Pedagogisk planering Kemi åk 8
Förmågor:
• Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle
• Genomföra systematiska undersökningar i kemi
• Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället,
naturen och inuti människan
Centralt innehåll:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet.
Atomer, elektroner.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska
reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för
materia i luft, vatten och mark
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter. Lösningar, syror och
baser samt pH-värde.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger.
Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. Aktuella samhällsfrågor som rör
kemi
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en
hållbar utveckling.
Kemiska processer vid framställning och återvinning av plaster. Livscykelanalys av några vanliga
produkter.
Olika faktorer som gör att material, till exempel plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till
exempel matspjälkning.
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel bränslen samt hur de påverkar hälsan och
miljön.
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö,
samhälle och människors levnadsvillkor.
Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling
Undervisningen:
Lärarledda genomgångar, Laborationer, Demonstrationer med teorigenomgångar efteråt. Hemläxor.
Bedömningssätt:
Läxförhör, teoretiska prov, Laborationer och laborationsrapporter. Diskussioner i helgrupp
Tips: Tänk på att alla förhör, laborationer och prov är betygsgrundande. Din aktivitet på
lektionerna väger också tungt i betygssättningen. Att läsa genom avsnittet före
genomgången, gör att du kan bli mer aktiv. Allt du gör/inte gör räknas. Kom ihåg – Det är
coolt att vara smart, så gör smarta val!!
Lycka till!
V
Undervisningens innehåll:
Viktiga begrepp:
46
Regler i kemisalen. Organisk kemi, kolets olika former. s. 102-104
Film Kolets kemi D6452
46
Kolets kretslopp, organisk kemi, kolets olika former
s. 105-107, 146-147 Bildspel
Kvävets och kolets kemi (AHE)
Kolväten och strukturformler s. 108-110
Läxa metanserien
Grenade kolväten. Mättade, omättade kolväten. S 112
Hur molekylerna ser ut Laboration sätta ihop metan, etan o.s.v.
Organisk kemi
Kolatomen, Grafit, stenkol,
fullerener, diamant,
Kolföreningar, råolja, naturgas,
fossila bränslen, koldioxid,
metangas
Kolväten, metanserien=Alkaner
strukturformler,
Mättade och omättade
kolväten. Alkener, alkyner,
cykloalkaner
Fraktionerad destillation,
fraktioneringstorn, fraktioner,
krackning
46
47
47
Läxförhör. Gasformiga och flytande kolväten. Bensin tillverkning s.113
FILM: Vi lär oss om olja
47
48
48
Genomgång och klassrumsdiskussion och gruppdiskussion s. 114-115, 116
Läsning s 102-115. Minns du? Uppgift 1-10 Förstår du? Uppgift 1-4
Alkoholernas struktur. s. 117
48
Alkoholer Laboration: fyra alkoholer. s. 118-119
49
Karboxylsyror s. 120-122
Film: Alfred Nobel och dynamiten
Karboxylsyrans salter s 122. Tvål och tvättmedel
Estrar s. 123
49
49
50
50
50
Laboration estrar
Läsning s 116-124 Minns du? Uppgift: 11-22 Förstår du? Uppgift 5-9
PROV
Vad finns i maten s. 128.
Kolhydrater s. 129-130 Film: Madelenes matmyter U102229-05 eller Vår
köpta mat DVD413
51
Vad är kolhydrater, var finns de och hur ser de ut, s. 129-132
2
3
3
4
Laboration: Känna igen kolhydrater, Trommers prov. Hur socker
sönderdelas i munnen.
Vad är ett fett, var finns det och hur ser det ut, s. 134-135 Egenskaper
Vad är ett protein, var finns det och hur ser det ut, s. 136-137
Varför behövs mineraler, vitaminer och vad är de? s. 138-139
Film: Fatta näring U102596-01
Grupp diskussion: Matvanor och hälsa.
Kemiska processer vid framställning av plast. s. 165-168
Kemiska processer vid framställning av plast. s. 165-168
4
4
Kemiska processer vid framställning av plast. s. 165-168
PROV/ Redovisning av kunskaper
2
2
3
Alkoholer, Hydroxyl grupp.
Metanol, etanol, glykol och
glycerol
Karboxylsyror karboxylgrupp
Tensider
Polära och opolära molekyler.
Hydrofob, hydrofil, lipofob och
lipofil. Katalysator, ester
Esterbindningar
Kolhydrater, stärkelse, cellulosa,
proteiner, vitaminer,
mineralämnen. Sammansatta
kolhydrater, enkla kolhydrater.
Enzymer, rörsocker,
mjölksocker, maltsocker,
druvsocker Trommers prov
Transfetter, mättade och
omättade fetter
Fettsyror
Aminosyra
Hemoglobin, anemi, vitaminer
Hemoglobin, anemi, vitaminer
Termoplaster, härdplaster
Polymerer, polymerisation,
polyeten, polystyren, nylon,
plastisk, mjukmedel, fyllmedel.
Detta måste ni kunna efter respektive kapitel samt att ni skall kunna alla viktiga
begreppen!
Kolföreningar:
För ett E krävs att du kan:
o Förklara koletskretslopp på ett enkelt sätt. S 106-107
o Veta vad organisk kemi är s 104
o Förstå hur fotosyntesen fungerar. S146
o Veta att kol förekommer i tre olika former, diamant, grafit och fullerener. S 102
o Du kan metanserien och hur ämnena byggs upp av kol och väte atomer. S 109
o Känna till hur ämnena i metanserien påverkar hälsan och naturen. (genomgång)
o Känna till våra vanligaste flytande och fasta bränslen. 111-113
För C krävs att du kan:
o Förstå hur fotosyntesen fungerar och hur molekyler omarrangeras till andra molekyler som
innehåller mer/mindre energi.
o Använda den kunskap du har lärt in för att diskutera och föra diskussionerna i klassrummet framåt
med frågor som knyter an till ämnet.
o Dra utvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.
o Hur ämnena i metanserien på verkar hälsan och naturen.
För betyget A krävs att du kan:
o Använda den kunskap du har lärt in för att diskutera och föra diskussionerna i klassrummet framåt
med frågor som fördjupar ämnet.
o Dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.
o Ha mycket goda kunskaper om materialens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar.
o Se samband och dra slutsatser mellan olika kretslopp.
Alkoholer-syror-estrar
För betyget E krävs att du kan:
o Känna till de vanligaste alkoholerna, metanol, etanol, glykol och glycerol. S 117-119
o Känna till de vanligaste organiska syrorna och hur de hjälpt människan att konservera mat. S 120121
o Vad estrar är och vad de används till s 123
o Vad en katalysator är s 123
o Vad en tensid är och hur tvättmedel fungerar. S 122
För betyg C krävs att du kan:
o Hur de olika ämnesgrupperna bildas, alkoholer, syrorna och estrarna.
o Vad de olika ämnesgrupperna har för funktionella grupper och se hur de gör att ämnena får
gemensamma egenskaper.
o Se hur de olika ämnenas namn följer ett visst mönster.
o Använda den kunskap du har lärt in för att diskutera och föra diskussionerna i klassrummet framåt
med frågor som knyter an till ämnet.
o Hur rengöringsprodukter påverkar naturen och hälsan.
o Dra utvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.
För betyget A krävs att du kan:
o Använda den kunskap du har lärt in för att diskutera och föra diskussionerna i klassrummet framåt
med frågor som fördjupar ämnet.
o Dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.
o Ha mycket goda kunskaper om materialens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar.
o Se samband och dra slutsatser hur ämnen reagerar med varandra.
Maten:
För betyget E krävs att du kan:
o Veta hur proteiner, kolhydrater och fetter är uppbyggda s. 128, 129, 130, 131, 132, 134, 136
o Veta vilka ämnen människan behöver för att få i sig en välbalanserad kost. S 128
o Veta varför man skall äta en välbalanserad kost. Faror i om man äter obalanserat.
o Veta hur ämnena bryts ner i kroppen.
o Diskutera om hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstagande med enkla
motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
För betyg C krävs att du kan:
o Veta hur proteiner, kolhydrater och fetter är uppbyggda mer ingående
o Kunna motivera varför man skall äta en välbalanserad kost, vad ämnena gör i kroppen och varför vi
behöver dem. Motivera vilka faror som finns om man äter obalanserat.
o Hur socker, protein och kolhydrater sönderdelas och dra slutsatser var i kroppen det sker och vad
det får för konsekvenser.
o Diskutera om hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstagande med
utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
För betyget A krävs att du kan:
o Diskutera om hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstagande med
välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
o Dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.
o Ha mycket goda kunskaper om materialens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar.
o Se samband och dra slutsatser hur ämnen reagerar med varandra.
Några viktiga material:
För betyget E krävs att du kan:
o Hur man framställer papper och hur man återvinner dem. Att du kan göra en livscykel analys av
några vanliga produkter. s. 162, 163
o Hur papper, plast och glas påverkar miljön.
För betyg C krävs att du kan:
o Göra en mer avancerad livscykel analys av papper, glas och plast.
o Mer utvecklat motivera hur papper, glas och plast påverkar miljön.
För betyget A krävs att du kan:
o Dra välutvecklade slutsatser med koppling till kemiska modeller och teorier.
o Ha mycket goda kunskaper om materialens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar.
o Se samband och dra slutsatser hur ämnen reagerar med varandra.