämfört med tredje kvartalet föregående år. Sociala naturaförmåner6
fortsatte att öka, med 6,2 procent. För landstingen bestod sociala
naturaförmåner till största delen av kostnader för läkemedelsförmånen
samt vårdavtal med privata vårdgivare. Vårdavtalen visade en
volymutveckling på 9,8 procent. Detta förklarades till stor del av
Stockholmsregionens ”Vårdavtal Stockholm”.
Kommunernas sociala naturaförmåner ökade med 6,9 procent jämfört med
tredje kvartalet 2008. Det var Stockholm som stod för de största ökningarna
på grund av att omfattande verksamhet inom äldreomsorgen och ett antal
skolor och förskolor lades ut på entreprenad.
Fortsatt låga bruttoinvesteringar
De fasta bruttoinvesteringarna minskade med 12 procent i volym det
tredje kvartalet 2009 jämfört med motsvarande kvartal 2008. Det gav ett
negativt bidrag med 2,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Näringslivets investeringar minskade med dryga 16 procent i volym.
Varubranscherna minskade 13 procent varav tillverkningsindustrin och
byggbranschen bidrog starkast till den negativa utvecklingen.
Tjänstebranscherna exklusive fastighetsbranschen föll med 17 procent där
varuhandeln och företagstjänsterna minskade mest. Fastighetsbranschen
sjönk nära 19 procent. Fallet kommer sig av raset för nybyggnad av både
småhus och flerbostadshus med drygt 40 procent. Ombyggnad av
flerbostadshus ökade 6 procent i volym medan småhus minskade 6
procent, vilket gjorde att ombyggnad totalt inte bidrog till nedgången. En
kraftigare volymnedgång för ombyggnad av småhus hölls till stor del
tillbaka av ökad aktivitet på grund av ROT- avdraget. Dessa insatser har
haft en märkbar effekt på verksamheten. Emellertid är det problematiskt att
särskilja investeringar från underhåll och reparationer (vilka ska beaktas
som insatsförbrukning).
Tabell 4. Bidrag till volymutveckling samt volymförändring av fasta
bruttoinvesteringar7 per investeringstyp kvartal 2009:3.
Individuell produktion avser verksamhet som riktar sig till enskilda individer såsom
utbildning, vård och omsorg.
6 Sociala naturaförmåner består av utgifter för varor och tjänster som finansieras av
offentliga myndigheter men som produceras av marknadsproducenter och leveras till
hushållen.
5
Fasta bruttoinvesteringar definieras som anskaffning (plus) minus avyttring av tillgångar, därför kan
volymtal ibland bli extrema.
7
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Investerings Investeringstyper i NR
typ nr
2+3
2
3
procentenhet
procent
Maskiner inkl transportmedel
-10
-25
därav maskinleasing
-1,9
-27
därav mask inkl transportm exkl leasing
-8,5
-25
Maskiner och inventarier
-8,2
-25
Övriga maskiner
-7,4
-24
Övriga leasing maskiner
-0,8
-27
-2,2
-27
Bilar lastbilar bussar mm
-0,6
-18
Bil leasing
-1,1
-28
Transportmedel exkl bilar
-0,4
-81
-4,0
-23
2,9
12
därav vägar
0,2
7
Programvara mm
-0,5
-2,8
-12
-12
Transportmedel
4
Bostäder
5
Byggnader inkl vägar
1,6
Volym
Bidrag
Totalt
Diagrammet nedan visar på en något avtagande minskningstakt för fasta
bruttoinvesteringar tredje kvartalet.
Diagram 4. Totala fasta bruttoinvesteringar 2000:1–2009:3, volymförändring i
procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Offentliga investeringar
Investeringarna ökade med 12,5 procent i volym jämfört med samma
period föregående år. Landstingens och statens investeringar steg med 23
procent vardera. Inom staten var det främst Banverkets investeringar som
ökade kraftigt med 70 procent. Försvaret och Statens fastighetsverk hade
också stora investeringar i ”övriga byggnader”, som visade en uppgång
med 25 procent. Inom landstingen pågår tre stora byggprojekt. Det är
Citybanan och Karolinska sjukhuset i Stockholmsregionen samt
ombyggnationen av Universitetssjukhuset MAS i Malmö.
Stor lagerpåverkan på BNP
Lagren påverkade BNP-utvecklingen med -2,5 procentenheter. Både
industrin och handeln fortsatte att dra ner på sina lager.
Under årets tredje kvartal uppgick den totala lagerneddragningen i den
svenska ekonomin till knappt 9 miljarder kronor jämfört med en
lageruppbyggnad i samma storleksordning under motsvarande kvartal
förra året. BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet
minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av
BNP för jämförelseperioden. Tredje kvartalets lagerneddragning påverkade
BNP-utvecklingen med -2,5 procentenheter.
Såväl industrins lager av insatsvaror som färdiga varor drogs ner under
kvartalet. Produkter i arbete uppvisade en svag lageruppbyggnad under
kvartalet men förändringen jämfört med motsvarande kvartal förra året
blev negativ.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Inom handeln var det främst partihandeln som fortsatte att dra ner på sina
lager av råvaror. Även motorfordonshandeln minskade på sina lager.
Detaljhandeln däremot uppvisade en lageruppbyggnad, vilket är normalt
under det tredje kvartalet eftersom handeln bygger upp sina lager inför
julhandeln. Då lageruppbyggnaden under det motsvarande kvartalet förra
året var mycket blygsam så gav detaljhandeln ett positiv bidrag till BNPtillväxten.
Något dämpat ras i Utrikeshandel
Utrikeshandeln föll det tredje kvartalet 2009 jämfört med samma kvartal
föregående år. Fallet var dock mildare än de två första kvartalen i år tack
vare en viss förbättring i varuhandeln.
Den totala exporten sjönk med 12,5 procent i volym medan den totala
importen i sin tur minskade med 13,0 procent. Denna utveckling ledde till
att exportnettot uppgick till 51,7 miljarder och att utrikeshandelns bidrag
till BNP låg på – 0,7 procentenheter det tredje kvartalet.
Diagram 5. Volymutveckling av export och import, 2000:1–2009:3
Exporten
Tjänsteexporten sjönk med 1,9 procent, en utveckling i linje med tidigare
kvartal. På en mer detaljerad nivå kan man se att utvecklingen kvartal tre
skiljde sig åt mellan de olika produktgrupperna som tjänsteexporten består
av. Exporten av licenser och royalties (+13,2 %) samt forskning och
utveckling (+1,4 %) ökade jämfört med samma kvartal föregående år.
Utländska besökares konsumtion i Sverige gynnades fortfarande av den
svaga kronan och visade också positiva utvecklingstal (+5,9 %)
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Merchanting8 visade återigen de lägsta utvecklingstalen med en minskning
på över 13 procent, vilket dock är en betydligt starkare utveckling än det
första halvåret.
Varuexporten minskade med 17,0 procent det tredje kvartalet. Bland de
största produktgrupperna var det endast exporten av andra elektriska
maskiner, såsom generatorer och apparater för eldistribution, som visade
på positiva utvecklingstal. Resterande produkter hade negativ utveckling.
Trots detta kan man notera att fallet för de flesta produktgrupperna inte
var lika djupt som det andra kvartalet 2009.
Importen
I likhet med de tidigare kvartalen 2009 var det även nu importen av varor
som mest drog ner den totala importen. Jämfört med samma kvartal
föregående år minskade importen av varor med 16,0 procent medan
importen av tjänster sjönk 5,0 procent.
Då tjänsteimporten hitintills stått emot nedgångarna relativt väl är det
naturligt att vi där finner produktgrupper som hade en positiv
volymutveckling. Framförallt var det importen av reklamtjänster (+23,6 %),
licenser & royalties (+21,5 %) samt övriga företagstjänster (+18,4 %) som
steg. På varusidan däremot var det främst importen av livsmedel och
drycker som visade positiva utvecklingstal. Jämfört med samma kvartal
förra året ökade importen av livsmedel och drycker med 5,1 procent. En
motsvarande förändring kan ses inom hushållskonsumtionen där
konsumtionen av livsmedel ökade med knappt 2 procent.
Produktion inom näringslivet
De tre kvartalen 2009 visar en någorlunda samstämmig utveckling
jämfört med motsvarande perioder föregående år, volyminskningen blev
-9,7, -8,0 resp. -7,0 procent.
En eventuell vändning i ekonomin märks till viss del i den
säsongrensade serien där näringslivet totalt uppvisade något mindre
nedgångar under kvartal två och tre än tidigare. Det är uppenbart att
vändningen hittills har gått långsamt, produktionen har ännu ej vänt
upp.
Näringslivets produktion minskade med 7 procent det tredje kvartalet, dvs.
endast marginellt bättre än utvecklingen det första halvåret.
Tillverkningsindustrin föll med 19,2 procent vilket också var marginellt
bättre än första halvåret. Den tyngsta delbranschen, verkstadsindustrin, föll
25,7 procent, vilket knappast kan sägas vara någon förbättring.
Merchanting även kallat trepartshandel definieras enligt IMF som ” the purchase of a good
by a resident (of the compiling economy) from a nonresident and the subsequent resale of
the good to another nonresident; during the process, the good does not enter or leave the
compiling economy”. Denna definition innebär att varuförmedling från en utländsk
leverantör till en utländsk kund ses som en export av en förmedlingstjänst.
8
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Byggverksamheten har tagit sig en aning, nu endast en liten minskning
med 0,8 procent, detta att jämföra med minus 4-6 procent tidigare. Handel
och transporter faller något mindre än tidigare, -1 respektive -5 procent.
Tjänsteproduktionen har generellt sett under denna nedgångsfas utvecklats
mindre svagt än varuproduktionen.
Genom det djupa fall som ekonomin råkat ut för med start förra hösten, har
industriproduktionen fallit till en nivå som kan jämföras med 2003 års
produktion. Näringslivet totalt har halkat tillbaks till 2005 års nivå.
Intressant är naturligtvis att studera vilken tid det tar att komma upp ur
”gropen” igen, men detta får framtiden visa.
Diagram 6. Näringslivets förädlingsvärde i fasta priser. Kalenderkorrigerat.
Procentuell förändring jämfört med samma kvartal föregående år.
Det finns ett antal branscher som ur ett produktionsperspektiv, gått
någorlunda oberörda ur den ekonomiska krisen, nämligen jordbruk,
skogsbruk, livsmedelsindustri, läkemedel, telekommunikation, bank och
försäkring, fastighetsbolag samt vissa övriga tjänster.
I den säsongrensade serien, där jämförelser kan göras med närmast
föregående kvartal faller de varuproducerande branscherna med 4,1
procent medan tjänstebranscherna stiger knappt med 0,7 procent. För hela
näringslivet innebar detta att produktionen fortsatte att falla, nu med 1,8
procent.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Diagram 7. Näringslivets förädlingsvärde, fasta priser, referensår 2000,
Säsongrensad procentuell utveckling jämfört med föregående kvartal.
Fortsatt nedgång på arbetsmarknaden
Antalet sysselsatta fortsatte att minska tredje kvartalet. Nedgången var
2,6 procent jämfört med tredje kvartalet föregående år. I antal personer
innebär det att drygt 120 000 färre personer nu är sysselsatta.
Tillbakagången har förstärkts under hela 2009. Försvagningen av sysselsättningen tredje kvartalet gällde i stort sett enbart
tillverkningsindustrin och de offentliga myndigheterna. I de
tjänsteproducerande branscherna var sysselsättningen oförändrad.
Även antalet arbetade timmar fortsatte att minska, liksom tidigare under
året. Tredje kvartalet var nedgången 2 procent jämfört med tredje kvartalet
2008. Säsongrensat och jämfört med andra kvartalet 2009 ökade dock de
arbetade timmarna med 0,1 procent. Det kan tyda på att botten är nådd på
arbetsmarknaden och att en vändning är i sikte.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Diagram 8. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande
kvartal föregående år. 2005:1- 2009:3.
I de offentliga myndigheterna minskade antalet sysselsatta med 2,4 procent
jämfört med tredje kvartalet 2008. I antal personer räknat innebär det
omkring 32 000 färre anställda. Nedgången var störst i
primärkommunerna, där sysselsättningen minskade med 3,0 procent.
I näringslivet sjönk sysselsättningen i de varuproducerande branscherna
med 8,0 procent, vilket motsvarar 93 700 personer. Nästan hela denna
nedgång skedde i tillverkningsindustrin där sysselsättningen minskade
med 12,3 procent. Inte oväntat var försämringen mest accentuerad inom
motorfordonsindustrin, där nedgången var cirka 20 procent.
Totalt innebär detta att nästan tre fjärdedelar av den totala
sysselsättningsnedgången för hela ekonomin ägde rum inom
tillverkningsindustrin, och att den resterande fjärdedelen av nedgången
skedde i de offentliga myndigheterna.
Antalet arbetade timmar visar samma mönster som antalet sysselsatta.
Jämfört med tredje kvartalet 2008 sjönk antalet arbetade timmar med 2
procent. I de offentliga myndigheterna var nedgången 1,5 procent. I
näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 2,4 procent. Liksom för
sysselsättningen var nedgången kraftigast i tillverkningsindustrin, där
antalet arbetade timmar minskade med 11,2 procent. Tjänstebranscherna
däremot visade en ökning på 0,7 procent.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Säsongrensade timmar ökade marginellt
Diagram 9. Antal arbetade timmar 2009:3. Säsongrensade och jämfört med
2009:2. Procentuell förändring.
Säsongrensat ökade antalet arbetade timmar med 0,1 procent, vilket kan
tyda på att botten är nådd på arbetsmarknaden. Även här är det de
tjänsteproducerande branscherna som ökar, totalt med 0,5 procent. Störst
var uppgången inom Utbildning och hälso- och sjukvård som ökade med
2,2 procent. Även större branscher som Företagstjänster och Parti- och
detaljhandel ökade rejält, med 1,5 respektive 1,5 procent.
Om arbetsmarknaden har vänt uppåt bör man dock tänka på att en
eventuell ökning sker från en betydligt lägre sysselsättningsnivå. Drygt
120 000 jobb har försvunnit i Sverige.
Avstämning tredje kvartalet 2009
Före avstämning gav det statistiska underlaget en BNP-utveckling från
användningssidan på -5,8 procent, medan produktionssidan visade en
utveckling på -5,1 procent. I fasta priser var användningen 5,5 miljarder
kronor lägre än produktionen och i löpande priser 4,5 miljarder kronor.
Den analys av tillgång och användning på produktgruppsnivå som görs
pekade mot att användningen i form av lagerinvesteringar och export av
varor för några produkter var underskattad. I avstämningen mellan
tillgång och användning höjdes därför lagerinvesteringar och exporten av
varor med 2,3 respektive 3,2 i fasta priser och 1,5 och 3,0 i löpande priser.
Efter avstämning är den faktiska BNP-utvecklingen -5,1 procent.
Utvecklingstalen för försörjningsbalansens olika delkomponenter mellan
den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
redovisade resultatet framgår av tabell 5. Den första versionen innehåller
beräkningar baserade på det primära underlaget samt justeringar för
definitionsskillnader mellan NR och primärmaterialet. I detta läge har även
eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från
primärkällorna förts in. Det som kvarstår som skillnad och som redovisas i
tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få
beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa
samma BNP.
Tabell 5. Avstämning tredje kvartalet 2009, faktisk volymutveckling, samt mdkr i
fasta och löpande priser.
Korr
Första Publicerad Förändring
mdkr
version version
i volym
FP
Hushållens konsumtionsutgifter
Offentliga konsumtionsutgifter
Fast bruttoinvestering
Lager (effekt på BNP-förändring)
Export varor
Export tjänster
Import varor
Import tjänster
BNP från användningssidan
-0,1
1,9
-12,0
-2,8
-18,4
-1,9
-16,0
-5,0
-5,8
-0,1
1,9
-12,0
-2,5
-17,0
-1,9
-16,0
-5,0
-5,1
0,0
0,0
0,0
0,3
1,4
0,0
0,0
0,0
0,7
Förädlingsvärde industri
Förädlingsvärde övr. varuprod.
Förädlingsvärde tjänsteprod.
Förädlingsvärde off. myndigheter
Produktskatter och
produktsubventioner
BNP från produktionssidan
-19,7
-1,3
-2,9
1,9
-19,7
-1,3
-2,9
1,9
0,0
0,0
0,0
0,0
..
-5,1
..
-5,1
..
0,0
Korr
mdkr
LP
2,3
3,2
1,5
3,0
5,5
4,5
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Extremvärden i säsongrensningen
En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella
förekomster av extremvärden (s.k. outlier). För varje kvartal redovisas här
därför de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2007
kvartal 1 till och med 2009 kvartal 3 i den senaste säsongrensningen av
nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt
det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit,
men även angränsande kvartal påverkas.
Period
Extremvärde för:
Kvartal 4 2007
Produktskatter
Kvartal 2 2008
Arbetade timmar i näringslivet
Arbetade timmar i transport och kommunikation
Kvartal 4 2008
BNP
Förädlingsvärdet för tillverkningsindustrin
Förädlingsvärdet för tjänsteproducenter
Förädlingsvärdet för parti- och detaljhandel
Lagerinvestering
Förädlingsvärdet för metall-, maskin och
transportmedelsindustri.
Kvartal 1 2009
Total import
Förädlingsvärdet för tillverkningsindustri
Kvartal 2 2009
Förädlingsvärdet för tillverkningsindustri
Kvartal 3 2009
Förädlingsvärdet för tillverkningsindustri
Förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin är en serie som påverkats av
extremvärden när serien rensats med hjälp av s.k. direkt rensning. Om
serien rensas indirekt, d.v.s. genom att summera de säsongrensade
delserier som utgör aggregatet, fås ett annat resultat. I tabellen nedan visas
volymutvecklingar för direkt och indirekt rensning. Tabellen illustrerar den
stora inverkan som eventuella extremvärden kan ha på skattningen av de
säsongrensade serierna.
År
Kvartal Direkt rensning
2009
1
-11,1
-6.3
2
4,3
-0.9
Statistiska centralbyrån
Indirekt rensning
Kommentarer
BNPkvartal
3
1,4
-1.1
Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här
http://www.scb.se/statistik/OV/AA9999/2003A01/AA9999_2003A01_B
R_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26.
Revideringar vid beräkning av tredje kvartalet 2009
Revidering av år 2007 och 2008
I normala fall publiceras definitiva årsberäkningar för år t-2 i samband med
publiceringen av tredje kvartalet innevarande år. Publiceringen av de
definitiva årsberäkningarna för år 2007, som normalt skulle ha publicerats
tillsammans med denna publicering av tredje kvartalet, är framflyttade till
maj 2010 till följd av att revideringar av tidsserien ska genomföras (se
www.scb.se/nr0103). Vid beräkningen i november har dock årsstatistik för
offentlig produktion och konsumtion för år 2007 och 2008 tagits in i
beräkningarna. Räkenskapssammandrag för primärkommuner och
landsting har förts in liksom årsuppgifter för ett antal av de volymmått
som används för beräkning av den individuella produktionen.
Revideringarna innebar att BNP för 2007 reviderades ned 0,4 miljarder
kronor i fasta priser och för 2008 ned 2,1 miljarder kronor i fasta priser.
Revideringarna av offentlig konsumtion och produktion medförde att en
ny avstämning mellan tillgång och användning i ekonomin behövde göras
vilken resulterade i mindre revideringar av lagerinvesteringar.
Revideringar av första och andra kvartalet 2009
I tabell 6 redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av kvartal 1 och 2 2009. Tabellen visar hur användningssidans
komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika
beräkningstillfällena.
Tabell 6. BNP-bidrag kvartal 1, 2 och 3 2009 vid olika beräkningstidpunkter,
faktiska tal.
Hushållens
Offentliga
Fasta bruttokonsumtions- konsumtionsLager Exportnetto BNP
investeringar
utgifter
utgifter
Kv 1 maj 09
-1,4
0,6
-2,9
-1,2
-2,0
-6,6
Kv 1 sept 09
-1,4
0,7
-2,9
-1,4
-2,0
-6,9
Kv 1 nov 09
-1,4
1,0
-3,0
-1,4
-2,0
-6,7
Kv 2 aug 09
-1,0
-0,1
-3,9
-1,3
-0,9
-7,2
Kv 2 sept 09
Kv 2 nov 09
-0,8
-0,8
0,0
0,1
-3,9
-3,5
-2,6
-2,7
0,2
0,0
-7,0
-6,8
Kv 3 nov 09
-0,1
0,4
-2,3
-2,5
-0,7
-5,1
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Nivån på BNP i fasta priser reviderades upp marginellt första kvartalet, 0,1
mdkr. Andra kvartalet höjdes BNP i fasta priser 0,5 mdkr. Revideringarna
av offentlig produktion och konsumtion som förts in för år 2008 innebar att
BNP sänktes kvartal 1 och kvartal 2 2008 vilket bidrog till att BNPutvecklingen för både första och andra kvartalet 2009 höjdes. För båda
kvartalen reviderades BNP-utvecklingen upp 0,2 procentenheter. För första
kvartalet höjdes BNP-utvecklingen från -6,9 procent till -6,7 procent och för
andra kvartalet höjdes utvecklingen från -7,0 till -6,8.
Revideringarna i fasta priser för respektive komponent i
försörjningsbalansen kommenteras nedan.
Hushållens konsumtionsutgifter
Hushållens konsumtionsutgifter reviderades ned marginellt, - 0,2 mdkr
både första och andra kvartalet. Mindre revideringar ägde rum för ett
flertal ändamål till följd av kompletteringar i statistikunderlagen för
beräkningarna, såsom Omsättningsstatistiken och underlagen för
beräkning av finansiella tjänster.
Offentliga konsumtionsutgifter
De offentliga konsumtionsutgifterna har reviderats upp 1,2 mdkr första
kvartalet och 0,2 mdkr andra kvartalet. För primärkommunal och statlig
konsumtion inkom uppdaterade uppgifter i underlagen för beräkningarna,
Kvartalsenkät för primärkommuner och rapportering från ESV.
Revideringarna är också en följd av att nya uppgifter för 2008 förts in i
beräkningarna (se revideringar av år 2007 och 2008), det gäller framförallt
den uppdatering som gjorts av volymindikatorerna för den individuella
produktionen.
Fasta bruttoinvesteringar
I investeringsenkäten för oktober inkom kompletterande rapportering från
ett antal företag vilket innebar höjningar av investeringarna första kvartalet
med ca 2 mdkr. Samtidigt inkom ny rapportering från finansbolagen om
företagens leasinginvesteringar vilket medförde en neddragning av
investeringar i leasingobjekt med ca 4 mdkr. Tillsammans med uppdaterad
statistik över nybyggnation och ombyggnation i flerbostadshus och
småhus, vilka medförde upprevideringar, så reviderades de totala fasta
bruttoinvesteringarna ned 0,9 mdkr första kvartalet. För andra kvartalet
finns uppgifter om utfall om företagens investeringar tillgängliga först i
enkäten i oktober. Vid beräkningen i september finns endast information
om planer för investeringar. Införandet av utfallsuppgifterna innebar en
upprevidering med 2,4 mdkr. Tillsammans med uppdaterad statistik över
nybyggnation och ombyggnation i flerbostadshus och småhus och ny
rapportering om leasinginvesteringar så reviderades fasta
bruttoinvesteringar sammanlagt upp 3 mdkr andra kvartalet.
Lagerinvesteringar
Enligt statistikunderlaget reviderades lagerinvesteringarna ned 0,8 mdkr
första kvartalet och 0,7 mdkr andra kvartalet. Kompletterande
rapportering från företagen innebar att både statistiken över industrins och
handelns lager, liksom lager av växande skog, reviderades ned något både
första och andra kvartalet. Kompletterande information om oljebolagens
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
lager medförde en sänkning av lager andra kvartalet. I avstämningarna
mellan tillgång och användning första kvartalet, reviderades lager upp 0,4
mdkr. Sammantaget reviderades lager därmed ned 0,4 mdkr första
kvartalet och ned 0,7 mdkr andra kvartalet.
Exportnettot
Sammanlagt reviderades exportnettot första kvartalet upp något, 0,3
miljarder kronor. För andra kvartalet sänktes exportnettot 1,9 mdkr. Nya
uppgifter har inkommit i utrikeshandelsstatistiken vilket inneburit en
upprevidering av importen, 1,3 mdkr, och nedrevidering av exporten, 0,6
mdkr, andra kvartalet. För första kvartalet har både export och import
reviderats ned, 1 mdkr respektive 1,3 mdkr.
Allmänt om revideringar av de kvartalsvisa
Nationalräkenskaperna
Revideringspolicyn för NR:s kvartalsvisa BNP-beräkningar är att alla
kvartal innevarande år kan revideras i samband med en
beräkningsomgång. Vid beräkning av första kvartalet kan även det
föregående årets kvartal revideras.
Kvartalsräkenskaperna revideras också i samband med att en definitiv
årsberäkning genomförs för år t-2. De uppgifter som tidigare fastställts
i en kvartalsberäkning anpassas då till de nya årsnivåerna så att
summan av de fyra kvartalen överensstämmer med årsnivånerna.
Anpassningen till årsberäkningarna genomförs mellan
kvartalspubliceringarna i september och november. Efterföljande
kvartal, det vill säga kvartalen för åren t-1 och innevarande år t,
beräknas utifrån de nya anpassade nivåerna för år t-2 och de
förändringstal som fastställts vid tidigare kvartalsberäkningar.
I Diagram 10 visas hur BNP-utvecklingen i faktiska tal reviderats från
första gången kvartalet beräknades till senaste beräkningstillfället för
respektive kvartal. Som framgår av diagrammet sker vanligtvis en
upprevidering av BNP. För perioden 2001–2006 finns definitiva
årsberäkningar. Revideringarna för denna period beror då på att
korttidsstatistik ersatts med mer definitiv årsstatistik för de flesta delar
av beräkningarna. Även för 2007 och 2008 har årsstatistik införts för
vissa delar av beräkningarna. Det gäller i första hand offentlig
konsumtion. Kvartalen 2009 bygger i sin helhet på korttidsstatistik och
revideringarna är då i första hand en följd av de revideringar som sker
i korttidsstatistiken mellan NR:s beräkningstillfällen.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Diagram 10. Revideringar av BNP-utveckling, faktiska tal, från första ordinarie
beräkningstillfälle till senaste beräkning av respektive kvartal.
2,0
1,8
1,6
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
-0,2
-0,4
-0,6
-0,8
Revideringar i statistikunderlagen
Även om det finns en generell policy för hur de kvartalsvisa
räkenskaperna revideras så skiljer sig revideringsförfarandet i olika
delar av systemet åt, beroende på skillnader i revideringsförfaranden i
statistikunderlagen. Nedan beskrivs i korthet hur de viktigaste
underlagen för beräkningarna revideras.
Hushållens konsumtionsutgifter
Beräkningarna av hushållens konsumtionsutgifter bygger på ett flertal
källor där den mest betydande är Omsättningsstatistiken.
Omsättningsstatistiken reviderar tidigare perioder under året om större
rättningar eller kompletteringar kommer in från företagen.
Offentlig konsumtion
Kvartalsenkät för kommuner är underlag till beräkningarna för
primärkommunal konsumtion och produktion. Här har kommunerna
möjlighet att revidera tidigare kvartal innevarande år. Det innebär att
kommunal konsumtion och produktion kan revideras mellan de olika
beräkningstillfällena i Nationalräkenskaperna.
Kvartalsenkät för landstingskommuner utgör underlag för beräkningarna
av landstingskommunal konsumtion. I samband med att uppgifter för
kvartal 4 lämnas har landstingen möjlighet att revidera tidigare
lämnade uppgifter för kvartal 1-3. Vid övriga tillfällen sker inga
revideringar.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Myndigheternas redovisning, ESV. Beräkningarna av statlig konsumtion
bygger på Ekonomistyrningsverkets sammanställning av
myndigheternas redovisning. Revideringar som kommer in från
myndigheterna förs in i underlaget löpande.
För de delar av den offentliga individuella konsumtionen som bygger
på volymindikatorer gäller andra förutsättningar. En beskrivning av
metoderna finns på SCB:s hemsida.
Fasta bruttoinvesteringar
Beräkningarna av de fasta bruttoinvesteringarna bygger på ett flertal
källor där den för näringslivet mest betydelsefulla undersökningen är
Näringslivets investeringar. Enkäten genomförs vid tre tillfällen per år,
februari, maj och oktober. Vid varje tillfälle hämtas information in som
avser hela undersökningsperioden, dvs 1:a -4:e kvartalen innevarande
år och en helårsuppgift för innevarande år. Andra kvartalets utfall
redovisas tillsammans med tredje kvartalet, innan dess finns en
prognos för andra kvartalet. Revideringar kan göras för kvartalen
innevarande år om nya eller korrigerade uppgifter inkommer. I
samband med redovisningen av första kvartalet i maj kan även
kvartalen föregående år revideras. En annan viktig källa i
investeringsberäkningarna är undersökningen Nybyggnad av bostäder
som utgör underlag för beräkningar av bostadsinvesteringar.
Eftersläpning i rapporteringen samt ändringar i byggprojekten
förekommer ofta och leder till relativt stora revideringar i statistiken 2–
3 kvartal bakåt i tiden. Andra viktiga källor är uppgifter om företagens
programvaruinvesteringar och Finansinspektionens uppgifter om
leasing. För beräkningar av de offentliga myndigheternas
bruttoinvesteringar används samma källor som för offentlig
konsumtion.
Lager
Beräkningarna av lager bygger på ett flertal källor där industrins lager
och handelns lager är de mest betydande. I statistiken för industrins
lager revideras det föregående kvartalets uppgifter när ett nytt kvartal
publiceras och i statistiken för handelns lager revideras uppgifter för
innevarande år vid ny publicering.
Export och import
Export och import av varor och tjänster bygger i allt väsentligt på
statistiken för Utrikeshandel med varor och Riksbankens uppgifter om
Utrikeshandel med tjänster. Utrikeshandeln med varor reviderar alltid de
föregående sex månaderna och längre tillbaks i tiden om större behov
uppkommer. I Utrikeshandeln med tjänster revideras föregående kvartal
om nya uppgifter kommer in från företagen. Om stora
revideringsbehov uppstår så kan revideringar göras för perioder
längre bak i tiden.
Industriproduktion
Beräkningarna av industriproduktionen bygger på uppgifter från
Industriproduktionsindex. I industriproduktionsindex revideras vid en
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
publicering de föregående sex månaderna och längre tillbaks i tiden
om större behov uppkommer.
Tjänstebranschers produktion
Omsättningsstatistiken/Tjänsteproduktionsindex utgör det huvudsakliga
underlaget för beräkningarna av tjänstebranschernas produktion. I
Omsättningsstatistiken/Tjänsteproduktionsindex revideras tidigare
perioder under året när rättningar eller kompletteringar som bedöms
vara betydande för någon bransch inkommer från företagen.
Tidsserie BNP-revideringar
I tabell 8 redovisas BNP- utvecklingen för respektive kvartal för de
beräkningstillfällen då en ny beräkning har gjorts av kvartalen.
Tabell 7. Publicerad faktisk volymutveckling för BNP för perioden
kvartal 1 2005- kvartal 3 2009, vid olika beräkningstillfällen.
Beräknings- Kvartal
År tidpunkt
1
2006
2007
2008
2009
Kvartal
2
Kvartal
3
Kvartal
4
jun-06
aug-06
sep-06
dec-06
mar-07
maj-07
nov-07
feb-08
nov-08
5,6
5,6
5,5
5,9
5,9
5,7
6,2
6,2
6,0
3,7
3,5
3,7
3,8
3,7
2,8
2,8
3,3
4,1
3,8
3,6
3,9
3,9
4,3
4,2
3,8
3,6
3,6
3,6
maj-07
aug-07
sep-07
nov-07
feb-08
maj-08
nov-08
nov-09
3,0
3,0
3,0
2,8
2,8
3,3
2,7
2,7
3,5
3,4
3,0
2,9
2,9
3,1
3,1
2,5
2,5
2,6
2,3
2,3
2,2
2,2
2,1
2,1
maj-08
aug-08
sep-08
nov-08
feb-09
maj-09
nov-09
1,0
1,0
1,0
0,9
0,9
1,0
0,9
2,6
2,6
2,7
3,0
3,0
2,9
0,4
0,3
0,6
0,5
-4,8
-4,8
-4,8
maj-09
jul-09
sep-09
nov-09
-6,6
-6,6
-6,9
-6,7
-7,2
-7,0
-6,8
-5,1
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BNPkvartal
Statistiska centralbyrån
