ÖREBRO UNIVERSITET
Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: pedagogik
_______________________________________________________________
Fenomenet mobbning
Relationen mellan olika perspektiv, antimobbningsprogram och praktik
Hanna Norberg & Sara Nordström
Pedagogik med didaktisk inriktning C, III
Examensarbete, 15 högskolepoäng
Höstterminen 2010
__________________________________________________________________________________
Sammanfattning
Det finns olika förklaringar till att mobbning uppstår och därför olika uppfattningar om hur
problematiken skall hanteras. Samtidigt råder det oenighet om mobbning och dess definition,
vilket gör det angeläget att undersöka relationen mellan olika perspektiv,
antimobbningsprogram och praktik. I arbetet mot mobbning finns 21 antimobbningsprogram
utformade samt övriga metoder. Vår studie grundar sig i att se förhållandet mellan hur tre
skolor uppfattar sitt arbete mot mobbning relaterat till vad antimobbningsprogrammen och
metoderna förespråkar.
Vår undersökning lyfter sex olika antimobbningsprogram och tre metoder i arbetet mot
mobbning. De program och metoder vi presenterar är valda utifrån vad skolorna i vår
undersökning använder sig av. Studien är kvalitativ och bygger på tidigare forskning samt
intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Till vår undersökning har vi tagit hjälp av tre rektorer
samt tre representanter från tre olika trygghetsteam. Valet av informanter är rimligt då de
besitter den kunskap vårt ämne belyser inom skolans verksamhet.
Relationen mellan perspektiv och antimobbningsprogram visar att programmen utgår från
ett eller flera perspektiv. Relationen mellan antimobbningsprogram och skolans verksamhet
visar att skolor kombinerar förebyggande och åtgärdande metoder från olika
antimobbningsprogram i strid mot grundarnas ideologi.
Nyckelbegrepp: Mobbning, förtryckare, utsatt, relation, perspektiv, antimobbningsprogram,
skola.
Förord
Vi vill tacka vår handledare Christer Håkanson för ett bra handledande under denna
c-uppsats. Framförallt vill vi tacka våra familjer för ert stöd, utan er hade det inte gått.
Hanna Norberg & Sara Nordström
Örebro, 2010
Så lätt att vara blomma
på ljuvaste sommaräng.
Slippa att ligga och gråta
var kväll i sin säng.
Så lätt att vara blomma
bara vagga lätt för vind.
Slippa hårda slag på rosig kind.
Så lätt att vara blomma.
Bara knoppa och slå ut.
Slippa genomlida livet ensam
till dess svarta slut…
Flicka 14 år.
(citerat i Gunnar Höistad 2001, s 72).
Innehållsförteckning
Sammanfattning ........................................................................................................................................
Förord ........................................................................................................................................................
Innehållsförteckning ..................................................................................................................................
1.
Inledning .......................................................................................................................................... 1
1.1 Syfte ............................................................................................................................................... 2
1.2 Frågeställningar ............................................................................................................................. 2
1.3Disposition ...................................................................................................................................... 2
2.
Bakgrund ......................................................................................................................................... 3
2.1 Kränkande behandling, ett samlingsbegrepp................................................................................ 3
2.2 Definition av mobbning ................................................................................................................. 4
2.3 Summering av kränkande behandling och definition av mobbning ............................................. 6
2.4 Skollagen och skolans styrdokument om mobbning, diskriminering och kränkande behandling. 6
3. Tidigare forskning ................................................................................................................................ 7
3.1 Olika perspektiv på mobbningsproblematiken. ............................................................................ 7
3.1.1 Individualpsykologiskt perspektiv .......................................................................................... 7
3.1.2 Relationella perspektiv ........................................................................................................... 9
3.1.3 Socialpsykologiskt perspektiv ............................................................................................... 10
3.1.4 Sociokulturellt perspektiv..................................................................................................... 12
3.1.5 Maktteoretiskt perspektiv .................................................................................................... 13
3.1.6 Summering av samtliga perspektiv ...................................................................................... 14
3.2 Antimobbningsprogram .............................................................................................................. 16
3.2.1 Farstametoden ..................................................................................................................... 17
3.2.2 Olweusprogrammet ............................................................................................................. 18
3.2.3 SET- Social och emotionell träning ....................................................................................... 20
3.2.4 SEL- socio- emotionellt lärande ........................................................................................... 21
3.2.5 Österholmsmodellen ............................................................................................................ 22
3.2.6 Friends- kamratstödjare ....................................................................................................... 23
3.2.7 Projekt Charlie ...................................................................................................................... 24
3.2.8 Gruppen som grogrund ........................................................................................................ 24
3.2.9 Lika värde, lika villkor ........................................................................................................... 25
3.3 Resultat av antimobbningsprogrammens kopplingar till perspektiven ...................................... 25
4. Metod. ............................................................................................................................................... 28
4.1 Metodval ..................................................................................................................................... 28
4.2 Urval ............................................................................................................................................ 29
4.3 Etiska överväganden.................................................................................................................... 30
4.4 Tillvägagångssätt ......................................................................................................................... 31
4.5 Metoddiskussion ......................................................................................................................... 33
5. Presentation av intervjuer på tre olika skolor ................................................................................... 34
5.1 Intervju med Anton, rektor på Stadsskolan ................................................................................ 34
5.2 Intervju med Alva, representant för trygghetsteamet på Stadsskolan ....................................... 35
5.3 Intervju med rektor Anna och Alfons, representant för trygghetsteamet på Lantskolan .......... 37
5.4 Intervju med Albin, rektor som även är representant för trygghetsteamet på Skogsskolan ..... 38
5.5 Resultatanalys av intervjumaterial .............................................................................................. 40
6. Avslutande diskussion och reflektion ................................................................................................ 42
7. Förslag på vidare forskning................................................................................................................ 44
Referenslista .......................................................................................................................................... 45
Bilagor.................................................................................................................................................... 49
Bilaga 1. Intervju med Rektor. ........................................................................................................... 49
Bilaga 2. Intervju med representant från trygghetsteam. ................................................................ 51
1. Inledning
I sociala mänskliga interaktioner kan man anta att fenomenet mobbning alltid har funnits
och troligtvis alltid kommer att finnas. Först på 1970- talet uppmärksammades fenomenet i
Sverige av läkaren Peter-Paul Heineman som då myntade begreppet mobbing eller mobbning
(Ljungström 2003). Ytterligare en pionjär inom ”mobbningsvärlden” är Dan Olweus då hans
vetenskapliga undersökning om mobbning betraktas som den första i världen (Skolverket
2009).
Det finns delade meningar om hur mobbning inom skolans verksamhet kan förklaras och
därmed olika uppfattningar om hur problemet skall hanteras. Detta gör det angeläget att
undersöka mobbning ur olika perspektiv samt se vilka förklaringar som kan tänkas ligga till
grund för att mobbning uppstår och vidmakthålls. Vi har valt att fördjupa vår förståelse inom
ett individualpsykologiskt perspektiv, relationella perspektiv, socialpsykologiskt perspektiv,
sociokulturellt perspektiv samt ett maktteoretiskt perspektiv. Dessa perspektiv har vi valt för
att söka förklaringar och angripa ämnet från olika håll dessutom går de olika perspektiven in i
varandra. Om mobbningsproblematiken endast ses ur ett perspektiv riktas uppmärksamheten
endast mot vissa företeelser vilket kan bidra till att andra aspekter förbises (von Wright 2003).
Det finns olika utvecklade och prövade modeller för att förebygga mobbning, vilken metod
som är bäst att använda sig av beror på specifika orsaker i varje enskilt mobbningsfall. Skolan
bör därför ha en hypotes om vilken orsak som kan tänkas ligga bakom för att tillämpa rätt
metod samt använda olika strategier. Mobbning är inte ett enhetligt fenomen med en allmän
förklaring, dessutom går de olika förklaringarna in i varandra vilket innebär att flera orsaker
samverkar. För att verksamheten skall kunna anpassa lämpliga åtgärder måste analyser göras
utifrån varje enskild mobbningssituation (Granström 2009).
Myndigheten för skolutveckling fick 2003 i uppdrag av regeringen att kartlägga och granska
utvärderingar av de 21 program (i Sverige) som finns utformade i arbetet mot mobbning.
Syftet med uppdraget var att ge skolor den kunskap de behöver för att kunna utveckla sitt
arbete med mobbningsproblematiken samt välja ett antimobbningsprogram som har en
vetenskaplig önskvärd effekt. Tomas Matti som utförde uppdraget rapporterar att det finns
förhållandevis lite vetskap och råder brister gällande utvärderingar av programmen och dess
1
effekter (Myndigheten för skolutveckling 2003). Oroväckande kritik har även riktats mot
vissa av antimobbningsprogrammen i tv-produktionen Skolfront.
Beroende på vilken definition samt vilket perspektiv skolan utgår från i mobbningsarbetet
använder de sig av ett eller flera antimobbningsprogram samt metoder, men vet vi om de i
själva verket fungerar?
Efter att ha vistats i skolans verksamhet genom vikariat och verksamhetsförlagd utbildning
finner vi vår kunskap om mobbning bristande då lärarutbildningen inte har ämnet som en
obligatorisk del. För oss är det angeläget att anskaffa ytterligare kunskap inom detta komplexa
ämne för att underlätta vårt framtida yrke inom lärarprofessionen.
1.1 Syfte
Vi vill se relationen mellan antimobbningsprogram, metoder och vad tre olika skolor arbetar
med för att förebygga och åtgärda mobbning. Detta gör det även intressant att se vad som
karakteriserar de olika aktörerna i en mobbningssituation.
1.2 Frågeställningar
1. Vilket perspektiv har grundarna till de olika antimobbningsprogrammen utgått från i
utformningen?
2. På vilka grunder har skolorna enligt deras uppfattning valt sina antimobbningsprogram
och metoder?
3. Hur uppfattar skolorna sitt arbete mot mobbning relaterat till
antimobbningsprogrammen och metoderna?
1.3Disposition
I kapitlet inledning beskrivs det ämne vi valt att belysa samt egna erfarenheter synliggörs.
Vidare i inledningen presenteras vårt syfte med uppsatsen och våra tre frågeställningar.
Nästa kapitel är uppsatsens bakgrund där samlingsbegreppet kränkande behandling och
definition av mobbning presenteras. Vidare har uppsatsen en kortare redogörelse för skollagen
och skolans styrdokument gällande mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Vi
2
har valt att använda den icke reviderade läroplansversionen Lpo 94 där fenomenet mobbning
lever kvar. I den nya versionen av Lpo 94 har man bytt ut begreppet mobbning till
diskriminering och annan kränkande behandling.
Under kapitlet tidigare forskning redogör vi för ett urval av olika perspektiv på mobbning
samt ett urval av antimobbningsprogram och metoder. Detta är vår första empiri del där vi
avslutar med att besvara vår första frågeställning.
I kapitlet metod skriver vi om vårt val av metod, urval av informanter, några etiska
överväganden samt hur vi gått till väga i vår undersökning. Kapitlet avslutas med en
metoddiskussion.
Under kapitel 8 kommer ytterligare en empiri del där vi besvarar våra två sista
frågeställningar med hjälp av intervjuer på tre olika skolor. Kapitlet avslutas med en analys.
Nästföljande kapitel presenterar en avlutande diskussion om fenomenet mobbning,
relationen mellan olika perspektiv, antimobbningsprogram, metoder och praktik. Slutligen har
vi förslag på vidare forskning.
Fokus i denna c-uppsats är framförallt mobbning mellan elever. Forskning visar på att
mobbning mellan pedagoger och elever förekommer dock kommer vår studie inte att
behandla detta område. Mobbningsproblematiken kan betraktas utifrån olika perspektiv. Vi
vill klargöra varför ett genusperspektiv inte valts då vi inte vill göra någon skillnad mellan
pojkar och flickor.
2. Bakgrund
2.1 Kränkande behandling, ett samlingsbegrepp
En del av skolans demokratiska uppdrag är att motverka alla former av kränkande
behandling. Begreppet kränkande behandling är ett samlingsbegrepp gällande olika typer av
kränkningar. Gemensamt för alla former av kränkningar är att någon eller några individer
kränker principen om ”alla människors lika värde”. Kränkningarna kan vara fysiska, verbala,
psykiska, psykosociala och/eller textburna. I definitionen av kränkande behandling är
3
utgångspunkten den utsatte individens personliga upplevelse. Av omgivningen kan en
handling ses som kränkande, men inte av den utsatte vilket gör skillnaden mellan kränkande
handling och kränkande behandling. Det är inte handlingen i sig som anses vara kränkande,
utan om den uppfattas som kränkande av den utsatte. Om en handling uppfattas som
kränkande beror på situationen och bestäms av vem som kränker, var, när, hur samt varför
den utsatte reagerar. Det finns olika former av kränkande handlingar, nedan presenteras
kortfattat några begrepp (Myndigheten för skolutveckling 2003).
Diskriminering avser negativ särbehandling av en eller flera individer p.g.a. kön,
ålder, social status, religion, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk/nationell
bakgrund. Dessa särbehandlingar missgynnar, kränker och/eller begränsar den utsatta
individens frihet, rättighet och handlingsmöjlighet.
Sexuella trakasserier är kränkningar vilka anspelar på kön och sexualitet. Den
vanligaste formen inom denna kategori är verbala trakasserier t.ex. kvinnoförnedrande
uttryck som kan anspela på kön och/eller den sexuella läggningen.
Homofobi anspelar på en individs sexuella läggning.
Rasism definieras som en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och
anser sig ha rätt att förtrycka, förnedra, utnyttja samt kontrollera andra individer.
Främlingsfientlighet avser känslor och attityder vilka sträcker sig från obehag till hat
gentemot en viss etnisk grupp.
Mobbning: Det finns gemensamma kännetecken som ringar in begreppet mobbning;
upprepning, obalans i makt, individ eller grupp som förtryckare och olika konkreta
uttryck (Myndigheten för skolutveckling 2003).
2.2 Definition av mobbning
Det råder oenighet om mobbning och dess definition, forskare definierar problemet på olika
sätt (Myndigheten för skolutveckling 2003). Alla elever, föräldrar, pedagoger osv. har olika
erfarenheter och olika kunskaper om mobbning. Personal inom skolans verksamhet bör ha en
ömsesidig förståelse om fenomenet och dess definition för att underlätta utarbetningen av
4
speciella åtgärder samt skapa gynnsamma förutsättningar i det kontinuerliga arbetet
(Skolverket 2009).
Inom forskning om mobbning används begreppet mobbning som en samlingsbeteckning för
olika beteenden vilka inte är önskvärda t.ex. utfrysning, våld, trakasserier, verbala hot,
retningar, ryktesspridning osv. (Eriksson m.fl. 2002). Författarna definierar mobbning när en
individ blir utsatt för upprepade kränkande handlingar. Detta resonemang för även
[”Skolverket (2009)”]. Det råder delade meningar om hur många gånger en kränkande
handling under en viss tidsperiod ska utföras för att det ska graderas som mobbning.
Mobbning ska pågå under en längre tid, handlingarna ska vara avsiktliga och kan vara orsakat
av ett skadelystet motiv hos förtryckaren (Skolverket 2009).
Dan Olweus (2009) skriver att mobbning har varit ett aktuellt ämne under en längre tid och
att mobbning kan gestaltas på olika sätt t.ex. fysiskt, verbalt och avsiktligt utesluta. Enligt
Olweus är elever olika medvetna om hur den utsatte upplever mobbning, dock finns det en
viss förståelse att beteendet kan ses som skadligt samt oönskat hos den utsatte. Björn Eriksson
m.fl. (2002), Zelma Fors (1993), Arne Forsman (2003) och Olweus (2009) definierar
mobbning som asymmetriska maktförhållanden dvs. att den ena parten är psykiskt eller
fysiskt svagare. Däremot betonar Olweus (2008) och Gunilla O. Björk (1999) att det inte rör
sig om mobbning vid en konflikt eller aggressivt samspel mellan två jämnstarka individer.
Olweus (2008) har framtagit tre kriterier för definitionen av mobbning vilka är: ondsint
beteende, upprepande handlingar under en längre tid, personligt samspel där obalans i makt
och styrka föreligger. Gunnar Höistad (2001) lyfter en annan form av mobbning vilket är den
tysta mobbningen. Enligt Höistad är det den vanligaste och mest svårupptäckta formen. Det
kan röra sig om att se insinuant på en annan individ, himla med ögonen, sucka, vända bort
blicken osv. Peter- Paul Heinemans (1987) definition gällande mobbning skiljer sig från
övriga forskare, med förklaringen att allt beteende från harmlöst småretande till aggressivt
grupptryck kategoriseras som mobbning. Marie Bliding- Wrethander (2009) menar att då
fokus främst ligger på den fysiska mobbningen åsidosätts den verbala mobbningen, det vill
säga att inneslutning och uteslutning av elever emellan kan hamna i skymundan.
5
2.3 Summering av kränkande behandling och definition av mobbning
Det finns olika former av kränkande behandling- diskriminering, sexuella trakasserier,
homofobi, rasism, främlingsfientlighet samt mobbning. Gemensamt för alla former är att de
kränker principen om alla människors lika värde. Det råder oenighet om mobbning och dess
definition (Skolverket 2009). Olweus (2009) menar att mobbning kan gestaltas på olika sätt,
fysiskt, verbalt samt avsiktligt utesluta. Vidare menar Olweus, för att det skall graderas som
mobbning måste handlingarna vara upprepande, pågå under en längre tid i ett personligt
samspel präglat av obalans i makt och styrka. Höistad (2001) problematiserar den tysta
mobbningen vilken är den mest svårupptäckta.
2.4 Skollagen och skolans styrdokument om mobbning, diskriminering
och kränkande behandling.
Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn i kraft. I och med denna lag har elever fått ett stärkt skydd. Lagens
huvudsakliga syfte är att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på
grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen innefattar
direkt samt indirekt diskriminering och inom skolans verksamhet skall alla respekteras och ha
samma rättigheter (Erdis 2010).
I skollagen står:
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning
för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall
den som verkar inom skolan…
… aktivt motverka alla former av kränkande behandling så som mobbning och
rasistiska beteenden. Lag (1999:886)
(http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19851100.htm).
Skollagens ändamål skall främjas av kommunen på ett aktivt samt målinriktat sätt. Lagen
innefattar fyra aktiva åtgärder: målinriktat arbete, likabehandlingsplanen, förebyggande och
förhindrande av trakasserier och annan kränkande behandling (Erdis 2010). Vidare belyser
Erdis att mobbning inte förekommer som brottsrubricering i någon lag. Däremot kan vissa
handlingar dölja sig bakom andra brottsrubriceringar t.ex. örfilar och sparkar vilket kan
klassas som misshandel eller vållande till kroppsskada.
6
I läroplanen står:
Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt
bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser (Lpo 94 s.5).
3. Tidigare forskning
3.1 Olika perspektiv på mobbningsproblematiken.
Det finns en mängd mer eller mindre vetenskapliga förklaringar till varför mobbning
uppstår och vidmakthålls. Det har gjorts otaliga försök att synliggöra vilka mekanismer som
kan ligga till grund för mobbningsproblematiken. Gällande vetenskapliga perspektiv på
mobbning kan det dras skiljelinjer mellan forskning som fokuserar på den enskilde individen
och forskning som utgår från mellanmänskliga relationer. Inom samtliga perspektiv vill
forskare söka en förklaring och förståelse kring mobbningsproblematiken, men resultaten
skiljer sig åt.
3.1.1 Individualpsykologiskt perspektiv
Det individualpsykologiska perspektivet har varit det dominerande sedan 1970-talet då
Heineman belyste fenomenet och forskning kring mobbning påbörjades (Skolverket 2009).
Espen Jerlang (2007) refererar Burrhus Frederic Skinners teori ”radikal behaviorism” där
han studerar individers beteenden under strukturerade förhållanden med syfte att förklara
samband mellan beteende och omgivning. Ett beteende enligt Skinner är orsakat av olika
psykologiska fenomen t.ex. personlighet, psyke och medvetande. En Individ utvecklas genom
handlingar i interaktion med sin omgivning. Robert Thornberg (2009) lyfter ett
individualpsykologiskt perspektiv på mobbning, där han menar att fenomenet uppstår och
vidmakthålls mellan individer. I likhet med Olweus (2008) menar Thornberg att karaktärsdrag
hos förtryckaren samt den utsatte kan ha betydelse i en mobbningssituation. Olweus (2008)
lägger betoning på eventuella olikheter mellan elever som blir utsatta för mobbning och elever
som förtrycker. En utgångspunkt i Olweus resonemang är huruvida elever lättare blir utsatta
för mobbning på grund av yttre avvikelser som fetma, hårfärg osv. Thornberg (2009) refererar
7
till flera olika studier där elever har en bristande tolerans för annorlundaskap vilket är främsta
orsaken till mobbningens uppkomst och elevens utanförskap.
Typiska kännetecken hos en utsatt elev kan vara att de är mer osäkra, ängsliga försiktiga,
känsliga, tystlåtna osv. än de övriga eleverna. Reaktionen vid angrepp är ofta att de gråter
och/eller drar sig undan. Bristande självkänsla och självförtroende kan också vara typiska
kännetecken samt att eleven känner sig dum, misslyckad, skamsen osv. Eleven kan ofta känna
sig ensam och övergiven i skolan (Olweus 2008). Olweus beskriver att den som förtrycker har
vissa karaktärsdrag så som en positiv inställning till våld och en lägre grad av empati. Vidare
kännetecknas en förtryckare av fysisk styrka, impulsivitet, låg frustrationsnivå, god verbal
förmåga att ta sig ur olika situationer samt ett gott självförtroende. Drivkraften hos den som
förtrycker är behovet av att ha en ledande position då denne blir tillfredsställd av att dominera
över andra. Ytterligare menar Olweus att det främsta som karakteriserar en förtryckare är
aggressivitet. Olweus nämner även att ärftliga faktorer kan ha betydelse för utvecklingen av
ett aggressivt eller ängsligt beteende. Björk (1999) refererar till mobbningsforskaren Anatol
Pikas som finner ett missnöje gällande Olweus resonemang om aggressivitet som främsta
orsak till mobbningsproblematiken. Pikas menar istället att den främsta orsaken till att en elev
blir mobbad är elevens yttre avvikelser. Olweus ser också till de yttre avvikelserna, men inte i
samma utsträckning som Pikas. Helle HØiby (2004) menar att resonemanget om de yttre
avvikelserna är en myt då hon menar att alla individer avviker fysiskt på ett eller annat sätt.
Fors (2009) redogör för projektion vilket i psykologiska termer betyder att förtryckaren
förlägger olika negativa känslor och beteenden de själva har på den utsatte. Efterhand kan den
utsatte eleven börja förändra sin självbild och identifiera sig med det hon tillskrivs. Fors
menar att projektiva identifikationer kan ses som ett fenomen vilket illustrerar
mobbningsproblematikens dynamik. En orsak till mobbning kan finnas hos förtryckaren och
ha inlärnings psykologiska förklaringar dvs. förtryckarens beteende kan ses som en form av
felinlärning, brister i utbildningen eller i uppfostran. Åtgärder utifrån denna förklaring kan
vara att hitta metoder där eleven kan rätta till denna felinlärning (Granström 2009).
8
3.1.2 Relationella perspektiv
Rolf Holmqvist (2007) skriver att inom relationella perspektiv finns det flera förgreningar
dvs. det finns inte endast ett perspektiv. De relationella perspektiven är en vidareutveckling av
olika psykoanalytiska traditioner så som anknytningsteori, feministisk psykologi och
objektrelationsteori. Holmqvist menar att en viktig del av perspektivet är hur en individ
relaterar och tolkar ett psykologiskt, kulturellt samt socialt sammanhang. Eftersom
relationella perspektiv grundar sig i psykoanalytiska traditioner menar Holmqvist att
relationen är en central del där samspelet mellan aktörer kan studeras genom att tolka det som
hörs samt syns. Vidare redogör Holmqvist för relationell kompetens vilket innebär att
individen skall kunna stå ut med känslomässiga problem i sina relationer med andra och
kunna acceptera missförstånd samt kunna diskutera dessa.
Olweus (2009) betonar vikten av att ställa sig frågan om de som förtrycker samt de utsatta
eleverna fått en annan uppfostran än den generella? Tidiga barndomsupplevelser präglar en
människas personlighet under hela livet. Förtryckaren kommer ofta från problematiska
hemförhållanden, kanske med inkonsekventa, ointresserade och bestraffande föräldrar där
miljön är kärleksfattig och otrygg. När övriga elever hanterar irritation samt besvikelse utan
att vara utåtagerande kan mindre motgångar få förtryckaren att reagera på ett explosionsartat
sätt. För att hantera denna aggressivitet och dåliga självkänsla förödmjukar och dominerar
eleven andra. Eleven kan ha svårigheter att känna empati vilket de kompenserar med makt
kontroll och manipulation. Utåtagerande handlingar är ett resultat av inre olösta konflikter
(Olweus 2009). Kjell Granström (2009) menar att utifrån detta synsätt kan en åtgärd vara att
förtryckaren måste komma tillrätta med det grundläggande problemet vilket kan kräva ett
långsiktigt och kontinuerligt arbete. Om personal inom skolans verksamhet misstänker att det
finns djupgående orsaker till förtryckarens handlande har skolan en skyldighet att hjälpa
denne till kontakt med en kurator eller psykolog. Betoning läggs på att det inte är lämpligt om
någon inom skolans personal arbetar med elevens djupare problematik.
Gerd Abrahamsen (1999) lyfter begreppet objektrelationsteori som vuxit fram ur den
psykoanalytiskt orienterade teorin. Ordet objekt inom det psykoanalytiska området innefattar
en person som individen har ett behov av samt ett känslomässigt förhållande till. Utmärkande
för objektrelationsteorin är den känslomässiga kvaliteten i barnets tidiga relationer, vilket
9
senare kan påverka barnets personlighetsutveckling. Vilken kontakt barnet har med sin
omsorgsperson är avgörande för den psykiska utvecklingen. Ytterligare en central del inom
objektrelationsteorin är barnets sökande efter trygghet, anknytning och självbekräftelse hos en
annan individ. Centrala begrepp inom teorin är jag- svaghet, splittring och styrka, begreppen
kan förklara en individs identitet och är nära knuten till det känslomässiga gällande kontakt,
anknytning, och tidig kommunikation. Begreppen kan även hjälpa vuxna att förstå barnets
handlande och inte endast ha kunskap om dem (Abrahamsen 1999).
3.1.3 Socialpsykologiskt perspektiv
Thornberg (2009) skriver att social påverkan är en central del i det sociala livet. Vi utsätts
ständigt för andras direkta och indirekta försök att påverka vårt sätt att tänka, känna, tycka och
agera. Thornberg refererar M. A Hogg & G. N Vaughan som menar att social påverkan är den
process där beteende, attityder och uppfattningar påverkas av direkt eller indirekt närvarande
människor. Ytterligare en central del Thornberg synliggör i det sociala livet är grupper och de
processer som sker inom gruppen. Grupprocesser handlar om vad som sker samt hur
gruppmedlemmarna agerar till följd av den sociala interaktionen. Individen tillägnar sig olika
attityder, beteenden, normer och värderingar till följd av medlemskapet i olika sociala
konstellationer och beroende på vilken grupp individen tillhör kan dessa se olika ut.
Granström (2009) skriver att i det sociala samspelet söker individer efter sin identitet och
sin roll i gruppen. Thornberg (2009) menar att roller definierar individens plats i en specifik
grupp samt hur individen bör förhålla sig och bete sig i relation till de andra medlemmarna.
Forskning inom socialpsykologin visar att gruppen alltid utvecklar olika roller och att dessa
upprätthålls. Individen i gruppen beter sig på olika sätt och får olika uppgifter. I en skolklass
kan man urskilja roller som plugghästen, tapetblomman (den osynlige), clownen, bråkstaken,
sportfånen osv. (Granström 2009). Vidare lägger Granström betoning på att om någon av
dessa roller är upptagna tilldelas eleven en annan roll t.ex. syndabocken vilket kan leda till att
eleven blir en ”måltavla” för de övriga elevernas missbelåtenhet över diverse organisatoriska
omständigheter. Thornberg (2009) redogör att gruppens mest grundläggande egenskap är
kohesion vilket syftar till solidaritet, samhörighet och sammanhållning. Ytterligare lyfter
Thornberg anonymisering då individen känner sig anonym i gruppens närvaro vilket kan leda
10
till minskad medvetenhet om sitt eget beteende och agerande i mobbningssituationen.
Thornberg refererar även till en studie av V, Battistich, D, Solomon, M, Watson & E, Schaps
från 1997. Studien visar att ett positivt socialt klimat och sammanhållning i klassen är av stor
vikt för att eleverna skall behandla varandra väl, visa omsorg och inte mobba varandra. I de
flesta grupper finns en strävan mot konformitet dvs. medlemmarna delar samma beteenden,
attityder, åsikter, klädstil osv. (Thornberg 2009). Eriksson m.fl. (2002) och Thornberg (2009)
menar att mobbning kan ses som en ritual vilken kan symbolisera gruppmedlemskap. Detta
innebär att gruppen har samma fokus och att grupptryck kan leda till mobbning av samma
elev. Genom att gruppen mobbar samma elev känner de en samhörighet och delar en
gemensam sinnesstämning.
Björk (1999) och Olweus (2008) tydliggör skillnaden mellan konflikt och mobbning. Björk
menar att konflikter som inte får en konstruktiv lösning kan leda till mobbning. Vidare menar
Olweus att om båda parter i en mobbningssituation är lika starka rör det sig snarare om en
konflikt än mobbning. Utifrån ett flertal studier visar Thornberg (2009) att elever ser olika på
mobbningsproblematiken. När en grupp av elever ser en annan elev som avvikande bär den
avvikande eleven enligt gruppen ansvar för att mobbning uppstår. Studierna visar också att
mobbning som inträffar i klassrummet eller inom kamratgruppen enligt eleverna inte handlar
om mobbning utan om inre konflikter.
Granström (2009) menar att orsakerna till mobbning kan finnas i miljön och ha en
värdepedagogisk förklaring. Genom inflytande från andra kulturer har det uppstått en
moralisk förvirring och frågor om skolans värdegrund betonas alltmer. Barn är lättpåverkade,
våld, kvinnoförtryck, förakt för svaghet och olikhet är en moralsyn som förmedlas genom
olika medieprodukter. Denna moralsyn ställs jämte synen på människors lika värde,
solidaritet, respekt för andra, livets okränkbarhet vilket förespråkas i läroplanen (Lpo 94) samt
i likabehandlingsplaner. Det kan finnas en risk för likgiltighet och otydlighet från skolans sida
gällande de grundläggande värden skolan arbetar utifrån. Detta kan leda till att eleverna
utvecklar fördomar, rasism, främlingsfientlighet osv.
En åtgärd mot mobbning utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv kan innebära att
pedagogen ses som en regissör i ett rollspel och har till uppgift att tilldela den utsatte eleven
11
en konstruktivistisk roll genom att ändra sitt arbetssätt. Pedagogen bör identifiera vad i
miljön, arbetsmetoderna samt ledarskapet som ger upphov till gruppens ångest.
Arbetsmetoder pedagogen kan använda sig av är gruppövningar, lyssnarövningar och
klassmöten där elever ges möjlighet till inflytande. Detta för att eleverna skall utveckla social
kompetens samt empatiska förmågor (Granström 2009). Även [”Skolverket (2009)”] och
Thornberg (2009) anger den fysiska skolmiljön och arbetsklimat som förklarande orsaker till
mobbningens uppkomst och fortsatt existens.
3.1.4 Sociokulturellt perspektiv
Grunden till det sociokulturella perspektivet är interaktioner mellan människor. Elever
utvecklas i den sociala interaktionen och med hjälp av omgivningen tillägnar sig eleven den
kunskap hon behöver för att förstå omvärlden. Lärande sker genom att eleven
uppmärksammar, beskriver och agerar utifrån vad andra individer uppmuntrar och tillåter. Det
mest centrala i ett sociokulturellt perspektiv är användningen av olika redskap, framförallt
användningen av språket och kommunikation eftersom de förbinder individer med sin
omgivning (Säljö 2005).
Mobbningsproblematiken sett ur ett sociokulturellt perspektiv innebär att söka förklaringar
och förståelse till människors handlingar i det sociala livet. För att förstå en individs
handlande måste man undersöka vilka premisser individen lever under (Jerlang 2007). Espen
Jerlang refererar till Erik Homburger Erikson som menar att människan föds in i en bestämd
kultur med bestämda beteenden, attityder, normer osv. Detta kan ha betydelse för individens
psykologiska möjligheter gällande kärlek, uppfostran, identitet samt sociala möjligheter som
kamratgrupper och familjen.
Marie Bliding (2004) har studerat mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv där komplexa
kamratrelationer mellan elever utgör handlingarnas sammanhang. Skolan är en mötesplats där
barn och vuxna förväntas samspela och hantera relationer med varandra under en längre tid.
För att ordna sin sociala tillvaro i skolan måste eleverna skapa samhörighet och gemenskap
med andra vilket innebär att etablera, upprätthålla och bryta upp relationer. Därför kan
mobbning betraktas som ett vardagligt fenomen. Bliding benämner detta som ett
relationsarbete eller ett relationsprojekt. Elevers relationsarbete och relationsprojekt kan
12
betraktas som sociala praktiker vilket innefattar det eleverna gör tillsammans i ett specifikt
sammanhang. Eleverna konstruerar samt tolkar vad som är likhet och olikhet för att sortera
varandra och därmed ordna sin sociala tillvaro. Bliding (2004) refererar till Lev Vygotskij
som benämner sociala och språkliga redskap. Användande av redskap kan tjäna olika syften
och komma i konflikt med varandra. Bliding- Wrethander (2009) synliggör ett exempel i
elevers relationsarbete där uteslutning av en elev kan innebära inneslutning av en annan elev
och tvärtom. De normer och regler vuxna i skolan sätter upp för den sociala samvaron
omtolkas av elever och får andra funktioner i relationsarbetet. Liknande resonemang för även
Solveig Hägglund (1996). Vidare betonar Hägglund att mobbningssituationen inte är
oberoende av den omgivning eller det sammanhang den sker i samt att mobbning både är ett
resultat av samt villkor för utveckling och lärande.
3.1.5 Maktteoretiskt perspektiv
Inom samtliga tidigare beskrivna perspektiv finns makt som inslag och enligt Fors (1993)
kan makt betraktas som ett eget perspektiv. Fors (2009) och Olweus (2008) betonar att alla
fall av mobbning är olika, men det finns en gemensam nämnare nämligen obalans i makt eller
destruktiva maktrelationer. Vidare beskriver Fors att mobbning kan förklaras genom hur
eleven använder sig själv och andra som instrument i en relation. Utmärkande för
mobbningsrelationen är då den ene eleven har kontroll över den andre, samt att relationen är
av fientlig karaktär. Inom den traditionella psykologin definieras mobbning som förmågan att
påverka och förändra andra individer. Höistad (2001) och Olweus (2009) menar att behovet
av makt och dominans kombinerat med ett aggressivt beteende är framträdande drag hos
förtryckaren. Vidare menar Höistad att förtryckaren kan få kontroll över sin aggression genom
sitt maktutövande.
Makt kan ses som en förklaring till mobbningens uppkomst där mobbning sker i ett socialt
sammanhang (Björk 1999) och (Thornberg 2009). Thornberg definierar begreppet makt som
kapaciteten att utöva inflytande över andra samt att makt alltid involverar en relation och
består av en interaktion som sammanhänger med olika roller. [”Skolverket (2009)”] refererar
Sara Damber som beskriver att mobbning handlar om makt och att osäkerhet inom gruppen
13
kan leda till maktkamp om ledarrollen. Ledare med negativa beteenden kan få med sig andra
elever till att trakassera, diskriminera, kränka eller mobba.
Makt är enligt Hägglund (1996) ett relationellt begrepp som kräver en sorts värdehierarki
dvs. individer och grupper värderas på en skala från lågt till högt. Vidare menar Hägglund att
mobbning och maktspel är beroende av olika maktprocesser i elevens omgivning. Hägglund
lyfter en tämligen intressant fråga, om makt är ett strukturellt fenomen snarare än ett
psykologiskt dvs. något som handlar om samhället och inte individen. Kan den makt skolan
besitter gentemot eleven bidra till att mobbning uppstår? Elever är alltid underordnade den
auktoritet pedagoger och andra vuxna innehar. Vidare jämförs eleverna med varandra och
betygsätts. Olikheter och likheter uppmärksammas och värderas, vilket ger uttryck för den
makt skolan besitter. Hägglund menar att mobbningshandlingar kan grunda sig i
föreställningen att maktkamper är normala inslag i elevens skolmiljö. Utifrån detta kan
mobbning ses som uttryck för att makt och förtryck uppfattas som generella normer i skolan
och därför accepteras och kanske uppmuntras. Hägglund betonar vikten av att se hur
sporadiska mobbningssituationer ter sig i relation till det övriga sociala samspelet mellan
elever. Mobbning ses som något främmande och skilt från det övriga samspelet genom att
sanktioner har formulerats och tillämpats (Hägglund 1996). Bliding (2004) refererar James V.
Wertsch som menar att makt alltid är ojämnt fördelat i en social praktik på grund av att vissa
elever tilldelas eller tar makt över andra. Skolan är en institution där makt kan vara formellt
fördelad genom olika organisatoriska sammansättningar. Samtidigt kan makten skapas och
fördelas i det vardagliga samspelet mellan eleverna.
3.1.6 Summering av samtliga perspektiv
Inom ett individualpsykologiskt perspektiv presenteras Skinners teori om ”radikal
behaviorism” där fokus ligger på individens beteende under strukturerade förhållanden med
syfte att förklara samband mellan beteende och omgivning (Jerlang 2007). Olweus (2008) och
Thornberg (2009) lägger betoning på elevers annorlundaskap vilket kan tänkas vara orsaken
till att mobbning förekommer. Olweus menar att typiska kännetecken hos en utsatt elev kan
vara ängslighet och osäkerhet. Vidare beskriver Olweus att en förtryckare kan ha en positiv
inställning till våld samt lägre grad av empati. Den främsta orsaken till mobbning är enligt
14
Olweus förtryckarens aggressivitet. Bristande självkänsla och självförtroende är typiska
kännetecken hos den utsatte samt att ängslighet, försiktighet, känslighet och tystlåtenhet är
vanligt förekommande.
Relationella perspektiv är en vidareutveckling av psykoanalytiska traditioner där relationer
är det centrala i ett psykologiskt, kulturellt samt socialt sammanhang (Holmqvist 2007).
Holmqvist benämner relationell kompetens där individen skall kunna stå ut med
känslomässiga problem i relation med andra och kunna acceptera missförstånd samt kunna
diskutera dessa. Abrahamsen (1999) och Granström (2009) skriver båda att tidiga
barndomsupplevelser präglar en människas personlighet under hela livet. Abrahamsen lyfter
fram en central del där barnet söker efter trygghet, anknytning och självkänsla. Granström
skriver att elever med aggressivt beteende och/eller bristande självkänsla kränker och
dominerar andra elever samt att bristande empati kan kompenseras med makt och kontroll.
Inom det socialpsykologiska perspektivet är social samverkan en central del. Vi utsätts
ständigt för andras försök att förändra den vi är med direkt eller indirekt närvaro. Mobbning
kan uppfattas som ett gruppfenomen, kamratförtryck eller gruppvåld av fysisk eller psykisk
art gentemot endast en elev. I det socialpsykologiska perspektivet beror troligtvis inte
mobbning på personlighetsegenskaper hos den utsatte, utan av processer inom en specifik
grupp av elever. Vidare kan mobbning förklaras som gruppnormer, roller, ritualer osv.
(Thornberg 2009). Björk (1999) problematiserar konflikt och om den skall graderas som
mobbning vilket beror på om konflikten får en konstruktivistisk lösning. Inom detta
perspektiv menar Granström (2009) att pedagogen ska se till sitt ledarskap och elevens
inflytande för att eleven skall utveckla social kompetens och empatiska förmågor.
Det sociokulturella perspektivet handlar om individens arbete med att skapa relationer för
att ordna sin sociala tillvaro. Individen föds in i en existerande social värld med bestämd
kultur där individen utvecklas i samverkan med andra människors, beteenden, attityder,
normer osv. (Jerlang 2007). En individs handlande förstås genom undersökning av olika
premisser denne lever under. Vidare kan elever sortera varandra genom att se till likheter och
olikheter (Bliding- Wrethander 2009).
15
Utgångspunkten i ett maktteoretiskt perspektiv på mobbning är att det sker i ett socialt
sammanhang (Björk 1999) och (Thornberg 2009). Alla fall av mobbning är olika dock har de
en gemensam nämnare nämligen obalans i makt och/eller destruktiva maktrelationer (Fors
2009) och (Olweus 2008). Inom den traditionella psykologin definieras maktbegreppet som
förmågan att förändra andra individer (Fors 1993). Vidare skriver Höistad (2001) och Olweus
(2009) att förtryckaren drivs av aggressivitet, behov av dominans och makt. Hägglund (1996)
menar att makt är ett relationellt begrepp som kräver värdehierarki där individer och grupper
värderas på en skala.
3.2 Antimobbningsprogram
Anna-Carita Evaldsson & Claes Nilholm (2009) skriver att de metoder som används i
arbetet mot mobbning i skolan skall ha stöd i vetenskapliga undersökningar. De ska även vara
vetenskapligt utvärderade avseende programmens effekt. Författarna menar att det finns ett
glapp mellan forskning och praktik gällande mobbning. Evaldsson & Nilholm skriver
ytterligare att mobbning är ett problem som måste tas på allvar. Skolor har haft problem i
arbetet mot mobbning därför fick Myndigheten för skolutveckling i uppdrag av regeringen
(Regeringsbeslut U2007/1205/S) att genomföra en utbildningssatsning gällande
forskningsbaserade antimobbningsprogram som presenteras i rapporten Olikas lika värde
(2003). Tomas Matti (2007) verksam inom Myndigheten för skolutveckling fick till uppgift
att granska utvärderingarna av de 21 program som finns utarbetade i arbetet mot mobbning.
Matti anser att programmen saknar en direkt vetenskaplig koppling då det finns bristande
utvärderingar gällande programmen och dess effekter. En förklaring enligt Matti kan vara att
utvärderingar utförts av företrädarna själva samt att företrädarna inte verkar ha kunskap om
hur en vetenskaplig utvärdering skall gå till. Ytterligare en förklaring menar Matti kan vara att
de program som egentligen inte är till för att motverka mobbning anser sig vara förebyggande
och behöver då inte utvärdera sig själva. De program vilka presenteras som förebyggande och
åtgärdande är Olweusprogrammet, Anatol Pikas (Gemensamt bekymmermetoden) och
Farstamodellen. Matti redogör att endast Olweusprogrammet är utvärderat på ett vetenskapligt
godtagbart sätt. Övriga program t.ex. kamratstödsmodeller, medlings- och
konfliktlösningsmodeller och värdegrundsstärkande program där är syftet inte till för att
motverka mobbning, men kan användas för detta ändamål. Slutligen menar Matti att
16
fenomenet är mer förekommande på de skolor som saknar antimobbningsprogram (Olikas lika
värde 2003) och (Matti 2007).
3.2.1 Farstametoden
Karl Ljungström är grundaren till Farstametoden. Karl Ljungström (2003) har utgått från
forskaren Anatol Pikas tankar om behandlingen av akut mobbning i utarbetandet av
programmet. Metoden är ett manualbaserat program mot mobbning där syftet är att stoppa
akut mobbning. Däremot menar Matti (2007) i motsats till detta att programmet är både
förebyggande och åtgärdande, en motsägelse kan här urskiljas. Behandlingsteamet har en
central roll i skolan då deras uppgift är att upptäcka misstänkt mobbning, definiera om det är
mobbning samt behandla situationen. När en mobbningssituation har uppdagats är första
steget i processen att kontakta den utsatta eleven för att få information om fallet. Vidare i
processen tar teamet kontakt med förtryckaren för ett behandlingssamtal. Detta gör teamet
genom att oförberett hämta förtryckaren från lektionen. Samtalet sker utifrån en mall som är
strukturerad och skall följas till fullo. Syftet med samtalet är att förtryckaren skall känna
samma utsatthet som offret troligtvis känt och att förtryckaren måste inse att de har ett
beteende gentemot den utsatta som inte är acceptabelt (Ljungström 2003). Ljungström
poängterar att viss modifikation är tillåtet inom programmet. Detta är motsägelsefullt då
Ljungström understryker att mallen för behandlingssamtalet skall följas till fullo. Skolverket
skriver att detta är en paradox om man gör en förändring inom programmet då skolan kanske
inte uppnår lyckat resultat eftersom momenten kan få en felaktig innebörd och
konsekvenserna blir annorlunda (Skolverket 2009).
[”Skolverket (2009)”] refererar till Karl Ljungström där han beskriver hur förtryckaren kan
tänkas reagera under behandlingssamtalet med t.ex. förvåning, rädsla, skam, lättnad, respekt
och tacksamhet. Efter samtalet har förtryckaren ett vakande öga på sig och efter ca en till två
veckor sker ett uppföljningssamtal då behandlingsteamet ser om önskad effekt uppnåtts.
Behandlingsteamet har kontinuerliga samtal med de involverade parterna. Vårdnadshavare till
den utsatte blir kontaktad direkt, men däremot rekommenderar Ljungström att förtryckarens
vårdnadshavare ska kontaktas relativt sent i processen. Detta strider mot läroplanen (Lpo 94)
och mot Skolverkets allmänna råd för arbete mot mobbning, diskriminering och annan
17
kränkande behandling. Denna kritik besvarar Ljungström i Skolverkets rapport (På tal om
mobbning och det som görs 2009) med att säga, det handlar om en förändring i beteendet hos
förtryckaren. Blir föräldrar involverade tidigt i processen kan det ha en negativ påverkan i
förändringsprocessen då vårdnadshavaren kan påverka sitt barn och situationen. Däremot får
eleven i fråga samma dag meddela vårdnadshavaren om eleven själv vill. Vidare menar
Ljungström att vårdnadshavare skall informeras endast då något allvarligt har hänt på skolan.
Ljungström ser dock mobbning som ett undantag då han inte ser mobbning som ett allvarligt
felaktigt beteende (Skolverket 2009). Ljungström beskriver även hur mobbning kan upptäckas
hos den utsatte. Vanliga tecken kan vara nedstämdhet, inga eller få kamrater, trasiga eller
smutsiga kläder, motvilja att gå till skolan, kontinuerlig huvudvärk, magknip, ovilja att berätta
om sin skoldag, blåmärken på kroppen osv. Vidare redogör Ljungström för olika former av
mobbning t.ex. aktiv eller direkt vilka är de vanligaste och kan te sig som fysisk, verbal samt
psykisk mobbning. Ytterligare en form av mobbning enligt Ljungström är passiv eller indirekt
mobbning t.ex. utfrysning som är av psykisk karaktär (Skolverket 2009).
Enligt Ljungström (2003) kan mobbning uppstå när det råder hierarki mellan
”högstatuselever” och ”lågstatuselever” på skolan eller i klassen. Vidare menar Ljungström
att det görs en kategorisering av deltagarna i en mobbningssituation utifrån personliga
egenskaper hos individen, där aktörerna betecknas som förtryckare och utsatt. Förtryckaren
framställs som aggressiv och elak samtidigt som den utsatte framställs som
aggressionshämmad dvs. en individ som känner sig utanför och särbehandlad.
Orsaksförklaringar till varför mobbning uppstår ligger inte enbart hos eleverna utan
Ljungström (2003) menar att mobbning även kan vara miljöbetingat dvs. sämre
hemförhållanden och mindre organiserad verksamhet med otydliga riktlinjer.
3.2.2 Olweusprogrammet
Olweusprogrammet är framtaget av professor Dan Olweus och är ett av världens främsta i
arbetet mot mobbning, även detta program är manualbaserat. Programmet syftar till ett
preventivt och ett direkt åtgärdande arbete mot mobbning med både långsiktiga och
kortsiktiga mål. Fokus ligger på varför ett aggressivt beteende uppstår samt utvecklas. Olweus
menar att det framförallt är uppfostringsförhållanden som bidrar till att ett aggressivt beteende
18
uppstår vilket kan bero på moderns bristande delaktighet gällande kärlek och engagemang.
Grunden till Olweusprogrammet bygger på Olweus egna aggressionsforskning bland pojkar
samt de antagande han gör om fenomenet mobbning (se under definition av mobbning)
(Olweus 2008). Olweusprogrammet bygger dessutom på fyra huvudprinciper vilka grundar
sig i forskning om utveckling och förändring av de problembeteenden som kan förekomma.
All miljö kring eleven skall präglas av värme, positivitet, intresse samt engagemang från de
vuxna. Den andra principen är, fasta och tydliga gränser mot ett icke accepterat beteende.
Tredje huvudprincipen är att det skall finnas en konsekvens gentemot eleven om denne bryter
mot regelsystemet. Slutligen skall alla vuxna i processen fungera som auktoriteter (Olweus
2008).
En enkät fylls i årligen av elever för att kontrollera utvecklingen av beteende och attityder
samt mobbningens omfattning. Utifrån enkätundersökningen sker arbetet på skolnivå,
klassnivå och individnivå. Programmets syfte är att utveckla en miljö där de vuxna har ett
stort ansvar gällande elevernas trygghet därför är en stor del inom Olweusprogrammet
rastvaktsystem. Då en mobbningssituation uppdagas iscensätter pedagogen ett samtal med
förtryckaren och den utsatte var för sig, avskilt från de övriga eleverna. Samtalet med
förtryckaren och den utsatte skall präglas av tydlighet och struktur där förtryckaren uppmanas
att mobbningen skall upphöra direkt och att beteendet inte är accepterat. Vårdnadshavare till
alla involverade parter i mobbningssituationen kontaktas direkt och ett gemensamt möte
anordnas. De indirekt inblandade eleverna involveras också i processen på ett eller annat sätt.
Olweus betonar att skolan måste vara trogen sitt program under införandet och att skolan inte
får arbeta med andra program som riktar sig mot värdegrundsarbete (Olweus 2008).
Under Olweus (2008) definition av mobbning menar han att fenomenet har en karaktär av
beteendestörning som kan leda till kriminalitet senare i livet. Denna beteendestörning kan
härledas till barndomen och individens uppväxtförhållanden då individen i fråga kan ha fått
för lite kärlek och för mycket ”frihet”. Enligt Olweus har också den utsatte ofta speciella
personlighetsdrag. Dessa elever är oftast fysiskt svagare, icke våldsamma, ängsligare och mer
osäkra än andra elever. Ytterligare karaktärsdrag kan vara att de är försynta, tysta och
känsliga. Vidare har de få eller inga kamrater samt negativa värderingar av sig själva och den
situation de befinner sig i (Olweus 2008).
19
3.2.3 SET- Social och emotionell träning
SET – social och emotionell träning är ett manualbaserat program som arbetar i
förebyggande syfte mot mobbning, programmet är skapat av Birgitta Kimber. Grunden för
programmet är taget från det amerikanska nätverket Casel-Collaborative for Academic, Social
and Emotional Learning (Skolverket 2009). Birgitta Kimber (2009) skriver att programmets
utgångspunkt är att skapa, utveckla och sprida kunskap om socialt och emotionellt lärande.
Ytterligare en utgångspunkt är att skolan betraktas som uppbyggd av olika system eller
delsystem vilka är hierarkiska. SET ska hjälpa elever att utveckla färdigheter för att i olika
situationer lära sig att hantera sina känslor gällande problemlösningsstrategier,
stresshantering, självkännedom, empati, motivation, samarbete samt social kompetens.
Materialet varierar och benämns som ”livsviktigt” i grundskolan och skall vara ett schemalagt
ämne. Kimber betonar att det som tas upp i klassrummet skall stanna där och inte föras vidare.
SET utgår från två centrala delar. Den första delen innebär att skolan skall skapa ett positivt
förhållningssätt mellan elever. Detta skall bidra till att de grupperingar som finns inom
skolans verksamhet skall kännas trygga och socialt emotionella. Viktigt är att alla pedagoger
inom verksamheten utgår från ett gemensamt förhållningssätt samt att miljön skall inbringa
trygghet där alla elever skall bli sedda (Skolverket 2009). Kimber (2009) betonar att alla
pedagoger skall uppmärksamma och vara positiva till alla elevers olika sociala färdigheter.
Detta ska gynna eleverna till en bättre självkänsla och bidra till socialt, emotionellt och
kognitivt lärande. Den andra centrala delen inom programmet är en metod som baseras på
praktiska övningar där eleverna skall öva upp sin sociala och emotionella kompetens.
Metoden grundar sig i fem olika moment där eleverna skall träna på, 1-självkännedom, 2hantera sina känslor, 3-empati, 4-motivation och 5-social kompetens. Utifrån olika teman
tränas de fem momenten i bl.a. problemlösning, hantera starka känslor, konflikthantering och
samarbeta (Kimber 2009).
SET arbetar förebyggande och inte åtgärdande mot mobbning därför existerar inte
mobbning inom programmet. Kimber (2009) menar att skolan redan har en utarbetad plan,
den så kallade likabehandlingsplanen där det enligt lag ska framkomma hur skolan skall
arbeta mot mobbning. Vid mobbning kan skolan arbeta med de problemlösningsstrategier
programmet har utformat som innebär att problem skall formuleras till mål och alla skall
20
reflektera över vad som sägs samt görs. Även Kimber belyser vikten av att vara trogen sitt
program och noga följa alla riktlinjer för att lyckas.
Kritik i tv-produktionen Skolfront har riktats mot Birgitta Kimber och SET- social och
emotionell träning. Kritiken grundar sig i att programmet kan leda till mobbning och vara
skadligt samt farligt för barn. Programmet saknar nationella riktlinjer och enligt Kimber ska
programmet vara ett eget ämne, men saknar kursplan. Vidare menar Folkhälsoinstitutet att
programmet är evidensbaserat vilket granskning visar att så icke är fallet. Oroväckande kritik
är den som riktar sig till det elever uppfattar som tystnadsplikt då de inte vågar berätta om
ämnet ”livsviktigt” för vårdnadshavare (www.ur.se/Skolfront).
3.2.4 SEL- socio- emotionellt lärande
SEL- socio- emotionellt lärande är framtaget av Maurice J. Elias, professor i psykologi vid
Rutgers University och vice ordförande i styrelsen för the Collaborative for Academic, Social,
and Emotional Learning. Programmet bygger på tillit, trygghet, vårdande relationer samt
miljö. Även detta program är taget från The Casel-Collaborative for Academic, Social and
Emotional Learning, där man har tagit fasta på ett antal sociala och emotionella färdigheter
vilka ligger bakom en hög prestationsförmåga (www.unesco.org). SEL betonar
nödvändigheten av vissa färdigheter framförallt att identifiera, hantera, relatera till sina egna
känslor samt visa empati gentemot andra, detta för att finna sin identitet. Programmet bygger
även på kommunikation, relationsskapande, att inte använda sig av negativt beteende samt
lära sig ta hjälp av andra (www.unesco.org). Vidare lyfter SEL vikten av att elever skall lära
sig konflikthantering. SEL skall genomsyra hela skolans verksamhet gällande undervisning,
arbetsmaterial personal samt att skolan ska ha rådgivning för de elever som behöver bygga
upp sina socio- emotionella färdigheter. Casel poängterar att SEL inte bör vara ett eget ämne
utan all undervisning ska genomsyra programmet. Vidare nämns att man har olika
problembeteenden beroende på vilken kultur man kommer från. Grundarna till programmet
menar att om undervisningen i skolan förmedlas genom begripliga mål blir eleverna mer
engagerade samt fokuserade vilket leder till att eleverna blir mindre benägna för
problembeteenden. Detta kan skolan göra genom att t.ex. låta eleverna formulera sina egna
mål samt göra eleverna medvetna om vad det är som gör att de kommer till ro i olika
21
situationer samt att eleven skall lära sig om problemlösningsstrategier (se SET- social och
emotionell träning) (www.unesco.org).
Programmet är effektivt för alla elever då undervisningen är formbar vilket innebär att olika
tekniker och metoder används för att eleverna skall utveckla sina färdigheter. Detta kan göras
genom att t.ex. använda sig av öppna frågor, alternativa svar, arbeta i par och gruppövningar
osv. Genom samhällsarbete kan det leda till att eleverna får ett vidgat perspektiv samt ökar
elevernas empatiska förståelse (www.unesco.org). När programmet implementeras i skolan
sker ett samarbete med vårdnadshavarna för att få ett bättre resultat till att främja elevernas
akademiska - och socio- emotionella lärande. Det är av stor vikt att vårdnadshavarna
kontinuerligt informerar skolan om hur de lever hälsosamt i hemmen. Genom ett positivt
klimat i hemmet bidrar detta ytterligare till att elevernas socio- emotionella färdigheter ökar
(www.unesco.org).
3.2.5 Österholmsmodellen
Detta antimobbningsprogram är grundat av Anncha Lagerman och Pia Stenberg. Modellen
bygger till stor del på Farstametoden, Olweusprogrammet, Anatol Pikas samt grundarnas egna
erfarenheter. Programmet har även vissa inslag av SET - social och emotionell träning, friends
och BRIS. Även denna metod är manualbaserad och informativ då alla parter inom skolans
verksamhet kontinuerligt informeras om programmet samt att mobbning inte är accepterat
inom skolan. Programmet syftar till både preventiva och konkreta insatser.
Österholmsmodellen bygger på en kvantitativ studie då den undersöker omfattningen av
trivsel inom skolans verksamhet genom enkätundersökningar. Dessa moment genomsyrar
Österholmsmodellen: mentorsamtal, mobbningsteam, klasstödjare, spontana berättelser,
enskilda strukturerade samtal, uppföljningssamtal samt stödsamtal (Lagerman & Stenberg
2001).
Inom Österholmsmodellen är föräldrarna väl informerade om programmet redan i början av
processen. Däremot kontaktas vårdnadshavarna efter att skolan haft ett samtal med
förtryckaren. Detta försvarar Anncha Lagerman & Pia Stenberg (2001) med en förklaring att
det handlar om ett vanligt gränssättande samtal. Detta budskap är lättare för föräldrarna att ta
till sig, vidare används sällan ordet mobbning då begreppet anses vara värdeladdat. När en
22
mobbningssituation har uppstått talar mobbningsteamet med förtryckaren samt den utsatte.
Även inom denna modell måste de verksamma inom teamet vara engagerade samt ha en
statusroll. En del Österholmsmodellen har gemensamt med Farstametoden är de reaktioner
man vill se hos förtryckaren vid behandlingssamtalet (se Farstametoden). Lagerman &
Stenberg visar tydligt på en skillnad mellan konflikt och mobbning, författarna menar att vid
en konflikt är parterna relativt jämnstarka. Det karakteristiska för mobbning är att en och
samma individ har en underlägsen position. Vidare betonar företrädarna att skolan kan
bagatellisera mobbningen och se situationen som en konflikt (Lagerman & Stenberg 2001).
3.2.6 Friends- kamratstödjare
Grundaren till programmet är Sara Damber och utgångspunkten i arbetet är ”Barns
rättigheter”. Friends menar att fenomenet mobbning kan definieras på en mängd olika sätt,
men i grunden handlar det om upprepade aggressiva beteenden och handlingar samt obalans i
makt. Vidare menar friends att mobbning inte är en engångsföreteelse eller att det handlar om
en konflikt utan det är systematiska kränkningar av en individ. Mobbning ska betraktas som
oacceptabelt även om det bara gäller en konflikt. Orsakerna till mobbning finns enligt friends
i miljön och/eller i de attityder som finns inom olika grupper. Ytterligare orsaker till
mobbning är enligt friends, rädsla, osäkerhet, stress, otydliga gränser, avundsjuka, normer,
bristande självkänsla osv. Vanligt är även att många av dessa faktorer samverkar och
förstärker varandra (www.friends.se).
Med denna bakgrund skall mobbning betraktas utifrån sammanhanget det sker i. Friends
kritiserar ett allt för individcentrerat arbete runt mobbningsproblematiken då de anser att det
enbart leder till kortvariga effekter samt att situationen för den utsatte eleven kan förvärras.
Kommunikation och relationer är hörnstenar inom programmet då de är direkt avgörande
gällande mobbningens utbredning. Friends vill skapa ett överbyggande nätverk som arbetar
med trygghetsfrågor i vardagen. Arbetet är beroende av kommunikation och den sociala
interaktionen i hemmet och i skolan. Vidare menar friends, för att nå bästa resultat måste
arbetet kring mobbning inkludera alla individer runt eleven dvs. familjen, pedagoger, ledare
och andra elever. Betoning läggs på att de vuxna alltid har det yttersta ansvaret. Alla vuxna
inom skolans verksamhet oberoende av titel har handlingsplikt i en mobbningssituation. När
23
mobbning har uppdagats kontaktas vårdnadshavare till alla inblandade omgående då de ses
som en resurs i arbetet. Processen kring mobbning är komplicerad och det finns ingen snabb
och enkel universallösning på problemet som skapar inneslutning och uteslutning bland elever
i skolan. Friends arbetar långsiktigt och med ett helhetstänkande genom utbildning,
rådgivning och opinionsbildning för att skapa kunskap samt engagemang. Friends menar att
de förhållningssätt och de verktyg som erbjuds är förankrade i aktuell forskning om
kränkningar, normer, grupprocesser, organisationsstrukturer osv. Ett verktyg inom friends är
kamratstödjare som ska hjälpa till att stärka sammanhållningen i skolan samt vara
pedagogernas extra ögon och öron (www.friends.se). Även detta program har kritiserats i tvproduktionen Skolfront då förtryckare fått förtroenderollen som kamratstödjare
(www.ur.se/Skolfront).
3.2.7 Projekt Charlie
Projekt Charlie är ett undervisningsprogram med värdegrundsövningar och tankesättet skall
genomsyra hela skolans verksamhet samt vara ett schemalagt ämne 1-2 gånger i veckan under
två års tid. Charlie står för Chemical Abuse Resolution Lies In Education och programmet
bygger på missbruks problematik, men kan implementeras i arbetet mot mobbning.
Undersökningar gjorda av projekt Charlie visar på att främsta orsakerna till missbruk, våld
och mobbning är bristande självförtroende, osunda relationer, grupptryck, tristess, nyfikenhet
mm. Programmet sig i att förse eleven med sociala färdigheter och skall höja elevens förmåga
att stå emot missbruk, våld och mobbning. Programmet syftar på att stärka elevens positiva
självuppfattning och självförtroende. Vidare skall eleven lära sig att förstå och uttrycka sina
känslor samt lära sig respektera sig själv och andra. Eleverna ska även lära sig att fatta sunda
beslut, hantera ilska, konfliktlösning samt lära sig att säga ifrån (www.projektcharlie.nu).
3.2.8 Gruppen som grogrund
Programmet är till för att hjälpa barn och unga att finna sin identitet, bygga upp
självförtroende samt känna trygghet. I grunden är det ett drogförebyggande program men
även denna metod kan implementeras i arbetet mot mobbning. Gruppen som grogrund bygger
på Tribes- ett program för inlärning och personlighetsutveckling samt kunskaper från Conflict
Management and Meditation en konfliktlösningsmetod som används i medling mellan elever.
24
Programmet är manualbaserat med varierande arbetsmaterial (Wahlström 1993). Wahlström
menar att det är viktigt att vi vuxna ser till barnens behov och vet vad vi håller på med samt
att pedagoger i skolan ställer sig frågan, vilket syfte har vi med verksamheten? Pedagogernas
uppgift är att förmedla socialisering, estetik, etik, förmågan att kunna tänka och tillägna sig
kunskaper. Eleverna skall lära sig lyssna på varandra samt se till det positiva hos sig själv och
andra (Wahlström 1993).
3.2.9 Lika värde, lika villkor
Metoden tar sitt avstamp i de styrdokument som behandlar diskriminering och annan
kränkande behandling. Metoden kan vara ett stöd i skolans utvecklingsarbete gällande
mobbning och handlar om elevers mänskliga rättigheter. Centrala begrepp inom metoden är
mångfald, jämlikhet, jämställdhet, likabehandling samt lika villkor. Vissa elever fråntas rätten
att definiera sig själva. Genom att definieras som avvikande värderas eleven utifrån sitt
annorlundaskap. I dagens skola finns mycket kunskap samtidigt som det utvecklas ny
gällande diskrimineringsfrågor (Nordenmark & Rosén 2008). Enligt författarna är det viktigt
att pedagogen besitter denna kunskap för att kunna analysera, förstå och problematisera för att
förändra skolans verksamhet. Denna metod handlar om normalitet och vad som anses vara
”normalt” för att passa in i ett socialt sammanhang. Författarna menar att det i grunden
handlar om maktrelationer där vissa elever definierar vilka normer som gäller i gruppen.
3.3 Resultat av antimobbningsprogrammens kopplingar till
perspektiven
I detta stycke följer vår redogörelse av vilket eller vilka perspektiv grundarna utgått från i
utformningen av de olika antimobbningsprogrammen. Grundarna till programmen har inget
uttalat perspektiv utan dessa synliggörs när paralleller dras mellan perspektiven och de olika
antimobbningsprogrammen. Inom perspektiven vilka tidigare redogjorts för går det att finna
olika förklaringar till att en elev uppvisar ett negativt beteende.
Farstametoden grundar sig i en individualpsykologisk syn på människan då individen ses
som bärare av olika problem. Orsaken till varför vissa elever får en lågstatusroll respektive
högstatusroll förklaras utifrån det individualpsykologiska perspektivet där personliga
egenskaper, överlägsen attityd, aggression, osäkerhet, dålig självkänsla osv. ses som
25
förklaringar (Skolverket 2009). Ljungström (2003) vill uppnå ett föränderligt beteende hos
förtryckaren vilket enligt Thornberg (2009) endast kan uppnås i en social påverkansprocess
vilket kan ske direkt eller indirekt sett ur ett socialpsykologiskt perspektiv.
Överraskningsmomentet Ljungström nämner i sin metod när två pedagoger oförberett hämtar
förtryckaren för ett behandlingssamtal där denne skall känna skuld och skam. En parallell kan
här dras till Hägglunds (1996) resonemang om att eleverna alltid är underordnade den
auktoritet vuxna inom skolans verksamhet har.
Även Olweusprogrammet grundar sig i ett individualpsykologiskt perspektiv där fokus
ligger på individuella egenskaper hos förtryckaren samt den utsatte. Olweus (2008) resonerar
om aggressivitet, dominans och makt som de främsta orsakerna till mobbningens uppkomst.
Olweusprogrammet har även inslag av relationella perspektiv då Olweus (2009) ställer sig
frågan om en förtryckare eller en utsatt har fått en annan uppfostran än de övriga eleverna.
Grundaren själv tydliggör att han även har inslag av ett grupporienterat perspektiv dvs. ett
socialpsykologiskt perspektiv.
SET – social och emotionell träning och SEL- socio- emotionellt lärande har ett teoretiskt
antagande som bygger på individualpsykologi där man vill förändra ett beteende.[”Skolverket
(2009)”] framhåller att inom programmen kan man urskilja ett behavioristiskt synsätt som tar
sitt avstamp i beteendepsykologi. Programmen genomsyras även av relationella perspektiv då
eleverna skall lära sig skapa relationer och ta hjälp av andra vilket även kan tyda på ett
socialpsykologiskt perspektiv. Dessutom framhålls att en individ skall lära sig hantera
känslomässiga problem i sociala relationer, vilket tydligt framkommer i programmens olika
moment och kan kopplas till relationella perspektiv. Inom SET och SEL används olika
tekniker och metoder för att eleverna skall utveckla färdigheter vilket kan tyda på att ett
sociokulturellt perspektiv beaktats i utformningen. Ytterligare något som kan indikera på ett
sociokulturellt perspektiv inom SEL är att företrädarna menar att olika problembeteenden kan
bero på vilken kultur man kommer från.
Grundarna till Österholmsmodellen har kombinerat olika antimobbningsprogram och egna
erfarenheter till ett och samma program. Österholmsmodellen har inslag av Farstametoden,
Olweusprogrammet, SET – social och emotionell träning och SEL- socio- emotionellt lärande
26
samt friends. Med denna bakgrund kan därför flertalet perspektiv ha uppmärksammats i
utformningen av programmet.
Friends grundare kritiserar ett individualpsykologiskt arbete mot mobbning då friends
menar att mobbning i grunden handlar om upprepande aggressiva beteenden och handlingar
samt obalans i makt. Företrädaren talar här emot sig själva då dessa tre punkter indikerar på
ett individualpsykologiskt perspektiv. Kommunikation och vikten av det sociala samspelet i
hemmet betonas inom friends program vilket tyder på relationella perspektiv. Orsakerna till
mobbning kan enligt friends även finnas i miljön och/eller i de attityder som finns inom olika
grupper. Detta visar på att ett socialpsykologiskt perspektiv beaktats i utformningen av
programmet. Ett verktyg som flitigt används inom friends program är kamratstödjare som vid
de vuxnas bristande närvaro skall fungera som extra ögon och öron. Detta kan kopplas till
Bliding (2004) då hon menar att skolan tilldelar elever makt över andra.
Enligt Projekt Charlie är de främsta orsakerna till mobbning bland annat bristande
självförtroende, osunda relationer, grupptryck, nyfikenhet, tristess mm. vilket tyder på att
grundaren har ett socialpsykologiskt perspektiv samt ett individualpsykologiskt perspektiv.
Programmets tonvikt ligger på att förse eleven med sociala färdigheter, stärka elevens
självförtroende, lära eleven att förstå och uttrycka sina känslor, lära sig respektera andra osv.
Med hänsyn till detta kan relationella perspektiv urskiljas i programmet.
I programmet Gruppen som grogrund är identitet, självförtroende och trygghet
nyckelbegrepp. Då individen söker efter sin identitet och sin roll i gruppen kan detta tyda på
ett socialpsykologiskt perspektiv. Ytterligare en faktor som indikerar på ett socialpsykologiskt
perspektiv är användningen av konfliktlösningsmetoder. Att eleverna ska lära sig lyssna på
varandra och se det positiva hos sig själv och andra kan tyda på att programmet även strävar
efter relationell kompetens.
I metoden Lika värde, lika villkor menar Love Nordenmark & Maria Rosén (2008) att vissa
elever fråntas rätten att definiera sig själva. Genom att definieras som avvikande värderas
eleven utifrån sitt annorlundaskap. Ett individualpsykologiskt perspektiv kan här beskådas då
eleven ses som bärare av olika problem. Vidare kan detta kopplas till ett maktteoretiskt
perspektiv då olikheter och likheter uppmärksammas och värderas inom skolan. Nordenmark
27
& Rosén (2008) menar att då mobbning i grunden handlar om maktrelationer visar detta ännu
tydligare på ett maktteoretiskt perspektiv. Metoden handlar om normalitet och sociala
sammanhang vilket tyder på ett socialpsykologiskt perspektiv samt relationella perspektiv.
I redovisningen av samtliga antimobbningsprogram och dess koppling till olika perspektiv
går det att urskilja vilka perspektiv som är dominerande. Inslag av ett individualpsykologiskt
perspektiv finns i samtliga antimobbningsprogram även om vissa menar att de inte vill vara
allt för individcentrerade. Ytterligare ett dominerande perspektiv är det relationella då
relationer är en central del inom samtliga. I fem av de nio programmen Farstametoden,
Olweusprogrammet, Österholmsmodellen, friends och Lika värde, lika villkor är ett
maktteoretiskt perspektiv synligt då dessa bland annat definierar mobbning som obalans i
makt. Det sociokulturella perspektivet går att synliggöras inom programmet SET – social och
emotionell träning då de använder sig av verktyg i sitt arbete. Inom SEL- socio-emotionellt
lärande kan också ett sociokulturellt perspektiv urskiljas då programmet bygger på SET och
kulturella förhållanden kan ses som en orsak till mobbning. Om människan kan ses som ett
verktyg går även det sociokulturella perspektivet att urskilja i programmet friends då de
använder sig av verktyget kamratstödjare.
4. Metod.
4.1 Metodval
En central del i vårt arbete har varit att undersöka vilket eller vilka perspektiv grundarna
utgått från i utformningen av de olika antimobbningsprogrammen. Syftet med arbetet har även
varit att se på vilka grunder tre skolor valt ut sina antimobbningsprogram samt vilken relation
det är mellan vad skolorna gör i arbetet mot mobbning och det antimobbningsprogrammen
förespråkar. Med detta syfte som utgångspunkt har vi varit deltagande observatörer under
möte med trygghetsteam samt intervjuat.
Detta examensarbete har en kvalitativ ansats och bygger på kvalitativa intervjuer. Vi finner
denna metod mest lämpad för vår studie då vi vill angripa ämnet på djupet och inte på
bredden. Det finns olika metoder att använda sig av i genomförandet av en kvalitativ studie
t.ex. observationer, enkäter och/eller intervjuer (Repstad 2009). Vidare finns olika typer av
28
intervjuer, beroende på vilket syftet är med intervjun kan man vara mer eller mindre
strukturerad. Vid en ostrukturerad intervju ställs frågor till informanten där de får svara fritt.
Fördelen med denna form kan enligt oss vara att mer information framkommer då
informanten inte känner sig stressad inför nästkommande fråga. En nackdel kan vara att
onödig information som inte är av relevans för studien kan komma fram. En strukturerad
intervju är genomarbetad i detalj där intervjuaren ställer frågorna i en ordningsföljd och inga
följdfrågor ställs. En nackdel med en strukturerad intervju kan vara att intervjuaren inte får
tillräcklig information då informanten kanske inte utvecklar sina svar tillräckligt. En fördel
med en strukturerad form kan vara om intervjun är relativt kort och sker via mejl eller telefon.
Vår undersökning är en så kallad semi- eller halvstrukturerad intervju då vi utgick från fasta
intervjufrågor, vilka bidrog till följdfrågor (Eliasson 2010) och (Lantz 2009). Pål Repstad
(2009) menar att en lyckad intervju påminner om ett vardagligt, förstående och stödjande
samtal. Innehåller intervjusituationen dessa tre ingredienser har man de förutsättningar som
behövs för en lyckad intervju. Under våra intervjuer kändes det som ett vardagligt samtal då
informanterna fick oss att känna kollegial samhörighet och de fasta intervjufrågorna bidrog
till ett öppet berättande. Beroende på vilket ämne som behandlas bör intervjuaren tänka på
vilken intervjuform som passar bäst utifrån ämnets komplexitet.
4.2 Urval
Vårt urval av informanter dvs. rektor, representant från trygghetsteam samt trygghetsteamet
är rimligt då informanterna besitter djupare kunskap om det ämne vår studie belyser.
Trygghetsteamet är en grupp frivilliga som kan bestå av pedagoger, skolsköterska,
specialpedagog, rektor osv. vilka behandlar frågor gällande mobbning. Gruppen träffas ca 1-2
gånger per månad. Valet att intervjua rektor var för oss en självklarhet då rektor är den högst
uppsatta personen inom skolan och har insikt över hela verksamheten. Även om rektorn inte
sitter med i trygghetsteamet har denne vetskap om de beslut som fattas och de fall som tas
upp. En nackdel med att ha rektor som informant skulle kunna vara att denne är skolans
ansikte utåt och relevant samt viktig information kan undanhållas. Vidare valde vi att
intervjua tre representanter från tre olika trygghetsteam eftersom de har en viktig roll i arbetet
mot mobbning. Vi kan inte finna någon nackdel med att intervju dessa då de är
29
nyckelpersoner i mobbningsarbetet på skolorna. Att observera ett möte med trygghetsteamen
var till en början aktuellt eftersom även de har en högst väsentlig roll i arbetet.
Vi hade som utgångspunkt att undersöka tre olika skolor vilka använder sig av olika
antimobbningsprogram. Vi valde ut skolor genom att studera deras likabehandlingsplaner för
att finna tre skolor som använder sig av olika antimobbningsprogram. För att underlätta vårt
arbete valde vi skolor inom en och samma kommun. Då rektor är den högst uppsatte inom
skolans verksamhet valde vi att mejla rektorerna på de skolor vi ansåg vara mest lämpade för
vår undersökning. De rektorer som svarade först och ville ta emot oss valde vi att besöka. Det
var svårt att få respons från vissa rektorer och Heléne Thomsson (2002) kallar detta för
tillgänglighet då vissa informanter är lättare att nå och andra svårare. Vissa rektorer var redan
aktivt deltagande inom trygghetsteamet, men på de skolor där rektorerna inte var aktiva fick
vi även ta kontakt med den ansvarige för trygghetsteamet, även detta skedde via mejl. En
nackdel med att kontakta skolorna via mejl är att det kan vara lite opersonligt, dock föll det
oss naturligt att mejla då rektor är en upptagen person och av egen erfarenhet vet vi att de är
svåra att nå. När kontakt etablerades skedde korrespondensen även via telefon.
Med tanke på de antimobbningsprogram de tre skolorna använder sig av har vi valt att lägga
fokus på Farstametoden, SET- social och emotionell träning, SEL- socio- emotionellt lärande,
och Österholmsmodellen samt några övriga metoder. Vi har även valt att presentera
Olweusprogrammet då de flesta antimobbningsprogram grundar sig i Olweus tidigare
forskning.
4.3 Etiska överväganden
Det finns fyra kriterier för etiska principer från vetenskapsrådet forskaren bör ta hänsyn till i
sin undersökning. Dessa har varit vägledande för oss i vårt arbete.
Information- individer som deltar i undersökningen skall känna till syftet med
undersökningen samt att deras medverkan är frivillig.
Konfidentialitet- de uppgifter respondenten lämnar skall behandlas med sekretess på
ett betryggande sätt. Med hänsyn till detta har vi valt att använda oss av fiktiva namn i
vår samanställning.
30
Nyttjande- insamlade uppgifter om enskilda individer används endast för forskningens
ändamål och kommer kasseras i samband med uppsatsens godkännande.
Samtycke- skall erhållas av informanten och undersökningsdeltagaren. Vid intervju
eller observation av elever som är under 15 år skall tillstånd sökas hos vårdnadshavare
(www.codex.vr.se).
4.4 Tillvägagångssätt
Inför vårt besök på samtliga skolor var vi pålästa om vilka antimobbningsprogram varje
skola använde sig av. Innan konstruerandet av våra intervjufrågor utgick vi från några av
Thomssons (2002) punkter gällande vad intervjuaren bör tänka på innan genomförandet av sin
intervju. Framförallt har vi fokuserat på intresse och tidigare kunskaper då en utav oss gått
kursen Fenomenet mobbning- trakasserier, kränkningar och diskriminering. Vidare har vi
båda kommit i kontakt med ämnet när vi arbetet inom skolans verksamhet samt under vår
verksamhetsförlagda utbildning. Ytterligare har vi lagt fokus på hur undersökningen skall
utformas? Ska vi ha färdigformulerade frågor eller se till informanternas öppna berättande. I
utformningen av våra intervjufrågor har vi ställt oss frågan, vad skall undersökas? Detta var
till en början svårt då vi hade vissa problem att konkretisera oss inom ämnet. Gällande
datainsamlingsmetod bestämde vi oss till en början att kombinera intervjuer med deltagande
observationer, något som ändrades under arbetets gång då observationer inte längre var av
relevans för uppsatsens syfte och frågeställningar. Vi medverkade och observerade under ett
möte med ett trygghetsteam, dock kommer inte någon information presenteras med hänsyn till
ovan nämnda. För att få ytterligare inspiration till intervjufrågor och sammanställning av
material har vi även tagit del av tidigare studenters c-uppsatser samt avhandlingar.
Efter att ha tagit del av Annika Eliasson (2010), Annika Lantz (2007), Repstad (2009) och
Thomsson (2002) valde vi att ha en halvstrukturerad intervju för att få fram så mycket
information som möjligt. Frågorna till informanterna var formulerade så de skulle täcka ett
övergripande område kopplat till syfte och frågeställningar, men även frågor som skulle skapa
en informationsgivande atmosfär (se intervjufrågor bilaga 1 och 2).
31
En följdfråga växte fram under arbetets gång och mejlades ut till samtliga rektorer, vilken
lyder:
-
På vilka grunder har Ni valt Ert/Era antimobbningsprogram? Kan ni förtydliga detta!
Stadsskolan dvs. den första skolan vi ämnade besöka önskade ett underlag för intervjufrågor
innan vårt första möte. Detta kan man enligt Repstad (2009) förstå som att informanterna vill
aktualisera vilken roll de och forskaren har. Vidare menar Repstad att det underlättar ett
tidspressat möte då informanterna är förberedda och ytterligare information kan komma fram.
Det visade sig att Stadsskolan var väl förberedda inför vårt besök därför valde vi att även
mejla intervjufrågorna till informanterna på de övriga skolorna. Vårt val att mejla
intervjufrågorna innan vårt besök på skolorna kan vara en nackdel eftersom informanternas
svar på frågorna kan vara en förskönad version av verkligheten. Vidare kanske svaren inte
kommer spontant då informanterna fått tid att tänka över och formulera sina svar väl.
Det första besöket ägde rum på Stadsskolan då trygghetsteamet hade sitt möte och vår
intervju med representant från teamet utfördes. Intervju med rektor ägde rum följande
morgon. Observationen och intervjuerna ägde rum i skolans konferensrum. Vårt andra besök
var på Lantskolan då vi intervjuade rektor samt representant från trygghetsteamet som ägde
rum på rektorsexpeditionen. Skogsskolan besöktes för intervju med rektor som även är
representant från trygghetsteamet. Intervjun ägde rum i ett av skolans grupp/lärarrum. Vi kan
varken finna fördelar eller nackdelar där observationen samt intervjuerna ägde rum. Detta är
inte av relevans för vår undersökning. Hade vi däremot intervjuat elever kanske val av lokal
hade varit av större betydelse.
Vi var två som intervjuade och turades om att ställa frågor till informanterna, båda förde
anteckningar i form av stödord. En nackdel med detta kan vara att den ena inte hinner
anteckna klart innan nästa fråga ställs. Fördelen med att vara två som intervjuar är att mer
information kan tas tillvara då vi uppfattar och noterar olika saker. Den främsta fördelen med
att vara två är att efter intervjun kan man enligt Repstad (2009) föra diskussion, samt tolka
olika uppfattningar och intryck. En nackdel Repstad nämner vid en intervju då man är två
eller flera som intervjuar är att informanten kan uppleva sig vara i underläge. Det var ett
medvetet val att inte spela in intervjuerna efter att ha tagit del av Eliasson (2010), Lantz
32
(2007), Repstad (2009) och Thomsson (2002) och deras resonemang att informanterna kan
uppleva inspelningen som obehaglig och känner press att formulera sig väl.
Enligt Repstad (2009) skall tilliten vara etablerad innan man börjar ställa allt för närgående
frågor dessutom skall intervjuaren ha i beaktande om samtalet behandlar olika beteenden.
Repstad påstår även att det bidrar till en positiv social relation till informanten om samtalet
inleds med ”småprat”. Detta var högst väsentligt för oss då vi belyser ämnet mobbning som
kan vara av känslig karaktär. Vid besöket på Lantskolan hade en av oss med sig sin nyfödda
son vilket bidrog till ett positivt bemötande samt en lättsam stämning. En nackdel i denna
situation var att ibland kunde endast en av oss anteckna. Vidare var de första intervjufrågorna
inte helt aktuella med tanke på vårt syfte och våra frågeställningar. Dessa var endast inledande
frågor för att skapa en positiv relation samt vinna tillit hos informanten. Efter samtliga
intervjuer utvärderade, diskuterade och sammanställde vi informationen som framkommit.
4.5 Metoddiskussion
Kontakten från Lantskolan var bristande i vissa avseenden, detta kan ha bidragit till
forskningseffekt då vi till viss del hade förutfattade meningar om skolan innan vårt besök.
Hade inte kontakten varit bristande hade vi kommit dit med en mer positiv inställning. När
besöket på skolan ägde rum blev vi däremot positivt bemötta vilket genast ändrade vår
inställning och vi kände oss välkomna. Vidare medverkade representanten från
trygghetsteamet vid intervjun med rektorn vilket vi inte var förberedda på, då denna intervju
skulle äga rum vid ett senare tillfälle. Även detta kan ha bidragit till en forskningseffekt
eftersom vi inte var helt förberedda. Situationen löste sig tack vare att vi även hade dessa
intervjufrågor med oss. Däremot fann vi det svårt att bena ut vem som sa vad av
informanterna vilket gjorde det lite problematiskt i vår sammanställning av materialet.
Under sammanställningen av det empiriska materialet önskar vi att vi använt oss av i stort
sett samma frågor till rektor och representant från trygghetsteamet. Eventuellt skulle detta
kunnat bidra till att mer betydelsefull information framkommit. En orsak till att våra
intervjufrågor blev så pass olika till informanterna var att intervjuerna på Stadsskolan och
observationen utfördes tidigt i uppsatsarbetet. Detta för att Stadsskolan inte kunde ta emot oss
vid ett senare tillfälle då möte med trygghetsteamet var bortom ramen för vår tidsperiod. I
33
efterhand kan vi konstatera att vi inte var tillräckligt förberedda för en intervju då vi hade
svårt att konkretisera oss i ämnet och det faktum att våra frågeställningar hann arbetas om.
Den information vi däremot fick har varit till stor hjälp i vårt sammanställande. Om vi skulle
utföra studien igen skulle vi vänta med intervjuerna på Stadsskolan tills vi var helt färdiga
med syfte, frågeställningar samt hela bakgrunden. I efterhand vid mån av tid skulle vi även
valt att utföra elevintervjuer för att undersöka hur eleverna uppfattar arbetet med mobbning på
skolan samt om de vet innebörden av de olika antimobbningsprogrammen.
5. Presentation av intervjuer på tre olika skolor
Ett omfattande intervjumaterial har behandlats för att därefter analyseras. Ett urval av
information gjordes utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar.
5.1 Intervju med Anton, rektor på Stadsskolan
Anton, rektor på Stadsskolan informerar oss om att skolan är relativt stor med ca 430 elever
från år F-9 och kombinationsklasser förekommer inte. Likabehandlingsplanen är ständigt
under revidering och är av stor vikt i skolans arbete mot mobbning, kränkande behandling och
diskriminering. Anton upplyser oss om att alla dvs. elever, vårdnadshavare och all personal
inom skolan känner till likabehandlingsplanen samt vad fokus ligger på i arbetet kring
mobbning. Vidare belyser Anton styrkor respektive svagheter i skolans arbete. De styrkor
som lyfts handlar om ”rutiner för utredning och dokumentation av diskriminering eller annan
kränkande behandling” (Anton), att likabehandlingsplanen är lättillgänglig samt alla arbetar
gemensamt gällande mobbningsproblematiken. Däremot lyfter Anton svårigheter med
föräldrars bristande engagemang vilket är likabehandlingsplanens enda svaghet. I arbetet mot
mobbning har pedagoger kompetensutvecklats i kränkning och främjande arbete via ett
universitet. Även trygghetsteamet har gått en utbildning som handlar om att kunna förverkliga
lagen i handling samt att dokumentera.
I en grupp med flera rektorer i det område skolan är belägen har de tillsammans bestämt att
de skall arbeta med SET- social och emotionell träning och SEL- socio- emotionellt lärande.
Anton menar att det är viktigt att bygga upp elevens självkänsla samt ta tillvara på elevens
kvalitéer. Anton betonar att rektorn ska leda och stärka pedagogerna som i sin tur ska leda och
34
stärka eleverna. Ytterligare en del i arbetet mot mobbning är användandet av kamratstödjare
som är under bearbetning då för mycket ansvar och för höga förväntningar har legat på dessa
elever. Tidigare använde sig skolan av friends program vilket Anton meddelar att skolan valt
bort på grund av den kritik som riktats mot friends då för mycket ansvar legat på eleverna.
Vidare informerar Anton oss om att skolan använder sig av rastvakter vilket är en
förebyggande åtgärd. Anton berättar att skolan använder sig av Olweusprogrammet och
Farstametoden. Olweusprogrammet började användas då föregående chef var mycket
engagerad och påläst inom ämnet och ville ha ett evidensbaserat antimobbningsprogram.
Anton beslutade att föräldrar skall informeras i ett tidigt skede vilket han menar är
anledningen till att skolan börjat använda sig av Farstametoden. Anton anser att den
vanligaste orsaken till mobbning är olika grupperingar och poängterar att det inte behöver
vara den eleven man många gånger tror driver på mobbningen utan det kan likväl vara den
mer tillbakadragna eleven.
Anton anser sig vara en synlig person för eleverna till viss del då han tidigare arbetat som
pedagog på skolan samt är med i elevrådet. Anton menar att det har bidragit till en positiv
effekt i relationsarbetet med eleverna. Alla elever skall känna att de duger och Anton
uppmanar alla pedagoger att sträva efter detta i den dagliga verksamheten. Känner eleven att
den duger blir eleven trygg vilket bidrar till en bättre grupp och skapar en trygg atmosfär.
Vidare tydliggör Anton att arbetet med mobbning tar tid, får ta tid samt att tid skall läggas ned
i arbetet. Slutligen berättar Anton att han vill förändra arbetet kring mobbning genom att
fokusera mer på det främjande arbetet och skapa större engagemang hos föräldrar.
5.2 Intervju med Alva, representant för trygghetsteamet på Stadsskolan
Alva definierar mobbning som upprepande, kränkande handlingar vilka kan vara fysiska
eller verbala. Hon betonar också den tysta mobbningen som är den svåraste att upptäcka dvs.
blickar, sms och internet osv. Alva menar att fokus när det gäller arbetet kring mobbning
främst ligger i det preventiva arbetet, men då mobbning uppstår är det viktigt att agera snabbt.
Styrkor som lyfts i likabehandlingsplanen enligt Alva är skolans genomtänkta visioner och
mål. En svaghet Alva lyfter är att de inte kommit så långt i arbetet med konkreta åtgärder och
mål för varje diskrimineringsgrund. Vidare har skolan fått stöd av samhällsmedicinska
35
enheten (landstinget) i arbetet mot mobbning i form av förslag på olika övningar. Alva
berättar att personal inom skolan även har utbildats inom SET social och emotionell träning
och SEL- socio- emotionellt lärande samt att allt arbetsmaterial till programmet SET köpts in.
Även Alva informerar oss om att skolan använder Farstametoden i arbetet mot mobbning och
lägger betoning på överraskningsmomentet där två pedagoger oförberett hämtar förtryckaren
från lektionen för ett samtal. Mallen Farstametoden förespråkar i samtalet används inte.
Vidare menar Alva att skolan inte är ute efter att förtryckaren skall känna skuld och skam,
men skolan vill tydliggöra att beteendet inte är accepterat.
En orsak till mobbning kan enligt Alva vara grupperingar, men även miljön kan ha en
bidragande faktor som t.ex. omklädningsrum då de vuxnas närvaro är begränsad. Ytterligare
en orsak kan vara psykologiskt betingat då eleven förtrycker andra för att den själv har varit
utsatt. Ytterligare menar Alva att avvikande beteenden kan bidra till mobbning t.ex. pojkar
som har ett feminint beteende samt elever med olika bokstavskombinationer. Vanliga former
av mobbning på skolan är enligt Alva verbal och uteslutning. Den vanligaste mobbningen är
den tysta tillägger Alva. När det gäller den ”tysta massan” menar Alva att även dessa elever
gör lika mycket fel som den som förtrycker. För att få bukt med detta problem är SET ett bra
verktyg understryker Alva. Gemensamma nämnare hos förtryckare kan vara dålig självkänsla,
överlägsen attityd och att eleven mår allmänt dåligt. Vidare anser Alva att det inte finns något
som karakteriserar en utsatt elev.
Vanligtvis upptäcks mobbning via eleverna, pedagogerna själva samt att vårdnadshavare
kontaktar skolan. Metoder som används vid upptäckten av mobbning är dokumentation och
föräldrakontakt. Vid utredning tas frågan upp i arbetslaget vilka bestämmer om ärendet skall
gå vidare till trygghetsteamet. Exempel på åtgärder är något skolan kallar för beteendeavtal
där de inblandade parterna ingår ett avtal om hur de skall förhålla sig till varandra. Ytterligare
en åtgärd är det skolan kallar medlingssamtal där förtryckaren och den utsatte diskuterar det
inträffade tillsammans med två representanter från trygghetsteamet. Det är endast den utsatte
eleven som kan bestämma om samtalet skall genomföras. Om så är fallet sker en återkoppling
med båda parter efter en vecka och uppföljningssamtal sker efter en månad. Vidare skall
skolan vid grov mobbning upprätta ett åtgärdsprogram med så väl akuta som långsiktiga
åtgärder.
36
5.3 Intervju med rektor Anna och Alfons, representant för
trygghetsteamet på Lantskolan
Anna, rektor på Lantskolan informerar oss om att ca 340 elever från förskolan till årskurs 6
går på skolan och att kombinationsklasser inte förekommer. Trygghetsteamet utformar
likabehandlingsplanen, Anna informerar oss om att skolan benämner denna som
trygghetsplan. Alla inom skolan har kommit i kontakt med trygghetsplanen då
trygghetsteamet går runt till alla klasser och berättar om dess innehåll och betydelse. En
styrka Anna lyfter är att trygghetsplanen är, ”direkt/omedelbar och komprimerad” (Anna).
Vidare betonar Anna att det inte finns några svagheter, dock har skolinspektionen inte samma
uppfattning då skolan saknar en årets åtgärd. Likt Stadsskolan är även Lantskolans
trygghetsplan under revidering. Anna berättar att två pedagoger från skolan har gått en kurs i
kompetensutveckling, Mobbning – skolpraktik och forskningsperspektiv. Modellen för
trygghetsplanen har därefter utarbetats tillsammans med trygghetsteamet där de plockat ut
olika delar från olika antimobbningsprogram.
Vi var pålästa om att Lantskolan använde sig av Österholmsmodellen, men Alfons
representant för trygghetsteamet upplyste oss om att denna modell tagits bort. Fokus ligger nu
på överraskningsmomentet och allvarsamtalet som förespråkas i Farstametoden. Likt
Stadsskolan använder sig inte Lantskolan av Farstametodens mall under behandlingssamtalet
som skolan kallar allvarsamtalet. Vidare uppger Alfons att skolan inte vill få förtryckaren att
känna skuld och skam, dock skall eleven få vetskap om att personal har kännedom om
mobbningssituationen. Alfons informerar oss vidare om att skolan inte använder sig av något
förebyggande program så som SET- social och emotionell träning eller SEL- socioemotionellt lärande. Däremot informerar Alva att skolan använder sig av Projekt Charlie och
arbetet med värdegrundsövningar för att eleven skall bygga upp självkänsla, självförtroende
och lära sig säga nej.
Vanligaste orsaken till mobbning enligt Anna kan vara främlingsfientlighet och rädslan för
det som eleverna anser vara annorlunda då eleverna inte är vana vid kontakt med andra
kulturer. Även Alfons informerar att eleverna på skolan är ovana att möta människor från en
annan kultur. Vidare menar Alfons att grupperingar förekommer i liten skala. Vanligaste
former av mobbning menar Alfons är verbala trakasserier och för eleverna anses allt vara
37
mobbning. Enligt Alfons existerar inte den tysta massan på skolan då eleverna kommer och
berättar allt för de vuxna samt att eleverna inte anser det vara skvaller. Mobbning finns alltid
menar Anna, men på olika nivåer och är olika synligt. Vidare berättar Anna att eleverna är
omedvetna gällande mobbning och att eleverna gör så gott de kan samt att det alltid finns en
rimlig förklaring till olika beteenden. Aggression och avsaknad av empati kan enligt Alfons
vara kännetecken hos förtryckare, men han betonar även att det inte behöver vara så. Enligt de
båda informanterna finns det inga karaktärsdrag hos en elev som blir utsatt. Däremot menar
Alfons att om du ser ängslig ut eller har ett avvikande beteende kan du bli utsatt för
mobbning.
5.4 Intervju med Albin, rektor som även är representant för
trygghetsteamet på Skogsskolan
Albin, rektor och representant för trygghetsteamet berättar att på Skogsskolan går ca 105
elever från år F-6. Skolan har kombinationsklasser enligt följande, en förskoleklass, två
stycken med år1-3, en med år 4 och en med år 5-6. Likabehandlingsplanen är även på denna
skola under revidering och alla ska ha kännedom om den. Till grund för utformningen och av
likabehandlingsplanen använder Skogsskolan sig av enkätundersökningar två gånger per
termin. Genom enkätundersökningen berättar Albin att skolan får information om mobbning
och dess omfattning. Därefter kan trygghetsteamet urskilja vad fokus bör ligga på i arbetet
med mobbning. Elever och föräldrar är involverade i framställningen av
likabehandlingsplanen då de tillsammans får besvara olika frågor t.ex. vad gör dig trygg? De
antimobbningsprogram som finns utarbetade är inte ”luslästa” (Albin) men, arbetssättet de nu
använder sig av tilltalar dem. Albin menar att metoderna de valt är tydliga och strukturerade
med ett bra resultat utifrån personalens egna erfarenheter.
Enligt Albin har Skogsskolan i det förebyggande arbetet utvecklat ett ”årshjul” (Albin) dvs.
terminen delas upp i olika teman t.ex. religion och annan trosuppfattning. Detta lyfter Albin
som en styrka. Den föregående rektorn bestämde att all personal inom skolan skulle utbildas
inom SET- social och emotionell träning, men nu följs inte programmet slaviskt efter den
kritik som riktats mot Birgitta Kimber i tv-produktionen Skolfront. Ytterligare förebyggande
arbeten skolan använder sig av är Gunilla Wahlströms utarbetade material, Gruppen som
grogrund och Lika värde, lika villkor, som handlar om barns rättigheter. Gällande
38
arbetsmetoder och åtgärder vid akut mobbning utgår skolan från Farstametodens
föräldrakontakt och överraskningsmoment för att ha ett ledande samtal med de inblandade
parterna. Albin har valt att ändra momentet angående föräldrakontakten då han vill att
föräldrar skall kontaktas direkt i processen. Albin tillägger att samtalet med förtryckaren skall
ske innan föräldrarna kontaktas då Albin likt Ljungström (2003) menar att föräldrar kan ha en
negativ inverkan på eleven i förändringsprocessen. Likt de övriga skolorna är inte
Skogsskolan ute efter att förtryckaren skall känna skuld och skam. Albin menar att eleven
automatiskt känner skam samt att det ofta kommer fram att även den som förtrycker kan ha
känt sig kränkt. Vidare belyser Albin oss om att pedagogerna på skolan är synliga även under
rasterna då skolan använder sig av ett rastvaktsystem.
Elever upplever ofta situationer som mobbning fast det i själva verket kanske inte är
mobbning utan snarare rör sig om en konflikt eller retningar, men enligt Albin är det viktigt
att även detta tas på alvar. Kamratstödjare används även på Skogsskolan och har i uppdrag att
fungera som ”ett par extra vakande ögon” (Albin). Albin poängterar att vid en
mobbningssituation är det de vuxnas ansvar att agera. Den vanligaste formen av mobbning på
Skogsskolan är den verbala och tysta. Skolan är tydlig med att poängtera att eleven är delaktig
i en mobbningssituation även om eleven är en passiv åskådare. Vidare är det vanligt att
mobbning äger rum när någon vuxen inte ser. Albin betonar att eftersom skolan är relativt
liten kan det bidra till att eleverna får en nära relation till pedagogerna samt att eleverna
meddelar så fort en mobbningssituation uppstår. En nackdel Albin lyfter är de grupperingar
som skapas p.g.a. skolans storlek. Skolan är relativt lite och Albin berättar att av ekonomiska
skäll måste de använda sig av kombinationsklasser. Gemensamma nämnare för förtryckare
samt den utsatte är inte något Albin skådat eller reflekterat över. Däremot kan den utsatte ha
ett avvikande beteende, men Albin betonar att vissa elever vill vara avvikande. Eftersom
skolan är liten kan det vara så att det avvikande utseendet eller beteendet accepteras på ett
annat sätt. En nackdel för denna elev kan vara vid byte av skola efter år 6 då det avvikande
utseende eller beteende kanske inte accepteras och kan leda till mobbning.
39
5.5 Resultatanalys av intervjumaterial
Valet av antimobbningsprogram på Stadsskolan har utformats efter att föregående chef ville
använda sig av ett evidensbaserat program. Olweusprogrammet är det ända som är
vetenskapligt utvärderat därför valde chefen att använda sig av detta. I nuläget använder sig
skolan av ytterligare program. Farstametoden används med betoning på behandlingssamtalet
vilket skolan benämner som allvarsamtal samt den tidiga föräldrakontakten. Här kan en
motsägelse urskiljas i resonemanget då föräldrakontakten i Farstametoden etableras sent i
processen. Då vårdnadshavare skall kontaktas i ett tidigt skede tyder det snarare på
Olweusprogrammet eller friends. Vidare har en grupp med rektorer i skolans region
gemensamt beslutat att skolan skall arbeta förebyggande mot mobbning, valet föll då på SETsocial och emotionell träning och SEL- socio- emotionellt lärande. Programmets alla moment
följs inte längre till fullo efter den kritik som riktats mot Birgitta Kimber i tv- produktionen
Skolfront. Tidigare terminer har skolan arbetat med friends vilket skolan valt bort på grund
av den kritik som riktats mot friends då för mycket ansvar låg på kamratstödjarna. Något som
visar på att skolan använder sig av Olweusprogrammet är användningen av rastvakter.
På Lantskolan har två representanter från skolan gått kursen Mobbning – skolpraktik och
forskningsperspektiv. Trygghetsteamet har därefter diskuterat och bestämt vilka metoder
skolan skall använda sig av från de olika programmen. Delar av Farstametoden används,
framförallt översakningsmomentet och behandlingssamtalet vilket även denna skola
benämner som allvarsamtal. Något vi uppmärksammat som tyder på Olweusprogrammet är
resonemanget likt Olweus (2008) gällande förtryckarens omedvetenhet om att eleven utför
negativa handlingar. Ytterligare ett resonemang likt Olweus är de vuxnas ledande auktoritära
roll. Kamratstödjarna har en stor roll och ett stort ansvar i arbetet mot mobbning vilket kan
tyda på att Lantskolan har inslag av friends, detta är inte någonting informanterna uttalar.
Skolan använder sig inte av något förebyggande program i arbetet mot mobbning samtidigt
som de upplyser oss om att de använder sig av Projekt Charlies värdegrundsövningar. Skolan
talar här emot sig själv då Projekt Charlie är ett förebyggande program. Lantskolan uttrycker
att mobbning inte förekommer på skolan samtidigt som rektor menar att elever känner viss
främlingsfientlighet. Här finner vi motstridigheter i resonemanget. Denna skola verkade för
bra för att vara sann och vår uppfattning är att de kanske har en förskönad verklighetsbild av
40
skolan. Ljungström (2003) menar att mobbning är ett fenomen som funnits i alla tider och
troligtvis alltid kommer att finnas. Vad gör denna skola till ett undantag?
I Skogsskolans arbete mot mobbning har de inte ”lusläst”(Albin) alla
antimobbningsprogram. I utformningen av likabehandlingsplanen utgår skolan från en
enkätundersökning med eleverna vilket tyder på att Olweusprogrammet används. Något som
ytterligare indikerar på Olweusprogrammet är användningen av rastvakter och
föräldrakontakten vilket även kan indikera på friends program då vårdnadshavare skall
kontaktas direkt. I Olweusprogrammet definierar Olweus (2008) mobbning vara när två parter
inte är lika starka i styrkeförhållandet, detta är något som betonas i Skogsskolans
likabehandlingsplan då det kan vara svårt att skilja mobbning från vanliga konflikter. Enligt
Björk (1999) skall konflikten få en konstruktiv lösning om detta inte lyckas kan det leda till
mobbning. All personal på Skogsskolan är utbildad inom SET- social och emotionell träning,
men då programmet fått mycket kritik har rektor valt att det förebyggande arbetet även skall
utgå från Gruppen som grogrund och Lika värde, lika villkor. Vid akut mobbning använder
skolan sig av Farstametodens överraskningsmoment och behandlingssamtal vilket även denna
skola benämner som allvarsamtal. Enligt skolans personal är de metoder skolan valt tydliga
och strukturerade med ett bra resultat.
Gemensamt för de tre skolorna enligt vår uppfattning är att de använder sig av
Österholmsmodellen eftersom de valt att kombinera delar ur olika program, metoder och egna
erfarenheter. Detta är mycket märkligt då Lantskolan menar att de tagit bort
Österholmsmodellen. Med hänsyn till det begränsade materialet kan vi dra slutsatsen att de
flesta skolor i nuläget inte är pålästa om vad de olika antimobbningsprogrammen står för.
Detta är mycket underligt då mobbning är ett aktuellt ämne med känslig karaktär och har en
mängd olika orsaker samt definitioner. Ytterligare en gemensam nämnare skolorna har är
överraskningsmomentet och en modifierad version av behandlingssamtalet i Farstametoden.
Däremot vill alla tre skolor i motsats till Farstametodens grundare inte att förtryckaren skall
känna skuld och skam. Skolorna vill endast att förtryckaren ska ha vetskap om att skolans
personal har kännedom om mobbningen samt att den genast skall upphöra. Detta moment är
det ända skolorna använder sig av ur Farstametoden. Kamratstödjare fyller en viktig funktion
41
på samtliga skolor vilket indikerar på att skolorna använder sig av friends, dock har
Lantskolan förlagt ett större ansvar på dessa elever än de övriga skolorna. Något vi ställer oss
frågande till är hur skolorna kan påstå att de använder sig av specifika antimobbningsprogram
då de plockar ut olika delar de vill arbeta med, men inte använder momenten som grundarna
förespråkar. De tre skolorna modifierar fritt valda delar t.ex. Farstametodens
behandlingssamtal där skolorna valt att inte följa mallen som finns framtagen för
behandlingssamtalet.
Vad vi kan analysera och tolka utifrån vår begränsade undersökning på de tre skolorna är att
skolorna inte har insikt i de 21 utvärderade antimobbningsprogram. Skolorna kombinerar fritt
olika delar från olika program utan hänsyn till grundarnas ideologi som menar att skolan skall
vara trogen det valda programmet. Arbetar man förebyggande med mobbning i skolan borde
inte ett åtgärdande program implementeras. Då verkligheten ser annorlunda ut kommer
fenomenet mobbning alltid att finnas enligt Ljungström (2003) därför är det förståeligt att
skolorna använder sig av både ett preventivt samt åtgärdande program.
6. Avslutande diskussion och reflektion
Utifrån våra två resultat kan en tydlig relation urskiljas mellan olika perspektiv,
antimobbningsprogram, metoder och praktik då grundarna till samtliga program medvetet
eller omedvetet utgått från ett eller flera perspektiv. Eftersom skolorna använder sig av ett
eller flera antimobbningsprogram samt metoder använder sig skolorna automatiskt av olika
perspektiv. Det är av stor vikt att skolorna är insatta i vad antimobbningsprogrammen,
metoderna förespråkar och följer direktiven. Egentligen kan skolorna enligt oss inte påstå att
de använder sig av ett antimobbningsprogram från de 21 utformade samt metoderna utan att
skolorna snarare själva utformat ett eget antimobbningsprogram, något skolorna inte verkar
vara medvetna om. Detta är något vi finner både positivt och negativt. De moment skolorna
använder sig av i arbetet mot mobbning är bra då de valt bort olämpliga och direkt skadliga
delar från antimobbningsprogrammen. Det negativa är som vi tidigare nämnt att skolan påstår
att de använder sig av ett eller flera antimobbningsprogram samt metoder när de i själva
verket inte gör det.
42
Enligt vetenskapliga utvärderingar har många skolor bristande rutiner gällande arbetet mot
mobbning. Skolor ska kartlägga rutiner och metoder för arbetet mot mobbning i
likabehandlingsplanen. Enlig lagen och skolans styrdokument skall mobbning inte
förekomma dock visar forskning att mobbning är ett förekommande fenomen med många
dimensioner. Därför är det viktigt att skolorna har en utarbetad plan för förebyggande och
konkreta åtgärder (Myndigheten för skolutveckling 2003) och (Skolverket 2009). Det har
visat sig att de antimobbningsprogram som är utformade i arbetet mot mobbning saknar en
direkt vetenskaplig koppling. Detta finner vi oroväckande då skolan uppmuntras av
Skolverket att använda sig av ett antimobbningsprogram. Med hänsyn till detta anser vi att det
borde finnas regler när skolor implementerar olika antimobbningsprogram och metoder.
Eftersom Olweusprogrammet är det ända vetenskapligt utvärderade programmet borde endast
detta program få användas i skolans verksamhet. Vidare kan en diskussion föras gällande
programmets trovärdighet då utvärderingen utfördes av Dan Olweus själv. Kritik kan här även
riktas mot Skolverket som uppmanade grundarna att utvärdera sina egna program.
Inom samtliga perspektiv och antimobbningsprogram redogör olika författare och forskare
för karaktäristiska drag hos de olika aktörerna i en mobbningssituation, däremot finns det inte
någon gemensam nämnare för alla. Gemensamt för samtliga perspektiv är strävan efter
förklaringar och förståelse kring mobbningsproblematiken, men resultaten skiljer sig åt. Det
går att urskilja ett visst behov av dominans och makt hos den som förtrycker en annan individ.
Ytterligare en gemensam nämnare inom perspektiven är att individen påverkas av sin
omgivning på ett eller annat sätt. Alla antimobbningsprogram samt övriga metoder har
medvetet eller omedvetet inslag av ett eller flera perspektiv. Därigenom har de olika
antimobbningsprogrammen automatiskt förklaringar till varför en elev förtrycker en annan
individ samt blir utsatt. En slutsats vi kan dra efter våra intervjuer gällande vad som
karaktäriserar aktörerna i en mobbningssituation är informanternas tal om avvikande
beteenden, men dessa avvikande beteenden skiljer sig åt. Stadsskolan nämner kännetecken
hos förtryckaren som dålig självkänsla, överlägsen attityd och sämre välbefinnande. Det finns
inga kännetecken för den utsatte dock kan ”feminina pojkar” och elever med olika
bokstavskombinationer lättare bli måltavlor för negativa handlingar. På Lantskolan fördes
resonemanget om avvikande beteende i positiv bemärkelse, men viss aggressivitet och
43
avsaknad av empati kan möjligen vara orsak till förtryck. Ängslighet kan eventuellt vara en
bidragande faktor till utsatthet. Skogsskolan hade aldrig reflekterat över vad som
kännetecknar aktörerna, men även denna skola nämner ett avvikande beteende i positiv
bemärkelse då elever vill vara annorlunda tack vara den acceptans som finns på skolan då
skolan är relativt liten. Positivt på de två skolor där SET- social och emotionell träning
används är att de tagit till sig den allvarliga kritik som riktats mot programmet då programmet
kan vara direkt farligt och skadligt för eleverna. Detta visar tydligt på skolornas engagemang i
mobbningsarbetet.
I vår definition av mobbning ämnar vi hålla med Heinemans resonemang, att mobbning är
allt i från harmlöst småretande till aggressivt grupptryck oavsett om handlingen är upprepande
eller ej. Vi ställer oss frågande till Björk (1999) och Olweus (2008) resonemang då de menar
att det inte klassificeras som mobbning när båda aktörerna är lika starka i styrkeförhållandet
fysiskt och/eller psykiskt. Vi syftar på motsatsen då mobbing enligt oss kan vara när båda
parter är lika starka inom båda kategorierna.
Denna c- uppsats har varit båda utmanande och utvecklande då vi fått en djupare förståelse
och genererat ny kunskap för vår framtida yrkesroll inom lärarprofessionen.
7. Förslag på vidare forskning
Under arbetets gång har en nyfikenhet väckts angående hur mobbning påverkar
undervisningen och klassrumsklimatet. Samtidigt skulle det vara intressant att observera
under en längre tidsperiod samt göra elevintervjuer för att se mobbningens omfattning.
44
Referenslista
Björk. O Gunilla (1999): Mobbning- en fråga om makt? Lund: Studentlitteratur, Lund.
Bliding, Marie (2004): Inneslutandets och uteslutandets praktik En studie av barns
relationsarbete i skolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in
Education, 214.
Daneback, Kristian; Eriksson, Björn; Flygare, Erik; Lindberg, Odd (2002): Skolan - en arena
för mobbning: en forskningsöversikt och diskussion kring mobbning i skolan. Stockholm:
Skolverket.
Elisasson, Annika [(2006/2010)]: Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Erdis, Mare [(2007/2010)]: Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur.
Evaldsson Ann-Carita & Nilholm, Claes (2009): Evidensbaserat skolarbete och demokrati
Mobbning som exempel. Pedagogisk Forskning i Sverige. 14 (4), s 65-82.
Fors, Zelma (1993): Obalans i makt fallstudier av barnmobbning. Göteborg: Department of
Psychology University of Göteborg. ISSN 1101-718x.
Fors, Zelma (2009): Destruktiva maktrelationer. I red: Christina Thors. Utstött – en bok om
mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Forsman, Arne (2003): Skolans texter mot mobbning- reella styrdokument eller hyllvärmare?
Luleå: Institutionen för lärarutbildning. Luleå tekniska universitet. S-97187.
Friends program http://www.friends.se [Hämtad 2010-12-10].
Fyra etiska principer http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2010-12-13].
Granström, Kjell (2009): Olika förklaringar till mobbning. I red: Christina Thors. Utstött – en
bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Heineman, Peter-Paul [(1973/1987)]: Mobbning - gruppvåld bland barn och vuxna.
Stockholm: Natur och kultur.
Holmqvist, Rolf (2007): Relationella perspektiv på psykoterapi. Stockholm: Liber AB.
45
Höistad, Gunnar (2001): Mobbning och människovärde Om förtryck, utanförskap och vad vi
kan göra. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
HØiby, Helle (2004): Mobbning kan stoppas! verktyg för lärare och pedagoger. Stockholm:
Sveriges utbildningsradio (UR).
Hägglund, Solveig (1996): Perspektiv på mobbning. Rapporter från institutionen för
pedagogik, 14. Göteborg universitet.
[Jerlang, Espen, red (2007)]. Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber AB.
Kimber, Birgitta (2009): Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell
kompetens SET: teori och praktisk tillämpning för pedagoger. Malmö: Epago/Gleerups
Utbildning AB.
Lagerman, Anncha & Stenberg, Pia (2003): Att stoppa mobbning går handbok i arbetet mot
mobbning. Stockholm: Gothia
Lantz, Annika (2007): Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Ljungström, Karl (2003): Mobbning i skolan ett kompendium om mobbning samt om
mobbningsbehandling enligt Farstametoden. Johanneshov, Ordkällan/Pedaktiv.
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Myndigheten för skolutveckling (2003): Olikas lika värde. Om arbete mot mobbning och
kränkande behandling. [Kan hämtas från www.skolverket.se].
Myndigheten för skolutveckling (2007): Granskning av utvärderingar av program mot
mobbning. [Kan hämtas från www.skolverket.se].
Nordenmark, Love & Rosén, Maria (2008): Lika värde, lika villkor? Arbete mot
diskriminering i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Olweus, Dan [(1991/2008)]: Mobbning i skolan Vad vi vet och vad vi kan göra. Falköping:
Liber Utbildning AB.
46
Olweus, Dan (2009): Mobbning i skolan – fakta och åtgärder. I red: Christina Thors. Utstött –
en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Projekt Charlie http://projektcharlie.nu/home/index.php?option=com_frontpage&Itemid=152
[Hämtad 2010-12-10].
Repstad, Pål [(2007/2009)]: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen [(2006/2009)]: Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber
AB.
SEL- socioemotionellt lärande
http://www.ibe.unesco.org/publications/EducationalPractiCesSeriesPdf/prac11sw.pdf
[Hämtad 2010-11-20].
Skolfront- Psykoterapi på schemat http://www.ur.se/play/158965 [Hämtad 2010-12-28].
Skolfront- Friends och fel placeringar i särskolan http://www.ur.se/play/158972 [Hämtad
2010-12-28].
Skollagen (SFS 1985:1100). http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19851100.htm [Hämtad 201010-15].
Skolverket (2009): På tal om mobbning – och det som görs. Stockholm: Skolverket.[Kan
hämtas från www.skolverket.se].
Säljö, Roger (2005): Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norsteds
akademiska förlag.
Thomsson, Heléne (2002): Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Thornberg, Robert (2006): Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm:
Liber AB.
von Wright, Moira [(2000/2003)]: Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av GH
Meads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.
47
Wahlström, O Gunilla (1993): Gruppen som grogrund. En arbetsmetod som utvecklar.
Stockholm: Liber AB.
Wrethander - Bliding, Marie [(2007/2009)]: Inneslutning och uteslutning – barns
relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur.
48
Bilagor
Bilaga 1. Intervju med Rektor.
Hur många elever går på skolan?
Hur många anställda finns på skolan?
Hur många klasser finns det samt hur stora är dessa?
Har ni kombinationsklasser? Om ja, kan detta vara en bidragande faktor till
mobbning enligt Er?
Hur har skolans likabehandlingsplan arbetats fram?
Vilka har medverkat när likabehandlingsplanen utformats?
Vilka känner till skolans likabehandlingsplan och vad planen innebär?
Upplever du att det finns några styrkor respektive svagheter i just Er
likabehandlingsplan?
Arbetar skolan med kontinuerlig utveckling av likabehandlingsplanen?
Har ni fått hjälp i arbetet mot mobbning av skolverket eller annan instans? (t.ex.
utbildning, kompetensutveckling)
Samarbetar ni med någon annan myndighet? (t.ex. BUP, socialtjänsten)
Hur ser samarbetet ut i sådana fall?
Vilka verktyg för att motverka mobbning finns på skolan? (t.ex.
antimobbningsprogram, organisationer utanför skolan som FRIENDS)
Varför valde Ni just det antimobbningsprogrammet?
Används några specifika metoder när en mobbningssituation upptäcks?
Hur sker uppföljningen av en mobbningssituation?
Använder Ni er av kamratstödjare? Om så är fallet, hur kan ni veta att den som
blivit utsedd till kamratstödjare inte utför negativa handlingar?
Hur ses en kamratstödjare ut?
Hur många kamratstödjare har Ni?
Hur ser de ekonomiska resurserna ut när det gäller arbetet mot mobbning?
49
Är du som rektor en synlig person för eleverna?
Är du aktivt deltagande i trygghetsteamet? Om inte, varför?
Tycker du att Ert arbete kring mobbning fungerar bra?
Skulle du vilja förändra något inom Er verksamhet. Om ja, vad vill du förändra?
Har du någon övrig punkt du vill lyfta fram?
50
Bilaga 2. Intervju med representant från trygghetsteam.
Anser du att detta var ett typiskt möte med trygghetsteamet?
Lyfte Ni relevant information?
Var det något som saknades eller kunde ha valts bort?
Hur ofta träffas trygghetsteamet?
Vilka ingår i trygghetsteamet?
Anser du att tiden till varje möte är tillräcklig?
Vad fokuserar skolan på när det gäller arbetet kring mobbning?
Vilka styrkor respektive svagheter upplever Ni att det finns i just Er
likabehandlingsplan?
Har ni fått hjälp i arbetet mot mobbning av skolverket? (t.ex. utbildningar)
På vilket sätt arbetar skolan förebyggande mot mobbning? Samt hur arbetar Ni
konkret med mobbning? (t.ex. antimobbningsprogram)
Hur brukar mobbning upptäckas?
Vilka metoder används när en mobbningssituation upptäcks?
Hur sker uppföljningen av en mobbningssituation?
Är Ni medvetna om att pedagoger ibland mobbar elever omedvetet?
Vad gör Ni om ni får kännedom om detta?
Anser Ni eller har Ni sett att det finns gemensamma nämnare hos förtryckare samt
utsatta?
Enligt Er: Vad kännetecknar en förtryckare samt utsatt?
Vad finner Ni vara orsaker/förklaringar till att mobbning uppstår?
- Relationer (t.ex. hemförhållande, kamrater, lärare)
- Grupperingar (inneslutning/uteslutning)
- Miljö (t.ex. hemförhållanden, klassrum, omklädningsrum, korridor, matsal)
- Psykologiskt
- Individbaserat (t.ex. avvikande beteende, utseende, personlighet, kön, etnicitet
mm.)
Hur hanteras den ”tysta massan”/den passiva publiken?
51
Vanligaste mobbningen enligt Er?
Vet eleverna om sina rättigheter och vart de ska/kan vända sig?
Har ni någon statistik på mobbning för Er skola?
52
