Kvalitetsredovisning 2013-2014

UTBILDNINGSNÄMNDEN
ÅSÖ GRUNDSKOLA
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 1.2.0 93/2014
SID 1 (53)
2014-09-12
Handläggare: Margot Valegård
Telefon: 08-508 404 81
Kvalitetsredovisning
2013-2014
Åsö Grundskola
SID 2 (53)
Inledning
Åsö grundskola är en skola med elever i år 7-9 som är lokalintegrerad i
skolbyggnaden Åsö utbildningscentrum. Vi utgör en av sex skolformer i samma
byggnad. De andra är Åsö Komvux, Bernadottegymnasiet, Frans Schartaus
handelsinstitut, Språkcentrum och Sifa (Stockholms intensivsvenska för
akademiker).
Vårt huvudsakliga upptagningsområde är elever från Björngårdsskolan och
Storkyrkoskolan. Dessutom söker många elever från Katarina Södra och Tullgård
till oss. Även elever från andra stadsdelar och andra kommuner söker till vår
skola. Vi utgör ett bra alternativ för elever som vill pröva något nytt efter sex-sju
år på samma skola.
Skolan var under läsåret 2013-2014 uppdelad i fyra vertikala arbetslag.
Arbetslagen hade vardera 120-144 elever och 9-12 lärare. Dessutom utgjorde
elevhälsoteamet tillsammans med speciallärare ett arbetslag
Under läsåret hade vi 500 elever på skolan, som fördelades på 21 klasser med upp
till 24 elever per klass. Denna klasstorlek har varit en framgångsfaktor för
verksamheten. I varje årskurs fanns profilklasser i matematik och idrottsledarskap.
Skolans ledning består av rektor och två biträdande rektorer varav en biträdande
på heltid och en biträdande kombinerad med studie- och yrkesvägledartjänst.
Skolans operativa ledningsgrupp är sammansatt av skolledningen och
arbetslagsledare från de fyra arbetslagen samt en från elevhälsoteamet.
Grundtanken med arbetslag är att en grupp lärare har ansvaret för elevernas
skoldag där det hela tiden finns en närhet för eleverna till ansvariga och
undervisande lärare.
På Åsö startar och genomförs varje lektion enligt modellen Åsölektion. Formen
skapar en studiestruktur som stödjer eleverna i deras lärande, sociala utveckling
och skolgång. Eleverna ska känna till målen för lektionen/arbetsområdet samt det
ska finnas en respekt för arbetsro och studier.
Vid ett tillfälle i veckan har eleverna HSL, hela skolan läser. Elever och lärare
läser tyst tillsammans under 30 minuter. Att läsa tillsammans ger en god grund för
elevernas utveckling av läsning vilket gynnar alla ämnen på skolan. Under detta
pass träffas Änglar och elevråd. Dessutom har alla elever på skolan mentorstid,
där mentorn och eleven följer upp elevernas studier och jobbar ihop klassen på
skolan finns ett elevråd som detta läsår bestod av representanter från varje årskurs
och arbetslag som träffade skolledning och lärare. Dessutom har vi ett antal
elevskyddsombud från varje årskurs som träffar en av skolans elevskyddsombud.
Det är många elever på Åsö som väljer att läsa ett tredje språk, C-språk, som kan
väljas både i år 8 och år 9. Läsåret 2013-2014 erbjöd vi förutom spanska, franska
och tyska även kinesiska, som B- och C-språk. Skolan erbjöd också eleverna att
läsa, engelska 5 och matematik 1C på gymnasienivå, vilket är populärt på skolan.
Vi har ett väl utbyggt elevhälsoteam där skolledning, skolsköterska, skolkurator,
studie- och yrkesvägledare, specialpedagog samt två speciallärare ingår.
Resultaten följs upp och åtgärder sätts in utifrån ett årshjul.
SID 3 (53)
Under en längre tid har Åsö jobbat med schemabrytande veckor så kallade
ämnesveckor där eleverna arbetar koncentrerat med ett ämne under en vecka och
detta fortsatte vi att jobba med även under detta läsår. Ett av skolans arbetslag
jobbade med ämnesveckor hela tiden vilket är mycket uppskattat av både elever,
lärare och föräldrar.
Skolans materiella förutsättningar är bra. Vi har en god organisation vad gäller
elevdatorer på skolan. Det finns en stor datasal med 24 datorer.
Utöver detta har varje arbetslag en mobil dataenhet som består av 25 datorer samt
25 datorer till no, bild och musik. Dessa har trådlös uppkoppling vilket gör att
eleverna har lätt att komma åt sina arbeten på nätverket och de kan även lätt
komma ut på internet. Skolan är utrustad med datorer och activboards i 30
klassrum. Pedagogisk personal har egna arbetsplatser med datorer, bärbara eller
stationära efter individuella önskemål.
Vi har ett välutrustat bibliotek placerat mitt i skolan, med en bibliotekarie på 60 %.
Där finns två datorer och plats att sitta och jobba med skolarbete. Biblioteket är
öppet mellan 9.30–14.30 varje dag, förutom onsdag.
Personalarbetsrummen är placerade i anslutning till elevernas skåphallar och
klassrum, vilket gör att det hela tiden finns en närhet till vuxna samt att vuxna hela
tiden rör sig bland eleverna. Detta ökar tryggheten för eleverna.
Vision för Åsö Grundskola
Åsö, en skola för kunskap och kreativitet, med omtanke och tydlighet, där alla
får lyckas.
När våra elever lämnar Åsö vill vi att de tänker kreativt, kritiskt och analytiskt
samt upplever att de utvecklats tillsammans och lärt sig av andra människor. Vi
vill att våra elever har fått en livslång lust att lära och är aktiva, kompetenta och
rustade för framtiden.
Ledningsdeklaration
● Att alla elever trivs ges möjlighet utveckla elevernas lärande och trivsel
● Att all personal utvecklas i sin yrkesroll
● Att alla arbetar med skolans styrdokument
● Att alla arbetar mot våra utvecklingsmål
● Att elever och personal har en god arbetsmiljö
● Att det råder en god samverkan mellan personal, elever och föräldrar
SID 4 (53)
Utöver de nationella styrdokumenten har vi egna dokument på skolan, vår
personalhandbok som innehåller bland annat handlingsplaner och
likabehandlingsplan.
Kvalitetsredovisningen är framtagen utifrån analys av en mängd olika resultat och
utvärderingar under läsåret.
Skolundersökning i år 8 för Stockholms skolor samt skolans egna elevenkäter med
frågor kring undervisningen, trygghet och trivsel som är framtagna i websurvey.
Synpunkter och analyser från, elever, vårdnadshavare och personal ligger till
grund för vår kvalitetsredovisning. Under våra olika konferenser har vi haft
diskussion kring resultaten av betyg, nationella prov, Stockholmsprovet i
matematik för årskurs 8 samt andra jämförelsetal.
Arbetet på skolan har under läsåret genomförts utifrån målen i arbetsplanen. Vi har
följt upp och utvärderat målen tillsammans med elever, personal och
vårdnadshavare på Skolråd och med föräldraföreningen.
Dessutom har vi följt upp utvecklingen på skolan med all personal i
resultatdialoger samt under våra medarbetarsamtal och lönesamtal.
Rektor tillsammans med biträdande rektor ansvarar för upprättande av
kvalitetsredovisningen utifrån ovan nämnda underlag.
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Under läsåret 2013-2014 har skolan arbetat med följande utvecklingsområden:












Vi åtar oss att öka tryggheten för eleverna
Vi åtar oss att utveckla värdegrundsarbetet med hjälp av ”Plan mot
diskriminering och kränkande behandling”
Vi åtar oss att utveckla elevinflytandet
Vi åtar oss att utveckla arbetssättet med ämnesveckor
Vi åtar oss att fördjupa arbetet med formativ bedömning
Vi åtar oss att utveckla arbetet med kamratbedömning/kamratrespons
Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen utifrån sina egna behov
Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet
Vi åtar oss att utveckla arbetet med de elevaktiva utvecklingssamtalen
Vi åtar oss att utveckla kommunikationen och samarbetet med
vårdnadshavarna
Vi åtar oss att utveckla arbetet med studie- och yrkesorientering
Vi åtar oss att analysera resultaten utifrån ett jämställdhetsperspektiv
SID 5 (53)
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Arbetet på skolan med likabehandling/kränkande behandling har under läsåret
förankrats av Trygghetsgruppen hos personalen under studiedagar, konferenser,
APT, elevrådet, elevskyddsombuden samt Skolrådet.
Under läsåret 2013-2014 har vi fortsatt att använda och utvecklat DOs mall, mot
diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsgruppens arbete sker genom
ängelverksamheten och trygghetsarbetet på skolan.
Eleverna har utvärderat lärarnas arbete, änglarnas arbete och Trygghetsgruppens
arbete i skolans elevenkät. Enkäten revideras något under året för att få en
tydligare bild.
Eleverna åk 7-9, svarade följande på frågorna:
Trivs du i skolan?
Ja, alltid 47,5%
Ja, oftast 45,6%
Ibland 5,2%
Nej 1,7 %
Känner du dig trygg i skolan?
Ja, alltid 59,6%
Ja, oftast 34,7%
Ibland 4,5%
Nej 1,2 %
Har du någon vuxen, i skolan, som du
kan prata med om du får problem?
Ja 69,6%
Nej 30,4%
Upplever du att vi som jobbar på skolan aktivt jobbar för att motverka kränkingar
och trakasserier?
Ja 41,8%
Nej 10,9%
Vet inte 47,3%
SID 6 (53)
Har du förtroende för Änglarna i din klass?
Stort förtroende 24,5%
Ganska stort förtroende 43,5%
Lite förtroende 32,1%
Tror du att Änglarnas arbete bidrar till
att öka tryggheten på skolan?
Ja 25,7%
Nej 30,6%
Vet inte 43,7%
NÄMNDMÅL:
2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro
på lektionerna
50 %
80 %
2014
Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan
82 %
95 %
2014
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att analysera resultaten utifrån ett jämställdhetsperspektiv
Förväntat resultat
Vi förväntar oss att flickors och pojkars resultat ska var likvärdiga.
Arbetssätt
Att man i undervisningen ger pojkar och flickor lika stor möjlighet att visa sina
kunskaper utifrån individens förutsättningar.
Resursanvändning
Kontinuerligt arbete under lektioner.
Uppföljning
Vi följer upp resultaten i arbetslag och resultatdialog.
Utveckling
Det är viktigt att man i undervisningen ser till elevernas kunskaper och förmågor
och inte låter sig påverkas endast av flitighet och ambition.
Resultat
Arbetslagen har återkommande diskuterat frågan om jämställdhet och hur det ser
ut i klassrum och korridorer. Det vi har upplevt under året är att pojkarna tar mer
plats fysiskt i korridorer och klassrum, genom sitt sätt att umgås med varandra,
SID 7 (53)
som oftast är mer fysiskt. Flickorna har också i vissa fall tagit plats genom att vara
högljudda och kasta ur sig verbala förolämpningar. Detta påverkar deras resultat i
de fall där det går till överdrift, i negativ riktning. Vi behöver fortsätta vårt arbete
med jämställdhet, så att alla känner sig tryggare och känner att de kan vara lugna
vare sig de är pojke eller flicka, så ska de inte behöva utsättas för fysiskt eller
verbalt våld.
I skolans enkät kan man se att pojkarna både trivs och känner sig tryggare i skolan
än flickorna. De känner också att de, i högre grad, har någon vuxen att prata med.
Pojkarna ligger också högre i trygghet.
Trivs du i skolan?
Ja, alltid: pojkar 28 %, flickor 20 %
Ja, oftast: pojkar 22 %, flickor 23 %
Har du någon vuxen på skolan, som du kan prata med om du får problem?
Ja: pojkar 37 %, flickor 33 %
Känner du dig trygg i skolan?
Ja alltid: pojkar 33 %, flickor 27 %
Ja, oftast: pojkar 18 %, flickor 17 %
Det här året har vi också sett att killarna ligger högre i betyg på antal godkända
betyg i åk 9. Pojkar 85 % och flickor 79%. Meritvärdet däremot är tvärtom; pojkar
240 och flickor 248.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla implementeringen av "Plan mot diskriminering
och kränkande behandling"
Förväntat resultat
Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska utvecklas så att det
framgår hur all personal främjar likabehandling i sitt dagliga arbete. Det ska även
framgå hur vi arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling
samt hur vi arbetar när diskriminering eller kränkande behandling har inträffat.
Arbetssätt
Trygghetsgruppen jobbar aktivt med arbetslagen och mentorerna.
På varje arbetslagsmöte finns en stående punkt där man tar upp eventuella
trakasserier i klasserna och hur man ska lösa det.
Varje vecka har klasserna mentorstid, då man jobbar med att informera eleverna
om vad som gäller på skolan samt jobba för att motverka trakasserier och
kränkningar samt stärka klassens sammanhållning.
Trygghetsgruppen jobbar aktivt tillsammans med samtal med elever som utsätter
andra för trakasserier och kränkningar.
SID 8 (53)
Resursanvändning
En dag avsätts för Trygghetsgruppen som planerar för vidare arbete med planen
samt hur arbetet under mentorstiden för att förebygga och informera ska utvecklas.
Uppföljning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas mot Skolverkets
checklista varje år.
Skolans elevenkät genomförs under hösten 2013.
Utveckling
Alla elever och all personal ska känna sig väl förtrogna med skolans plan.
Vi måste arbeta mer aktivt med diskrimineringsgrunderna i alla ämnen.
Resultat
Skolans trygghetsgrupp har fortsatt sitt arbete med utgångspunkt i arbetslagen. I
och med att arbetslaget har två personer som är ansvariga för trygghetsarbetet, en
Ärkeängel samt en trygghetsperson, så behövs det inga omvägar utan samtalen
sker snabbt och det hinner inte bli några stora ärenden.
Trygghetsgruppen har träffats varannan vecka och Ärkeänglarna har träffats varje
vecka, vilket har gett en god kontinuitet i arbetet. Mentorerna har gått igenom
Änglarnas arbete med sina klasser, men det har varit svårt att få alla att förstå vad
Änglarna jobbar med på grund av att det de gör inte ska vara öppet för alla.
Samtalen som genomförs görs även de enskilt.
Vi har upplevt att det har varit svårt at hinna med det förebyggande arbetet under
mentorstid, eftersom den tiden i stor utsträckning används till att förbereda de
elevaktiva utvecklingssamtalen och att prata om elevernas lärande och utveckling
av skolämnena.
Elevskyddsombuden på skolan har blivit fler och börjat arbeta mer aktivt med den
fysiska och psykiska arbetsmiljön. De har även gått en utbildning i detta under
vårterminen, som var mycket uppskattad.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att öka tryggheten hos eleverna.
Förväntat resultat
Alla elever ska känna sig trygga på Åsö, både i och utanför klassrummen.
Arbetssätt
Trygghetsgruppens arbete blir mer synligt. Alla mentorer informerar sina klasser
om Trygghetsgruppens arbete samt om skolans Handlingsplan mot diskriminering
och kränkande behandling.
Arbetslagen formulerar metoder i arbetsplanen för att öka tryggheten. Metoderna
är att alla i arbetslaget ska röra sig oftare ute bland eleverna, man tar ett
gemensamt ansvar för att avvärja aktiviteter som skapar otrygghet samt öka
SID 9 (53)
samarbetet mellan eleverna i arbetslaget.
Lärarna följer Åsölektionen och reagerar omedelbart på taskiga kommentarer och
andra kränkande beteenden. Vi har informella samtal med alla elever och
regelbundet med änglar, utsatta elever och de som kränker. Vi arbetar mer med
enskilda samtal med elever under mentorstiden, detta för att det skall komma fram
huruvida de känner sig trygga.
Arbetslagen kommunicerar med varandra, för att på så sätt få lära sig mer om
elever i andra arbetslag, för att lättare få en relation med de elever som utmärker
sig mer än andra. Vi vill att alla ska se alla elever som våra gemensamma och inte
bara fokusera på sin mentorsklass. Det är mycket viktigt att man kommunicerar
direkt om man märker något. Vi vill skapa en helhet kring eleverna genom att
tydligt sanktionera negativa beteenden och vara konsekvent med
ordningsregler. Som en extra åtgärd för elever som inte sköter sig planerar vi
gemensam lärar- och elevlunch, dvs. vi äter med de som misskött sig.
All personal på skolan medverkar i att Handlingsplanen mot frånvaro följs på alla
plan. En viktig del i Handlingsplanen är samverkan med vårdnadshavare.
Frånvaron följs kontinuerligt upp av Elevhälsan, som sedan återkopplar till
arbetslagen.
Resursanvändning
Personalen arbetar aktivt utifrån ledorden omtanke och tydlighet och markerar för
elever när deras beteende inte är godtagbart samt leder dem rätt med omtanke om
dem och deras miljö.
Mentorstiden används för att stärka klasserna och skolans Änglar diskuterar och
för vidare till Trygghetsgruppen om elever är utanför eller känner sig otrygga.
Två lärare har som ansvar att arbeta fram ett material med utgångspunkt i
värdegrunden. Detta material ska användas under mentorstiden.
Uppföljning
Varje arbetslagsmöte och vid de årliga trygghetsundersökningarna.
Kontinuerlig återkoppling på arbetslagsmöten enligt rullande schema.
Skolans enkät och trygghetsgruppens enkäter. Ängelmöten varje vecka.
Utbildningsförvaltningens brukarenkät.
Utveckling
Det syns att vi hela tiden strävar efter att eleverna ska känna sig trygga och känna
att omtanke och tydlighet präglar vårt agerande i alla situationer.
Resultat
Alla är medvetna om modellen Åsölektion och arbetar därefter, men vi behöver
arbeta på att förbättra inledningen och avslutningen av lektionerna. Lärare gör lite
olika angående vänta utanför, när eleverna kommer för sent. Det behöver klargöras
SID 10 (53)
för eleverna vad Åsölektion innebär, så att eleverna förstår varför vi använder den
modellen. Vi behöver också hela tiden ha Åsölektion som en punkt på arbetslagens
dagordning, så att man kan pusha varandra. Modellen är en hjälp för alla, men
främst för de lärare som har svårare med ledarskapet i klassrummet.
Alla försöker att reagera på taskigheter, som sägs i korridorer och klassrum, men
ibland blir det ett klimat i vissa klasser som gör att lärarna höjer nivån på vad som
är ok. Vi behöver stärka hela massan och regelbundet prata med skolans Änglar.
Informella samtal upplevs som en viktig pusselbit i trygghetsarbetet och det är alla
medvetna om, men ibland är det svårt att hinna med det under mentorstid och
mellan och under lektioner.
Två arbetslag har använt Skapande skolapengar för att arbeta med dramaövningar
i de klasser där man har upplevt sig ha haft problem med sammanhållningen, det
har gett god effekt och det har blivit lugnare i klassrummet.
Intensiva läsgrupper i svenska har skapat ett mer rofyllt klimat, eftersom alla
elever har hittat glädjen med läsning. Speciallärarna från Oasen har jobbat med de
klasser där det har varit rörigt och i och med det har alla elever fått den hjälp de
behöver och på så sätt blivit lugnare vilket har påverkat tryggheten både för dem
själva och för övriga elever.
Trygghetsgruppen har haft en återkommande punkt, på arbetslagsmötet, varje
vecka samt lärarna har haft många samtal med eleverna. Ett arbetslag har gjort en
egen enkät som de också har följt upp på arbetslagsmötet varje vecka. Skolans
trygghetsenkät har genomfördes under hösten 2013 och det som märks tydligt är
att det arbetslag, som arbetar med ämnesveckor hela tiden har det högsta resultatet
på trygghet.
Bedömning och analys
Likabehandlingsplanen har gjort att det finns en tydlig struktur i vårt arbete
tillsammans. Personalen har i och med handlingsplanen blivit mer medveten om
vad deras uppdrag är. Vi har också fått bra återkoppling på planen i och med de
Skolråd som skolan har bjudit in vårdnadshavarna till. Eleverna i skolans elevråd
har suttit och gått igenom planen och haft synpunkter och åsikter på den, vilka vi
har använt oss av i våra utvärderingar. Elevrådet nya struktur blev inte lika bra
som vi hade hoppats på, eftersom vi inte nådde ut till alla klasser, på grund av att
alla klasser inte var representerade.
Tryggheten hos eleverna har höjts under året i vår egen enkät åk 7-9, men däremot
har vi något sämre resultat i brukarenkäten. Det resultatet förvånar oss inte,
eftersom vi hade flera klasser i åk 8 där vi jobbade med trygghet, trivsel och
struktur.
Vi har också samlat hela personalen och gått igenom och pratat om elever som tar
lite extra plats i korridorer och matsalar. Personalen har delgett varandra kunskap
om dessa elever och det har resulterat i att alla har fått kännedom om dem och vet
vilket förhållningssätt man ska ha för att få en bra relation trots att man inte
undervisar eleverna.
SID 11 (53)
Vi har fortsatt att utveckla tjänsten MOOF-meddelande om ogiltig frånvaro, vilket
innebär att vårdnadshavarna direkt får ett mail när deras barn kommer sent eller är
ogiltigt frånvarande. Detta tillsammans med skolans handlingsplan har ytterligare
stärkt vårt arbete mot frånvaro. Ogiltig frånvaron ligger kvar på samma nivå 3%.
Våra lärare följer upp frånvaron i Skolwebben varje dag.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för
sin utbildning
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen
82 %
93 %
2014
Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program
91 %
98 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i åk 6
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i åk 9
93 %
96 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska i åk 9
96 %
99 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6
Meritvärde i årskurs 9
2014
244 Poäng
245
Poäng
2014
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen utifrån sina egna
behov.
Förväntat resultat
98 % av eleverna ska nå gymnasiebehörighet i årskurs 9
Arbetssätt
Elevhälsans personal möts en gång i veckan och besöker arbetslagen en gång i
veckan vid behov. Då diskuteras elevärenden och behov av stöd till enskild elev,
klass eller pedagog beslutas. Stöd till elever i behov fokuserar på att utveckla
elevens färdigheter och kompensatoriska arbetssätt. Speciallärare och
specialpedagog handleder och stöder eleverna i klassrummet och vid behov
enskilt. Skolsköterska och kurator bidrar med medicinska, psykologiska och
psykosociala insatser för eleverna genom att samverka med elevernas nätverk
inom och utanför skolan samt med externa resurser såsom BUP, socialförvaltning
SID 12 (53)
och ätstörningskliniker.
Elevhälsan har utarbetat handlingsplaner för ungdomar med diagnoser, vilket
innebär att lärare som undervisar ungdomar med detta behov har en plan att följa.
Resursanvändning
Elevhälsans gemensamma resurser: Specialpedagog, speciallärare, kurator,
skolsköterska och studievägledare samt vid behov psykolog.
Uppföljning
Kontinuerlig uppföljning av elevernas resultat under läsårets gång. Enskild
uppföljning för elev efter varje kortare stödperiod.
Utveckling
Att det blir en naturlig och självklar del för alla lärare att anpassa sin undervisning
till barn med både diagnoser och särbegåvningar.
Resultat
Andel elever med gymnasiebehörighet
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Alla
94%
98%
96%
96%
97%
94%
91%
Flickor
91%
96%
94%
96%
98%
93%
90%
Pojkar
92%
100%
99%
96%
96%
96%
92%
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Alla
77%
82%
82%
86%
85%
77%
82%
Flickor
93%
81%
81%
88%
86%
84%
79%
Pojkar
73%
83%
83%
84%
83%
72%
85%
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Alla
239
235
245
238
253
232
244
Flickor
256
236
247
246
261
246
248
Pojkar
225
234
243
231
245
221
240
Elever med fullständigt betyg
Meritvärde
Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i matematik
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Alla
83%
93%
85%
75%
93%
96%
93%
Flickor
80%
89%
77%
68%
94%
91%
92%
Pojkar
86%
97%
94%
80%
93%
99%
94%
SID 13 (53)
Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i engelska
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Alla
92%
91%
96%
94%
98%
100%
99%
Flickor
91%
90%
95%
96%
96%
100%
99%
Pojkar
93%
94%
96%
93%
99%
99%
100%
Andel elever som uppnått kravnivån på Nationella prov i år 9 i svenska
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Alla
93%
94%
94%
94%
99%
96%
96%
Flickor
92%
95%
92%
96%
100%
97%
97%
Pojkar
95%
94%
96%
93%
99%
95%
95%
Andel elever som uppnått kravnivån på nationella prov i år 9 i biologi 2014 :
Alla 99 %, Flickor 97 %, Pojkar 100 %, där 93 % av eleverna skrev provet.
Andel elever som uppnått kravnivån på nationella prov i år 9 i geografi 2014:
Alla 96 %, Flickor 96 %, Pojkar 96 %, där 96% av eleverna skrev provet
Resultaten har i stort sett förbättrats över tid från 2008 till och med 2014.Vid
jämförelse mellan 2013 och 2014 ser vi att meritvärdet och antal elever med
fullständiga betyg har ökat. Andel elever med gymnasiebehörighet har dock
sjunkit 2014 trots stora insatser i skolan med stöd i olika former.
I de nationella proven ser vi en tydlig positiv trend över tid. Matematiken har gått
från 83% till 93%, svenskan från 93% till 96% och engelskan från 92% till 99%.
Det finns ingen tydlig skillnad mellan resultatet hos pojkar och flickor över tid
men i år kan vi se att pojkarna har genomgående högre resultat förutom i
nationella provet i svenska, men när det gäller betygen och meritvärdet så
ligger flickorna högre.
I skolans egen elevenkät, som genomförs varje år, utvärderar eleverna
undervisningen genom att svara på frågor om undervisningen hos lärarna på
individnivå. Resultatet diskuteras därefter på medarbetarsamtalen med lärarna.
Eftersom det inte går att redovisa enskilda resultat redovisas det totala resultatet.
På den övergripande frågan "Hur nöjd är du med undervisningen på Åsö?" ger
93 % av eleverna Åsö betyget 3-5 av 5 möjliga.
Det som har gett bäst effekt är när lärarna presenterar och jobbar aktivt med
kunskapskraven så att alla elever förstår vad som krävs, då är det också lättare
att få tid till att hjälpa de elever som behöver extra stöd under lektionerna.
Varierad undervisning har också varit givande för alla elever.
Undervisningen av eleverna med hjälp av speciallärarna måste utvecklas
ytterligare samt att tiden med elevens val behöver utnyttjas mer effektivt av alla
inblandade lärare. Möjlighet till undervisningen lite mer enskilt finns, men måste
SID 14 (53)
utnyttjas bättre. Specialpedagogerna behöver direkt ge handfasta tips till eleverna
samt handledning för lärare hur man ska hantera elever i behov av stöd.
Arbetslaget som arbetar med ämnesveckor har haft svårt att samarbeta med
speciallärarna på grund av att de har olika scheman och läser olika ämnen varje
vecka. Det behöver utvecklas och det finns idéer om hur det ska kunna
genomföras.
De goda resultaten är frukten av ämneslagens arbete med att hitta metoder utifrån
elevernas förkunskaper och arbetet med olika lärstilar. Ämneslagen samt
arbetslagen har också analyserat föregående termins betyg, för att hitta metoder
för att fånga upp elever som riskerar att inte få betyg samt för att ge förutsättningar
även för de som har höga ambitioner.
Elevhälsan besöker arbetslagen varje vecka, enligt ett rullande schema. Under de
besöken följer man upp de elever som inte når målen. Man diskuterar de
pedagogiska kartläggningar, som arbetslaget har genomfört och utifrån dessa
planerar man vilka åtgärder, som bör sättas in.
Arbetet med kompensatoriska hjälpmedel har lett till att samtliga datorer på skolan
bland annat har programvara som Talsyntes och stavningsprogram i svenska och
engelska. Skolan använder sig av Inläsningstjänst och beställer daisyskivor till all
litteratur för att tillgodose behov hos elever med stödbehov.
Alla klassrum är utrustade med Activboard vilket gör det möjligt att använda sig
av digitala läromedel och arbetssätt samt att skriva ut åhörarkopior till eleverna
som har dyslexi, så att de slipper anteckna. Eleverna har också möjlighet att få
lektionsanteckningarna utskrivna efter lektionen eller på USB.
SID 15 (53)
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla arbetet med
kamratbedömning/kamratrespons.
Förväntat resultat
Eleven utvecklar förmågan att själv utveckla sina resultat utifrån andras
kommentarer och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna
arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Arbetssätt
Lärarna kommer främst att använda begreppet kamratrespons, eftersom man
undviker sammanblandning med lärarbedömning. En konferens ska hållas där alla
berättar om sina erfarenheter av kamratrespons, för att inspirera varandra.
Resursanvändning
Lärarna använder sin planeringstid för att utifrån kunskapskraven få in
kamratbedömning under lektionerna.
Uppföljning
Lärarna utvärderar med eleverna. Lärarna utvärderar i ämnes- och arbetslaget.
Skolans elevenkät, som genomförs under våren.
Utveckling
Genom att ge respons till varandra blir eleverna mer medvetna om sitt eget
lärande.
Resultat
Arbetet med kamratbedömning har utvecklats under hela året och många lärare har
sett stora fördelar i elevernas utveckling genom att de har fått möjlighet att ta del
av varandras arbeten och på så sätt kunnat utveckla sina egna förmågor.
I ämneslagen har man diskuterat, tipsat varandra och testat på olika sätt. Eleverna
har i de flesta fall uppskattat detta, men det har varit mycket beroende på hur man
som undervisande lärare har presenterat arbetssättet.
Skolans förstelärare höll under våren ett ”teach meet” där man delade med sig av
sina erfarenheter om kamratbedömning över ämnesgränserna.
SID 16 (53)
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla arbetet med ämnesveckor på hela skolan.
Förväntat resultat
Förbättrat studieresultat, en lugnare arbetsmiljö och en jämnare arbetsbelastning
för både elever och personal.
Arbetssätt
Alla ämnen delar planeringar med varandra på ämneskonferenser. Vi pratar med
varandra om erfarenheter och idéer och ser möjligheter till samplanering.
Vi vill utveckla samverkan över ämnesgränser, detta för att försöka skapa en röd
tråd och hitta samarbeten med praktisk-estetiskaämnen. Synka arbetsområden
mellan ämnena där det är möjligt.
Resursanvändning
Ämneskonferenser
Arbetslagskonferenser
Studiedagar och pedagogiska konferenser
Uppföljning
Elever och lärare utvärderar ämnesveckornas betydelse varje år i skolans enkät.
Utveckling
Vi vill utveckla skolan bort från det traditionella tänket med korta lektioner och
förflyttning. Under läsåret 2013-2014 utvecklar vi ämnesveckorna med 5veckorspass över hela skolan. Ett pass under hösten och ett under våren.
Resultat
Skolan har ett arbetslag som genomför ämnesveckor till 100 %, de övriga tre
skulle genomföra fem veckor per termin under läsåret 13-14. Under hösten 2013
planerades och genomfördes fem ämnesveckor, men på grund av många
deltidsarbetare så blev de flesta scheman under all kritik vilket ledde till att vi
under våren inte genomförde några ämnesveckor alls i de tre arbetslagen.
Däremot påbörjades planeringen av detta arbetssätt inför nästa läsår och de lärare
som hade en önskan att arbeta heltid med ämnesveckor fick söka att ingå i det
arbetslaget. På så sätt bildades ett nytt arbetslag, som från och med hösten 2014
ska arbeta med ämnesveckor på heltid. Detta innebär att på skolan har vi två av
fyra arbetslaget som arbetar enligt detta arbetssätt.
Detta medförde en omorganisation av hela skolan och informationen delgavs alla
elever och föräldrar under maj månad. Samtidigt påbörjade de blivande nya
arbetslagen sin höstplanering.
Resultat av skolan enkät angående ämnesveckor som genomfördes under hösten
2013 med alla elever. Elevernas enkätsvar visar på ett tydligt ja till utökat antal
ämnesveckor.
SID 17 (53)
Hur var din arbetsbelastning under ämnesveckorna?
Ökad 44 %
Oförändrad 33 %
Minskad 23 %
Lärde du dig mycket under ämnesveckorna?
Ökat lärande 65 %
Oförändrat lärande 29 %
Minskat lärande 6 %
Gynnar ämnesveckor ditt lärande?
Bättre lärande 61 %
Oförändrat lärande 32 %
Sämre lärande 7 %
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet.
Förväntat resultat
Elever och personal får en inspirerande miljö, där lärande och struktur är i fokus.
Elever och personal upplever att lärandemiljön gör att fler elever utvecklar sina
förmågor, så långt som möjligt, utifrån läroplanens mål.
Arbetssätt
Lärarna, i arbetslaget, besöker varandras lektioner och gör observationer bland
annat utifrån modellen, Åsölektion. Efter besöket diskuterar man vad man har sett
och vad man ska utveckla.
Med Åsölektion som grund behåller vi struktur och ett liknande förhållningssätt i
alla grupper.
Skolledare besöker återkommande lektionerna för att kunna ge respons och för att
få en helhetsbild över det pedagogiska arbetet på skolan.
I klasser som känner sig mogna för det, jobbar vi med att utveckla elevernas
ledarskap, så att de kan leda andra kamrater i olika situationer t.ex. under
redovisningar och samarbetsövningar.
Resursanvändning
Lärarna gör upp ett schema under arbetslagsmötet och genomför besöken och
återkopplingen under den reglerade arbetstiden.
SID 18 (53)
Vi har även tagit in resurser utifrån i form av handledare för enskilda lärare samt
lärarcoach för ett arbetslag. Försteläraren på skolan gör regelbundet observationer
i klassrummet, som hon följer upp med lärarna.
Uppföljning
Arbetslagen följer upp kontinuerligt under läsåret samt skolledningen följer upp
under resultatdialoger.
Lärarnas ledarskap i klassrummet följs årligen upp i elevenkäten där frågan "Jag
kan arbeta i lugn och ro på xxxlektionerna?" ställs till alla elever i respektive
ämne.
Utveckling
Både elever och personal ska förbättra sitt ledarskap i klassrummet och se vilka
fördelar det kan ge och att undervisningssituationen kan förbättras genom ett gott
ledarskap.
Resultat
Vi har en modell som vi kallar Åsölektion, vilken fungerar som en ram för
lektionen. Problemet är att alla lärare inte använder den fullt ut och tar vara på
kraften i modellen.
Arbetslagen har fortsatt sitt arbete med att besöka varandras lektioner, men det är
det första som tas bort om man har mycket att göra. När lektionsbesöken har
genomförts så har de varit givande och man har upplevt att man har fått
konstruktiv kritik.
Handledningen med hjälp av lärarcoachen genomfördes under hösten, men den är
svår att utvärdera på grund av en väldigt heterogen grupp. Den externa
handledaren har arbetat enskilt med lärare för att utveckla ledarskapet.
Försteläraren har observerat de nyexade lärarna under hela läsåret, men också
coachat nyanställda lärare, vilket har varit värdefullt.
ÅTAGANDE:
Vi åter oss att fördjupa arbetet med formativ bedömning
Förväntat resultat
Genom att arbeta med formativ bedömning och bedömning för lärande talar man
om vilka framsteg eleven gör i förhållande till uppsatta mål för området.
Arbetssätt
Vi kommer att utvärdera våra arbetsområden tillsammans med eleverna där de
reflekterar över arbetsprocess och resultat utifrån de långsiktiga målen. De gör
även en självskattning av arbetet mot kunskapskraven. Vi ger feedback till den
enskilde eleven. Utvärderingen sparas sedan i elevernas mappar och används i de
elevaktiva utvecklingssamtalen och som betygsunderlag.
SID 19 (53)
Syftet är att eleverna ser sitt eget lärande och att läraren utvecklar undervisningen i
riktning mot målen. Förhoppningsvis kommer metoden också att underlätta för
läraren i arbetet med bedömning.
Tydligare koppla den formativa bedömning som sker i undervisningen till
betygssättningen genom självbedömning och kamratrespons.
Litteratur som används: Att följa lärande av Dylan William
Kunskapsbedömning i skolan, Skolverket.
Resursanvändning
Bedömningen sker under lektionstid.
Skolans utvecklingsgrupp, bestående av 10 lärare, förkovrar sig i litteratur, filmer
och diskussioner och för vidare sina kunskaper till ämneslagen.
Uppföljning
Ämneslagen kommer kontinuerligt att ge varandra tips och idéer hur de kan
utveckla bedömningen samt att skolledning diskuterar frågan med arbetslagen i
återkommande resultatdialoger.
Eleverna använder lärarnas formativa bedömning när de har sina elevaktiva
utvecklingssamtal.
I den årliga elevenkäten ställer vi frågan: " Jag får veta vad jag behöver kunna för
att nå målen i specifika ämnet."
Utveckling
Regelbundet genomföra bedömningar av elevernas framsteg och förståelse och
identifiera lärbehoven och anpassa undervisningen därefter.
Resultat
Under hösten inledde skolans utvecklingsgrupp ett arbete med formativ
bedömning. Gruppen leddes av två pedagoger och bestod av representanter från
alla ämneslag. På träffarna, en gång i månaden diskuterades boken "Att följa
lärande" av Dylan William. Gruppen gav varandra tips och idéer och återkopplade
på träffarna hur arbetet med formativ bedömning fortskred i det egna
klassrummet. Personerna i utvecklingsgruppen förde diskussionen vidare i
respektive ämnesgrupp.
I klassrummen har man provat olika idéer från Dylan William och hans ”The class
room experiment” såsom exit pass, mentimeter i slutet av lektionen och
glasspinnar med namn istället för handuppräckning samt muggar i färger som
signalerar om man behöver hjälp eller kan hjälpa en kompis.
Den formativa bedömningen var också en grund i de elevaktiva
utvecklingssamtalen, där samtalen grundades på de bedömningar som
ämneslärarna gjort under terminens gång.
SID 20 (53)
I den årliga elevenkäten, där man utvärderar varje ämne och varje lärare, så ser vi
att det är ca 75 % av eleverna som upplever att de alltid eller oftast får veta vad de
behöver kunna för att nå målen i respektive ämne.
Bedömning och analys
Resultaten i nationella proven i engelska och svenska är ungefär samma som förra
året, matematiken är något lägre. Skolans meritvärde och antal elever med
fullständiga betyg har ökat något. Detta på grund av att vi under året har lagt ner
mycket resurser från speciallärare för att möta upp de elever som var i behov av
stöd. Vi har lagt ner mycket arbete på att identifiera och följa upp elever i behov
av stöd samt lärarna har blivit mer bekväma med att arbeta med och diskutera
formativ bedömning utifrån Lgr 11.
Det gröna arbetslaget har under året fortsatt att jobba uteslutande med
ämnesveckor och de har ett rullande 5-veckorsschema som de följer.
Elevenkäterna visar att eleverna är mycket nöjda med detta arbetssätt och de
skattar dessa veckor högre än eleverna i de övriga arbetslagen, som bara har haft
fem veckor under hela läsåret. Vi kommer att utveckla detta över hela skolan
läsåret 2014-2015.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse
för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar
Indikator
Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna
för att nå målen i de olika ämnena
Periodens utfall Årsmål Period
51 %
80 %
2014
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla arbetet med de elevaktiva
utvecklingssamtalen.
Förväntat resultat
Att alla elever tar aktiv del i sina egna utvecklingssamtal samt att samtalens
kvalitet höjs i och med det. Öka elevaktiviteten samt stärka elevens självkänsla i
samband med att eleven själv presenterar sin lärandeutveckling.
Arbetssätt
Eleverna förbereder sig på mentorstiden, genom att reflektera över sina resultat,
formulera sina mål samt till att träna samtal. Eleverna leder samtalet och föräldrar
och lärarna ställer frågor. Alla elever skall ha med sig arbeten eller saker som de är
extra stolta över på samtalet. Det är mycket viktigt med tydlig feedback till
eleverna i ämnena, det jobbar lärarna med i sin formativa bedömning.
SID 21 (53)
Lärarna fortbildas under året i samtalsmetodik.
Litteratur som används: Professionell vägledning-med samtal som redskap av
Kerstin Hägg och Svea Maria Kuoppa samt MI-motiverande samtal av Barbro
Holm Ivarsson.
Resursanvändning
Mentorstiden samt lektioner används för att förbereda samtalet.
Lärarnas omdömen används av eleven som utgångspunkt i förberedelserna.
Under läsåret 2013-2014 används alla studiedagar till att fortbilda personalen i
samtalsmetodik tillsammans med utbildare från Stockholms universitet. Under
vecka 44 blir det intensivutbildning på en studieresa till Prag tillsammans med
utbildarna.
Uppföljning
Eleverna utvärderar resultatet i skolans enkät och brukarenkäten.
Utveckling
Eleverna blir mer förtrogna med sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Tanken
är att eleverna ska se hur de aktivt kan använda sina omdömen.
Resultat
De elevaktiva utvecklingssamtalen har utvecklats kontinuerligt under de två år
som de har genomförts. Under våren så genomfördes samtalen under dagtid och
alla årskurser på en och samma dag. Alla lärare hjälptes åt för att minska
arbetsbelastningen för de som var ensamma mentorer.
I och med att de skriftliga omdömena har tagits bort så blir elevernas
omdömespärm extra viktig och i de klasser där den har börjat användas har
samtalen fungerat avsevärt bättre än i de klasser där den inte varit lika matad med
omdömen.
Skolans utvecklingsgrupp har under våren haft som mål att utveckla de elevaktiva
utvecklingssamtalen och det har gjorts av medlemmarna i gruppen, med hjälp av
sina ämneskollegor.
I brukarenkäten som genomfördes i åk 8 är 51 % av eleverna nöjda med Jag vet
vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. I skolans egen enkät
svarar 63% av alla elever att de Alltid eller Oftast på frågan Jag får veta vad jag
behöver kunna för att nå målen i ämnet. Detta ser vi som ett utvecklingsområde
och hoppas att arbetet med de elevaktiva samtalen kommer att höja
nöjdhetsgraden.
Studiedagarna under vecka 44, hösten 2013, tillbringade hela kollegiet i Prag
tillsammans med Mimmi Malmer och Ingrid Hulten från Stockholms universitet
för att få utbildning i samtalsmetodik. Utbildningen hade inletts vid
höststarten med genomgång kurslitteratur att läsa in inför resan. På plats i
Prag blev det föreläsningar och arbete i mindre grupp i samtalsmetodik.
SID 22 (53)
Utbildningen utvärderades i en enkät och där framgår det att man tycker att man
kommer att ha stor användningen för det man har lärt sig och att man märker
skillnad i sitt eget sätt att föra samtal.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla arbetet med studie- och yrkesvägledning.
Förväntat resultat
Studie- och yrkesvägledarna ska skriva en studie- och yrkesvägledningsplan för
skolan med utgångspunkt från mallen Stockholm stad gör. Fler personer i kollegiet
ska bli delaktiga i den studieorienterande verksamheten och eleverna ska på så vis
får möjlighet att reflektera över sina framtidsmål. Fler elever i årskurs 9 ska kunna
göra väl underbyggda gymnasieval.
Arbetssätt
Studie- och yrkesvägledarna informerar och planerar tillsammans med kollegiet
årets arbete.
I årskurs 8 får alla elever besök av ”Jobbmentor” en halv dag, inför sin prao.
Jobbmentor består av yrkesverksamma personer från många olika verksamheter
som berättar för eleverna om sina arbeten. Eleverna ska inför besöket ha fått
förbereda sig med frågor.
Prao i årskurs 8 och 9 knyts till undervisningen i flera ämnen både före och efter
praon.
Eleverna ska få bättre kunskap om sina egna mål och möjligheter genom att på t
ex mentorstid göra veckoplaneringar, intressetester och ha samtal med sina
mentorer.
Alla elever får i årskurs 8 och 9 gymnasieinformation klassvis, av behörig studieoch yrkesvägledare.
Alla föräldrar får gymnasieinformation i årskurs 8 och 9, av behörig studie- och
yrkesvägledare.
Gymnasiedagar genomförs i årskurs 9. Innehåller information, besök av
gymnasielever, intressetester, filmer, besök på gymnasiemässan i Älvsjö mm.
Alla elever i årskurs 9 erbjuds enskilda vägledningssamtal hos behörig studie- och
yrkesvägledare.
Elever i behov av särskilt stöd får vid behov extra vägledning som kan innebära
inbokade besök och prova på-dagar på gymnasieskolor. Studie- och
yrkesvägledaren samarbetar vid behov med ESS-gymnasierna i staden och skriver
informationsbilagor till mottagande gymnasieskolor.
Resursanvändning
Hela kollegiet utbildas i samtalsmetodik under läsåret 13-14.
Undervisande pedagoger väver in studie- och yrkesorientering i sina ämnen under
mentors- och lektionstid. Några dagar om året avsätts helt eller delvis till uppgifter
inom området.
Studie- och yrkesvägledarna lägger mycket arbetstid på enskilda samtal,
information i klass och vägledningssamtal med elever och föräldrar.
SID 23 (53)
Uppföljning
Gymnasiedagar utvärderas av eleverna. Jobbmentordagen utvärderas av eleverna.
Studie- och yrkesvägledningen utvärderas av eleverna Gymnasievalet följs upp av
studievägledaren vid preliminärantagningen i april och vid den slutliga
antagningen i juli. Resultaten redovisas för hela kollegiet.
Utveckling
Alla elever och all personal ska bli väl förtrogna med skolans studie- och
yrkesvägledningsplan. Studie- och yrkesorientering ska bli ett naturligt dagligt
förhållningssätt i kontakten med eleverna. Var är du nu och vart är du på väg?
Resultat
Vi har under året bedrivit studie- och yrkesvägledning genom att studie- och
yrkesvägledaren har informerat i helklass och erbjudit vägledningssamtal enskilt
eller i små grupper.
Eleverna har under en förmiddag fått träffa ca 15 yrkesverksamma personer från
olika områden och de har fått förbereda sig med frågor innan. De har fått besök av
gymnasieelever från olika program som berättat och svarat på frågor.
Eleverna har också fått arbeta med sitt gymnasieval på olika sätt under en hel dag
och de har fått förbereda sig inför ett gemensamt klassbesök på Gymnasiemässan.
Utvärderingen av dessa aktiviteter visar att eleverna uppskattar att få arbeta med
dessa frågor men att kvalitén på arbetet och hur nöjda eleverna är skiljer sig
mycket åt från klass till klass beroende på hur arbetslag och mentorer organiserat
det hela och hur engagerade de är. Studie- och yrkesvägledning är inte et självklart
ämne för alla pedagoger det är mycket lätt att urskilja. Det eleverna uppskattar
mest är att få möta gymnasielever och yrkesverksamma – dvs riktiga människor
som berättar och svarar på deras frågor.
Elever i behov av extra studievägledning och/eller särskild undervisningsgrupp har
identifierats och följts upp med motiverande och perspektivvidgade samtal samt
besök på tänkbart gymnasium. Samarbetet mellan studievägledare och föräldrar
har varit extra viktigt kring dessa elevers gymnasieval.
Alla elever har erbjudits hjälp att göra sin ansökan, både vid valet i februari och
ändringsvalet i april-maj. De har också erbjudits studievägledarhjälp vid
antagningen i juli samt vid gymnasiestarten i augusti.
Antagningsresultatet visar att vi lyckats nå i princip alla 169 elever, behöriga som
obehöriga (14 stycken), och hjälpa dem till ett val där de kommit in i augusti.
Studie- och yrkesvägledaren har i sitt syvnätverk (city) delat erfarenheter och idéer
och arbetat med planen för studie- och yrkesvägledning. Arbetet att besluta om
innehållet och skriva planen för Åsö ska genomföras under höstterminen 2014 i ett
samarbete mellan studievägledaren och några olika ämnespedagoger på Åsö. Vi
behöver långsiktigt utveckla studie- och yrkesvägledningen på Åsö så att den blir
allas angelägenhet och löper som en röd tråd från årskurs 7 till årskurs 9.
SID 24 (53)
ÅTAGANDE:
Vi åter oss att utveckla elevinflytandet
Förväntat resultat
Eleverna ska bli delaktiga både i sin egen utveckling, men även hela skolans
utveckling genom ett aktivt elevråd.
Arbetssätt
Vi utvecklar arbete med aktiv undervisning (elevaktiva arbetssätt), så att eleverna
känner sig delaktiga. Viss valfrihet vad det gäller arbetssätt, fördjupningar och
redovisningar. Utvärdera och prata om det vi gör/gjort med eleverna. Utveckla
metoder för kamratbedömning i de enskilda ämnena.
Elevpärmar till alla elever, där eleverna själva utvärderar och sätter upp mål för
skolarbetet: medför egna mål som eleven själv tar ansvar för att kommunicera med
berörd ämneslärare = elevinflytande och möjlighet att påverka sina studier under t
ex elevens valtid.
Elevrådet skickar ut frågor så att alla elever kan diskutera dessa så att inte
elevrådet tar beslut utan att andra elevers röster hörts. Viktigt att det är reella
frågor som diskuteras så eleverna känner mer delaktighet. Och det är viktigt att
eleverna ser att det händer något och att deras frågor tas på allvar. Skapa en del av
vår anslagstavla som är direkt kopplad till elevrådet.
Mentorer ger möjlighet och struktur så att klassen diskuterar de frågor som
kommer från elevrådet. Även viktigt att vi tar ansvar för att klassens åsikt kommer
elevrådet till del. Protokoll från elevråd måste vara tydligt och komma alla
mentorer till del.
Resursanvändning
Kontinuerligt arbete med formativ bedömning i klassrummen. Mentorstiden
används till att fokusera på den egna utvecklingen tillsammans med mentor. De
elevaktiva samtalen tillsammans med förälder och mentor. Elevrådstiden för
skolutveckling.
Uppföljning
Kontinuerlig återkoppling på arbetslagsmöten enligt rullande schema.
Följa upp elevrådets arbete under året och utvärderar vidare.
Formulera fråga i elevenkäten så det går att se en förändring/förbättring.
Utveckling
Elevernas syn på sitt eget lärande och visshet om hur man kan påverka sitt eget
lärande ska utvecklas, dessutom vill vi utveckla elevernas inflytande på skolan.
SID 25 (53)
Resultat
Arbetet med elevinflytande finns på olika plan; elevrådet och under lektionerna.
Alla lärare har blivit mer uppmärksamma på detta genom att vi har diskuterat och
arbetat med formativ bedömning. Eleverna får i allt högre utsträckning välja
redovisningsform samt jobbar med kamratbedömning/respons både muntligt och
skriftligt.
Det förs en dialog mellan lärare och elev mer kontinuerligt än tidigare och
lektioner och arbetsområden utvärderas och diskuteras. Användandet av
elevpärmar har fungerat bättre och bättre och det har gett god effekt på de
elevaktiva utvecklingssamtalen, som har fungerat betydligt bättre, när elever har
material att prata om på samtalen.
Bedömning och analys
Elever, lärare och föräldrar är mycket positiva till arbetet med elevaktiva samtal
och kamratbedömning. Eleven får syn på sitt eget lärande och det leder till
utveckling i att tänka kreativt, kritiskt och analytiskt.
Genom att bli mer förtrogna med sitt lärande och sin egen utveckling stärks
elevens självkänsla.
Elevrådets form har gjort att eleverna har blivit mer delaktiga och att de har tagit
ett stort ansvar. De känner att har haft inflytande och kunnat påverka i högre grad.
Däremot är det flera klasser som inte har haft representanter, vilket har gjort att vi
inte nått ut till alla klasser.
Studie- och yrkesvägledningen har utvecklats på skolan och eleverna uppskattar
de återkommande aktiviteterna, men den behöver formaliseras i en
handlingsplan och implementeras så att den blir allas angelägenhet och löper som
en röd tråd från årskurs 7 till årskurs 9.
Övrig uppföljning
Under året har skolans hemsida blivit ännu mer informativ. Lärarna lägger ut sina
planeringar med kunskapskraven på sidan och uppdaterar den kontinuerligt samt
varje klass har en kalender där alla prov och inlämningar skrivs in.
Skolans veckobrev läggs varje vecka upp på hemsidan samt mailas hem.
Det som har varit svårt under året är att ge föräldrarna tillräcklig information efter
att vi tog bort de skriftliga omdömena. Många föräldrar har upplevt att de inte vet
hur deras barn ligger till kunskaps- och betygsmässigt. Därför behöver vi utveckla
elevpärmen.
I mitten av varje termin skickas en varning om att eleven riskerar att inte få betyg i
slutet av terminen. Den här varningen behöver följas upp bättre av undervisande
lärare och kommuniceras med mentorn, så att mentorn har en fullständig bild av
sina mentorselever, det har brustit i den kommunikationen.
Frånvaron rapporteras hem till föräldrar via MOOF (meddelande om ogiltig
frånvaro) som mail. Föräldrarna har under året fått flera olika möjligheter att
sjukanmäla sitt barn; telefonsvarare, Skolwebben, app eller sms.
SID 26 (53)
Skolledningen kallar Skolrådet till frukostmöten två gånger/termin, vilket är
mycket uppskattat av de föräldrar som kommer och värdefullt för skolledningen.
Aktuella frågor diskuteras och de föräldrar som kommer används som bollplank
och har idéer om hur information bör gå ut till resten av skolans föräldrar. De var
mycket viktiga inför informationen om skolans omorganisation i år.
Sammanfattande analys
Åsö grundskolas största styrka är skolans pedagoger och personal som har en stor
lust till utveckling och bryr sig om alla elever. Detta gör att vi ofta får positiv
respons från föräldrar och elever och det talas varmt om skolan, vilket gör att
många är intresserade av att börja här.
Skolan har en aktivt arbetande trygghetsgrupp, bestående av pedagoger, skolledare
och även elever i form av änglar. Denna grupp är navet i trygghetsarbetet på
skolan och tillsammans i arbetslagen så skapas det en trygghet som avspeglas i
våra enkäter. Det arbetslag som arbetar uteslutande med ämnesveckor har ett
högre trygghetsresultat och det beror på att de pedagogerna hela tiden finns
närmare eleverna. Vi kommer att utveckla arbetssättet med ämnesveckor till
ytterligare ett arbetslag och hoppas då att få se en ännu tydligare trend i våra
trygghetsenkäter.
Det vi har sett under året är att flickorna ligger lägre i trygghet och trivsel och det
är något vi måste ta tag i under kommande år. Flickornas beteende mot varandra
samt tryck från sociala medier och annat har gjort att de mår sämre. Här måste vi
hitta nya arbetssätt och vi kommer att samarbeta med personer externa personer i
större och mindre samtalsgrupper.
Vårt meritvärde steg under förra året från 232 till 244, men vi känner att det finns
potential att höja det vidare. Alla skolans elever har tillgång till inläst läromedel
från inläsningstjänst och de elever som har behov kan även ladda ner all tänkbar
skönlitteratur till sin mobil.
Under året har arbetet med formativ bedömning utvecklats och
kamratbedömningen, som är en del av denna, har det jobbats med i alla klassrum.
Det har pågått kontinuerliga diskussioner och erfarenhetsutbyten i alla ämneslag.
Utvecklingen av denna metod har gjort att eleven har blivit mer medveten om sitt
eget lärande, trygg i lärandet, men vi har fortfarande lång väg att gå för att känna
oss nöjda.
Elevernas ansvar och inflytande har blivit tydligare under året och skolans elevråd
har jobbat mer målmedvetet och ansvarfullt tillsammans med skolledningen.
Eleverna har kontinuerligt fått information om gymnasiet och yrkeslivet via bland
annat Jobbmentor. Vi behöver utveckla och tydliggöra detta arbete i skolans syvplan, som kommer att utvecklas tillsammans med alla ämnespedagoger.
Pedagogerna behöver också bli tydligare med sina kunskapskrav gentemot
eleverna för att ge eleverna möjlighet att ta ett större ansvar. Planeringarna med
kunskapskraven måste synliggöras i början av varje lektion och kopplas mot
målen för att eleverna ska kunna bli trygga med begreppen och för att de ska veta
hur de ska nå målen.
SID 27 (53)
Vi har under året haft två återkommande enkäter. En som mäter Trygghet och
trivsel och en Ämnesenkät, där eleverna utvärderar alla sina ämnen och lärare.
Dessa är oerhört viktiga för oss i vårt kvalitetsarbete och används i många olika
sammanhang; medarbetarsamtal, arbetslag, i klassrummet på klassråd, Skolråd och
elevråd för att bara nämna några.
Prioriterade åtgärder för utveckling
Under läsåret 2014-2015 kommer skolan att arbeta med följande
utvecklingsområden:










Vi åtar oss att öka tryggheten för eleverna samt främja
jämställdhetsperspektivet utifrån vår ”Plan mot diskriminering och
kränkande behandling”
Vi åtar oss att utveckla elevinflytandet
Vi åtar oss att utveckla arbetssättet med ämnesveckor
Vi åtar oss att fördjupa arbetet med formativ bedömning
Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen utifrån sina egna behov.
Vi åtar oss att utveckla Elevhälsans samarbete med arbetslagen.
Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet.
Vi åtar oss att utveckla arbetet med studie- och yrkesorientering.
Vi åtar oss att utveckla arbetet med en god arbetsmiljö under lektioner och
i korridorer.
Vi åtar oss att utveckla IKT-arbetet på skolan.
Kvalitetsredovisning upprättad av
Rektor Margot Valegård
Biträdande rektor Christina Lindgren
Bilagor







Elevhäfte kort version 2014-2015
Bilaga Åsö Grundskolas plan mot diskriminering och kränkande
behandling 2013-2014 Bilaga
Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro
Bilaga Åsölektion
Flödesschema EHT
Årshjul systematiskt kvalitetsarbete
Årshjulet – EHT
SID 28 (53)
Åsö Grundskola
en skola för kunskap och
kreativitet,
med omtanke och tydlighet,
där alla får lyckas.
Elev- och föräldrainformation
Läsåret 2014-2015
SID 29 (53)
Välkommen till Åsö Grundskola!
I denna informationsfolder presenteras kortfattad information till
elever och förälder. På skolans hemsida finns mer information samt
schema, planeringar, prov/inlämningsschema, matsedel, information om
läroplanen, Lgr 11.
Om ni inte har tillgång till hemsidan,
www.asogrundskola.stockholm.se kan ni beställa utförligare
information från expeditionen 08-508 404 80.
Har ni synpunkter och förbättringsförslag är jag mycket tacksam för
dessa.
Vänliga hälsningar!
Margot Valegård
Rektor Åsö Grundskola
[email protected]
SID 30 (53)
Vision för Åsö Grundskola
Åsö, en skola för kunskap och kreativitet, med omtanke och tydlighet, där alla
får lyckas.
När våra elever lämnar Åsö vill vi att de tänker kreativt, kritiskt och analytiskt samt upplever att de
utvecklats tillsammans och lärt sig av andra människor
Ledningsdeklaration
● Att alla elever trivs ges möjlighet utveckla elevernas lärande och trivsel
● Att all personal utvecklas i sin yrkesroll
● Att alla arbetar med skolans styrdokument
● Att alla arbetar mot våra utvecklingsmål
● Att elever och personal har en god arbetsmiljö
● Att det råder en god samverkan mellan personal, elever och föräldrar
Under läsåret 2014-2015 kommer skolan att arbeta med följande
utvecklingsområden:










Vi åtar oss att öka tryggheten för eleverna samt främja
jämställdhetsperspektivet utifrån vår ”Plan mot diskriminering och
kränkande behandling”
Vi åtar oss att utveckla elevinflytandet
Vi åtar oss att utveckla arbetssättet med ämnesveckor
Vi åtar oss att fördjupa arbetet med formativ bedömning
Vi åtar oss att ge eleverna möjlighet att nå målen utifrån sina egna behov.
Vi åtar oss att utveckla Elevhälsans samarbete med arbetslagen.
Vi åtar oss att utveckla ledarskapet i klassrummet.
Vi åtar oss att utveckla arbetet med studie- och yrkesorientering.
Vi åtar oss att utveckla arbetet med en god arbetsmiljö under lektioner och
i korridorer.
Vi åtar oss att utveckla IKT-arbetet på skolan.
SID 31 (53)
Organisation 2014-2015
Margot Valegård
Rektor
Christina Lindgren
bitr. rektor
IT, Trygghetsgruppen,
Arbetsmiljö
Anna Nilsson Lindgren,
bitr.rektor/ SYV
Elevhälsa
ocstudievägledning
Arbetslags- och klassorganisation
Skolan är indelad i mindre enheter och arbetslag, vilket gynnar både
elever och lärare. Skolan är dessutom lokalmässigt anpassad till
arbetslagen, där varje arbetslag har sina klassrum och
personalarbetsrum i anslutning till elevernas skåphall.
Vår uppdelning är gjord i olika ”färgarbetslag”, det gröna, röda, lila och
blå arbetslaget. De klasser som ingår i resp. arbetslag är som följer:
Gröna
7A, 7B, 8A,
8B, 9A
Lila
Blå
7C, 7D,
7E, 8C, 8E,
8D, 8F, 9C,
9E, 9H
9D
Höstterminen 2014
Läsåret börjar: onsdag 20 augusti
Höstlov: vecka 44
Terminens sista dag: fredag 19 december
Vårterminen 2015
Vårterminens första dag: onsdag 7 januari
Sportlov (v. 9): 23 februari – 27 februari
Påsklov (v. 15): 7 – 10 april
Lov vid Kristi Himmelsfärdsdag: 15 maj
Läsåret slutar: onsdag 10 juni
Röda
7G, 7H, 8G,
9E, 9G
Elevhälsan
Kurator,
Skolsköterska, SYV
Specialpedagog
Speciallärare
SID 32 (53)
Studiedagar
Utöver lovdagarna lägger skolorna ut fem studiedagar för planering och
fortbildning av lärare. Ofta används studiedagarna för att göra hela höstlovsveckan
ledig.
Åsö Grundskolas hemsida:
www.asogrundskola.stockholm.se
Vi är väldigt stolta över vår hemsida och vill att ni så ofta som möjligt
går in och tar del av all den info som finns där.
På hemsidan hittar ni klassens prov/inlämningsschema.Vi har som
policy att klassen har max två inlämningar och prov/vecka. Det kan
förekomma fler om klassen har beslutat att flytta ett
redovisningstillfälle eller om ditt barn har varit sjuk och måste ta igen.
Varje vecka läggs det också ut ett veckobrev med aktuell information
samt det går också att se vilken mat ert barn har ätit eller ska äta i
veckan.
Skolwebben, htpp://skolwebb.stockholm.se
För att kunna logga in på ditt barn sida behöver du en e-legitimation,
den får du via din bank. Kontakta din bank för mer info.
Samtliga skolor i Stockholm stad använder skolwebben för
frånvaroregistrering. Här kan ni även anmäla sjukfrånvaro. Ni ansvarar
själva för att hålla er informerade genom Skolwebben.
På Åsö har vi även kopplat på funktionen, MOOF, meddelande om
ogiltig frånvaro, vilket innebär att vårdnadshavare får mail om ditt barn
har sen ankomst eller är frånvarande från lektion. Detta mail skickas
endast en gång/dag, även om det blir ytterligare ogiltig frånvaro.
Stockholms medborgarsupport
Telefon: 08-508 00 508
E-post: [email protected]
SID 33 (53)
Idrott och hälsa
För att kunna delta aktivt i undervisning ska du ha med idrottskläder,
handduk och skor. I omklädningsrummet finns det skåp att låna för att
förvara kläder i under lektionen. Du ansvar själv för att ta med dig
hänglås.
Hur stöttar du som förälder ditt barn i
skolarbetet?
Nedanstående punkter kan vara en hjälp för dig som förälder i
samarbetet med skolan.
 Närvaro, är A och O för ett gott studieresultat är närvaro. Du
som förälder/ vårdnadshavare är ansvarig för att ditt barn
kommer till skolan.
 Förstärk skolans auktoritet
Prata med barnet om skolan – fråga hur det har varit. Delta i aktiviteter
som skolan/klassföräldrar inbjuder till. Besök ditt barn i skolan,
tillbringa en dag eller några timmar i skolan och följ arbetet. Visa att
du tycker att skolan är viktig! Om du tycker att det inte fungerar i
skolan, kontakta skolledningen! Inga barn blir bättre elever av att höra
föräldrar klaga på skolan. Däremot kan vi säkert hjälpas åt att förbättra
skolan.
 Hjälp ditt barn att planera skolarbetet
Ta reda på om ditt barn har läxor eller prov. Köp en kalender till ditt
barn och hjälp till med tidsplanering så att det finns tid för både
skolarbete och fritid. Stöd ditt barn vid hemarbete och uppmuntra om
uppgifterna är svåra. Köp mappar att förvara material i.
 Håll kontakt med skolan om hur det går för ditt barn
Under utvecklingssamtalen får du reda på vad ditt barn kan och om det
är något ditt barn behöver arbeta extra med. Ta gärna kontakt med
mentorn mellan utvecklingssamtalen om du vill veta hur det går eller
om det är något du undrar över eller som bekymrar dig.
SID 34 (53)
 Håll kontakt med andra föräldrar
Det finns ett stort värde i att lära känna föräldrarna till ditt barns
kamrater. Ett fungerande kontaktnät mellan föräldrar är mycket värt,
ibland är det ju andra föräldrar man behöver prata med.
 Lägg dig i – men var konstruktiv
I skolan ser vi gärna att du engagerar dig. Du får gärna komma med
förslag och idéer på hur saker kan förbättras.
SID 35 (53)
Värdegrund och regler för Åsö Grundskola
2014-2015
Du går på Åsö Grundskola för att skaffa dig goda kunskaper och vi vill
att du trivs och känner dig trygg hos oss. Skolan har följande
värdegrund som alla elever och all personal ska följa för att få de allra
bästa förutsättningarna för en bra studiemiljö.
Värdegrund
• Jag behandlar andra såsom jag själv vill bli behandlad, d.v.s. med
vänlighet och respekt.
• Jag respekterar andra människors egenvärde
• Jag tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och
kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra
människor
• Jag bryr mig om när någon far illa och kontaktar ängel eller
någon vuxen.
• Jag visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön och håller
skolan ren och snygg.
• Jag tar ansvar för min utbildning. Jag stör inte andra och har
respekt för andras arbete.
Regler
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Jag är på rätt plats, i rätt tid och med rätt utrustning.
Läraren bestämmer placeringen i klassrummet.
Väskor och ytterkläder förvaras på anvisad plats.
Inget godis, glass, läsk etc. inne i skolan.
I matsalen använder jag bricka för att hjälpa till att hålla snyggt
på borden.
Inga ytterkläder eller huvudbonader på i klassrummet och
aulan.
Inga ytterkläder i matsalen, men huvudbonad är tillåten.
Mobiltelefoner används ej under lektionstid, om inte
undervisande pedagog godkänner det som ett hjälpmedel.
Skolan frånsäger sig allt ansvar och utredning av stulna mobiler
eller andra värdesaker, utan hänvisar detta till polisen.
Fotografering är förbjuden på skolans område.
SID 36 (53)
• Jag följer de anvisningar som gäller för en ”Rökfri skola”.
Dataregler
 Enbart skolarbete får utföras på datorerna.
 Nedladdning av musik eller program får ej förekomma.
 Vi har ett förhållningssätt som motverkar kränkande inslag.
 Kom-vux datorer i H-korridoren eller på andra ställen får inte användas av grundskolans
elever.
Konsekvenser för överträdande av dataregler:
1. Eleven får en varning och elevens vårdnadshavare kontaktas.
2. Efter upprepat felaktigt användande av datorer stängs eleven av från att använda skolans
datorer under en begränsad tid som bestäms av rektor (mellan två-fyra veckor.)
Konsekvensstege, Vad gör vi när elever inte följer regler?
(Nedanstående är ur Utbildningsförvaltningens riktlinjer för
”Trygghet och studiero i skolan”.)
1.
Pratar med eleverna och försöker få dem att ändra sitt beteende.
2.
Läraren får visa ut eleven från lektionen resten av lektionen eller låta eleven stanna kvar
en timma i skolan efter skolans slut.
3.
Om detta inte hjälper ska läraren kontakta elevens föräldrar.
4.
Vid fortsatt olämpligt uppträdande anmäls detta till rektor och tas upp på
elevvårdskonferens. Åtgärdsprogram ska upprättas. Åtgärderna ska syfta till att ge
eleven stöd. Samverkan med andra samhälliga instanser ska ske.
5.
I sista hand ska en elev kunna flyttas till en annan skola. För detta krävs beslut i
utbildningsnämnden.
Vid friluftsdagar, aulasamlingar etc. gäller att eleven får en chans till bättring.
Om en elev missköter sig i matsalen gäller följande: Ansvarig mentor ringer hem och
berättar vad som hänt. Vid upprepad händelse kontaktar skolledningen hemmet och
uppmanar elevens förälder att komma till skolan och äta med eleven. Elev som missköter
sig, kan också hänvisas till annan skola i närheten.
SID 37 (53)
Syftet:
Åsölektion
• Skapa en studiestruktur som stödjer eleverna i deras
lärande, sociala utveckling och skolgång.
• Eleverna ska känna till målen för
lektionen/arbetsområdet
• Det ska finnas en respekt för arbetsro och studier
1. Läraren står i dörren, hälsar positivt på eleverna och
kollar att allt material är med. Dörren låses vid
lektionsstart och elev som kommer sent släpps in av
läraren vid lämpligt tillfälle, normalt 10 minuter efter
lektionsstart.
2. Eleverna kommer in, samlas ihop. Tystnad,
koncentration och upprop, där man samtidigt möter
varje elevs blick. Lektionen har en tydlig startpunkt.
3. Lektionen startar. Målen för lektionen och
arbetsområdet presenteras och kommuniceras med
eleverna. Detta skrivs på tavlan.
4. Återkoppling av lektionen, målen och innehåll i slutet
av lektionen.
5. Läxan skrivs på tavlan och kommuniceras även
muntligt.
6. Lektionen avslutas med att eleverna ställer i ordning,
kollar bänkar, städar och ställer sig upp vid sin plats
innan de går ut. Läraren ansvarar för att klassrummet
är i ordning före nästa lektion.
SID 38 (53)
Skåpkontrakt
2014/2015
Elevskåpen är skolans egendom och ska endast användas till
skolmateriel.
 Som elev på Åsö grundskola får du låna ett skåp som får användas
till förvaring av böcker och andra för skolarbetet nödvändiga
hjälpmedel. Dessutom kan du självklart förvara ytterkläder,
”gympagrejor” och annat du behöver för ditt skolarbete.
 Om du målar, klottrar eller på annat sätt förstör ditt skåp blir du
ersättningsskyldig. Det är heller inte tillåtet med dekaler etc. på
skåpet. Eleven ansvarar för att skåpet hålls snyggt och klotterfritt.
 Bryter någon sig in i skåpet, ersätter skolan inte det förstörda
hänglåset eller det som stjäls. Skolan ansvarar inte för värdesaker
som du förvarar i ditt skåp. De ska polisanmälas av vårdnadshavare.
 På idrottslektionen uppmanar vi alla elever att låsa in sina
värdesaker i ett skåp som idrottslärarna tillhandahåller, uppe i
idrottshallen.Vi ansvarar inte för värdesaker och kläder som lämnas
i omklädningsrummet.
 Vi kan, vid behov, kontrollera innehållet i skåpet om vi misstänker
att det kan finnas olagliga föremål. Skåpet öppnas då och polis
tillkallas.Vårdnadshavare underrättas vid dessa tillfällen.
SID 39 (53)
Åsö Grundskolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling 2013-2014
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Grundskola
Ansvariga för planen:
Ansvarig för att planen utvärderas och revideras varje år är biträdande rektor i samarbete med
Trygghetsgruppen.
Ytterst ansvarig för planen är rektor Margot Valegård.
Vår vision: Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter,
utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och
kränkningar.
Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen.
Vi vill att alla elever känner sig trygga, sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier
eller kränkningar.
Planen gäller från 2013-03-20
Planen gäller till 2014-03-30
Elevernas delaktighet:
Vi genomför en årlig elevenkät om trygghet och trivsel i skolan. Ansvariga vuxna går igenom
resultaten med arbetslagen, elevskyddsombud, Åsö Änglar (elevkamratstödjare) och övriga elever.
Elevskyddsombud och Åsö Änglar deltar i arbetet med att utvärdera och revidera planen.
Alla elever informeras om utvärderingen och uppmanas säga till om de har förslag på förbättringar.
Vårdnadshavarnas delaktighet: Vårdnadshavarna informeras om och diskuterar planen på
Skolråd och i Föräldraföreningen.
Planen ligger på hemsidan. Föräldrar uppmanas att ta del av planen och kontakta skolan om det är
något de vill utveckla.
Personalens delaktighet:
All personal informeras om planen vid varje läsårsstart. All personal är med och utvärderar
resultatet av elevenkäten och är delaktiga i utvärdering och revidering av den nya planen.
Vi genomför en personalenkät om trygghet och trivsel i skolan under läsåret 2013-2014.
Förankring av planen:
Vi förankrar planen på lärarkonferenser, klassråd, skolråd och möten med Föräldraföreningen.
Planen publiceras på hemsidan.
SID 40 (53)
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats:
Utvärderingen har i huvudsak skett i Trygghetsgruppen.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsgruppen och biträdande rektor.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbetslaget har från hösten 2012 fått ett större ansvar
för att själva ta tag i och lösa trakasserier och annan kränkande behandling.
Det är två personer i varje arbetslag som har huvudansvar för detta, en för Trygghetsarbetet och
dokumentationen och en för Ängelarbetet. Denna förändring är vi nöjda med. Dock behöver vi
utveckla våra rutiner för dokumentation.
Vi behöver även utveckla vår uppföljning och revidering tillsammans med personal, elever och
föräldrar.
Årets plan ska utvärderas:
Senast 2014-03-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas:
I augusti ser Trygghetsgruppen tillsammans med bitr rektor över enkätfrågorna Trygghet och
trivsel, som sedan går ut efter höstlovet.
Elevenkäter genomförs efter höstlovet med alla elever.
Statistik över antal anmälningar tas fram av Trygghetsgruppen.
I mars utvärderas resultatet av enkäten i Trygghetsgruppen och arbetslagen.
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Christina Lindgren
Främjande insatser
Kränkande behandling och diskriminering
Mål och uppföljning:
All personal på skolan ska ha kännedom om vilka diskrimineringsgrunderna i lagtexten är. Vidare
ska all personal vara förtrogna med skyldigheter och arbetssätt kring kränkande behandling.
Insats:
Trygghetsgruppen informerar personalen vid läsårsstart.
Ansvarig:
Christina Lindgren
Datum när det ska vara klart:
2013-08-31
Namn:
Kränkande behandling och diskriminering
Områden som berörs av insatsen
Mål och uppföljning:
SID 41 (53)
Eleverna på skolan ska ha kännedom om diskrimineringsgrunderna och vara förtrogna med
begreppet kränkande behandling.
Insats:
Introdagar med gemensamma och utarbetade moment i samband med skolstart där
diskrimineringsgrunder och kränkande behandling belyses.
Mentorerna arbetar med att skapa trivsel och trygghet i klasserna. Detta följs kontinuerligt på
mentorstid.
Lärarna i samhällskunskap har ett uppdrag i LGR11 att jobba med diskriminering, mänskliga
rättigheter och barnens rättigheter. Förslagsvis i åk7.
Ansvarig:
Christina Lindgren
Datum när det ska vara klart:
2014-03-30
Namn:
Samtalsmetodik
Områden som berörs av insatsen
Mål och uppföljning:
All personal på skolan ska fortbildas under hösten 2013 i samtalsmetodik. Målet är att allt arbete
på skolan ska knytas till skolans ledord: Omtanke och tydlighet.
Insats:
Studiedagar under hösten 2013. Samt arbete med litteratur under läsårets pedagogiska konferenser.
Ansvarig:Margot Valegård
Datum när det ska vara klart:
2014-06-15
Kartläggning
Kartläggningsmetoder:
ÅTERKOMMANDE MÖTEN
Trygghetsgruppen träffas varannan vecka.
Ärkeänglarna träffas varannan vecka.
Ärkeänglarna träffar sina Änglar varje vecka.
Elevskyddsombuden träffas varje vecka.
På arbetslagsmöten tas punkten Trygghet upp.
SID 42 (53)
ENKÄTER
Åsö enkäten; Trygghet och trivsel.
Stockholms Stads "Brukarenkät"
Trivselenkäter i klasser vid behov (klassbarometer)
TRYGGHETSVANDRINGAR
Änglarna genomför, minst en gång om året.
INCIDENTRAPPORTER
Vi dokumenterar trakasserier och kränkande behandling i arbetslaget. Det finns en pärm för detta i
varje arbetslag. Trygghetsgruppsansvariga ansvarar för detta. Vi rapporterar Kränkande behandling
till registrator.
Områden som berörs i kartläggningen:
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen:
Enkäter (individuellt)
Möten (änglar och elevskyddsombud)
Hur personalen har involverats i kartläggningen:
Arbetslagsmöten, en stående punkt på arbetslagskonferenserna.
Resultat och analys:
En övervägande majoritet av eleverna säger att de trivs och känner sig trygga i skolan. Dock är det
många som inte känner sig trygga på skolans toaletter och alltför många som inte har förtroende för
änglarna i sin klass.
Eleverna upplever att vi som jobbar på skolan respekterar dem, men det är färre som upplever att vi
lyssnar på dem.
(Se nedan)
Trivs du i skolan?
Ja, alltid 151 39,6%%
Ja, oftast 193 50,7%
Ibland 30 7,9%
Nej 7 1,8%
Känner du dig trygg i skolan?
Ja, alltid 174 45,7%
Ja, oftast 179 47,0%
Ibland 18 4,7%
Nej 10 2,6%
Har du någon vuxen, i skolan, som du
kan prata med om du får problem?
Ja 265 69,6%
Nej 116 30,4%
SID 43 (53)
Känns det tryggt att gå på skolans toalett?
Ja 226 59,3%
Nej 155 40,7%
Upplever du att vi som jobbar på skolan lyssnar på dig?
Ja, alltid 54 14,2%
Ja, oftast 193 50,7%
Ibland 114 29,9%
Nej 20 5,2%
Upplever du att vi som jobbar på skolan
respekterar dig som elev?
Ja, alltid 126 33,1%
Ja, oftast 179 47,0%
Ibland 65 17,1%
Nej 11 2,9%
Har du förtroende för Änglarna i din klass?
Stort förtroende 101 26,5%
Ganska stort förtroende 171 44,9%
Lite förtroende 109 28,6%
Tror du att Änglarnas arbete bidrar till
att öka tryggheten på skolan?
Ja 112 26,5%
Nej 104 44,9%
Vet inte 165 28,6%
Upplever du att vi som jobbar på skolan aktivt
jobbar för att motverka kränkningar och trakasserier?
Ja 161 42,3%
Nej 56 14,7%
Vet inte 164 43,0%
Förebyggande åtgärder
Namn
Elever som sprider otrygghet
Områden som berörs av åtgärden:
Mål och uppföljning:
Vi ska ha färre kommentarer om äldre elever som gör vardagen otrygg för yngre elever samt bättre
siffror på trygghetsfrågan elevenkäten: Trygghet och trivsel.
SID 44 (53)
Åtgärd: Identifiera de elever som skapar otrygghet och arbeta målinriktat för att förändra deras
beteende och attityd mot andra.
Rastvakter under snösäsongen.
Motivera åtgärd:
I elevenkäten uttrycker många elever att vissa äldre elever sprider otrygghet.
Vintersäsongen och mulningen är en bidragande orsak till otrygghet.
Ansvarig:
Christina Lindgren
Datum när det ska vara klart:
2014-03-30
Namn:
Otrygghet vid snöfall
Områden som berörs av åtgärden:
Mål och uppföljning:
Eleverna ska känna sig trygga när de går över skolgården eller vid skolans slut.
Mentor följer upp med klassen.
Åtgärd:
Lärarna schemaläggs så att de rastvaktar under dagtid samt att det också rör sig lärare vid
utgångarna vid skolans slut. Alla lärare tar med sig mobiltelefonen ut och telefonlista till alla
elever.
Konsekvensen när man kränker någon annan är att vi ringer föräldrarna och de får komma och
hämta sitt barn.
Motivera åtgärd:
Det har blivit en tradition för eleverna att mula yngre elever, därför känner vi att vi måste stoppa
det.
Ansvarig:
Christina Lindgren
Datum när det ska vara klart:
20131015
Rutiner för akuta situationer
Policy:
På Åsö grundskola råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
Som vuxen på Åsö grundskola måste du reagera och agera direkt när du bevittnar en händelse på
eller inom skolans område som kan vara trakasseri, annan kränkande behandling, mobbning eller
diskriminering. Du måste även agera om en elev kommer och berättar för dig att den blivit utsatt
eller att en kamrat blivit utsatt. Några tecken på att en elev blivit utsatt för trakasseri, kränkande
behandling, mobbning, diskriminering, som du som vuxen måste vara uppmärksam på, kan vara:
SID 45 (53)
- Att eleven inte har kamrater i klassen, eller inte tas i försvar av de andra
- Att eleven är trött, blek eller håglös och lätt blir sjuk
- Att eleven inte vill gå till skolan och ofta kommer för sent till lektioner
- Att eleven undviker att vistas i t.ex. korridorer med andra elever
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till all
personal på skolan. Det kan vara mentorn, kuratorn, skolsyster, en lärare i trygghetsgruppen, någon
i skolledningen eller vilken personal som helst, som man känner förtroende för.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När personal på skolan får
kännedom om att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av andra
elever ska denne skyndsamt se till att frågan utreds i ett enskilt samtal med den utsatte. Personalen
i trygghetsgruppen har ansvar för att detta sker i respektive arbetslag.
När mobbning och trakasserier konstateras så jobbar vi efter följande modell:
Steg 1
Enskilt samtal med den/de som mobbar. Efter varje samtal beslutas om tid för uppföljning.
Föräldrarna informeras efter samtalet.
Steg 2
Om ingen positiv förändring skett kallas mobbande elev med föräldrar till samtal med
trygghetsgruppen och rektor.
Steg 3
Om inte mobbningen upphör leder detta till polisanmälan.
Polisanmälan kan även ske direkt om det är frågan om grova trakasserier eller kränkande
behandling eller om det är en elev som tidigare utsatt andra.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal:
När personal på skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för diskriminering eller
kränkande behandling av annan personal på skolan ska denne skyndsamt se till att frågan utreds i
ett enskilt samtal med den utsatte. Skolledningen ska informeras och ansvarar för detta.
Rutiner för uppföljning:
Normalt sker uppföljning en vecka efter samtalet. I elev-elev fall ansvarar de trygghetsansvariga i
arbetslaget och i elev-personal fall ansvarig rektor.
Rutiner för dokumentation:
I varje arbetslag finns en pärm märkt "Trygghetsgruppen" där dokumentation sparas.
Ansvarsförhållande:
Den lärare som ansvarar för antimobbningsarbetet i arbetslaget ser till att enstaka kränkningar och
mobbning blir dokumenterat.
SID 46 (53)
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon
av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan
också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad,
kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning
och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
SID 47 (53)
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling



Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen
efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl
som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än
att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är
ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar
inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P>
Diskrimineringsgrunder
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier


Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att
gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
SID 48 (53)

Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det
som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för
att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället
för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender
betyder och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
[diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att
”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De
menar ju inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
SID 49 (53)
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater.
De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier



På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var
och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han
lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar
hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och
trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning

Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de
henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
SID 50 (53)



Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han
svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom,
men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i
olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:


Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de
andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall. [trakasserier]
SID 51 (53)
Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro
Skollagen 7 kap, 17§”…om en elev i grundskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska
verksamheten, ska rektor se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit
frånvarande.”
Syfte: Att kartlägga elevernas frånvaro och ta reda på bakomliggande orsaker är viktigt för att
hjälpa eleverna till en god närvaro.
Mål: Åsö grundskola eftersträvar 100 % närvaro för att ge eleverna bästa möjligheter att uppnå
goda studieresultat.
1.
Frånvaron ska föras in i skolwebben dagligen av undervisande pedagog.
2.
Enligt uppkoppling till MOOF skickas ett mejl per dag till vårdnadshavaren när första
frånvaron förs in.
3.
Frånvaro kontrolleras vart fjortonde dag av mentor. Vid upprepad ogiltig frånvaro ska
vårdnadshavare kontaktas via telefon eller e-post som ska bekräftas av mottagaren.
Förslag på text i e-postmeddelandet: ” Kalle har varit ogiltigt frånvarande från skolans
lektioner idag. Var snäll och prata om detta hemma och återkom med svar. Vänliga
hälsningar…”
4.
Vid upprepad frånvaro diskuteras elevens situation inom arbetslaget och mentor bokar
möte med vårdnadshavare och kontaktar Elevhälsan vid behov av stöd på detta möte.
Mötet ska dokumenteras och ska även innehålla beslut om uppföljning.
5.
Om eleven har fortsatt hög giltig/ogiltig frånvaro efter möte med vårdnadshavare gör
mentor en anmälan till Elevhälsan.
6.
Om elevens situation inte förbättras måste andra individuella lösningar hittas i samverkan
med Elevhälsan, t.ex. kontakter med öppenvården, socialtjänsten, BUP, annan form av
skolgång m.fl. Om det finns anledning att misstänka att en elev far illa ska anmälan till
Socialtjänsten alltid göras. Skolan fortsätter åtgärdsarbetet även efter det att anmälan har
gjorts.
7.
Elevhälsan går varannan vecka igenom en sammanställning av hög frånvaro.
SID 52 (53)
Insatser
utanför
skolan
BUP
SOC.
HAB.
LÄK.
Undervisningen anpassas
efter elevens behov.
IUP upprättas i samband
med utvecklingssamtal.
Ansvarig: Mentor
Tillräcklig
insats
Arbetslaget kartlägger
och dokumenterar elevens
behov, använd mallen för
pedagogisk
utredning/kartläggningg.
Ev handlingsplan i ämne
upprättas.
Tillräcklig
insats
Utredning inom skolan
EHT samverkar och
föreslår åtgärder
Ev ÅP upprättas, följs upp
och utvärderas av
lärare/EHT tillsammans med
elev och vårdnadshavare
Pedagogisk
Medicinsk/psykiatrisk
Tillräcklig
insats
Psykologisk
Skolsocial
Nytt ÅP upprättas/revideras, följs
upp och utvärderas av lärare/EHT
tillsammans med elev och
vårdnadshavare
Studieoch yrkesvägledning
eller
vidare insatser
Tillräcklig
insats
SID 53 (53)
Systematiskt kvalitetsarbete på Åsö grundskola