Husmodellen
– ett praktiskt verktyg för att upptäcka och förebygga
diskriminering och trakasserier i förskolan och skolan
Husmodellen
– ett praktiskt verktyg för att upptäcka och förebygga
diskriminering och trakasserier i förskolan och skolan
Alternativa format: Detta är en tillgänglig
pdf. En tryckt version av denna skrift
finns för beställning på DO:s webbplats:
www.do.se. Andra alternativa format,
exempelvis Daisy, lättläst eller
punktskrift, kan beställas utan kostnad.
Kontakta då DO på [email protected].
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
© DO
H8.1 2015 PDF
ISBN 978-91-980853-7-2
Innehåll
Introduktion����������������������������������������������������������������������������������������������7
Om Husmodellen���������������������������������������������������������������������������������������8
Viktigt att veta�������������������������������������������������������������������������������������������8
Vad lagen kräver��������������������������������������������������������������������������������������������������������������8
Normkritik������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������9
Att använda husmodellen������������������������������������������������������������������������ 10
Rekommendationer������������������������������������������������������������������������������������������������������� 10
Material�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 10
Tillvägagångssätt������������������������������������������������������������������������������������������������������������11
Förslag 1: ”Förenklad”����������������������������������������������������������������������������� 12
Förslag 2: ”För många”���������������������������������������������������������������������������� 15
Förslag 3: ”En grund i taget”������������������������������������������������������������������� 17
Fördjupningsfrågor���������������������������������������������������������������������������������� 19
Fördjupningsfråga 1: Kön����������������������������������������������������������������������������������������������� 19
Fördjupningsfråga 2: Könsidentitet eller könsuttryck��������������������������������������������������20
Fördjupningsfråga 3: Etnisk tillhörighet����������������������������������������������������������������������� 21
Fördjupningsfråga 4: Religion eller annan trosuppfattning���������������������������������������� 21
Fördjupningsfråga 5: Funktionsnedsättning�����������������������������������������������������������������22
Fördjupningsfråga 6: Sexuell läggning�������������������������������������������������������������������������23
Fördjupningsfråga 7: Ålder��������������������������������������������������������������������������������������������24
Fördjupningsfråga 8: Sexuella trakasserier�����������������������������������������������������������������24
Bilaga 1: Husmodell förskolan������������������������������������������������������������������ 25
Bilaga 2: Husmodell skolan����������������������������������������������������������������������26
Introduktion
Alla barn och elever har rätt att slippa bli trakasserade eller diskriminerade
i sin vardagsmiljö, det vill säga i förskolan, skolan, skolbarnomsorgen eller
vuxenutbildningen.
Husmodellen är ett enkelt verktyg som kan bidra till att upptäcka risker för
diskriminering och trakasserier i förskolan eller skolan. Den kan också fungera
som en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet. Alla utbildningsanordnare
som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen, ansvarar
för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter och möjligheter. Syftet är att förebygga och förhindra trakasserier och
diskriminering. Varje verksamhet ska ha en skriftlig plan för detta arbete – en
likabehandlingsplan. Den ska upprättas årligen. Planen ska innehålla klara och
tydliga mål för likabehandlingsarbetet och konkreta åtgärder med koppling till de
olika diskrimineringsgrunderna. Den ska arbetas fram i samverkan med barn och
elever.
För att en likabehandlingsplan ska fungera som ett verktyg i en levande
process behöver den ständigt vara aktuell och anpassad till de behov som finns
i den dagliga verksamheten. Varje gång en ny plan upprättas är det viktigt att
skaffa sig en bild av nuläget genom att granska verksamheten utifrån de olika
diskrimineringsgrunderna. Det är inte alltid lätt att komma igång med en
sådan granskning. Arbetet kan försvåras om det saknas enighet kring vad det är
som ska granskas. Verktyg för att fånga upp och problematisera det som sker i
verksamheten är också viktigt. Husmodellen kan i detta läge vara ett bra stöd i
likabehandlingsarbetet.
Enligt kap. 6 i Skollagen ska även en årlig plan mot kränkande behandling
upprättas. Dessa båda planer kan med fördel sammanföras i en gemensam
plan mot diskriminering och kränkande behandling. Om ni vill kan ni använda
DO:s verktyg planforskolan.se för detta arbete.
Husmodellen | 7 (28)
Om Husmodellen
Husmodellen är ett enkelt och konkret verktyg, en ögonöppnare och inspirationskälla
för att komma igång med det målinriktade arbetet i förskolor, skolor, skolbarnomsorg
och vuxenutbildningar. Husmodellen ger möjlighet att identifiera problem- och
riskområden och behov av förändring utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.
Resultaten kan användas för att diskutera, problematisera och analysera
verksamheten och för att sätta upp konkreta mål och åtgärder för det fortsatta
likabehandlingsarbetet.
Husmodellen gör inte anspråk på att fånga in samtliga problem som kan
förekomma i en verksamhet. Resultaten från Husmodellen kan dock ge en
fingervisning om vilka områden som behöver ses över på en djupare nivå. Modellen
kan kompletteras med andra verktyg, som till exempel enkätundersökningar,
elevintervjuer, observationer och genomgångar av incidentrapporter för att få
ytterligare information.
Viktigt att veta
Innan du börjar använda Husmodellen är det viktigt att veta vad lagen kräver.
Ett bra sätt kan vara att studera DO:s publikationer ”Lika rättigheter i förskolan”
respektive ”Lika rättigheter i skolan” som finns att ladda ned eller beställas på
DO:s webbplats (www.do.se). I dessa återfinns korta beskrivningar av de olika
diskrimineringsgrunderna och exempel på vad som kan vara trakasserier respektive
diskriminering.
Vad lagen kräver
De olika grunderna för diskriminering som skyddas i diskrimineringslagen är
• kön
• könsidentitet eller könsuttryck (i lagen används begreppet könsöverskridande
identitet eller uttryck)
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder.
Husmodellen | 8 (28)
Diskrimineringsombudsmannen, DO ska se till att lagen följs. Lagkravet
att dokumentera likabehandlingsarbetet i en plan omfattar alla
diskrimineringsgrunderna utom ålder och könsidentitet eller könsuttryck. Men det
finns självklart inget hinder att inkludera även dessa grunder i främjandearbetet.
Snarare är det önskvärt.
Lagen är tänkt att motverka diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier.
Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella
trakasserier karaktäriseras av att de är av sexuell natur och kränker ett barns eller
en elevs värdighet.
Normkritik
Uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ofta
kopplas till de normer som råder i förskolan, i skolan, i skol-barnomsorgen eller
vuxenutbildningen , samt i det övriga samhället.
Att anta ett normkritiskt perspektiv innebär att man fokuserar på de normer
och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som avvikare och de
konsekvenser som detta får. Ett normkritiskt perspektiv skiljer sig från ett så kallat
toleransperspektiv där syftet innebär att skapa förståelse och empati för människor
som utsätts för diskriminering genom att fokusera på de som är ”utsatta” och
förbise de som ”utsätter”. Toleransperspektivet riskerar också att befästa normer.
Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra,
problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund
för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att
visa de privilegier som tilldelas dem som anses passa in i normen.
Husmodellen ger möjlighet till samtal och kritiska reflektioner om
vilka normer som präglar den egna verksamheten. För att underlätta
arbetet är fördjupningsfrågorna i denna skrift sorterade efter de olika
diskrimineringsgrunderna. Det är samtidigt viktigt att föra en diskussion om hur
normer kring de olika diskrimineringsgrunderna kan samverka och även förstärka
utsatthet för exempelvis diskriminering. Exempel på det kan vara hur personers
utsatthet påverkas av både normer kring etnisk tillhörighet och kön.
Det är viktigt att det finns ett tillitsfullt och öppet klimat i arbetsgruppen.
Det är bra om deltagarna reflekterar gemensamt över sina egna föreställningar
kring de olika fördjupningsfrågorna.
Husmodellen | 9 (28)
Att använda Husmodellen
Det går att använda Husmodellen på olika sätt. I denna skrift redovisas tre olika
förslag:
• Förslag 1: ”Förenklad” (se sida 12)
• Förslag 2: ”För många” (se sida 15)
• Förslag 3: ”En grund i taget” (se sida 17)
Det första förslaget är en sorts lättvariant. De två andra genererar fördjupande
samtal och kräver därför mer tid. Fördjupningsfrågorna (se sida 19) bör anpassas
om modellen ska genomföras tillsammans med barn och elever i lägre åldrar än
årskurs 6. Det är helt i sin ordning att förändra förslagen så att de stämmer med de
förutsättningar som finns i er verksamhet.
Rekommendationer
För att Husmodellen ska bidra till att identifiera behoven i verksamheten bör den
användas i ett genomtänkt sammanhang och under medverkan av representanter
från skolans eller förskolans ledning. Det är också viktigt att personer som ansvarar
för uppföljning och upprättandet av likabehandlingsplanen deltar.
Arbetet med Husmodellen sker i grupp. Som ett lämpligt antal deltagare
föreslås maximalt 15-20 personer som under arbetets gång kommer att arbeta i
smågrupper bestående av tre till fem personer. Blanda gärna olika yrkesgrupper och
representanter från olika arbetslag, elevvårdsteam, fritidspersonal, vaktmästare
och matsalspersonal. Elever bör också ingå, som till exempel representanter från
elevråd, elevskyddsombud eller likabehandlingsgrupp. Det kan finnas fördelar
med att bjuda in föräldrarepresentanter. Personer med särskild kunskap om och
erfarenhet av antidiskrimineringsarbete kan bli en extra tillgång i arbetet.
Det bör finnas en eller två handledare som guidar gruppen genom arbetet.
Handledarna kan vara någon ur personalgruppen. De behöver sätta sig in i
materialet ordentligt. Handledarna är den samlande kraften under arbetets
gång. De inleder möten, svarar på frågor och ser till att tidsgränserna för de olika
gruppuppgifterna hålls. Handledarna ansvarar också för att arbetet dokumenteras.
Resultatet ska presenteras i en sammanfattande redovisning som kan ligga till
grund för olika aktiviteter i likabehandlingsarbetet.
Material
För att kunna arbeta med Husmodellen behövs en bild som visar huset, och ni
behöver även pennor och post-it-lappar i olika färger.
Rita ett hus med många rum på ett stort papper och sätt upp på en vägg. Ge
varje rum en beteckning. Det kan vara en konkret fysisk plats (exempelvis
lekrum, kuddrum, toaletter, matsal, aula, rasthall, klassrum, skolgård, expedition,
personalrum), ett ämnesområde (exempelvis matematik, slöjd, musik, bild,
samhällskunskap) eller aktiviteter (exempelvis samling, sagostund, friluftsdag,
Husmodellen | 10 (28)
temadag, högtider, fester, klassresor). Tänk på att det förekommer ”informella”
aktiviteter som till exempel rastaktiviteter och fria lekar. Det är viktigt att få
med så mycket att det täcker verksamheten. Det är också viktigt att lämna några
”lediga” rum, då det kan uppkomma nya frågeställningar eller problem under
arbetets gång.
DO har tagit fram ett standardiserat hus för förskolan (se sida 25) och ett för
skolan (se sida 26) som är i storlek A1. De kan laddas ner eller beställas från DO:s
webbplats, www.do.se. Om ni vill kan ni skriva ut i A3-format för mindre övningar.
A3-modellen kan man arbeta med på ett bord, med deltagarna sittande runt bordet.
Om ni vill använda en större plansch kan det vara en fördel att sätta upp den på
väggen. I det sistnämnda fallet kan det vara bra att placera deltagarna i grupper om
4-5 personer i varje grupp, som alla kan se bilden på väggen.
Tillvägagångssätt
För förslag 2 och 3 kan ni diskutera fördjupningsfrågorna (se sida 19) utifrån ett
helhetsperspektiv. För förslag 1 finns frågor efter beskrivningen av passet (se sida 12).
Tänk på såväl formella aktiviteter som undervisningen och informella aktiviteter som
elevernas rastaktiviteter eller barnens fria lekar.
Skriv ned på post-it-lappar de konkreta problem, risker eller förbättringsområden
ni diskuterat – ett exempel per lapp. Om flera diskrimineringsgrunder ska
bearbetas kan det vara bra att synliggöra detta med olika färger på lapparna.
Placera lapparna på rätt ställe i modellen av huset. Om gruppen till exempel
noterar att sexuella trakasserier förekommer i samband med toalettbesök, skriv det
på en lapp och placera den vid toaletterna på bilden. Eller om det exempelvis är en
sned könsfördelning vid valet av aktiviteter på friluftsdagen, sätt en lapp där med
en kort beskrivning.
Välj sedan ut några problemområden för varje diskrimineringsgrund, samt när
det gäller sexuella trakasserier. Med utgångspunkt från de valda områdena ska ni
formulera mål för ett förändringsarbete. Föreslå konkreta åtgärder och aktiviteter
för att förverkliga dessa mål. Ange vem som har ansvaret för att arbetet genomförs,
samt sätt upp en tidsram och budget.
Husmodellen | 11 (28)
Förslag 1: ”Förenklad”
Tidsåtgång: cirka tre timmar exklusive raster.
Antal personer: 20-30 personer som delas upp i sju smågrupper. Varje grupp
fokuserar på en av de sju diskrimineringsgrunderna.
Obs! Här används inte fördjupningsfrågorna. Glöm inte att dokumentera ert arbete.
Förberedelse
Förbered passet genom att ta fram eller skriva ut affischen med huset eller rita upp
ett eget hus. Varje grupp ska få ett hus och en paket med post-it lappar. Möblera
rummet i ”öar” med 3-5 personer runt varje bord.
Introduktion
Deltagarna ska tidigare ha fått information om arbetets mål och syfte samt
en introduktion till de olika diskrimineringsgrunderna. DO:s publikationer
”Lika rättigheter i förskolan” och ”Lika rättigheter i skolan” (laddas ner eller
beställs från www.do.se) kan med fördel användas för en genomgång av begrepp,
diskrimineringsgrunder och främjandeinsatser.
Arbete i smågrupper
Handledaren berättar hur modellen går till och deltagarna gör huset till sin
verksamhet genom att namnge de olika rummen (se sid 11). Varje grupp får
en diskrimineringsgrund att fundera och diskutera kring. Samtala utifrån
nedanstående tre frågor.
Tidsåtgång: cirka 20 minuter.
Fråga 1: Hur kan barn eller elever bli kränkta
på sätt som har samband med
• kön
• könsidentitet eller könsuttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder?
Husmodellen | 12 (28)
Fråga 2: Hur kan barn eller elever i er verksamhet bli
orättvist behandlade på sätt som har samband med
• kön
• könsidentitet eller könsuttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder?
Kan det finnas några bestämmelser, regler eller arbetssätt som kan upplevas som
orättvisa?
Fråga 3: Vad kan göras för att förbättra barns och
elevers vardag i er verksamhet med tanke på
• kön
• könsidentitet eller könsuttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder?
Redovisning i storgrupp
Varje grupp redovisar resultatet av sitt arbete för alla grupper. De övriga deltagarna
ges möjlighet att komplettera bilden med egna erfarenheter och synpunkter.
Tidsåtgång: cirka 10 minuter per grupp.
Nytt arbete i smågrupperna
Handledaren presenterar nästa moment. Deltagarna samlas åter i sina smågrupper
för att sätta upp mål och åtgärder för två identifierade problem som rör deras
diskrimineringsgrund.
Tidsåtgång: cirka 10 minuter.
Husmodellen | 13 (28)
Ny redovisning i storgrupp
Förslagen redovisas på nytt i storgrupp för diskussion och komplettering.
Tidsåtgång: cirka 5 minuter per smågrupp.
Nytt arbete i smågrupperna
Handledaren beskriver nästa moment. Deltagarna samlas åter i sina grupper.
Samtliga samtalar kring temat ”sexuella trakasserier” utifrån följande frågor: På
vilket sätt och i vilka sammanhang kan barn eller elever bli utsatta för sexuella
trakasserier i verksamheten? Ge några exempel. Var kan det förekomma? Vad tror
vi att problemen beror på? Vad kan vi göra åt problemen?
Tidsåtgång: cirka 10 minuter.
Slutlig redovisning i storgrupp
Tidsåtgång: cirka 5 minuter per grupp.
Husmodellen | 14 (28)
Förslag 2: ”För många”
Tidsåtgång: cirka sex timmar exklusive raster.
Antal personer: 20-30 personer som jobbar i sju smågrupper där varje grupp
fokuserar på en diskrimineringsgrund var.
Obs! Här används fördjupningsfrågorna på sida 19. Glöm inte att dokumentera
ert arbete.
Förberedelse
Förbered passet genom att ta fram eller skriva ut affischen med huset eller rita upp
ett eget hus. Varje grupp ska få ett hus och en paket med post-it lappar. Möblera
rummet i ”öar” med 3-5 personer runt varje bord.
Introduktion
Deltagarna ska ha fått information om arbetets mål och syfte samt en introduktion
om de olika diskrimineringsgrunderna vid ett tidigare tillfälle. DO:s publikationer
”Lika rättigheter i förskolan” och ”Lika rättigheter i skolan” (laddas ner eller
beställs från www.do.se) kan med fördel användas för en genomgång av begrepp,
diskrimineringsgrunder och främjandeinsatser.
Arbete i smågrupper
Handledaren berättar hur modellen går till och deltagarna gör huset till sin
verksamhet genom att namnge de olika rummen (se ”Material” på sida 10). Varje
grupp får en diskrimineringsgrund att fundera och diskutera kring. Grupperna går
igenom fördjupningsfrågorna (se sida 19).
Tidsåtgång: cirka 30 minuter.
Redovisning i storgrupp
Varje grupp redovisar resultatet av sitt arbete till de andra grupperna. De
övriga deltagarna ges möjlighet att komplettera bilden med egna erfarenheter
och synpunkter. Därefter kommer alla deltagarna tillsammans överens om
vilka som är de mest prioriterade problemområdena för arbetet med de olika
diskrimineringsgrunderna och mot sexuella trakasserier.
Tidsåtgång: cirka 20 minuter per grupp.
Husmodellen | 15 (28)
Nytt arbete i smågrupperna
Deltagarna samlas åter i sina grupper för att sätta upp mål och åtgärder för de ovan
bestämda prioriterade problemområdena som rör deras diskrimineringsgrund.
Föreslå personer som ansvarar för att de olika åtgärderna genomförs. Ange även en
tidsram inom vilken arbetet ska genomföras.
Tidsåtgång: cirka 20 minuter.
Ny redovisning i storgrupp
Förslagen redovisas för alla deltagare för diskussion och komplettering.
Tidsåtgång: cirka 20 minuter per grupp.
Nytt arbete i smågrupperna
Deltagarna återsamlas i sina grupper. Samtliga grupper samtalar på temat ”sexuella
trakasserier” utifrån fördjupningsfrågorna.
Tidsåtgång: cirka 20 minuter.
Slutlig redovisning i storgrupp
Tidsåtgång: cirka 5 minuter per grupp.
Husmodellen | 16 (28)
Förslag 3: ”En grund i taget”
Tidsåtgång: cirka åtta-tolv timmar exklusive raster
Antal personer: Mellan 3 och 15 personer. I detta förslag träffas arbetsgruppen fyra
gånger och arbetar cirka två-tre timmar vid varje tillfälle. På varje träff arbetar hela
gruppen med fördjupningsfrågorna till två olika diskrimineringsgrunder.
Obs! Glöm inte att dokumentera ert arbete.
Förberedelse
Förbered passet genom att ta fram eller skriva ut affischen med huset eller rita upp
ett eget hus. Varje grupp ska få ett hus och en paket med post-it lappar. Möblera
rummet i ”öar” med 3-5 personer runt varje bord.
Introduktion
Deltagarna ska ha fått information om arbetets mål och syfte samt en introduktion
om de olika diskrimineringsgrunderna vid ett tidigare tillfälle. DO:s publikationer
”Lika rättigheter i förskolan” och ”Lika rättigheter i skolan” (laddas ner eller
beställs från www.do.se) kan med fördel användas för en genomgång av begrepp,
diskrimineringsgrunder och främjandeinsatser.
Arbete i smågrupperna
Handledaren berättar hur modellen går till och deltagarna gör huset till sin
verksamhet genom att namnge de olika rummen (se sid 11). Handledaren
introducerar frågeställningarna. Grupperna (eller gruppen) går igenom en av
fördjupningsfrågorna, till exempel diskrimineringsgrunden kön. Gruppindelning
görs lämpligast så att det är 3-5 personer i varje grupp.
Tidsåtgång: cirka 30 minuter.
Redovisning i storgrupp
En grupp redovisar resultatet av sitt arbete. De övriga grupperna kompletterar
med sina resultat. Alla deltagare kommer överens om vilka de mest prioriterade
problemområdena är att arbeta vidare med.
Tidsåtgång: cirka 20 minuter.
Husmodellen | 17 (28)
Nytt arbete i smågrupperna
Deltagarna samlas åter i sina grupper för att sätta upp mål och åtgärder för de mest
prioriterade problemområdena som har identifierats. Föreslå personer som ansvarar
för att de olika åtgärderna genomförs. Ange även en tidsram inom vilken arbetet
ska genomföras.
Tidsåtgång: cirka 20 minuter.
Ny redovisning i storgrupp
Förslagen redovisas i storgrupp för diskussion och komplettering.
Arbetsprocessen genomförs med ytterligare en fördjupningsfråga, till exempel
diskrimineringsgrunden könsidentitet eller uttryck. Följ samma arbetssätt som i
den första fördjupningsfrågan.
På nästkommande träff arbetar sedan gruppen/grupperna enligt samma upplägg
med två nya fördjupningsfrågor.
Tidsåtgång: cirka 20 minuter.
Husmodellen | 18 (28)
Fördjupningsfrågor
Diskrimineringslagen omfattar diskriminering eller trakasserier som har samband
med någon diskrimineringsgrund. Det innebär att skol- och utbildningsansvariga
också måste vara medvetna om att barn och elever kan utsättas för trakasserier
eller diskriminering som har samband med någon av deras anhörigas sexuella
läggning, funktionsnedsättning, religion med mera.
Fördjupningsfråga 1: Kön
• Hur kan barn eller elever i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade på sätt
som har samband med kön? Av vem kan de bli kränkta? Tänk på både personal
och barn eller elever. På vilka platser kan kränkningar förekomma? Tänk på att
kränkningar även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier. Exemplifiera.
• Händer det att barn eller elever får olika bemötande utifrån kön? Om ja:
Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? Får flickor och pojkar lika
mycket uppmärksamhet och bekräftelse i verksamheten? Om nej: Ge exempel.
Får barn eller elever uppmuntran och bekräftelse utifrån förväntningar på hur
flickor och pojkar ska vara eller bete sig? Exemplifiera. Vad kan det finnas för
risker med det?
• Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som skulle kunna vara
missgynnande mot flickor eller pojkar? Om ja: Ge exempel.
• På vilket sätt beaktas frågor som rör relationerna mellan könen, genus och
jämställdhet i det pedagogiska arbetet? Hur framställs kvinnor och män, flickor
och pojkar i undervisningsmaterial, sagor etc? Finns det risk för att det män/
pojkar gör anses viktigt (norm) medan det kvinnor/flickor gör blir osynligt?
Exemplifiera.
• Används ett konsekvent genusperspektiv (att alltid ifrågasätta eller
problematisera förutfattade meningar kring kvinnor och män, flickor och pojkar)
i verksamhetsplaneringen? Om inte: Ge några exempel på var det brister.
• Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett
bra sätt?
Husmodellen | 19 (28)
Fördjupningsfråga 2: Könsidentitet eller könsuttryck
I diskrimineringslagen används begreppet könsöverskridande identitet eller
uttryck. Enligt lagens förarbeten krävs ett ”könsöverskridande moment” för att
man ska kunna tala om diskriminering. DO anser att begreppet könsöverskridande
identitet eller uttryck upprätthåller en statisk tvåkönsnorm genom att definiera
någon som avvikande från det som traditionellt har betraktats som ”kvinnligt”
eller ”manligt”. DO har därför valt att använda begreppen könsidentitet eller
könsuttryck, vilket handlar om en persons identitet eller uttryck i form av kläder,
kroppsspråk, beteende eller liknande när det gäller kön. Alla människor har sin
könsidentitet och sina könsuttryck, inte bara transpersoner.
• Hur kan barn eller elever i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade på
sätt som har samband med könsidentitet eller könsuttryck? Ge några exempel.
Av vem kan de bli kränkta? Tänk på både personal och barn eller elever. Var kan
det förekomma? Tänk på att kränkningar även kan ske via exempelvis sms eller
sociala medier.
• Hur blir barn, elever eller anhöriga vars könsidentitet eller könsuttryck bryter
mot rådande normer och förväntningar bemötta av personal och av barn eller
elever? Vilka hinder finns i verksamheten som försvårar för dessa individer?
Har personalgruppen diskuterat hur den ska garantera ett likvärdigt bemötande
oavsett barns, elevers eller anhörigas könsidentitet eller könsuttryck? Kan alla
uttrycka sin könsidentitet?
• Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som
missgynnande och orättvisa för barn eller elever och som har samband med
könsidentitet eller könsuttryck? Ge några exempel.
• Använder sig verksamheten av så kallade flick- och pojkgrupper (respektive killoch tjejgrupper) som metod? Om ja: Vilket syfte har dessa grupper och vilka
nackdelar skulle sådana grupper kunna innebära för barn eller elever som inte
vill definiera sig utifrån kön?
• Tar ledningen och personalen hänsyn till frågor som rör normer kring
könsuttryck och könsidentitet? Det kan till exempel gälla planering av
undervisning, festligheter med mera? Om inte: Ge några exempel.
• Ge några exempel på konkreta situationer i verksamheten, till exempel
i undervisningen, där normer och förväntningar kring könsuttryck och
könsidentitet blir extra påfallande.
• Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett
bra sätt?
Husmodellen | 20 (28)
Fördjupningsfråga 3: Etnisk tillhörighet
Tänk på att en person kan ha flera olika etniska tillhörigheter och att den etniska
tillhörigheten kan variera över tid. Det är individen själv som definierar sin etniska
tillhörighet eller etniska tillhörigheter.
• Hur kan barn eller elever i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade på
sätt som har samband med etnisk tillhörighet? Av vem kan de bli kränkta? Tänk
på både personal och barn eller elever.
Kan olika grupper utsättas på olika sätt? Var i verksamheten kan detta
förekomma? Ge några exempel. Tänk på att kränkningar även kan ske via
exempelvis sms eller sociala medier.
• Förekommer det främlingsfientliga eller rasistiska företeelser och handlingssätt
i verksamheten? Om ja: Var förekommer det? Är en viss etnisk grupp särskilt
utsatt? Om ja: Ge några exempel. Finns det rutiner för hur personalen ska agera
för att kunna bemöta ett främlingsfientligt eller rasistiskt beteende?
• Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som
missgynnande och orättvisa och som har samband med etnisk tillhörighet? Ge
några exempel.
• Synliggörs olika etniska grupper och olika kulturer i undervisningen/
pedagogiken? Sker detta på ett likvärdigt sätt? Finns det risk för att etniska
tillhörigheter rangordnas och att exempelvis det ”etniskt svenska” framställs
som norm? Om ja: Ange några exempel.
• Tar ledningen och personalen hänsyn till barn eller elever med annan
etnisk tillhörighet än svensk – till exempel vid planering av aktiviteter, i
undervisningen eller vid val av utbildningsmaterial? Om inte: Ge några
exempel.
• Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett
bra sätt?
Fördjupningsfråga 4: Religion eller
annan trosuppfattning
• Hur kan barn eller elever i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade på
sätt som har samband med religion eller trosuppfattning? Av vem kan de bli
kränkta? Tänk på både personal och barn eller elever. Ge några exempel. Var i
verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn eller elever med viss tro
särskilt utsatta? Om ja: Ge exempel. Tänk på att kränkningar även kan ske via
exempelvis sms eller sociala medier.
Husmodellen | 21 (28)
• Förekommer det intolerans mot vissa religioner, till exempel i form av
antisemitism eller islamofobi i verksamheten? Om ja: Vilka uttryck tar det sig?
Är barn eller elever med viss tro särskilt utsatta?
• Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som
missgynnande och orättvisa av barn eller elever och som har samband med
religion eller trosuppfattning? Om ja: Ge några exempel.
• Hur behandlas olika religioner och trosuppfattningar i undervisningen eller den
pedagogiska verksamheten? Sker det på ett likvärdigt sätt? Finns det risk för att
en viss religion eller trosuppfattning framställs som mer självklar eller värdefull
än andra? Om ja: Ge exempel. Finns det en fara för att exempelvis kristendom
framställs som norm? Om ja: Ange några exempel.
• Tar ledningen och personalen hänsyn till elever med olika tro eller religiös
bakgrund samt de olika behov som kan finnas som har samband med religion
eller trosuppfattning? Hur arbetar förskolan eller skolan med planering av
undervisning, av festligheter eller vid schemaläggning. Tar förskolan eller skolan
lika stor hänsyn till alla religioner och trosuppfattningar? Om inte: Ge några
exempel. Finns det religiösa symboler i lokalerna som ensidigt lyfter fram en
särskild religion? Finns det i så fall några risker med det?
• Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett
bra sätt?
Fördjupningsfråga 5: Funktionsnedsättning
• Hur kan barn eller elever i verksamheten bli kränkta eller illa behandlade
på sätt som har samband med funktionsnedsättning? Ge några exempel. Av
vem kan de bli kränkta? Tänk på både personal och barn eller elever. Var i
verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn eller elever med en
viss typ av funktionsnedsättning särskilt utsatta? Hur blir anhöriga med
funktionsnedsättning bemötta? Ge några exempel. Tänk på att kränkningar
även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier.
• Hur tillgänglig är verksamheten för personer med olika funktionsnedsättningar (besökare, föräldrar, barn eller elever, personal med flera)? Ge
konkreta exempel på problem som kan uppstå i vardagen. Tänk på olika
typer av funktionsnedsättningar, såsom nedsatt rörelseförmåga, hörsel- eller
synnedsättning, adhd, dyslexi, Aspergers syndrom och autism, diabetes, allergier
med mera. Beakta den pedagogiska och sociala tillgängligheten såväl som den
fysiska.
• Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som
missgynnande och orättvissa för barn eller elever med funktionsnedsättning?
Ge några exempel. Finns det risk för att särskilda rutiner – som är införda för
att underlätta för det enskilda barnet eller eleven med funktionsnedsättning –
samtidigt bidrar till ökat utanförskap?
Husmodellen | 22 (28)
• Tar personal upp diskussioner om funktionsförmåga och hur gör de i så fall det?
Hur framställs normen när det gäller funktionsförmåga? Vem anses vara ”stark”
och ”frisk”, och hur yttrar sig det? Finns det krav på en viss funktionsförmåga
inom exempelvis skolidrotten? Kan personer med funktionsnedsättning
bli osynliggjorda eller enbart ses som sin funktionsnedsättning (”den
funktionshindrade”)?
• Tar ledningen och personalen hänsyn till barn och elever med
funktionsnedsättning – till exempel vid planering av undervisning, utflykter
och fester, vid schemaläggning eller i samband med prov? Om inte: Ge några
exempel. Tänk på olika typer av funktionsnedsättningar som till exempel nedsatt
rörelseförmåga, hörsel- eller synnedsättning, adhd, dyslexi, Aspergers syndrom och
autism, diabetes, allergier med mera.
• Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett
bra sätt?
Fördjupningsfråga 6: Sexuell läggning
• Hur kan barn eller elever bli kränkta eller illa behandlade i verksamheten på ett
sätt som har samband med sexuell läggning? Av vem kan de bli kränkta? Tänk
på både personal och barn eller elever. Tänk också på att kränkningar kan ske
via exempelvis sms eller sociala medier. Ge några exempel.
• Finns det öppet homo- eller bisexuella elever eller anhöriga i verksamheten?
Om ja: Hur blir de bemötta av personalen och av barnen eller eleverna? Om nej:
Kan det bero på en känsla av att den sexuella läggningen måste döljas?
• Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som
missgynnande och orättvisa och som har samband med sexuell läggning? Ge
några exempel.
• Hur behandlas sexuell läggning i undervisningen eller den pedagogiska
verksamheten? Finns det en risk att heterosexualitet framställs som
självklart (norm)? Ge exempel. Hur behandlas sexuell läggning i sex- och
samlevnadsundervisningen?
• Tar ledningen och personalen aktivt upp frågor som rör sexuell läggning – till
exempel vid planering av festligheter, vid val av läromedel etc.? Om inte: Ge
några exempel. Ge även förslag på konkreta situationer i verksamheten där
heterosexualitet framställs som självklar norm och där homo- och bisexualitet
förblir osynligt eller ”tolereras” av ”majoriteten”.
• Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett
bra sätt?
Husmodellen | 23 (28)
Fördjupningsfråga 7: Ålder
• Hur kan barn eller elever bli kränkta eller illa behandlade i verksamheten på
ett sätt som har samband med ålder? Ange några exempel. Av vem kan de bli
kränkta? Tänk på både personal och barn eller elever. Var kan det förekomma?
Tänk på att kränkningar även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier.
• Finns det normer kring ålder som är extra påfallande, exempelvis att äldre i
verksamheten får förmåner som de yngre inte får? Om ja: Ge exempel på sådana
(formella och informella) hierarkier.
• Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som
missgynnande och orättvisa för barn eller elever och som är kopplade till ålder1?
Ge några exempel.
• Har ni i personalgruppen diskuterat hur ni ska garantera ett likvärdigt
bemötande oavsett barns eller elevers ålder? Om nej: Varför inte?
• Tar ledningen och personalen hänsyn till frågor som rör normer kring ålder?
Det kan till exempel gälla vid planering av undervisning, aktiviteter med mera.
Ge några konkreta exempel på situationer i verksamheten där förväntningar
kring en viss ålder styr planeringen på bekostnad av barns eller elevers
individuella förutsättningar.
• Har personalen tillräcklig kunskap för att på ett bra sätt kunna arbeta med dessa
frågor?
Fördjupningsfråga 8: Sexuella trakasserier
• På vilket sätt och i vilka sammanhang kan barn eller elever bli utsatta
för sexuella trakasserier i verksamheten? Ange några exempel. Tänk på att
kränkningar även kan ske via exempelvis sms och mms eller på Internet.
• Vem eller vilka utför trakasserierna? Tänk på både personal och barn eller
elever. Var kan det förekomma?
• Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel.
• Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga och motverka
sexuella trakasserier på ett bra sätt?
1 Det är tillåtet med bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskola,
skolbarnomsorg, utbildning i förskoleklass, det obligatoriska skolväsendet eller fristående
skola. Det är även tillåtet med särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat
syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Husmodellen | 24 (28)
Bilaga 1: Husmodell förskolan
Husmodell förskolan
Vattenlek
Samling
Sång/rörelse
Vila
Mysrum
Rollekar
”Dockvrå”
Personalrum
Föräldrasamtal
Mat
Pyssel
Spel
Föräldrafika
Allrum
• kuddrum
• allsång
• rörelse
Ateljé
• snickeri
• måleri
Trappuppgång
Bibliotek
Teater
Hall
Hall
Skogsutflykter (Mulle)
Entré
Toa
Kök
Toa
Entré
Toa
Toa
Sandlåda
Serie DO M1 2009
Friluftsdagar
Temadagar
Elevvård
Ledning
Personalrum
Skolsköterska
Expedition
Utvecklingssamtal
Kurator
IUP
Prao
Studieoch yrkesvägledning
Toa
Redskapsbod
Mys
Vila
Avslappning
Skapa
Måla
Pyssla
Läsa
Frukost/mellis
Läxa
Spel
Toa
NO
Matematik
Svenska
Korridor
Fritids
Allrum
Rörelse
Dans
teater
Toa
Lektion
Matsal
Entré
Idrott och hälsa
Gympasal
Kafé
SO
Simhall
Språk
Entré
Rasthall
Skåp
Data/IT
Bänk
Bollplan
Cykelställ
Serie DO M2 2009
Bilaga 2: Husmodell skolan
Husmodell skolan
Skolresor
Sex och samlevnad
Diskrimineringsombudsmannen, DO,
arbetar för lika rättigheter och möjligheter
och mot diskriminering som har samband
med kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och ålder.
DO
www.do.se
Box 4057
169 04 Solna
Telefon 08-120 20 700
ISBN 978-91-980853-7-2
facebook.com/diskrimineringsombudsmannen
