Lokal pedagogisk planering – Vardagens kemi

Lokal pedagogisk planering – Vardagens kemi
Syfte:
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin
förmåga att
 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
 genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
 använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i
samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll:
Undervisningen i vardagens kemi ska behandla följande:
 Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan, kemiska processer i
människokroppen, till exempel matspjälkning.
 Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika,
färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
 Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Metoder och arbetssätt:
 Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och
utvärdering.
 Analysmetoder och identifikation av ämnen.
 Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Bedömning sker muntligt och skriftligt vid
 Lektioner
 Laborationer
 Prov
Kunskapskrav
Betyg E
Grundläggande kunskaper
Föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och beskriva enkla samband
Betyg C
Goda kunskaper
Föra utvecklande och relativt väl underbyggda resonemang
Beskriva förhållandevis komplexa samband
Betyg A
Mycket goda kunskaper
Föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang
Beskriva komplexa samband
v. 17
Kolhydrater lagrar solenergi
(Erik + Martin)
s.186-191 lab 15-17
v. 18
Kolhydrater – stärkelse
och cellulosa
Fetter
(vik)
s.192-194
v. 19
Proteiner
Vitaminer och mineralämnen
s.195-197 lab 26-27
s.198-199
v.20
Vi tvättar oss och våra kläder
Hudvård och smink
s.200-203
204-207 lablösblad
v.21
Repetition
Lov to-fre
v.22
Repetition
Prov torsdag
lab 19+20
Ex på Kunskapskravsnivå
För E: Eleven
 Ger några exempel på några kolhydrater, fetter och proteiner och
dess uppgift i kroppen på ett enkelt sätt.
 Kan något sätt att påvisa socker.
 namnger enkla och sammansatta sockerarter.
 namnger några växt- och djurfetter.
 Ger exempel på några vanliga livsmedelstillsatser.
 utför laborationer med hjälp av färdiga instruktioner.
 Dokumenterar undersökningar på ett enkelt sätt samt drar enkla
slutsatser utifrån dessa.
För D: Kriterierna för E samt merparten av kriterierna för C.
För C: Förutom kriterierna för C
Eleven
 Beskriver skillnaden mellan hårt och mjukt vatten.
 beskriver hur ett enzym fungerar.
 Beskriver hur man utför Trommers prov.
 Förklarar på ett ingående sätt de olika näringsgruppernas
egenskaper och uppbyggnad.
 Kan visa fotosyntesen.
 Redogör för hur ett disk- och tvättmedel fungerar.
 formulerar enkla frågeställningar och med viss hjälp skriver egna
laborationsinstruktioner som följs med att laborationen utförs på ett
säkert och ändamålsenligt sätt.
 dokumenterar och drar utvecklade slutsatser av undersökningar och
fakta.
För B: Kriterierna för E och C samt merparten av kriterierna för A.
För A: Förutom kriterierna för C och E
Eleven
 redogör för näringsgruppernas egenskaper på ett fördjupat sätt samt
med ett välutvecklat resonemang beskriver vilka konsekvenser som kan
bli i bl a kroppen av dessa.
 för välutvecklade och väl underbyggda resonemang i såväl muntliga
diskussioner som i dokumentationer av undersökningar och ger
dessutom förslag på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.