HTLV-1 och coinfektion med HIV-1 och HIV-2 i en poliskohort i Guinea-Bissau, Västafrika
Jacob Lopatko Lindmana, Fredrik Månssonb, Linn Hermanssonc, Antonio Biagued, Zacarias
José Da Silvad, Sören Anderssone and Hans Norrgrena
a
Department of Clinical Sciences Lund, Division of Infection Medicine, Lund University,
Lund, Sweden
b
Department of Clinical Sciences, Infectious Diseases Research Unit, Lund University,
Malmö, Sweden
c
Norra Älsvsborgs Länssjukhus
d
National Public Health Laboratory, Bissau, Guinea-Bissau,
e
Department of Clinical Microbiology, Örebro University, Örebro, Sweden
Bakgrund
Vi har nyligen i en öppen kohort av poliser i Guinea-Bissau visat att individer som hade
smittats med hiv-1 och som tidigare var hiv-2 infekterade fick ett långsammare
sjukdomsförlopp och hade lägre mortalitet jämfört med hiv-negativa personer som smittades
med hiv-11, 2. Detta tyder på att hiv-2 kan förbereda och modulera immunförsvaret så att det
bättre kan kontrollera en senare eventuell hiv-1 infektion.
HTLV-1 är det först upptäckta humana retroviruset och ger hos en minoritet upphov till
allvarliga sjukdomar såsom cancer i blodet och neurologisk sjukdom. Coinfektioner med hiv
och HTLV-1 är vanligt i många länder, och i en studie av tuberkulospatienter i Bissau har vi
visat att samtidig HTLV-1 infektion påverkade mortaliteten negativt vid coinfektion med hiv
jämfört med enbart hiv infekterade3.
Målsättning
Kalkylera prevalens och incidens av HTLV-1 i poliskohorten över tid, undersöka
associationen till hiv-1 och hiv-2, samt studera immunologisk och klinisk progression hos
HTLV-1 infekterade personer, med eller utan hiv.
Metod
Mellan 1990 och 2011, har alla poliser i Guinea-Bissau blivit inbjudna att delta i en öppen
prospektiv kohortstudie av hiv. Fram till 2004 screenades alla individer vid inklusion för
HTLV-1. Mellan 1990 och 1992 screenades alla individer även vid uppföljande besök för
HTLV-1, därefter har fram till 2005 HTLV-1 screening vid uppföljande besök genomförts
sporadiskt. Mellan 1990 och 2004 inkluderades 3810 individer. Prevalensen och incidensen
av HTLV-1 analyserades i tidsperioder om 3-4 år.
Resultat
Här presenteras HTLV-data från hiv-negativa individer. På infektionsveckan kommer data
från hiv-positiva individer att inkluderas i presentationen.
Den totala prevalensen av HTLV-1 bland hiv-negativa individer var 3,1 % (193/3036). Över
studieperioden varierade HTLV-1 prevalensen mellan 2,7-3,5 %. 2059 initialt hiv/HTLV-1
negativa individer screenades vid uppföljande besök för HTLV-1. Totalt sågs 29
konfirmerade serokonversioner över studieperioden med en total incidens på 2,2/1000
personår. Skolutbildning >5 år minskade risken för prevalent HTLV-1 infektion hos både män
och kvinnor medan besök hos kvinnliga sexarbetare ökade risken för prevalent HTLV-1
infektion hos män. En signifikant högre prevalens av HTLV-1 sågs även hos individer
tillhörande andra folkgrupper än de 3 största folkgrupperna (Balanta, Fula och Mandinga) i
Guinea-Bissau. Det sågs inga signifikanta skillnader i CD4-nivåer mellan HTLV-negativa och
HTLV-positiva individer. Mortaliteten bland HTLV-neg individer var 15,3/1000 personår
medan mortaliteten bland HTLV-positiva individer var 19,3/1000 personår (ej signifikant
skillnad).
Konklusion
Prevalensen av HTLV-1 var hos hiv-negativa individer 3,1 %, ingen variation i prevalensen
sågs över tid. Varken CD4-nivåer eller mortalitet påverkades signifikant av HTLV-1 infektion
hos hiv-negativa individer.
Referenser
1. Esbjornsson J, Mansson, F, et al. Inhibition of HIV-1 disease progression by
contemporaneous HIV-2 infection. N Engl J Med. 2012 Jul 19;367(3):224-32
2. Esbjörnsson J, Månsson F, et al. Effect of HIV-2 infection on HIV-1 disease progression
and mortality. AIDS. 2014 Feb 20;28(4):614-53.
3.Norrgren H, et al. Higher mortality in HIV-2/HTLV-1 co-infected patients with pulmonary
tuberculosis in Guinea-Bissau, West Africa, compared to HIV-2-positive HTLV-1-negative
patients. Int J Infect Dis. 14 Suppl 3:e142-7, 2010
Formaterat: Danska
Formaterat: Danska
Ändrad fältkod
