Barn och Familj
2011-02-02
Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass
höstterminen 2010
Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 3639. Testen innehåller elva delmoment inom språkområdet och åtta delar inom matematik. De
genomförs av en pedagog i förskolklassen ett barn i taget. I vissa delmoment finns konkret
material eller bilder som stöd för barnet i genomförandet.
SPRÅK
De delar som testas inom språk är uttal, aktivt ordförråd, grammatik, förmåga att berätta
sammanhängande, koncentrationsförmåga, förståelse av instruktion, pennfattning samt skriva
förnamn, repetition av krokord, ordmobilisering, repetition av meningar och
fonemidentifiering.
Resultat på språktest, totalt 347 elever inom kommunen.
Antal elever med rätt svar
Delprov
Uttal
269
Aktivt ordförråd
303
Grammatik
282
Förmåga att berätta sammanhängande 297
Koncentrationsförmåga
294
Förståelse för instruktioner
290
Pennfattning + skriva namn
314
Repetition av krokord
228
Ordmobilisering
219
Repetition av meningar
175
Fonemidentifiering
219
Kommunens sammanlagda resultat visar pojkar och flickor samt elever med svenska som
modersmål och med annat modersmål som en grupp. Årets resultat på den totala andelen rätt
svar i procent blev 75.2 vilket ligger i nivå med fjorårets resultat som var 75.5 procent. De
delprov som en stor del av eleverna inte har klarat är framförallt ordmobilisering, repetition av
meningar och fonemidentifiering men även repetition av krokord får lågt resultat.
1
Andelen rätt svar på samtliga uppgifter inom respektive grupp.
Antal rätt svar i procent
Totalt
75.2
Flickor totalt
80.2
Flickor med svenska som modersmål 86.2
Flickor med annat modersmål
65.1
Pojkar totalt
70.8
Pojkar med svenska som modersmål 75.8
Pojkar med annat modersmål
56.7
Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är stor. Flickorna har en rätt lösningsfrekvens
på 80.2 % medan pojkarna s är 70.8%. Gruppen flickor som är svenskspråkiga visar högre
resultat, 86.2%, än flickor som har ett annat modersmål, 70.8%. Pojkgruppen följer samma
mönster, men värt att påpeka är att pojkar med annat modersmål än svenska visar rätt
lösningsfrekvens med endast 56.7% medan svenskspråkiga pojkar 75.1%. Det är tydligt att
elever med annat modersmål än svenska visar på sämre resultat än de som har svenska som
modersmål. Det slår igen på de skolor som har en stor andel elever med annat modersmål än
svenska, t ex för Östra skolan som har 14 elever med annat modersmål av totalt 21 elever i
förskoleklassen.
Analys
Här följer en sammanfattning av innehållet från skolornas analys utifrån resultaten på
språkdelen av KAIF.
Både repetition av mening och krokord ställer krav på att eleven har ett välfungerande
arbetsminne. Arbetsminnets funktion har en stor betydelse i det framtida skolarbetet för
eleven då det gäller förmågan till läsförståelse, att skriva texter, genoföra räkneoperationer
samt att hålla information i minnet för att sedan kunna lagras i långtidsminnet.
Ordmobilisering innebär att eleven ska få fram ett visst antal ord inom en välkänd kategori
inom en viss tid. Det är vanligt att elever klarar ett antal men fastnar efter en stund.
Fonemidentifiering innebär att barnen ska kunna urskilja enskilda ljud i ett ord. Detta är en
viktig faktor för läs- och skrivutveckling och de elever som är sena med att utveckla denna
förmåga har en ökad risk för att vara i svårigheter inom läs- och skrivutveckling. Dock är det
för tidigt att under första halvan av förskoleklassen avgöra om en elev är i riskzonen då
förskolans verksamhet inte arbetar aktivt med att utveckla denna förmåga. Fonemidentifiering
är däremot en viktig del av den språkliga medvetenheten som eleverna ska utveckla under sin
tid i förskoleklassen.
Deltesten inom språk utförs utan konkret eller visuellt stöd. Många elever har i denna ålder
svårt för att genomför flera av momenten utan sådant stöd då det krävs ett mer abstrakt
tänkande än vad de har hunnit utveckla i denna ålder. Dock blir det synligt för pedagogerna
vilka elever som är i behov av sådant stöd i andra samanhang. Elever med
koncentrationssvårigheter och flerspråkiga elever är ofta hjälpta av konkret och visuellt stöd.
De delar som är viktigt att eleverna har väl utvecklade då de lämnar förskolans verksamhet
och börjar i förskolklassen är ordförråd, uttal och att den grammatiska förmågan är på plats.
Inom dessa delar är resultaten relativt höga.
2
I en analys uttrycks att barnen visar bättre resultat detta år än vad det har gjort tidigare då det
gäller ordmobilisering. Detta är positivt i det avseendet att förskolan har tagit del av Kaifen
och att de arbetat för att utveckla eleverna så att resultaten förbättras. Men, om fallet är så att
pedagogerna inom förskolan tränat barnens förmåga till ordmobilisering som en isolerad
färdighet och inte arbetat med att utveckla elevernas hela språkliga förmåga då det gäller
utveckling av ordförråd, är detta ett varningstecken då testen får en funktion att utse vilka
delfärdigheter som ska tränas för att resultatet på testet ska bli högt.
Elever med annat modersmål än svenska har inte samma förutsättningar som elever med
svenska som modersmål då det gäller att visa sina språkfärdigheter inom svenska språket. Av
naturliga själ blir resultaten för denna grupp lägre i förhållande till den svenskspråkiga
gruppen då språkutvecklingen hos elever med annat modersmål inte är i nivå med
svensktalandes i samma ålder. En del är nyanlända medan andra har bott i Sverige en längre
tid men talar sitt modersmål i hemmet. De exponeras inte av det svenska språket under
förskoleålder i särskilt hög utsträckning då de inte går i förskola i samma omfattning som barn
från svensktalande familjer.
Åtgärder
Utifrån de analyser som gjorts är det önskvärt att pedagogerna uttrycker vilka åtgärder de bör
vidta för att utveckla elevernas språkliga förmåga och hur uppföljning av arbetet ska ske.
Åtgärderna presenteras dels vad verksamheten i förskolklassen ska inriktas mot såsom att
dagligen låta eleverna berätta någonting för övriga i samlingen, att ge utrymmer för samtal
elever emellan och mellan pedagog och elever, daglig högläsningsstund, träna på att lyssna
mm för att utveckla elevernas hela språkförståelse. Likaså återkommer rim och ramsor samt
arbete med språklig medvetenhet, där fonemidentifiering är en del. Dessutom nämns
skrivdans, att skriva sig till läsning och att använda konkret material och visuellt stöd för de
elever som är i behov av det. En åtgärd från en skola är att det ska ske ett samarbete med
modersmålsläraren.
Någon skola skriver att några elever ska få specialundervisning för att utveckla
uttalsförmågan och någon skola har en specialpedagog inne i förskolklassens verksamhet för
att kunna ge förebyggande insatser för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Någon elev
rekommenderas logopedkontakt medan åtgärdsprogram upprättas för någon elev. En skola
anser att eleverna kommer att utvecklas väl i deras språkutvecklande miljö.
En skola deltar i ett utvecklingsprojekt kring flerspråkiga elever med språkstörning och tror
att pedagogerna på sikt kommer att utveckla en kompetens så att de bättre kan möta elevernas
behov av stöd och insatser.
3
MATEMATIK
I matematik testas säkerhet i ramsräkning, antalsuppfattning, geometrisk kunskap, förmåga att
se mönster samt förståelse för ordningsord och lägesbegrepp.
Resultat på matematiktest,
totalt 347elever i kommunen.
Deluppgift
Ramsräkna till 20
Räkna baklänges från 5
Uppfatta ett antal utan att räkna
Uppfatta ett antal utan att räkna
Räkneordens ordning
Antalsprincipen
Cirkel
Kvadrat
Triangel
Rektangel
Form
Färg
Förlänga mönster
Först
Sist
I mitten
Före
Efter
Näst sist
Flest
Läge i rummet
Läge i rummet
285
299
335
309
340
332
326
221
293
235
326
337
265
342
338
316
304
295
266
315
320
303
Den totala andelen rätt svar rätt svar är 87.8%. Resultaten under 2010 visade på en liten
förbättring sedan 2009, 87.7% jämfört med 86.6%. De delprov som eleverna har haft svårast
för är att namnge geometriska figurer samt ordningsord, framförallt näst sist. En hel del har
också visat att det varit svårt att ramsräkna till 20. De delar som eleverna i förskolklassen
klarat bra är räkneordens ordning, färger och begreppet först.
Andelen rätt svar på samtliga uppgifter inom respektive grupp.
Antal rätt svar i procent
Totalt
87.8
Totalt elever med svenska som modersmål 90.3
Totalt elever med annat modersmål
82.7
Flickor totalt
88.1
Flickor med svensk som modersmål
91.1
Flickor med annat modersmål
78.5
Pojkar totalt
87.6
Pojkar med svenska som modersmål
89.6
Pojkar med annat modersmål
78.0
4
Även inom matematiken är det en skillnad i resultaten mellan elever som har svenska som
modersmål och elevgruppen som har annat modersmål. Resultaten mellan pojkar och flickor
visar ingen större skillnad mellan könen.
Analys
Flertalet skolor lyfter i analysen fram hur elevers språkliga förmåga påverkar resultaten i
matematikdelen. Det gäller framförallt elever med annat modersmål än svenska men även
elever som inte har ett åldersadekvat språk. Dessa elever har t ex svårare med att förstå
instruktionen för det moment som testen avser. På någon skola ser pedagogerna att pojkarna
har lägre resultat än flickorna, vilket avspeglar resultaten i språk.
Att benämna geometriska figurer får ett lågt resultat liksom att förlänga mönster. Flera skolor
påtalar att de under året som eleverna går i förskolklass tänker arbeta med att utveckla
elevernas förmåga se likheter skillnader i former och mönster och att det är ett område som de
inte arbetat aktivt med under de första månaderna i förskolklassen.
Åtgärder
Åtgärderna som skolorna presenterar för att förbättra elevernas matematikkunskaper är av
varierande slag. Det finns konkreta åtgärder som riktar sig direkt till eleven såsom att träna
färdigheter inom matematik, praktisk matematik, sorteringsövningar, geometri, tärningsspel,
träna på att räkna i olika sammanhang och att använda matematiska begrepp i vardagliga
sammanhang. Någon skola avser koppla in specialpedagog till eleven medan en annan skola
lyfter fram att eleverna ska få del av en kreativ och laborativ miljö och att gruppen är en
viktig del i lärandet. En skola avser att engagera föräldrarna i elevernas matematikutveckling.
Pedagogerna på en skola har riktat kompetensutveckling mot matematikundervisning och
kommer att börja använda kartläggningsverktyget Diamant. Några skolor kommer att göra en
uppföljning på de deltest som eleverna har visat lågt resultat på för att följa upp elevens
utveckling inom området.
Sammanfattande analys och kommentar
Då eleverna nyligen börjat i förskolklassen har de precis lämnat förskolan bakom sig. Det är
resultatet av förskolans arbete som visar sig i testresultaten. Elevsammansättningen består av
barn från flera olika förskolor eller förskoleavdelningar vilket inte gör det möjligt för
pedagogerna i förskoleklassen att utvärdera det språkutvecklingsarbete som gjorts. Däremot
återkopplar förskolklassens pedagoger till berörda förskolor så att de kan få del av resultaten.
En del av elever med annat modersmål är nyanlända och har inte tillägnat sig mycket av det
svenska språket ännu vilket påverkar hur eleverna kan visa sina kunskaper inom matematik
och naturligtvis även färdigheter inom det svenska språket. Dessutom uttrycker pedagogerna
på någon skola att det inte är lika vanligt att barn från invandrade familjer går i förskola i
samma utsträckning som barn från svenska familjer, vilket gör att de det finns olika
förutsättningar för var barnen står i sin språkliga och matematiska utveckling då de börjar i
förskoleklass.
5
Språket har en avgörande faktor för elevens kunskapsutveckling och för förmågan att kunna
uttrycka sig. Detta visade sig inom Kaifen då elever som fick låga resultat på språkdelen även
fick låga resultat inom matematikdelen. Att resultaten inom matematiken får en högre andel
rätt lösningsfrekvens kan till viss del bero på att eleverna har tillgång till konkret material vid
genomförandet, vilket de inte har i samma omfattning inom språktesten.
Skolorna har gjort en sammanställning av resultat, analys och även framtida åtgärder
förkommer. I sammanställningen beskrivs resultaten av testen för de olika grupperna, pojkar,
flickor respektive svenska som första språk och svenska som andraspråk. Analysernas kvalitet
och innehåll är varierande från skola till skola. En del jämför med resultaten utifrån
föregående år medan andra har gjort en ingående analys av vilka delar som vållat bekymmer
eller vad det är eleverna klarat bra. Orsakerna till den varierande kvaliteten kan bero på flera
anledningar. En kan vara att pedagogerna inte har med sig redskap att analysera och utvärdera
sina pedagogiska insatser i förhållande till elevernas resultat. En annan orsak kan vara att det
är svårt att se kopplingen mellan de delar som testen mäter i förhållande till verksamhetens
arbete, då testen inte mäter alla delar av barnens språk- och matematikkunskaper.
Det finns en risk med att genomföra tester då pedagogerna vill att deras elever ska visa bra
resultat, nämligen att undervisningen kan tendera till att riktas alltför mycket mot de delar
som testerna mäter och inte att utveckla elevernas förmågor i sin helhet. Effekten kan bli att
resultaten på sikt inte förbättras utan istället försämras då elevernas kunskaper inte utvecklas
utifrån en helhet. Å andra sidan bör elevernas utveckling nogsamt följas upp för att utvärdera
undervisningen som bedrivits samt att visa vad eleverna behöver undervisning i för att få en
god kunskapsutveckling.
För att pedagogerna i förskolklassen ska utveckla sin kompetens att följa upp elevernas
utveckling och att utvärdera sin undervisning är det av vikt att de kan använda ett material för
detta ändamål och att rutiner utarbetas i samråd med skolledning.
Pia Persson
Projektanställd inom Läsa-Skriva- Räkna
Barn och Familj
Eslövs kommun
6
