Linköpings universitet, HU
Läkarprogrammet
Temagruppen Immun-Hud-Infektion
Resurslista över mikroorganismer av stor vikt för läkarestudenter att
känna till
Förteckningarna innehåller de viktigaste arterna och grupperna av bakterier och virus som
blivande läkare bör känna till efter genomgången utbildning. Listan är gemensam för och är
tänkt att användas under alla terminer (T2, T4, T7, T11) där Immun-Hud-Infektionstemat
ingår. Det förutsätts inte att alla mikroorganismer lärs in redan under T2, utan enbart de som
tas upp inom de olika undervisningsmomenten på T2 (föreläsningar, EDIT-fall, seminarier,
laborationer mm). Dock bör studenten under T2 och T4 ha inhämtad kännedom om de flesta
av de i listan förekommande mikroorganismerna för att slutligen komplettera med de
återstående mikroorganismerna under T7 och T11. Listan sammanfattar och i viss
utsträckning kompletterar de mikroorganismer som tas upp under föreläsningar, i
kurslitteratur, vid laborationer och EDIT-fall. Det är viktigt att ha kännedom om morfologi,
diagnostik, patogenes, ekologi, epidemiologi och terapi för varje mikroorganism.
Bakterier
Staphylococcus aureus
Staphylococcus epidermidis
Staphylococcus saprophyticus
Staphylococcus lugdunensis
Koagulasnegativa stafylokocker (KNS)
Meticillinrestistenta Staphylococcus aureus (MRSA)
Streptococcus pneumoniae
Streptococcus pyogenes (betahämolytisk streptokock grupp A)
Streptococcus agalactiae (betahämolytisk streptokock grupp B)
”viridansstreptocker” (alfahämolytisk streptokock)
Streptococcus bovis
Enterococcus faecalis
Enterococcus faecium
Vankomycinresistenta enterokocker (VRE)
Lactobacillus
Bacillus anthracis
Bacillus cereus
Listeria monocytogenes
Corynebacterium diphteriae
“difteroida stavar”
Nocardia
Mycobacterium tuberculosis
“anonyma mycobakterier”
Mycobacterium leprae
Neisseria gonorrhoeae
Neisseria meningitidis
Enterobacteriaceae
Escherichia coli
”EPEC”
”ETEC”
”EHEC”
Shigella
Salmonella
Klebsiella
Proteus
Enterobacter
Campylobacter jejuni
Yersinia enterocolica
Pseudomonas
Yersinia pestis
Vibrio cholerae
Helicobacter pylori
Haemophilus influenzae
Moraxcella
Pasteurella multocida
Bordetella pertusis
Brucella abortus
Francisella tularensis
Legionella
Clostridium perfringens
Clostridium tetani
Clostridium botulinum
Clostridium difficile
Actinomyces
Proprionebacterium
Bacteroides fragilis
”anaeroba tarmbakterier”
Treponema pallidum
Borrelia
Mycoplasma pneumoniae
Chlamydia thrachomatis
Chlamydia pneumoniae
Chlamydia psittaci
DNA virus
Familj
Art
Parvoviridae
Parvovirus
Adenoviridae
Adenovirus
Herpesviridae
Herpes simplex typ 1
Herpes simplex typ 2
Epstein-Barr virus
Cytomegalovirus
Varicellae-Zoster virus
Herpesvirus 6, 7 och 8
Hepadnavirus
Hepatit B virus
Papillomaviridae
Papillomavirus
Poxviridae
Poxvirus
RNA virus
Familj
Art
Reovirus
Rotavirus
Caliciviridae
Norovirus
(Hepatit E virus)
Picornaviridae
Poliovirus
Hepatit A virus
Flaviviridae
Tick-borne encephalitis virus (TBE eller RSSE= Russian spring summer
encephalitis)
Gula-febern-virus
Dengue-feber-virus
Hepaciviridae (Hepatit C virus)
Togaviridae
Alfavirus
Chikungunya Forest virus (SFV)
Sindbisvirus (t ex Ockelbovirus)
Rubi virus (Rubella virus)
Retroviridae
Lentivirus (HIV-1/HIV-2)
HTLV-1/HTLV-II
Coronaviridae
Severe acute respiratory syndrome virus (SARS)
Rhabdoviridae
Rabies virus
Bunya viridae
Nephropatia epidemica virus (Sorkfeber)
Hantavirus
Orthomyxoviridae
Influensa typ A, B och C
Paramyxoviridae
Mässlingvirus
Påssjukevirus
Respiratory syncytial virus (RSV)
Listorna har fastställts av temagruppen Hud-immun-infektion VT2010.
