Samhällsekonomi
– så skapas vår välfärd
Om Ekonomifakta
Ekonomifakta är en källa till information och kunskap
om Sveriges ekonomi. Vi vänder oss till alla som snabbt
behöver fakta om jobben, företagandet och tillväxten.
På www.ekonomifakta.se finns enkel, tillgänglig
information om Sveriges ekonomi och företagsamhet.
Vi presenterar kända och okända fakta om ekonomi,
som hjälper alla att få en större förståelse för samhället.
Våra källor är offentlig svensk och internationell
statistik. På Ekonomifaktas hemsida kan du göra ett
kunskapstest, kolla upp ekonomibegrepp i ordlistan,
räkna ut din skatt och ställa frågor om ekonomi.
www.ekonomifakta.se är en användbar källa bland
annat för skolarbete, både för lärare och elever. Hör
gärna av dig till oss om du har frågor eller funderingar
kring svensk ekonomi.
Ekonomifakta ägs av Svenskt Näringsliv och ska
inspirera till samtal kring Sveriges utmaningar
och möjligheter.
Vi står för fakta.
Åsikterna får du stå för själv.
Testa dina kunskaper
och lär dig mer på
www.ekonomifakta.se
2
U PPS L A G E T: E K O N O M I F A KTA
KONTAKTA GÄRNA
EKONOMIFAKTA
Storgatan 19, 114 82 Stockholm
Telefon: 020-52 50 50
Fax: 08-553 431 79
[email protected]
www.ekonomifakta.se
INNEHÅLL
Uppslaget – Samhällsekonomi
Om Ekonomifakta
2
Tänk om Sverige var en by...
4
Så skapas vår välfärd
6
Vad kostar välfärden?
8
Entreprenörerna
10
Företagen
12
Offentlig sektor
14
Hur globaliserad är du?
16
Vad händer när...
18
Du är med!
19
– så skapas vår välfärd
Skriften fokuserar på företagen och den offentliga sektorns
roller i det ekonomiska kretsloppet och i skapandet av vår
välfärd. I skriften förklaras vad den offentliga välfärden kostar och hur den finansieras. Skriften tar även upp Sveriges
roll i den globala ekonomin och hur välfärden påverkas av
ökad globalisering.
U PPS LA GET: EK O N O M IF A K TA
3
Tänk om Sverige var en by...
De flesta av oss vill leva gott. Vi vill kunna bo bra, äta bra,
hålla oss friska, lära oss saker, ha tid att träffa vänner,
se en film då och då och kanske ha råd att resa. Vi har
alla egna idéer om vad som är viktigt och hur vi vill
leva. Men för att få det liv vi vill, måste vi utnyttja de
resurser vi har på ett bra sätt. Vi behöver ta vara på vår
tid, våra kunskaper och det vi äger.
Ofta tänker vi på pengar när vi hör ordet ekonomi,
men ekonomi betyder egentligen ”hushållning”. Det
handlar alltså om hur vi utnyttjar det vi har, för att få
det vi behöver och önskar. Det är det som är ekonomi.
Ofta är ekonomi rätt lätt att förstå när det handlar
4
U PPSL AG E T: E K O N O MI F A K TA
om vår egen eller vår familjs ekonomi. Vi har koll på
hur mycket vi själva arbetar, vår utbildning och vår lön.
Och även om vi inte alltid vet exakt, så har de flesta av
oss en viss känsla för hur mycket pengar vi gör av med
och på vad.
STORA SIFFROR
Precis som vi alla har en ekonomi, så har hela Sverige en
ekonomi. Hur vi tar vara på Sveriges resurser avgör hur
vi som svenskar kan leva våra liv, i dag och i framtiden.
Jämfört med vår egen privatekonomi kan ekonomin för
hela Sverige vara svår att överblicka. Dels används ofta
andra begrepp, dels blir siffrorna väldigt stora. Vad säger
det oss till exempel att vi har en arbetslöshet på flera
hundratusen personer, att utbildningsutgifterna är sex
procent av ekonomin, eller att statsskulden är cirka
1100 miljarder? Är det mycket eller lite? Bra eller dåligt?
För de flesta människor handlar arbetslösheten
sällan om det totala antalet arbetslösa, utan om att man
själv är arbetslös eller om att någon man känner är det.
Och hur stor andel av Sveriges ekonomi som går till
utbildning är sällan lika viktigt som att man har
förtroende för sin egen lärare. Det är få som ligger
vakna på nätterna för att statsskulden är hög, men om
de egna skulderna är stora och man inte har råd att bo
kvar i sitt hus så blir det mer kännbart.
SVERIGE SOM EN BY
Vi ska försöka göra de stora siffrorna lite mer begripliga. I Sverige bor drygt nio miljoner människor och
antagligen känner du inte så många av dessa. Men låt
oss istället föreställa oss Sverige som en liten by med
100 invånare där alla känner varandra. Hur människor
fördelar sin tid i byn är exakt samma som i det verkliga
Sverige. Hur skulle den byn se ut?
I en sådan by med 100 invånare skulle 50 vara
kvinnor och 50 män.
Med samma fördelning, som det är i det verkliga
Sverige, så är det 49 personer i byn som arbetar. Sedan är:
sØRFRTIDSPENSIONERADEELLERSJUKA
sØRARBETSLSA
sBYBORSTUDERAR
EKONOMIN FÖRÄNDRAS
Drygt 50 bybor arbetar alltså inte. Alla dessa måste
ändå äta, ha någonstans att bo, kunna få vård och ha det
lite trevligt ibland. De pengar som de 49 som arbetar
tjänar måste därför räcka även till de som inte arbetar.
Hur byborna har det påverkas av vilka de är och vad
de gör. Om andelen bybor som är barn eller äldre ökar,
är det fler som behöver bli försörjda. Då minskar de tillgängliga resurserna i byn.
Ett annat exempel är att ekonomin i byn skulle förbättras om en av de sjukskrivna blir frisk och kan börja
arbeta. Då skulle resurserna öka.
Om ytterligare en bybo startar ett företag och börjar
anställa kan det vara lättare för dem som är arbetslösa
att börja jobba igen. Då skulle också ekonomin i byn
bli bättre, och resurserna räcka till mer.
BYN SVERIGE (100 st)
UPPDELADE EFTER AKTIVITET
2010
UPPGIFTER
1. Använd fakta om
Sverige för att ta
reda på mer om
”Byn Sverige”.
Hur många av byborna tror du driver
företag?
Hur många har läst
på universitet?
Hur många arbetar
inom den offentliga
sektorn?
Använd gärna
www.ekonomifakta.se,
där hittar du mycket
fakta och siffror.
2. Blev du förvånad
när du fick veta vad
människorna i byn
gjorde? Trodde du
att det var fler i byn
som arbetade?
BARN (-15), ÄLDRE (+74) OCH PENSIONÄRER SAMT
VÄRNPLIKTIGA, HEMARBETANDE ETC 37 st
SYSSELSATTA 49 st
ARBETSLÖSA 4 st
SJUKA OCH FTP 4 st
STUDERANDE 6 st
I byn är det 37 personer som är barn under 15 år, äldre
över 74 år, pensionärer, värnpliktiga och hemarbetande.
KÄLLA: SCB
U PPS LA GET: EK O N O M IF A K TA
5
Så skapas vår välfärd
Hur vi tar vara på våra resurser avgör vilka möjligheter vi har till en god välfärd.
Den svenska ekonomin är ett kretslopp som hela tiden producerar välfärd.
När ekonomin växer kan välfärden öka för alla.
Oavsett vad vi prioriterar i livet så skapas våra möjligheter i hög grad av vilken tillgång vi har till olika varor
och tjänster. De varor och tjänster vi har möjlighet att
ta del av kallas sammantaget för vår välfärd.
Till exempel består välfärden av vår tillgång till mat,
kläder, boende, nöjen, utbildning och resor. Välfärden
består också av vår trygghet – som tillgång till försörjning när vi är arbetslösa, pension när vi blir gamla och
vård när vi blir sjuka. Utan något av detta är det svårt
att leva ett gott liv.
Välfärd kan alltså vara många olika saker. Men oavsett
vilken typ av välfärd som är viktig för dig så skapas din
välfärd av hur vi gemensamt tar vara på våra resurser.
Därför är det viktigt att förstå hur ekonomins olika
delar hänger ihop.
Låt oss titta närmare på hur det går till.
ENTREPRENÖRERNA
Entreprenörer är människor som har förmågan att
se ett behov och komma på ett sätt att tillgodose det.
Till exempel genom att skapa en ny produkt eller tjänst.
Eller genom att vidareutveckla något som redan finns
och göra det på ett annorlunda och smartare sätt. Den
förmågan gör att det startas nya företag i Sverige.
Många entreprenörer är egna företagare. Men även
en anställd kan vara entreprenör, genom att bidra med
sin idérikedom och förmåga att se möjligheter i det
företag där han eller hon arbetar.
En entreprenör som väljer att starta ett företag
satsar pengar i sitt företag och engagerar sig för att företaget ska bli framgångsrikt och skapa vinst.
SÅ SKAPAS DIN VÄLFÄRD
ger valuta till
import
varor
och tjänster
som producerar
Din välfärd
välfärds- och
trygghetstjänster
varor och
tjänster
exporterar
Företag
producerar
och säljer
skapar jobb
skatter
ger vinst
investerar
privata pengar
6
U PPS L AG E T: E K O N O MI F A K TA
affärsidé
Entreprenören
finansierar
Offentlig
sektor
ger jobb
Välfärden består bland annat av
vår tillgång till mat, till exempel sushi.
FÖRETAGEN
Om affärsidén är bra och allt går väl kan entreprenören
bygga upp ett lönsamt företag. Det betyder att det finns
kunder som vill köpa den vara eller tjänst som företaget
säljer och att det blir pengar över till ägarna.
När ett företag växer behöver man i allmänhet också
anställa fler medarbetare. Dessa personer bidrar med
sin kunskap och tid för att utveckla företagets varor och
tjänster, och i utbyte får de lön från företaget.
När en affärsidé förverkligas och blir till ett lönsamt företag så skapas alltså välfärd för flera olika
grupper. Kundernas välfärd ökar eftersom de får möjlighet att köpa nya, bättre eller billigare produkter än de
som fanns tidigare. De anställdas välfärd ökar eftersom
de får lön som de kan använda för att köpa sådant de
behöver och önskar. Och ägarnas välfärd ökar eftersom
de får del av företagets vinst och därigenom betalt för
den risk de tagit. Ägarna kan antingen använda vinsten
för att investera i företaget och få det att växa eller använda vinstpengarna själva och genom det öka sin egen
konsumtion av varor och tjänster.
Förutom detta bidrar lönsamma företag till välfärden genom att betala skatt. När företaget betalar lön till
de anställda går till exempel en viss del till inkomstskatt
och arbetsgivaravgift. En del av vinsten går till skatt.
OFFENTLIG SEKTOR
Den offentliga sektorn finansieras genom skatter och
avgifter. En stor del av skatterna går till att producera
olika typer av välfärdstjänster inom den offentliga
sektorn.
En del av den offentliga sektorn är till exempel
sjukvården och skolan, som i Sverige nästan helt
betalas med skattepengar. Andra välfärdstjänster från
den offentliga sektorn är det allmänna försäkringssystemet, allmän pension, stora delar av lokaltrafiken,
förskolan, biblioteken, de flesta badhus och fritidsgårdar. I den offentliga sektorn ingår också försvaret,
polisen, brandkåren, domstolarna, alla myndigheter
och nästan alla vägar.
De tjänster som den offentliga sektorn producerar
skapar välfärd för alla medborgare, som får ta del av
dessa tjänster. Den offentliga sektorn är också en stor
arbetsgivare som bidrar till välfärden genom att betala
lön till alla de som jobbar inom exempelvis sjukvården
och brandkåren.
För att den offentliga sektorn ska kunna producera
dessa tjänster krävs alltså att det kommer in pengar i
skatt. Alla som arbetar betalar inkomstskatt, som tillsammans med skatterna från företagen är de största
skatteintäkterna för staten.
UPPGIFTER
1. Vilken typ av välfärd
är viktigast för dig, i
just det här skedet i
livet? Tror du att den
välfärd du tycker är
viktigast nu kommer
att vara samma om
fem eller tio år?
2. Diskutera hur välfärd som skapas av
företag skiljer sig
från välfärd som skapas inom den offentliga sektorn.
3. Den offentliga sektorn finansieras, som
sagt, via skatter och
avgifter. Kan du ge
några exempel på
sådana avgifter?
U PPS LA GET: EK O N O M IF A K TA
7
Vad kostar välfärden?
Varje dag tar vi del av olika välfärdstjänster, som vi betalat för genom skatter.
Ofta tänker vi inte på att dessa tjänster kostar oss pengar, och få vet exakt
hur mycket. Låt oss se hur vardagen kan se ut för tre vanliga svenskar.
FATIMA, 16 ÅR
Fatima går andra året på samhällsprogrammet. På morgonen tar hon bussen till skolan. Det är en solig och fin
dag och hon är på gott humör. Hon lyssnar lite på musik
och tittar ut genom rutan på de mötande bilarna.
Under lunchen pratar hon med en kompis som har
brutit benet i en skidbacke. Fatima skriver sitt namn
och ritar en glad gubbe på gipset med en spritpenna. På
gympan efter lunch åker klassen skridskor i ishallen.
Efter skolan går hon och hennes kusin och ser en amatörteaterpjäs. Hennes kusin går i samma skola, så de ses
ofta. Efteråt sitter de kvar en stund och fikar.
När hon kommer hem på kvällen tittar hon lite på
TV och chattar med några
kompisar innan hon går
och lägger sig.
VÄLFÄRDSTJÄNSTER
VÄLFÄRDSTJÄNSTER
• Kommunal buss – cirka 20 kr per dag
för en elev.
• Förskola – cirka 50 000 per
kommuninvånare och år.
• Gymnasieskola – drygt 560 kr per dag
och för en elev.
• Motorväg – cirka 50 000 per meter.
• Skollunch – cirka 25 kr per elev och dag.
• Vård när man brutit ett ben –
cirka 50 000 kr per patient.
• Kommunalt kulturstöd – 1275 kr per
invånare och år.
8
U PPS L A G E T: E K O N O MI F A KTA
ERIK, 33 ÅR
Erik vaknar tidigt och gör frukost till sin sambo och
sina två barn. Efter frukosten tar han bilen, lämnar barnen på dagis och åker vidare till sitt jobb inne i staden.
Han tar motorvägen, den är snabbast och han slipper
köerna.
Eriks syster har väntat barn och på eftermiddagen
ringer hon med en glad nyhet. Barnet föddes tidigare
på morgonen, med kejsarsnitt. Erik bestämmer sig för
att gå tidigt från jobbet och hälsar på sin syster på sjukhuset.
Efter middagen hemma passar Erik
på att ringa sin mamma, som bor på
ett äldreboende i staden. Hon mår
bra, men är lite trött.
• Kejsarsnitt – cirka 40 000 per tillfälle.
• Äldreomsorg – cirka 12 000 kr per
kommuninvånare och år.
• Pension – runt 7 000 kr i månaden
per pensionär.
KÄLLOR: SKL, SCB, ESV, Kulturrådet, IAF, Pensionsmyndigheten, Trafikverket,
Facket för skogs-, trä och grafisk bransch, Swedbank och Trafikanalys.
JOHN, 45 ÅR
John är ensamstående. Han har jobbat som mekaniker
på en verkstad i tio år, men sedan två månader är han
arbetslös. Det är trist att inte ha något jobb, men än är
det ingen panik. Efter frukost läser han tidningen och
ringer på några jobbannonser. Sedan tar han sin moped
in till staden. Huset där han bor ligger en bit ut och
vägen slingrar sig fram.
För att hålla sig igång innan han får jobb har John
börjat träna mer. Han går till badhuset och simmar en
timme. Sedan går han till biblioteket, surfar lite och
pratar med några han känner.
På eftermiddagen har han ett möte med en handläggare på Arbetsförmedlingen. Han berättar om hur
det går med jobbsökandet och får några tips på nya företag som söker efter personal.
På vägen hem åker han förbi en poliskontroll. Poliserna låter honom passera, men vinkar in dem som kör
bil och låter förarna göra alkoholtest.
VÄLFÄRDSTJÄNSTER
• Arbetslöshetsersättning – cirka 600 kr
per dag i medelpenning per arbetslös.
• Kommunala vägar och annan infrastruktur
– cirka 3 700 kr per invånare och år.
• Kommunalt badhus – cirka 65 kr per besök.
• Bibliotek – cirka 50 kr per lånad bok.
• Kommunala personalkostnader –
cirka 27 000 kr per invånare och år.
• Polis – cirka 5 kr per invånare och dag.
U PPS LA GET: EK O N O M IF A K TA
9
Entreprenörerna
Tre egenskaper är särskilt viktiga för en entreprenör. Man ska dels kunna se möjligheter i
WENNBLADS KAFÉ
omvärlden och omsätta dessa möjligheter i kreativ, uppfinningsrik och innovativ handling.
Man ska dels ha tillräcklig förståelse och kunskap för att starta och driva en verksamhet.
Och så ska man även kunna engagera andra människor för att genomföra sin idé.
Startår: 2006
Ägare:
Anna Wennblad.
Affärsidé:
Att ta innerstadskafét
till förorten och skapa
en trevlig miljö med
kreativ meny.
ANNA WENNBLAD, KAFÉENTREPRENÖR
Sedan ett år driver Anna Wennblad sitt eget kafé, Wennblads Kafé, i förorten Aspudden utanför Stockholm.
– Jag gillar att laga mat och att fika. Ofta när jag är
på ett fik börjar jag tänka på hur man skulle kunna lägga
upp maten bättre eller ändra på lokalen så det blir trevligare. Till slut tog jag steget och startade mitt eget kafé.
– När vi flyttade till Aspudden kände jag att det
behövdes ett bra fik. Det skulle vara lite som ditt eget
vardagsrum, fast på stan. Kaféer i förorten är ofta trista
och känns billiga. Jag kände att det fanns ett sug efter
ett bättre och mer genomtänkt ställe. Så en dag blev en
lokal ledig, i samma kvarter som vi bor. Det gick inte att
säga nej till att ha ett eget kafé och att ha fem minuter
till jobbet!
– Jag blir fortfarande lite förvånad när vi ska öppna
och det är kö utanför. Och allra roligast är det med alla
stammisar. De kan beställa sin favoritmacka och säga
”Jag vet att jag är lite trist som alltid väljer den, men den
är ju så god”. Då känns det verkligen att jag gjort rätt.
– För mig betyder det också mycket att få bestämma
själv. Ingen säger åt mig när jag ska städa lokalen eller vad
vi ska ha på menyn. Att vara företagare är roligt, men jag
hade nog aldrig startat något annat företag än ett kafé.
CARL PLOGBÄCK, BABYGRUPPEN
Vad fick dig att starta företag?
Mellan 2004-2005 läste jag ett magisterår i entreprenörskap på Stockholms universitet. Det var helt klart
då mina tankar kring företagande tog fart på allvar. Inte
minst då vi hade många inspirerande entreprenörer
som kom och föreläste på vårt program. I början av
2005 startade jag en enskild firma och sysslade med
konsultuppdrag. Ett år senare startade jag Babygruppen tillsammans med två kompisar.
kunskap för att starta företaget utan det handlade mest
om mod och att våga göra det man ville. Det är klart
att mina tidigare studier har kommit till användning,
men de har inte varit avgörande. Många unga tror
säkert att man måste ha hur mycket erfarenhet som helst
för att starta ett företag, men själva tanken är att man
skaffar sig den viktigaste erfarenheten efteråt och under
tiden man driver företaget. Att starta är inte svårt.
Att våga är svårare.
Hur var resan dit? Behövde du komplettera med
kunskap för att kunna starta företaget?
Resan till att jag startade mitt första företag var inte så
speciellt svår. Jag behövde egentligen ingen specifik
10
U PP S L A G E T: E K O N O M I F A K TA
Vilka egenskaper tror du är viktigast för en
framgångsrik entreprenör?
Det finns många viktiga egenskaper hos en entreprenör och olika personer besitter olika viktiga kunskaper som kan komplettera varandra. Jag till exempel
ANTAL FÖRETAGARE SOM ANDEL AV ARBETSFÖR BEFOLKNING 15-64 år
8,1
7,8
7,5
7,2
6,9
UPPGIFTER
6,6
6,3
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
PROCENT
KÄLLA: Eurostat
FÖRETAGARE (15-74 ÅR)
MÄN: 72%
KVINNOR: 28%
FÖDDA I SVERIGE: 84%
FÖDDA UTOMLANDS: 16%
ATTITYD TILL FÖRETAGANDE
HOS UNGDOMAR (18-30 ÅR)
UNGDOMARS UPPLEVDA FÖRDELAR
MED ATT VARA FÖRETAGARE (18-30 ÅR)
VILL HELST VARA FÖRETAGARE: 38%
VILL HELST VARA ANSTÄLLD: 62%
KÄLLA: SCB, 2010
har ett väldigt kreativt tankesätt, klarar mig bra i olika
sociala situationer och är uthållig, det vill säga ger inte
upp så fort jag stöter på motstånd. Vad som också är
viktigt för alla som startar eget, det är att man tror på
sin affärsidé och verkligen har viljan och förmågan att
genomföra den. En idé är nämligen helt värdelös om
man inte kan göra någonting av den.
Vad har varigt roligast/jobbigast?
Roligast har varit att ge sig in i en bransch som man
absolut inte hade någon aning eller kunskap om.
Känslan av att gå från idé till ett företag som börjar
bli lönsamt på bara ett år, är otroligt kul och inte minst
tillfredsställande. Jobbigast har varit att man haft en
sämre ekonomi än de som har ett vanligt arbete.
FÖRVERKLIGA IDÉER: 66%
SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE: 63%
TJÄNA MYCKET PENGAR: 32%
PERSONLIG UTVECKLING: 48%
HÖGRE STATUS: 21%
1. Skulle du själv vilja
starta ett företag, i så
fall vilket?
2. På vilka sätt tror
du att entreprenörer
bidrar till välfärden
i samhället?
3. Det blir vanligare
att kvinnor driver
företag, men fortfarande är det många
fler män som gör
det. Vad tror du
att det beror på?
KÄLLA: Tillväxtverket,, Entreprenörskapsbarometern 2008
Det har inneburit att man fått jobba extra en del och
leva på knappa medel. Men det är något som man
absolut får vara beredd på att göra om man vill lyckas.
Det finns oftast inga snabba genvägar till framgång.
BABYGRUPPEN
Startår: 2006
Ägare:
Carl Plogbäck (bilden),
Tobias Meschke och
Olof Lorenzon äger
90 procent.
Resten ägs av ett
investmentbolag.
Affärsidé: Erbjuder
kurser för blivande och
nyblivna föräldrar med
kvalificerade kursledare.
U PPSL A GET: EK O N O M IF A K TA
11
Företagen
I Sverige finns över 900 000 företag. De drivs av företagare som vill göra
vinst samtidigt som de bidrar till välfärden genom att erbjuda varor
och tjänster och genom att betala lön till sina medarbetare.
Att kunna köpa varor och tjänster är en viktig del av
vår välfärd. Skillnaden mellan rika och fattiga länder
handlar bland annat om medborgarnas möjlighet att
kunna konsumera varor och ta del av ett större utbud
av tjänster.
Varje dag använder vi oss av en mängd varor och
tjänster som gör livet enklare och tryggare. De allra
flesta av dessa har producerats av företag. Vi vaknar i
en säng som vi köpt från ett företag. Kläderna vi sätter
på oss har vi köpt av ett företag, de har tillverkats av
ett annat och ett tredje har fraktat dem till vår stad. Vi
ringer i en telefon som ett företag har tillverkat, ett annat
har sålt till oss och ett tredje ansvarar för att de ska gå
att ringa i. Hur många företag har du nytta av under en
vanlig dag, tror du?
VINST OCH VÄLFÄRD
Företagen är så vanliga i samhället att vi ofta inte ens
tänker på dem. De bidrar till vår välfärd genom att
sälja varor och tjänster som vi har nytta av. Ju bättre
företagen är på att producera varor och tjänster som vi
uppskattar och vill betala för, desto mer kan de bidra
till vår välfärd.
Vissa företag säljer sina varor och tjänster direkt till oss
som konsumenter, till exempel klädbutiker och frisörer.
Men det finns också många företag som säljer till andra
företag, till exempel budfirmor, IT-konsulter och grossister.
Ytterst är syftet med alla företag att gå med vinst.
Man kan driva företag av många olika skäl (till exempel
för att det är roligt), men för att företaget ska kunna
överleva långsiktigt så måste det gå med vinst. Företag
som inte går med vinst går med förlust och tvingas förr
eller senare lägga ner sin verksamhet. Framgångsrika företag fokuserar därför på att över tid försöka öka sin vinst.
12
U PP S L AG E T: E K O N O M I F A K TA
Men för att öka vinsten måste företaget hela tiden bli
bättre på att erbjuda nytta för sina kunder. Och eftersom kunderna kan välja att köpa från ett annat företag när som helst, så måste varje företag hela tiden bli
bättre, för att kunna skapa vinst.
Företagen konkurrerar med varandra om att erbjuda
kunderna allt mer välfärd – bättre varor och tjänster.
Det är vi konsumenter som avgör om en vara eller en
tjänst, som företaget erbjuder, verkligen bidrar till vår
välfärd eller inte. De produkter som konsumenterna
inte vill ha, kommer heller inte att bli köpta. Företag
som erbjuder produkter som inte är efterfrågade kommer med tiden att börja gå med förlust och till slut försvinna.
SKATT
Företag bidrar också till välfärden genom att betala en
rad olika skatter. En stor del av skatterna används för
att finansiera den offentliga sektorns verksamhet.
Alla företag betalar bolagsskatt (en skatt på företagets vinst) och alla företag med anställda betalar
sociala avgifter (en skatt på de pengar företaget betalar
i lön). Många företag betalar dessutom ett flertal
särskilda skatter; till exempel reklamskatt, bränsleskatt
och energiskatt.
Det är inte bara de privata företagen som betalar
skatt. Arbetsgivarna i den offentliga sektorn betalar
också stora summor i skatt, till exempel arbetsgivaravgifter för alla dem som jobbar i skolan, inom polisen
och kommunerna. Men de pengar som den offentliga
sektorn betalar i skatt, kommer i sin tur från andra
skatter. Företagen däremot bidrar med nya pengar, som
kommer från det kunderna betalar.
Har du funderat över
hur många företag som
är involverade från det att
mobiltelefonen du köpt
tillverkats tills att du håller
den i din hand?
FÖRETAGEN FÖRÄNDRAS
De allra flesta företag i Sverige är små. Allra vanligast
är faktiskt enmansföretag, det vill säga företag som inte
har några anställda alls. Det är bara 0,1 procent av företagen som har fler än 250 anställda. Men de stora företagen anställer å andra sidan många. Var tredje svensk
arbetar i ett företag med över 200 anställda. Vilka branscher företagen finns i förändras hela tiden. Nya företag
kommer och gamla försvinner. I början av 1900-talet var
den vanligaste typen av företag jordbruk. Under många
år var Sverige präglat av ett fåtal stora exportföretag.
Ericsson, Astra Zeneca, SSAB och Electrolux är exempel på stora exporterande företag.
Procent
Industrin – företag som tillverkar varor – är fortfarande
en stor och viktig del av den svenska ekonomin. Men
industrin sysselsätter inte längre lika många människor
som tidigare. Istället har tjänsteföretagen tagit över en
stor del av arbetskraften. Exempel på tjänsteföretag
är fastighetsmäklarbyråer, arkitektkontor, städfirmor,
hotell och resebyråer.
FÖRETAGENS STORLEK
STRUKTURFÖRÄNDRINGAR I SYSSELSÄTTNINGEN
Procentuell andel av total sysselsättning
60
50
UPPGIFTER
1. Ta reda på mer om
ett företag, gärna
ett på din ort.
Vad gör företaget?
Hur länge har det
funnits?
Vilka typer av kunder
har företaget?
Vilka gynnas av dess
verksamhet och på
vilket sätt?
40
2. Varför tror du det
finns så många enmansföretag i Sverige?
30
20
ENMANSFÖRETAG: 74%
1-9 ANSTÄLLDA: 22,2%
10-49 ANSTÄLLDA: 3,2%
50-249 ANSTÄLLDA: 0,5%
> 250 ANSTÄLLDA: 0,1%
10
0
1965
1975
1985
JORD, SKOG, FISKE
INDUSTRI
1995
TJÄNSTER
2005
2010
OFFENTLIG SEKTOR
3. På vilket sätt tror
du att medarbetarna
i ett företag tjänar
på att företaget går
med vinst?
Från och med 2009 är det gruppen 15-74 år som avses medan det för åren innan är 16-64 år som ingår.
Dessutom har man gjort om indelningen mellan sektorerna. Från 2009 används SNI indelning 2007 istället för SNI
2002 som används för åren innan. Detta gör att siffrorna inte är helt jämförbara före 2009 och från 2009 och framåt.
KÄLLA: SCB samt egna beräkningar
KÄLLA: SCB, 2010
U PPSL A GET: EK O N O M IF A K TA
13
Offentlig sektor
I genomsnitt betalar varje svensk 6,8 miljoner kronor i skatt under sitt liv. Mycket,
men inte allt, går till att producera välfärdstjänster som alla svenskar får del av.
VAD GÅR
SKATTERNA TILL?
Skolor
Universitet
Förskolor
Sjukvård
Äldrevård
Pensioner
Museer
Bibliotek
Alla kommuner
Alla myndigheter
Missbrukarvård
Brandkår
Polis
Räddningstjänst
Försvaret
Domstolar
Vägar
Lokaltrafik
Socialbidrag
Bostadsbidrag
A-kassa
Sjukersättning
Studiebidrag
Partistöd
Presstöd
och mycket annat.
14
U P P S L A G E T: E K O N O M I F A KTA
När företag och enskilda personer betalar skatt så går
pengarna till staten, kommunerna och till landstingen.
Skatterna används till en mängd olika saker. I listan
här bredvid kan du se exempel på olika typer av välfärd
som skatterna går till.
Gränserna för vilken typ av välfärd som produceras
av staten, kommunerna respektive landstingen kan
ibland vara lite otydliga. Men i princip har staten
ansvar för det som är övergripande för hela landet. Där
ingår till exempel det allmänna pensionssystemet, alla
myndigheter, universiteten och försvaret.
Kommunerna har huvudansvar för det som betalas
med skatter i respektive kommun, till exempel äldrevården, förskolan, skolan och vissa vägar. Landstingen har
ansvar för merparten av sjukvården och för lokaltrafiken.
DEN OFFENTLIGA SEKTORN
Sveriges ekonomi kan delas in i två sektorer; den
offentliga och den privata. Den offentliga sektorn är
den verksamhet som till allra största del bekostas av
skatter. Företagen och deras verksamhet kallas för ”den
privata sektorn”.
Till viss del är den offentliga och den privata sektorn
lika varandra. Företagen producerar tjänster som människor efterfrågar och har nytta av och det gör den offentliga sektorn också. Båda är alltså producenter av välfärd.
Precis som företagen är staten, kommunerna och landstingen också arbetsgivare. År 2009 var 32 procent av
svenskarna anställda inom den offentliga sektorn. Både den
privata och den offentliga sektorn bidrar därför också till välfärden genom att ge de anställda jobb och betala dem lön.
SKILLNADER
Det finns dock också viktiga skillnader. Den viktigaste
är att den offentliga sektorn i huvudsak inte skapar sina
egna inkomster.
Företag betalar hela tiden sina kostnader genom att
kunderna betalar när de handlar. Om människor till exempel väljer att köpa mer spik eller tandkräm så betyder
det att de företagen får in mer pengar, vilket gör att de
kan öka sin produktion. Skolan och vården är dock beroende av skatter för att kunna bedriva sin verksamhet.
Skatter är i stort sett det enda sättet de får in pengar på.
För att den offentliga sektorn ska kunna erbjuda
avgiftsfria skolor och avgiftsfri vård samt annan välfärd
så är det viktigt att företagen går bra. Utan konkurrenskraftiga och lönsamma företag, som gör vinst och betalar
löner, är det omöjligt att få in de skatter som behövs för
den offentliga sektorn. Företagen påverkas dock inte på
samma sätt av den offentliga sektorns ekonomi.
ANDEL AV EN SKATTEKRONA, 2009
1 öre
14 öre
41 öre
1- ALLMÄN OFFENTLIG FÖRVALTNING: 14 öre
2. FÖRSVAR: 3 öre
3. SAMHÄLLSSKYDD OCH RÄTTSSKIPNING: 3 öre
4. NÄRINGSLIVSFRÅGOR: 9 öre
5. MILJÖSKYDD: 1 öre
6. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD: 13 öre
7. FRITIDSVERKSAMHET, KULTUR OCH RELIGION: 2 öre
8. UTBILDNING: 13 öre
9. SOCIALT SKYDD: 41 öre
10. BOSTADSFÖRSÖRJNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING: 1 öre
3 öre
3 öre
9 öre
1 öre
Offentliga sektorns utgifter
I diagrammet brevid ser du vad
skattebetalarnas pengar går till.
Den största andelen av en
skattekrona går till socialt skydd.
13 öre
13 öre
2 öre
KÄLLA: COFOG, SCB
SKATTETRYCKET
Totala skatteintäkter som andel av BNP, 2009
UPPGIFTER
Danmark
1. Vad tycker du är det
viktigaste för staten
och kommunerna
att lägga skattepengar på?
Finns det något
som du tycker att
skatterna inte
borde gå till?
Sverige**
Italien
Belgien
Finland
Österrike
Frankrike
Norge
EU-15*
Nederländerna*
Luxemburg
Tyskland
Portugal*
OECD-genomsnitt*
Tjeckien
Storbritannien
Polen*
Island
Spanien
Grekland
Irland
Turkiet
0
KÄLLA: OECD Revenue Statistics 2010
20
40
60
Procent
2. Kan du komma
på flera skillnader
mellan de tjänster,
som företag producerar, och de som
produceras av den
offentliga sektorn?
*Avser 2008 års siffror. **OECD redovisar 46,4 procent, men till följd av revidering av nationalräkenskaperna redovisas SCBs siffror.
I början av 1900-talet hade Sverige ett lågt skattetryck
i internationell jämförelse. Sedan dess har Sverige
och även andra länder valt att låta staten ta ett större
ansvar för att förse människor med välfärdstjänster.
Det har inneburit att skatternas del av ekonomin har
vuxit. Sedan 1970-talet är Sverige ett av de länder
som tar ut mest skatt i världen, som andel av den totala
ekonomin.
DISKUSSIONSFRÅGOR:
• Vilka för- och nackdelar kan du se med ett högt skattetryck?
• Tror du att skatten måste vara hög för att invånarna ska få tillgång
till välfärd? Hur skulle välfärden kunna se ut i ett land med låg skatt?
• Tror du att ett land kan ha hög skatt, men att invånarna ändå inte
får särskilt mycket välfärd? Vad kan det bero på i så fall? Om du vill
räkna ut din egen skatt kan du göra det på www.ekonomifakta.se
U PPSLA GET: EK O N O M IF A K TA
15
Hur globaliserad är du?
Vår svenska ekonomi har länge varit sammanvävd med andra länders ekonomier.
De senaste 30 åren har vi blivit mer globaliserade än någonsin.
UPPGIFTER
1. Skapa en bild av
hur internationell
din klass är.
Hur många länder
har ni varit i
sammanlagt?
Hur många nationaliteter finns i
klassen?
Hur många språk
talar ni?
Hur många av föräldrarna i klassen
arbetar på internationella företag?
2. Tror du att
du kommer att
arbeta utomlands
i framtiden?
Vilka andra möjligheter tror du skapas
för dig i takt med att
globaliseringen ökar?
16
U P P S L A G E T: E K O N O M I F A KTA
Det räcker att vi tittar på ett vanligt frukostbord. För
många av oss kommer juicen från Israel, skinkan på
smörgåsen från Danmark, russinen i müslin från USA,
kaviaren från Norge, osten från Holland, tallrikarna
och besticken från Kina, bordsduken från Polen och
själva bordet från träd som fällts i Ryssland.
Om du rest i andra länder har du säkert lagt märke till
hur många svenska företag du ser. Volvo, IKEA, Absolut
Vodka och Securitas är varumärken man knappt kan
missa utomlands. Totalt finns det ungefär 10 000 svenska
internationella företag, dvs ett företag som ingår i en svenskägd koncern med minst ett dotterbolag utomlands.
Sverige är ett litet land och har genom historien
länge handlat med andra länder. Vi har både importerat
(köpt från andra länder) och exporterat (sålt till andra
länder). Svenska företag har funnits i andra länder med
egna kontor och fabriker i över 100 år.
GLOBALISERINGEN HAR ÖKAT
De senaste 30 åren har flera saker hänt som gjort att
det ekonomiska utbytet mellan länder i världen ökat
snabbt. Detta kallas ofta för ökad globalisering. Dels
har internet, flyg, telefoni och annan teknik för kommunikation och transporter möjliggjort mycket tätare
och snabbare kontakter mellan människor i olika delar
av världen. Dels har länder valt att minska tullar och
andra regler som har begränsat handeln.
Handeln mellan länder i världen har ökat dramatiskt. Länder, som Sverige, både importerar och exporterar mer. Men kanske ännu viktigare är att stora länder
som Kina, Indien och Ryssland – vars handel tidigare
varit liten – nu är en del av världsekonomin. Kineser
kan i allt högre grad köpa våra produkter, och mycket
som finns i Sverige kommer från Kina.
Globaliseringen har inneburit att företag ofta har
hela världen som sin spelplan. Tidigare fanns ofta alla
delar av ett företag i Sverige. I dag kan huvudkontoret
ligga i Sverige, men produkterna tillverkas i Polen,
forskning och utveckling sker i USA, konsumenterna
finns kanske framför allt i Asien och företaget kan ägas
till hälften av till exempel norrmän och islänningar.
Sedan 1998 har svenska företag fler anställda i utlandet än i Sverige. I Sverige ägs företag i allt högre grad
av utlänningar och svenskar äger företag i utlandet. När
människor i Sverige sparar till sin pension sker det allt
oftare i aktier, både i svenska och i utländska företag.
FLER MÖJLIGHETER
Kretsloppet i den svenska ekonomin innefattar i
dag alltså allt fler företag och konsumenter i andra
länder. Det är något som innebär stora möjligheter.
Både svenska företag och konsumenter har mycket
större möjligheter att göra lönsamma affärer eftersom
vi kan handla med människor i hela världen, istället för
bara med varandra.
Ökad handel i världen har också lett till att vi specialiserar oss på den typen av produktion som vi är riktigt
bra på. Titta på bilden på bilen här bredvid. Tidigare
tillverkades många delar av en Volvo i Sverige. I dag är
varje del gjord av ett företag som har specialiserat sig på
just den delen och som därför kan tillverka den bäst.
Genom specialisering och ökad handel kan företagen
tillföra mer nytta till konsumenterna. Bilen som helhet
kan bli både billigare och bättre.
Globaliseringen innebär att svenska företag kan
sälja till många fler konsumenter, i många fler länder.
När försäljningen ökar kan det skapas jobb i svenska
företag. Ytterligare jobb skapas när utländska företag
etablerar sig i vårt land. Konsumenter i Sverige får möjlighet att köpa de allt fler och allt billigare varorna, som
den ökade importen för med sig.
DEN ”SVENSKA” BILEN
Hela världen tillverkar Volvo
Nackskydd och
stolvärme, Kongsberg, Norge
Högtalare, Harman/
Becker, Tyskland
Att Volvo Personvagnar är ett
globalt företag märker man inte
Hajfensantenn,
minst när man specialstuderar
Delphi, USA/
bilens olika delar och varifrån de
Japan/Brasilien
kommer innan de sätts samman
i Torslanda eller Gent.
Glas, Securit, Frankrike
90 procent av
Antisladdsystem,
karossen förmonterad,
Continental Teves,
Tower, USA
Tyskland
Bakljus och bromsljus, Seima,
Bränlse- och
Frankrike
bromsrör, TI
Navigeringskontroll,
Mitsubishi, Japan
Instrumentbräda,
Faurecia,
Frankrike
Bildskärm,
Yazaki,
Japan
Turboladdare,
Garett,
England/USA
Förstärkare,
Alpine, Japan
Krockkuddar/
säkerhetsbälten, Autoliv,
Sverige
Automotive,
England/USA
Stöt och vibrationsdämpare, Vibraucustic,
Tyskland
Låskabel,
Klüster,
Slovakien
Stabilisatorer,
Allevard Rejna,
Frankrike/
Argentina
Dieselturbo,
Sanden,
Japan
Automatlåda,
Aisim AW,
Japan
Topplockspackningar,
Elringklinger,
Tyskland
Fyrhjulsdrift,
Haldex, Sverige
Hjul, Borbet,
Tyskland
Motors
styrsytem,
Borgwarner,
USA
Kylare, Behr,
Tyskland
Kofångare,
Plastal,
Sverige/
Holland
Dörrisolering,
Plastic
Omnium,
USA
Bränsletank, Kutex
Textron, Tyskland
Dörrar,
Brose,
Tyskland
Lås, Hülsbeck
& Fürst,
Tyskland
Backspeglar,
Schefenacker,
Tyskland
Säten, Johnson
Controls, USA
Pedalkontroll,
Methode
Electonics, USA
Luft- och
ventilation,
Mark IV,
Sverige/USA/
Italien
Avgassystem, Faurecia/
Tenneco, Sverige
Drivknutar,
Styrsystem för
GKN/Visteon,
bensinmotor,
Belysning, AutoUSA
Bosch,
Luftkonditionering,
motive Lightning,
Tyskland
Valeo, Frankrike
USA/Kanada
Grafik: kjell-design.com
VI PÅVERKAR VARANDRA
Att vara en del av ett internationellt kretslopp innebär
också att vi påverkas av vad som händer i andra länder.
Om arbetslösheten minskar i USA så tas det genast
upp i svenska nyheter. Det kan verka konstigt – vi bor ju
i Sverige. Men Sverige både importerar och exporterar
mycket till USA. Om fler amerikaner får jobb, så kommer de antagligen att börja handla mer och importera
mer av våra varor. De kommer även att importera från
andra länder som Tyskland, Kanada och Japan. Det
betyder att ekonomin kommer att bli bättre i de länderna och vi i Sverige kan exportera mer även till dem.
För ett litet land som Sverige, med många exporterande företag, skapar globaliseringen möjligheter till
en högre välfärd. Vi är beroende av att kunna exportera
våra varor och när möjligheterna till handel ökar, så blir
det lättare för de svenska företagen att sälja sina varor
även i andra länder.
Källa: Automotive News
Den ”svenska” bilen Volvo
Personvagnar ägs numera
av kinesiska Geely. I en bil
som monteras till exempel
i Göteborg ingår delar från
många olika länder.
VÄRLDSHANDELNS UTVECKLING
Världshandeln, andel av världs-BNP
35
30
25
20
15
10
1970
1980
1990
2000
2010
PROCENT
KÄLLA: WTO och IMF
SVERIGES VARUEXPORTMARKNADER 2010
Procent av totalt varuexportsvärde, löpande priser.
EU-27: 57,3%
ÖVRIGA EUROPA: 14,7%
USA: 7,3%
ASIEN: 12%
ÖVRIGA OMRÅDEN: 8,7%
KÄLLA: SCB
U PPSL A GET: EK O N O M IF A K TA
17
Vad händer när...
Alla delar i det ekonomiska kretsloppet hänger ihop. Om en del förändras så
påverkas övriga delar också och ytterst påverkas vår välfärd. Låt oss sammanfatta
vad som händer när olika delar av ekonomin förändras.
…ARBETSLÖSHETEN STIGER?
Om fler människor blir arbetslösa så händer flera
saker i det ekonomiska kretsloppet. Till exempel får
den som förlorat sitt jobb arbetslöshetsersättning
istället för lön. Ersättningen är lägre än lönen, vilket
gör att den som är arbetslös får mindre pengar och
minskar sina köp av varor och tjänster. Det leder till
att efterfrågan på företagens varor och tjänster
minskar och därmed minskar företagens
försäljning och lönsamhet. I värsta fall,
om det är en stor ökning av antalet arbetslösa, kan det innebära att vissa företag
också måste säga upp personal.
När lönen byts ut mot ersättning från staten innebär
detta också att staten
och kommunerna får in
mindre i skatt, eftersom
Om en del i det
ekonomiska kretsloppet
påverkas – påverkas de
andra delarna också.
På gott och ont.
löneskatt är en viktig del. Samtidigt ökar statens kostnader eftersom staten, som sagt, betalar arbetslöshetsersättning till de som inte har något jobb. För att klara av
den försämrade ekonomin totalt måste man antingen
skära ner på den offentliga välfärden (alltså minska utgifterna) eller höja skatterna (alltså öka inkomsterna).
Om arbetslösheten minskar påverkas hela ekonomin istället positivt. Fler får lön och börjar handla
mer, vilket gör att företagen får fler kunder och kanske
anställer fler. Skatteintäkterna ökar när fler får lön och
utgifterna för arbetslöshetsersättningen minskar. Staten
får bättre ekonomi och kan antingen sänka skatterna
eller öka utgifterna för skattefinansierad välfärd.
…SJUKSKRIVNINGARNA ÖKAR?
Om fler blir sjukskrivna händer ungefär samma sak som
när fler blir arbetslösa i det ekonomiska kretsloppet.
De sjuka får sjukpenning från staten istället för lön och
SÅ SKAPAS DIN VÄLFÄRD
ger valuta till
import
varor
och tjänster
som producerar
Din välfärd
välfärds- och
trygghetstjänster
varor och
tjänster
exporterar
Företag
producerar
och säljer
skapar jobb
skatter
ger vinst
investerar
privata pengar
18
U PP S L AG E T: E K O N OM I F A K TA
affärsidé
Entreprenören
finansierar
Offentlig
sektor
ger jobb
Du är med!
denna är lägre än lönen. Därmed får de sjukskrivna mindre pengar att röra sig med och inbetalningarna av skatt
minskar. Staten får högre utgifter då den måste betala
sjukpenningen och kanske också högre vårdkostnader.
…NYFÖRETAGANDET ÖKAR?
Om fler människor väljer att starta företag är det sannolikt att åtminstone vissa av företagen blir framgångsrika. Om antalet lönsamma företag ökar så stärks ekonomin. Konsumenternas välfärd ökar genom att de får
tillgång till nya varor och tjänster. När de nya företagen
anställer människor så minskar arbetslösheten (se bredvid).
När antalet lönsamma företag ökar så ökar också
statens skatteinkomster, då företagen betalar skatt på
vinst, löner och försäljning.
En minskning av antalet lönsamma företag får motsatt effekt. Det leder till att skatteinkomsterna minskar,
fler blir arbetslösa och får mindre pengar att konsumera
för. När dessa människor konsumerar mindre påverkas
andra företag, genom att deras försäljning av varor och
tjänster minskar.
…EFTERFRÅGAN FRÅN
ANDRA LÄNDER MINSKAR?
Om ekonomin försvagas i något av de länder som svenska
företag exporterar till, så påverkar det även den svenska
ekonomin. Om det till exempel blir lågkonjunktur i ett
viktigt exportland som Tyskland, så minskar de svenska
företagens försäljning till Tyskland.
De företag som exporterar till Tyskland får sämre
lönsamhet och måste kanske säga upp personal för att
klara sig. Som beskrivits ovan så betyder det att fler
svenskar får mindre pengar att röra sig med, att staten
får in mindre pengar i skatt och att statens utgifter för
arbetslöshetsersättning ökar.
Ökad efterfrågan från andra länder får motsatt
effekt. De svenska företagen kan då exportera mer och
anställa fler. När de nya medarbetarna handlar för sin
lön ökar efterfrågan på varor och tjänster i både Sverige
och andra länder. Samtidigt ökar statens inkomster från
skatt och utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar.
Varje dag deltar vi alla i det ekonomiska kretsloppet. Vi
är alla konsumenter och de flesta vuxna jobbar inom
den privata – eller offentliga sektorn. Hur ekonomin i
Sverige utvecklas påverkas av alla stora och små beslut
som vi tar.
Varje gång vi väljer att köpa något, så påverkar vårt
beslut många andra personer i ekonomin även om det
bara är ett tuggummi eller en penna. Ditt köp påverkar
affärens intäkter och därmed dess vinst och möjlighet
att betala sina anställdas löner. I förlängningen påverkar
du även lönsamheten för alla företag, som medverkat
till att utveckla, frakta och marknadsföra varan.
På samma sätt påverkar du när du konsumerar
offentlig välfärd, som sjukvård. Om du bryter benet och
går till doktorn, så betalar du kanske 290 kronor i
patientavgift, men kostnaden för skattebetalarna är
drygt 50 000 kronor. Vården måste samla in dessa
pengar någonstans ifrån, och om många blir sjuka så
måste staten och kommunerna försöka effektivisera
vården eller öka statens intäkter.
Detta är bara några exempel. Allt som händer i det
ekonomiska kretsloppet hänger samman och sprider sig
som ringar på vattnet. Allt du gör påverkar andra och
allt andra gör påverkar dig.
VILL DU TESTA DINA
KUNSKAPER I EKONOMI?
Gör kunskapstestet på
www.ekonomifakta.se
U PPSL AGET: EK O N O M IF A K TA
19
LEIF.SE
Vad betyder det att den svenska ekonomin ”går bra”? Hur skapas välfärd och hur
hänger ekonomin ihop? Vilken betydelse har företagen och den offentliga sektorn?
Måste företagen gå med vinst och vad händer om arbetslösheten ökar? Det är några
frågor som berörs i denna introduktion till den svenska samhällsekonomin.
Skriften fokuserar på företagens och den offentliga sektorns roll i det ekonomiska
kretsloppet och i skapandet av vår välfärd. I skriften förklaras vad den offentliga
välfärden kostar och hur den finansieras. Skriften tar även upp Sveriges roll i den
globala ekonomin och hur välfärden påverkas av ökad globalisering.
Kapitlen i skriften är försedda med uppgifter för diskussion och fördjupning.
Skriften lämpar sig för elevarbeten både enskilt och i grupp.
Frihandel
Skydd för uppfinning och
utveckling – immaterialrätt
Miljö
Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget
på www.svensktnaringsliv.se/skola
Ekonomifakta, Storgatan 19, 114 82 Stockholm, Telefon: 020-52 50 50
Tillväxt
Vinst
