Angeredsgymnasiets plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhet som omfattas av planen: Angered 1-5
Läsår: 2016/2017
1
Angeredsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Gymnasieskola, Angered område 1-5
Ansvarig för planen:
Ytterst ansvarig för planen är respektive rektor. Årets plan är sammananställd av
elevhälsans personal och sammankallande har varit kurator.
Vår vision
Angeredsgymnasiet skall vara en trygg och välkomnande arbetsplats för både elever och
personal. Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling. Mänskliga rättigheter är allas våra rättigheter. På Angeredsgymnasiet
respekterar och stöttar vi varandra. Varje elev ska känna att hen är betydelsefull och
behövd, en viktig person på vår skola och en god samhällsmedborgare.
Planen gäller:
2016- 10-01 – 2017-09-20
Elevernas delaktighet:
Utvärdering av föregående arbete har genomförts genom en enkät riktad till elever.
Elevrepresentanter finns också i likabehandlingsgruppen. Efter genomförd PBL-vecka
har elevernas åsikter efterfrågats. Eleverna har klassrådstid där planen diskuteras.
Planen skickas till elevkåren på remiss.
Vårdnadshavares delaktighet:
Angeredsgymnasiet har två hemsidor. På den ena sidan finns information om skolans
arbete med sos-undervisning. Denna hemsida finns översatt på sex olika språk, bland
annat arabiska, somaliska, bosniska. Skolvärdarnas och elevkårens arbete läggs
kontinuerligt upp i form av rörliga bilder på sociala medier.
Personalens delaktighet:
Representanter för elevhälsa, lärare och skolvärdar finns delaktig i
likabehandlingsgruppen. I sos-teamet ingår lärare, elevhälsa, elevassistent och
utbildningsledare. Som guider på skolan (GPS) finns alla personalkategorier från lärare,
elevassistenter till städ- och måltidspersonal.
Likabehandlingsgruppen och sos-teamet implementerar planerade aktiviteter/åtgärder
som likabehandlingsdagar, PBL-veckan, sos-undervisning mm. med resten av skolan i
samband med personalkonferenser och på särskilda obligatoriska träffar. På så sätt blir
all personal delaktig i arbetet och får ansvar för genomförandet. Utvärdering av pblveckan har också genomförts.
Elevhälsoteamet är idag en egen enhet med egen gruppchef. Detta har gjorts i syfte av
att det förebyggande arbetet ska komma närmre arbetslagen.
2
Förankring av planen:
Planen kommer att presenteras för elevkåren och diskuteras med elever under
Kubenprojektet, raoulwallenberg.se/projekt/kubprojektet/, v. 43.
Planen kommer att presenteras för personal på personalkonferens under ht-16.
Personalen och eleverna ges möjlighet att diskutera planen och dess innehåll på
studiehandledartid och klassråd. I samband med detta kommer nyanlända elever få stöd
av studiehandledare på modersmål i diskussionerna.
Skolan planerar också ett filmstöd på svenska med genomgång av begreppen
diskriminering, trakasserier, och kränkningar.
Likabehandlingsplanen kommer att läggas ut på hemsidan.
Utvärdering
Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderats.
Utvärdering av planen har gjorts av likabehandlingsgruppen och den kommande planen
där utvärdering finns, har skickats på remiss till elevkåren. I samband med att film från
PBL-veckan "Är kärleken fri" visades för all personal på Personalkonferens i januari
2016, redogjordes också för resultat av elevernas utvärdering.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan.
Föregående års likabehandlingsplan beskrev att arbetet med aktiviteterna för
gränsöverskridande gemenskap och ökad delaktighet skulle fortsätta som förut samt
fortsatt utvecklas under läsåret 16/17. I de insatser som skulle genomföras listas
skolans SOS-arbete, likabehandlingsdagar, den skolgemensamma schemabrytande PBLveckan för år 1, RG 1-2 samt alla introduktionsprogram. Det skulle också genomföras
idrottsdagar.
Följande insatser genomfördes under läsåret 15/16
Skolvärdarnas arbete:
I december och maj genomförde skolvärdarna fotbollsturneringen ”Best in school”, en
insats som omfattade samtliga elever på skolan. Ytterligare en fotbollsturnering
anordnades för flickor på SPRINT för att ytterligare stärka flickors möjligheter till
delaktighet.
Skolvärdarna har arrangerat fyra övernattningsläger till Campanten; två för att stärka
elevkårens samarbete och skapa fokus på frågor kring elevdemokrati och två läger för
elever på nationella program för att stärka gemenskap och uppmuntra social
delaktighet.
Skidresor till Hovfjället och Ulricehamn, volleybollturneringar och rastaktiviteter är
ytterligare exempel på skolvärdarnas arbete.
Arbetet med SOS
Under läsåret 15/16 har samtliga elever i år 1 träffat SOS-teamet regelbundet enligt ett
rullande schema. Undervisningen motsvarar minst 15 timmar för de nationella
programmen och 6 timmar för språkintroduktionseleverna på nivå A2- B1 och rör
frågor som sexualitet, jämställdhetsfrågorm, normkritiskt förhållningssätt och nätetik.
SOS-teamet består av pedagoger, utvecklingsledare, elevassistent och skolsköterskor.
Klasserna har även besökt ungdomsmottagningen.
3
”Är kärleken fri” – ett samverkansprojekt med Rädda barnen
Detta temaarbete genomfördes tillsammans med Rädda barnen samt ytterligare
samverkanspartners tog utgångspunkt i hälsofrämjande arbete men frågor kring den
egna sexualiteten och ett normkritiskt förhållningssätt gick som en röd tråd genom hela
projektet.
Temadag kring likabehandling
Under vårterminen -16, arrangerade likabehandlingsgruppen två dagar på temat
jämställdhet och likabehandling. Under dagarna varvades workshops, föreläsningar med
så väl intern personal som externa föreläsare samt diskussioner.
Utvärdering och uppföljning
Efter ”Är kärleken fri” genomfördes en större skriftlig utvärdering med eleverna. Även
personalen som deltagit i projektet genomförde denna. Personalen upplevde ett
engagemang från elevernas sida och uttryckte sig positivt kring att de upplevde att
eleverna i hög utsträckning tagit ställning för lika rättigheter. Det som upplevdes som
förbättringsområden rörde sig främst kring logistik samt hur vi kan undanröja språkliga
hinder.
Vår samarbetspartner Rädda barnen ville utvärdera projektet med enkäter. Dessa var
mycket omfångsrika och skapade ett stort arbete för lärarna, främst på
språkintroduktion. Detta skapade en stor utvärderingströtthet bland personal och
elever vilket försvårade arbetet med utvärdering av likabehandlingsarbetet i ett större
perspektiv. Detta är en av anledningarna till att svarsfrekvensen på skolans stora
likabehandlingsenkät var så låg, Detta drar vi lärdomar av till kommande år och projekt.
Nämnas bör att majoriteten av eleverna skattade nöjdhet med projektet högt.
Utvärdering av årets plan
Årets plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas senast juni 2107.
Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas
Likabehandlingsgruppen i sin helhet samlas och gör en sammanställning och
utvärdering av de insatser som gjorts under året. Denna sammanställning skickas sedan
på remiss till skolledning och elevkår. Planen ska även diskuteras i rådet där
representanter för skolans personal återfinns samt elevrepresentanter.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Gruppchef för elevhälsan,
4
Årets insatser för att främja lika rättigheter och möjlighet
Utifrån föregående års utvärdering har vi valt att prioritera följande insatser:
Skolvärdarnas trygghetsarbete
Mål: Alla elever ska känna att Angeredsgymnasiet är en trygg plats att vistas på samt en
plats där allas olikheter respekteras. Alla ska ha möjlighet att delta i skolvärdarnas
aktiviteter.
Uppföljningsansvar Roger Bloom, servicechef.
Insats:
Skolvärdar ska finnas i skolans allmänna utrymmen, korridorer, entrén och matsalen.
Skolan har prioriterat en reception vid entrén med syfte att skapa trygghet i det första
mötet. Skolvärdarna arrangerar som tidigare år gemensamhetsskapande aktiviteter i
form av idrottsturneringar, läger mm samt besöker samtliga klasser och diskuterar
normer och värderingar. Insatsen pågår hela läsåret 16/17.
Ansvariga för insatsen är skolvärdar med stöd av servicechef Roger Bloom.
SOS-angered, sex- och samlevnadsundervisning på Angeredsgymnasiet
Mål: Eleverna ska efter avslutad sos-undervisning kunna redogöra för vad mänskliga
rättigheter är, de ska förstå vikten av ett normkritiskt förhållningssätt och hur de själva
kan vara med för att skapa ett jämlikt, jämställt och likvärdigt samhälle. De ska även ha
kännedom om diskrimineringsgrunderna.
Insats:
Alla elever i årskurs 1, samt på yrkesintroduktion, individuellt alternativ,
språkintroduktion samt Riksgymnasiet i årskurs 2 ska genom skolans obligatoriska sosundervisning som utgör en bas i samlevnads- och likabehandlingsarbetet.
Undervisningen sker enligt ett rullande schema på tisdagar och varje pass är 3 timmar.
Alla elever i år 1 på nationellt program samt Riksgymnasiet år 1-2 har 4 SOS-pass/år
samt deltar i Kubenprojektet.
Alla elever på språkintroduktion samt yrkesintroduktion/individuellt alternativ år 1-2
har 2 SOS-pass/år samt deltar i Kubenprojektet.
Insatsen pågår hela året.
Uppföljningsansvar:
Ansvariga för insatsen och för uppföljningen är SOS-teamet som leds av utbildningsledare Charlotte Person
Kubenprojektet
Mål: Eleverna ska efter avslutat projekt ha kännedom om FN:s deklaration om de
mänskliga rättigheterna, hur de tillkommit samt vad de innebär för den enskilda
människan. Eleverna ska förstå sin egne roll när det kommer till mänskliga rättigheter
och jämlikhet.
5
Uppföljning sker genom att en 3*3 m kub fylls med elevernas arbeten. Samtal kommer
att ske i respektive grupp och genom en skriftlig utvärdering i form av enkät i slutet av
året.
Insats: Under läsåret 16/17 kommer Angeredsgymnasiet delta i det rikstäckande Raul
Wallenberg-projektet Kuben kring mänskliga rättigheter. Totalt kommer 42 klasser att
vara berörda. Förutom arbetet med kuben kommer temat om mänskliga rättigheter att
färgas in i samtliga gymnasiegemensamma ämnen.
Insatsen pågår hela året.
Ansvariga för genomförande och uppföljning: Kubengruppen, Saida, Axel, Johanna,
Petra
SOS och likabehandlingsfortbildning för personal
Mål: efter fortbildningsdagen skall all pedagogisk personal, elevhälsans personal samt
övrig personal ha god kännedom om de sju diskrimineringsgrunderna samt
arbetsgången då det kommer till anmälan om kränkningar och trakasserier. All personal
ska vara insatt i hur skolan arbetar för att främja jämställdhet. All pedagogisk personal
ska vara väl insatt i SOS-arbetet.
Insats: Föreläsning om SOS- och likabehandlingsarbetet. Genomfång av SOS-UBFaktiviteten av utvecklingsledare Charlotte Persson.
Insatsen kommer att planeras in i kalendariet under vt-17
Ansvarig: Utvecklingsledare, Charlotte Persson samt Gruppchef elevhälsa, Anna
Hansson
Kartläggning
Kartläggningsmetoder:
Digital kartläggningsenkät.
Elevernas medverkan:
Eleverna har fått besvara den framtagna enkäten.
Personalens medverkan:
Likabehandlingsgruppen har varit delaktig i framtagandet av enkäten. Studiehandledare
har varit behjälpliga i att ge eleverna möjlighet att genomföra den under skoltid.
Resultat och analys:
Totalt 168 svarade på enkäten av drygt 1000 elever.
Svarsfrekvensen på enkäten var mycket låg och det beror till stor del på att många av
eleverna på skolan är nyanlända, språket blev för svårt och eleverna behöver mycket
språkstöd för att kunna förstå vad som efterfrågas. Vid tidpunkten för enkäten var såväl
elever som personal dessutom "enkät-trötta", efter att alla elever fått fylla i flertalet
enkäter, självskattningstester och utvärderingar som varit en förutsättning för att delta i
Rädda Barnen och skolans skolgemensamma PBL-projekt "Är Kärleken fri".
6
Resultat:
Av de 168 personer som ändå svarade var det 59 % som identifierade sig som tjejer,
38% som killar och 3 % uppgav annan könsidentitet
85 % av ovanstående har aldrig upplevt att de har blivit diskriminerade
86 % har aldrig upplevt att de har blivit utsatta för kränkande behandling
88 % har aldrig upplevt att de har blivit utsatta för trakasserier
84 % svarade ”Ja” eller ”Vet inte” på frågan om skolan ger den hjälp som behövs
om någon har blivit utsatt för diskriminering, kränkande behandling och
trakasserier.
Av enkätsvaren framgår att majoriteten av de som svarade att de har blivit utsatta för
diskriminering har feltolkat begreppet och blandat ihop det med trakasserier och
kränkande behandling.
Majoriteten av de som har blivit kränkta eller trakasserade på skolan har blivit det i
skolkorridorerna. Korridorerna är även den plats där eleverna svarade att de kände sig
minst trygga. Det vanligaste sättet att bli diskriminerad/trakasserad/ kränkt på är
socialt, det vill säga genom utfrysning, miner och blickar.
Återkommande svar på frågan vad skolan kan göra för att motverka diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling är att man ska prata mer om dessa ämnen, att
lärare ska prata mer med elever, kolla av hur eleverna mår. Att det ska finnas mer
personal i korridorerna och att sätta gränser mot de som behandlar andra illa samt
konsekvenser för dem som gör det.
Årets insatser för att förebygga och förhindra kränkande behandling
Utifrån föregående års utvärdering samt kartläggning har vi valt att prioritera
följande insatser:
Reception och skolvärdarnas arbete
Mål: Att förebygga kränkningar.
Insats: Skolledningen har beslutat om en bemannad reception som ska vara öppen och
bemannad av skolans personal under hela skoldagen. Receptionen ska erbjuda en
generell vuxennärvaro samt finnas i en miljö där elever och besökare passerar.
Skolvärdarna fortsätter med förebyggande åtgärder som att med ett lågaffektivt
bemötande finnas vid de platser som eleverna pekar ut som otrygga. Skolvärdarna
samtalar med elever, avstyr och problematiserar situationer samt skapar relationer med
eleverna.
Insatsen pågår hela året.
Ansvarig för uppföljning: Servicechef Roger Bloom
SOS och likabehandlingsfortbildning för personal
Mål: Att all pedagogisk personal, elevhälsans personal samt övrig personal har god
kännedom om de sju diskrimineringsgrunderna samt arbetsgången då det kommer till
anmälan om kränkningar och trakasserier.
Insats: Föreläsning om SOS- och likabehandlingsarbetet. Genomfång av SOS-UBFaktiviteten av utvecklingsledare Charlotte Persson.
Insatsen kommer att planeras in i kalendariet under vt-17
7
Ansvarig: Utvecklingsledare, Charlotte Persson samt Gruppchef elevhälsa, Anna
Hansson
Elevhälsoteamens organisering på skolan
Mål: Att elevhälsoteamens möten organiseras om så att elevhälsoteam och arbetslag
närmar sig varandra, syftar till att säkerställa att trakasserier uppmärksammas tidigare
och att det enklare kommer till rektors kännedom. Målet är även att genom
gemensamma samtal identifiera frisk, respektive riskfaktorer i skolan då det kommer till
trakasserier och kränkningar.
Insats: Varje rektor förfogar över sitt elevhälsoteams organisation men gemensamt för
hela Angeredsgymnasiet är att eht-organisationen närmat sig arbetslagen i sin
mötesstruktur.
Insatsen pågår under hela åtet.
Ansvarig: Rektor på respektive enhet.
Likabehandlingsarbetets systematiska kvalitetsarbete.
Mål: att skolans arbete med likabehandling ska bli mer systematiskt samt inkludera
elever och personal på ett tydligare sätt. Likabehandlingsplanen ska också få en
tydligare roll i skolans organisation.
Insats:
1. Skolan tillsätter en arbetsgrupp som tar ett gemensamt ansvar för arbetet.
Arbetsgruppen bör bestå av personal från elevhälsan, pedagogisk personal,
skolvärdar samt elever.
2. Gruppen tar fram ett årshjul för arbetet med likabehandlingsarbetet på skolan.
3. Gruppen ansvarar för att det efter varje insats sker en utvärdering med elever
och personal samt dokumenterar denna.
4. Gruppen ansvarar för att likabehandlingsfortbildning med personal anordnas
samt att planen implementeras och diskuteras.
5. Gruppen ansvarar för framtagandet av en ny enkät som även riktar sig till elever
med kort tid i Sverige och med begränsad förståelsen i svenska språket.
Insatsen pågår under läsåret 16/17 och utvärderas i likabehandlingsgruppen i slutet av
läsåret.
Ansvarig för insatsen: Samtliga rektorer och gruppchef elevhälsan.
GPS –Guide på skolan
Mål: Verksamheten syftar till att enskilda elever får stöd i sin skolsituation av en
ickedömande vuxen på skolan för att öka hens möjligheter i skolsituationen.
Insats: GPS är en del av skolans förebyggande arbete och erbjuds den elev som bedöms
av EHT är i behov av guide eller själv önskar en. Under föregående år var det fler elever
som önskade guider än som faktiskt kunde få en varpå ett av årets prioriterade områden
är att göra en rekrytering av guider samt informera nyanställd personal kring
verksamheten
Insatsen pågår fortlöpande under läsåret 16/17.
Ansvarig för insatsen: Rektor Asal Josefsson samt GPS-samordnare Susanne Nillise.
8
Skolans rutiner kring akuta situationer kopplat till kränkande
behandling
Policy:
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola.
Har du blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling eller har du sett
någon annan bli utsatt för det? Då ska du ta kontakt med din studiehandledare eller
någon annan på skolan som du känner förtroende för och berätta om vad som hänt.
Därefter är det skolans personal som tar över ansvaret. Här nedan ser du de steg som
sedan bör ske för att komma tillrätta med situationen.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
All personal på skolan har skyldighet att vara uppmärksamma på om diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling av elever förekommer. Vårt mål är att vi
ska ha ett öppet klimat på skolan där elever och personal känner tillit för varandra och
där vi känner ett gemensamt ansvar för att vår skola.
Tillvägagångssätt som vi på Angeredsgymnasiet använder oss av för att upptäcka om
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer kan vara
genom:
Våra skolvärdar/resursperonal
Utvecklingssamtal mellan elev(målsman/vårdnadshavare/godeman) och
studiehandledare
Elevsamtal med elevhälsopersonal
Hälsosamtal med skolsköterska
På våra SOS-pass
Våra elevenkäter
Tydlig information till våra elever om vem de kan vända sig till på skolan om de
blivit utsatt själv eller sett någon annan/andra som blivit utsatta för
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Tydlig information till vårdnadshavare/målsmän vid anhörigträffen som hålls för
alla nya ettor på höstterminen.
Rutiner för att utreda och åtgärda då elev kränks av andra elever
Ordningsföljden kan ändras beroende på arten av händelsen
1. Den som upptäcker, eller får information om att diskriminering eller kränkande
behandling förekommer meddelar elevens/elevernas studiehandledare
(omgående)
2. Studiehandledare gör en skriftlig rapport till ansvarig rektor. Dokumentation av
incidenten skall ske på bifogad handling. (se bilaga s.11) (omgående)
3. Rektor och studiehandledare/elevhälsopersonal genomför samtal med den
utsatte eleven
4. Kontakt tas och samtal hålls med den som misstänks ha utsatt elev för kränkande
behandling
5. Rektor anmäler händelsen till huvudman
9
6. Rektor ansvarar för att utredning sker och vilka åtgärder som ska vidtas
7. Kontakt med målsman/vårdnadshavare sker då eleven/eleverna är under 18 år.
Då en elev är myndig tas kontakt med målsman/vårdnadshavare om samtycke
från eleven finns.
8. Uppföljning sker på efterföljande elevhälsoteamsmöte. Där följer man upp och
utvärderar de åtgärder som satts in. Rektor ansvarar för uppföljning och
utvärdering.
9. Rektor håller studiehandledare uppdaterade under processen
10. Uppföljningsmöte med den/de inblandade eleverna och eventuellt
vårdnadshavare.
11. Studiehandledare följer upp i klassrummet och fritidsledare följer upp i
korridorerna/matsalen etc
12. Vid varje händelse bedömer rektor tillsammans med berörd personal om
anmälan ska göras till socialtjänst och/eller polis
Punkt 3-7 bör ske skyndsamt och inom 14 dagar.
Rutiner för att utreda och åtgärda då elev kränks av personal
1. Om du som elev upplever att du blir diskriminerad eller kränkt av personal på
skolan ska du vända dig antingen själv eller via vårdnadshavare till: rektor,
studiehandledare, skolsköterska, kurator eller annan vuxen på skolan
2. Personal som upptäcker eller får information om att en elev är utsatt för
diskriminering eller kränkande behandling av annan personal meddelar närmsta
chef/rektor (omgående)
3. Kontakt med målsman/vårdnadshavare sker då eleven/eleverna är under 18 år.
Då en elev är myndig tas kontakt med målsman/vårdnadshavare om samtycke
från eleven finns
4. Rektor samtalar med den anmälde
5. Rektor till den anmälde ansvarar för att utredning sker och håller i utredningen
6. Rektor anmäler händelsen till huvudman
7. Rektor ansvarar för att de beslutade åtgärderna som tas i ärendet och berör
skolans verksamhet verkställs
8. Elevhälsopersonal finns som stöd för den utsatte eleven
9. Eventuell polisanmälan görs av vårdnadshavare/elev/skolan
10. Rektor ansvarar för uppföljningen av ärendet såväl gentemot eleven och dess
vårdnadshavare som den anmälde medarbetaren
Punkt 3-7 bör ske skyndsamt och inom 14 dagar.
Rutiner för dokumentation
Dokumentation är central och ansvaret för att sådan kommer till stånd vilar
på rektor. Kurator ansvarar för förvaring av dokumentation kring elevärenden.
Dokumentation görs i dokumentationssystemet PMO.
Ansvarsförhållande
Rektor ansvarar för att utredning sker, åtgärder vidtas, följs upp och utvärderas. Här
skall särskild uppmärksamhet riktas mot att de åtgärder som vidtas skall riktas både
mot den kränkte/diskriminerade och till den/de som utförde
kränkningen/diskrimineringen. Rektor har också skyldighet att anmäla händelsen till
skolans huvudman via specifik anmälningsblankett.
10
Bilaga 1. Definitioner och begrepp
Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets Allmänna råd: Arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling (Skolverket, 2012) och är bland annat
hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot
diskriminering (prop. 2007/08:95).
En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna
diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband
med någon av diskrimineringsgrunderna.
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt
diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken
missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss
diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte.
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de
har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det
innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt
diskriminering.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons
värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften
begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.
Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon
inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller
genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
11
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den
som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen.
Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk
verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen.
Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga
kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I
diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften
används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om.
12
Bilaga 2. Aktuella bestämmelser
Skollagen (2010:800)
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande
behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet
enligt denna lag.
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband
med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen
(2008:567).
Definitioner
3 § I detta kapitel avses med
– elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan
utbildning än förskola enligt denna lag,
– barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller
annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.,
– personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt
denna lag, och
– kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns
eller en elevs värdighet.
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt
detta kapitel är utan verkan.
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter
som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen
för uppdraget.
13
