Ekologiskt medborgarskap
- en väg mot förändrade livsstilar?
Simon Matti
Statsvetenskapliga enheten
Luleå tekniska universitet
[email protected]
Climate research nearly
unanimous on human
causes, survey finds
Of more than 4,000 academic papers published over 20
years, 97.1% agreed that climate change is
anthropogenic
Miljön – ett socialt dilemma
• Inte bara stora punktkällor, också individuella livsstilar
– Människans inrutade vanor är det största hindret för att nå
miljömålen […] Ändrar vi konsumtionsmönster, resvanor och
andra beteenden – kort sagt livsstilen – kan vi förbättra miljön
(NV 5007, 56).
• Handlingsval i den privata sfären!
– I affären, under diskbänken, på vägen till jobbet eller semestern
• Andra politiska utmaningar
– Rätt nivå
– Långsiktighet
– Heltäckande
Hur åstadkommer vi det?
• Vad får människor att förändra beteenden?
• Två huvudsakliga sätt:
– Politiska styrmedel
– Strukturer & information
• Räcker de till?
Politiska styrmedel
• Morot och piska – push eller pull
• Ett tydligt rationalitetsantagande: egenintresserade,
nyttokalkylerande individer svarar mot externa incitament
–
–
–
–
Lagstiftning – förbjuder vissa aktiviteter helt
Miljöbilspremier
Trängselavgifter
Pant
• Förändrar nyttan av olika individuella val: styr oss mot mer
hållbara beteenden
• Fungerar hyfsat – i alla fall på kort sikt. Men…
Bör vi lita till politiska styrmedel?
• Lagstiftning – dyrt och politiskt obekvämt
– För att lagstiftning ska lösa sociala dilemman krävs övervakning
och bestraffning – conditional cooperation
– Hur mycket reglering av privatlivet är kompatibelt med
bibehållen demokratisk legitimitet?
– Hur mycket skulle vi behöva reglera?
Bör vi lita till politiska styrmedel?
• Ekonomiska styrmedel – några problem :
– Politisk vind (ändrar riktning vart 4:e år) och politisk vilja (kan vi
höja priserna tillräckligt mycket?)
– Ensidig bild av individens motivation
– Vilket beteende är rationellt?
• Sortera och lämna till återvinningsstation, eller dumpa allt i
skogen?
• Rationella val leder inte alltid till det bästa utfallet (Tragedy of the
Commons)
– Gör miljöbeteende till en personlig nyttokalkyl:
• Människor svarar mot styrmedlet, inte mot
orsakerna till att det behövs
• Ingen lärandeprocess - tvärtom
Strukturer & information
•
•
•
•
Valarkitekturer puffar oss i rätt riktning
Indirekt styrning (”liberal paternalism”)
Hur är butiker utformade?
Märkning signalerar till konsumenten vilket val som är rätt
Fungerar det?
• Absolut – annars skulle vi inte använda det
• Men…Kan vi använda det som ett politiskt styrmedel?
– Är det legitimt när vi knappt vet om att det existerar?
– Är det effektivt givet storleken på den förändring som krävs –
räcker det till för att förändra hela livsstilar?
• Behövs något mer?
Behövs någonting annat?
• Är inte miljöarbetet till stora delar ett moraliskt och etiskt
arbete – som också bör kläs i moraliska och etiska termer?
• Styrmedel och strukturer åstadkommer inte en långsiktigt
stabil förändring – inget lärande, inga moraliska överväganden
– Vi svarar bara mot externa faktorer
– Vad händer när de förändras
eller försvinner?
– Om man tar bort stoppskylten
vägkorsning?
vid en
En värderingsdriven beteendeförändring
• Sätter fokus på människors värderingar, istället för
beteendeförändring som svar på externa incitament
• En fråga om människosyn…
• …som ibland stämmer ganska bra
Styrmedel eller moral?
The question of sustainable behaviour cannot be reduced to a
question of balancing carrots and sticks. The citizen that sorts
her garbage or prefers ecological goods will often do this
because she is committed to ecological values and ends. The
citizen may not, that is, act in sustainable ways solely out of
economic or practical reasons: people sometimes choose to do
good for other reasons than fear (of punishment and loss) or
desire (for economic rewards and social status). People
sometimes do good because they want to be virtuous.
- L. Beckman (2001): Virtue, Sustainability and Liberal Values
Styrmedel eller moral?
• Enkät till 4000 svenskar inom forskningsprogrammet SHARP
(NV 2003-2008)
• Varför sopsorterar du?
– Ett ekonomiskt övervägande: 15 % håller med
– Ett moraliskt övervägande: 79 % håller med
• Trots detta: konsumentperspektivet dominerar policy
– L. J. Lundqvist (Straddling the Fence, 2004): 16 mot 420
– C. Berglund & S. Matti (2006): ”Citizen and Consumer – The
Dual Role of Individuals in Environmental Policy”. Environmental
Politics, 15(4):550-71
Vad är ekologiskt medborgarskap?
• Ett alternativt sätt att motivera
livsstilsförändring som bygger på
värderingar snarare än externa
incitament
• Ett medborgarskapsideal som går
bortom traditionella uppfattningar om
vad medborgarskapet innefattar
• Ett sätt att möta nya politiska
utmaningar – som tydliggör individens
roll i, och ansvar för, de globala
miljöproblemen
• Utbildning som nyckel – i sig inget nytt,
bara med nya målsättningar. En ny typ
av medborgare byggd på nya ideal
Vad är ekologiskt medborgarskap?
• Medborgarskapet beskriver balansen mellan individens
rättigheter och skyldigheter; relationerna till andra; syn på
deltagande; samt Statens roll
• Social rättvisa som huvudprincip – beräknad efter våra (olika
stora) ekologiska fotavtryck
Vad är ekologiskt medborgarskap?
Vad är ekologiskt medborgarskap?
• Medborgarskapet beskriver balansen mellan individens
rättigheter och skyldigheter; relationerna till andra; syn på
deltagande; samt Statens roll
• Social rättvisa som huvudprincip – beräknad efter våra (olika
stora) ekologiska fotavtryck
• Icke-territoriella, ej kontraktsbundna skyldigheter
– Gentemot alla människor, överallt, nu och i framtiden
• Ingen reciprocitet – att göra rätt, för att det är rätt
• Det privata är politiskt – konsekvenser avgör ansvar
– Alla handlingar som påverkar storleken på vårt ekologiska fotavtryck
• Asymmetri – beräknat på ekologiskt fotavtryck
Varför kan vi inte använda alla tre?
• Ju fler desto bättre – eller?
– Kombinera styrmedel som inriktar sig på människors
marknadsbeteende med en långsiktig, värdedriven omställning
• Utträngningseffekter
– Införandet av externa incitament tränger ut redan existerande
moralisk motivation
– Drabbar frivilligt beteende på andra områden och gör
långsiktigheten i beteendet politiskt känsligt
– Moralisk motivation är lätt att förstöra men svår att bygga upp
Ekologiskt medborgarskap i praktiken
S.C. Jagers & S. Matti (2010).”Ecological Citizens: Identifying Values and
Beliefs that Support Individual Environmental Responsibility among
Swedes”. Sustainability 2(4):1055-1079
Finns det ekologiska medborgare?
• Svenskar generellt miljömedvetna (Matti, 2009; Widegren,
1998; Gooch, 1995; Lundmark, 1998; SOM-undersökningarna)
• Men hur många är ekologiska medborgare – sett till
värderingar och attityder?
–
–
–
–
10 % (Martinsson & Lundqvist, 2012)
40 % (Jagers & Matti, 2010)
25 % (Jagers, 2009)
21 % (Jagers, Martinsson & Matti, 2013)
Att leva som man lär?
• Uppvisar ekologiska medborgare också ett tydligare
miljöbeteende?
– Och skiljer sig dessa förklaringar från andra modeller av
miljöbeteende?
• Ja. Ekologiska medborgare är det också i praktiken
– Oavsett om det gäller policyacceptans, stöd för olika styrmedel, eller
privata beteendemönster (Jagers & Matti, 2010; Jagers, Martinsson &
Matti, 2013).
– Värderingar påverkar beteende – också efter kontroll för miljöoro och
socioekonomiska faktorer
• Men det visste vi väl redan?
Är det någonting nytt?
• Ja. Ekologiskt medborgarskap är en lika stark förklaring som
empiriskt grundade modeller
• I en kombinerad modell ökar förklaringskraften av beteende,
samtidigt som effekten av Social rättvisa och Privat/Politiskt
kvarstår (Jagers, Martinsson & Matti, forthcoming)
Är det någonting nytt?
• Ekologiskt medborgarskap har effekt på beteende – och
fångar någonting som traditionella modeller över
miljöbeteende inte gör
• En väg mot förändrade livsstilar
Tack för uppmärksamheten!
Följ gärna vår fortsatta forskning om:
Pro-Environmental Policy Support in a Comparative
Perspective. The Importance of Values and Beliefs in
Different Political Contexts (VR, 2012-15)
[email protected]
www.ltu.se/research/subjects/statsvetenskap
