Mål - Malmö stad

KVALITETSREDOVISNING
MALMÖ STAD
GRUNDSKOLA
- Läsåret 2006/2007 OMRÅDE: ÖRTAGÅRDSKOLAN 6-9
STADSDEL: ROSENGÅRD
MALMÖ DEN 10 OKTOBER 2007
UPPGIFTSLÄMNARE:
Ulrika Skoog
TEL 040 - 34 70 29
1
A. Områdesbeskrivning
Inledande sammanfattning
På 6-9 genomsyras verksamheten av elevmedverkan, temaarbete och samarbete i planering
och uppföljning av det dagliga arbetet. Eleverna känner sig trygga under raster och upplever
att de har god kunskap om målen. Handlingsplaner är i stort kända och värdegrundsfrågor får
mycket utrymme. Andelen behöriga till gymnasiet pendlar något medan SALSA-värdet ökar.
På senare år har antalet in-/utflyttade elever under läsåret växlat. Det sammanlagda
elevantalet sjunker och andelen elever i behov av särskilt stöd växer. En tendens är att
resursstarka elever flyttar utanför stadsdelen och väljer andra skolor. 97 % av eleverna har
annat modersmål än svenska och språkutveckling i modersmål liksom i svenska är
prioriterade förbättringsområden.
Verksamhetens förutsättningar
Delområde Örtagård har drygt 6 000 invånare som bor i ca 1400 hushåll vilka ägs av det
kommunala bostadsbolaget.40 % av hushållen har barn som är yngre än 15 år och i ca 30 %
av dessa bor det fler än 4 personer. Majoriteten av invånarna har utländsk bakgrund. De som
bor inom upptagningsområdet kommer bland annat från Libanon, Irak, Turkiet och forna
Jugoslavien. Andelen förvärvsarbetande inom området är låg och andelen socialbidragstagare
är relativt sett hög.
Personal:
6-9 har en ung personalgrupp. Pedagogisk tillsvidareanställd personal har en snittålder på 40
år. Under läsåret var 9 medarbetare frånvarande p g a tjänstledigheter, föräldraledigheter,
långtidssjukskrivningar och friår. 14 personer har kommit och gått på dessa tjänster.
Lärartäthet
11,5 elever/lärare.
1. Antal lärare som har fullgjort lärarutbildning/annan utbildning.
All personal är behöriga i de ämne/ämnen de undervisar i förutom lärare i tre praktiskestetiska ämnen och en i moderna språk.
2. Antal lärare med special-pedagogisk kompetens.
3 lärare (2,4 tjänster) har specialpedagogisk kompetens.
3. Antal övrig personal som arbetar med pedagogisk verksamhet.
1 socialpedagog samt 1 bibliotekarie och 0,5 it-pedagog som finansierats genom statliga
medel.
4. Antal övriga yrkeskategorier.
ÖG 6-9: 1 rektor, 1 biträdande rektor, 1 ekonom (0,25), 1 skolsekreterare, 1 skolsköterska
(0,75), 1 SYV (0,5), 1 kurator (0,75) samt 1 vaktmästare ( 0,5) och 1 skolvärdinna,
2
Barn/elever:
På 6-9 har antalet minskat med ca 30 elever ( läsår 04/05 till 05/06 ). Elevantalet har fortsatt
minska. 17% av eleverna bor utanför upptagningsområdet. Under lå 06/07
tillkom 20 elever och 5 flyttade. Nytillkomna elever kommer främst från stadsdelens skolor
och friskolor. 2 elever inflyttade från utlandet och ytterligare 2 har flyttat utomlands.
1. Antal barn/elever:
F-5: Skolår Antal
0
56
1
70
2
58
3
56
4
59
5
89
6-9: Skolår Antal ht 2006
6
54
7
61
8
72
9
80
Antal pojkar/flickor:
124 flickor och 143 pojkar.
Annat modersmål än svenska:
97 % av eleverna har annat modersmål än svenska.
5 elever har varit kortare tid än 5 år i Sverige
Särskilda behov:
Skolår 6
Skolår 7
Skolår 8
Skolår 9
Antal elever
57
59
70
80
Varav särskilda behov
20
31
50
25
Procent
35 %
52 %
71 %
31 %
Under höstterminen 2006 hade 21 av 80 nior specialpedagogiskt stöd. Eftersom behoven är
liknande i de andra skolåren omorganiserades elevhälsoteamet under ht 06. En handlingsplan
upprättades. För att tillgodose så många behov som möjligt har en studieverkstad inrättats.
Den specialpedagogiska resursen har bibehållits trots anpassningskrav. Elevhälsoteamets
samlade resurs räcker trots detta inte till. Alltfler elever är i behov av social/specialpedagogiskt stöd utöver de elever som har behov av studiehandledning på
modersmålet och olika språkutvecklande arbetsformer. Se nedan: Kommentar till
utbildningsresultaten
3
Lokaler:
Byggår F-5, särskola 1971, tillbyggd för skolår 6-9 år 2000.
6-9 delen består av en byggnad i två våningar. Varje arbetslag har hemklassrum och några av
dessa har anslutande mindre grupprum. I samband med omorganisationen 2002 omvandlades
ett klassrum till kansli, och ett annat till bibliotek. Ett diskrum blev skolsköterskemottagning
och ett större grupprum används som personalrum. Tidigare klassrum och grupprum har fått
bli arbetsrum. I samband med nya arbetsformer har lokalerna inte anpassats efter behoven.
Främst saknas tillgång till grupprum, arbetsrum för personalen och lugna miljöer för elever
under raster. Skolans ”galleria” där eleverna uppehåller sig mest under raster är öppen och
bullrig och inbjuder till stök och konflikter. Skolans idrottslektioner är förlagda i Rosengårds
sporthall. Skolan har endast en NO-sal och en hk-sal som delas med särskolan. Lokalerna är
inte anpassade efter skolans pedagogiska innehåll. Den inre miljön är ett hinder för de
flexibla lärmiljöer som är eftersträvansvärda. Samma gäller för skolgården som är väldigt
liten och utrymme för rastaktiviteter saknas.
Arbetet i verksamheten
Organisation:
Skolår 6-9 Arbetslagen fördelar pedagogernas ansvar inom laget, och till viss del mellan
arbetslagen, vid ny läsårsstart. Detaljerad ansvarsfördelning mellan rektor och biträdande
rektor finns. Övriga ansvarsområden överenskommes tillsammans med den enskilde och finns
i arbetsbeskrivning eller i de olika handlingsplanerna. Alla planer/beskrivningar finns
tillgängliga i skolans intranät. Arbetslagen består av fyra horisontella arbetslag med varsin
pedagogisk ledare. Elevhälsoteamet består av skolkurator, skolsköterska, specialpedagog,
SYV, psykolog, socialpedagog och skolledning. Elevhäsoteamet ( EHT ) träffas varje vecka.
Ledning:
En rektor och en biträdande rektor ingår i skolår 6-9:s ledningsgrupp.
Varannan vecka träffas ledningsgruppen F-9 och tre gånger/termin träffas ledningsgruppen
för Team Örtagård/Västra Kattarp.
Varje läsår följs delområdenas utvecklingsarbete upp i en s k utvecklingsdialog tillsammans
med barn- och ungdomschefen. Kommunens och förvaltningens viljeinriktning ligger till
grund för arbetet som även diskuteras under de återkommande strategidagarna där stadsdelens
rektorer deltar. Tillsammans har ett stadsdelsövergripande policydokument utarbetats.
Pedagogisk inriktning:
Hela delområdet Örtagård/V Kattarp har tematisk inriktning utifrån ett språkutvecklande
perspektiv.
Elevinflytande:
Skolår 6-9. Elevinflytande är ett prioriterat område på skolan. Följande råd finns sedan ht
2006: Elevråd, medieråd, biblioteksråd, slöjdråd, kamratstödjarverksamhet, matråd,
vaktmästarråd, idrott-hälsoråd, jämställdhetsråd, miljöråd
4
Föräldrainflytande:
Skolråd, gemensamt för skolår F-5, särskolan och skolår 6-9 och förskolan. Skolråd består av
8 föräldrarepresentanter, skolledning samt pedagogrepresentanter
Utvecklingssamtal, Öppet Hus, föräldramöten, gemensamma fester. Stadsdelens
föräldrabrobyggare samarbetar med skolan för förbättrat samarbete. Cope-utbildning erbjuds
varje år.
Intervjuer genom föräldrabrobyggarna, Fokusgrupp och samtal i samband med
utvecklingssamtal/föräldramöte är insatser vi gör för att utveckla samarbetet med föräldrarna i
hela delområdet.
B. Utbildningsresultat för kunskapsmålen
Testresultat skolår 7 och 6:
Svenska/SV A
Föregående år
Antal/andel per nivå
13 12%
LUS ht 2006
15 16%
16 4%
(bortfall 10%)
17 9%
18 a 42%
18 b 7%
Innevarande år Antal/andel per nivå
12 3 st 6%
LUS vt 2007
13 11 st 22%
14 3 st 6%
skolår 6
15 10 st 20%
16 6 st 12%
(bortfall 4% pga 18a 16 st 32%
placering annan 18b 1 st 2%
skolform)
Nybörjare: 6,2%
PerformansMellannivå: 76,5%
analys vt 2006
Avancerad: 11%
Ej redovisade: 6,2%
Nationella prov skolår 9:
Svenska/SV A
Föregående år
Antal/andel per betyg
2006
G 35%
V 21%
M 2%
Innevarande år Antal/andel per betyg
2007
G 37%
V 22%
M 1%
Matematik
Antal/andel per betyg
G 51%
V 16%
M -Antal/andel per betyg
G 33%
V 1%
M 5%
Engelska
Antal/andel per betyg
G 44%
V 25%
M 5%
Antal/andel per betyg
G 46%
V 29%
M 4%
5
Betyg skolår 9 vid vårterminens avslutning:
Alla ämnen Svenska /
Matematik
SV A
Föregående år
2006
Meritvärde
160
Innevarande år
2007
Meritvärde
152
Antal/andel
per betyg
G 26
V 19
M4
Antal/andel
per betyg
G 31
V 27
M3
Antal/andel
per betyg
G 23
V 19
M8
Antal/andel
per betyg
G 33
V 17
M4
Engelska
Antal/andel
per betyg
G 30
V8
M5
Antal/andel
per betyg
G 36
V 15
M5
Behörighet
till nationellt
program
Antal/andel
51%
Antal/andel
60%
Sommarskola:
Föregående år
Innevarande år
Svenska/SV A
Antal deltagare
Matematik
Antal deltagare
Engelska
Antal deltagare
3
Antal deltagare
3
5
Antal deltagare
4
5
Antal deltagare
4
Svenska/SV A
Antal
Antal
deltagare
deltagare
godkända
3
3
Antal
Antal
deltagare
deltagare
godkända
3
1
Matematik
Antal
Antal
deltagare deltagare
godkända
5
3
Antal
Antal
deltagare deltagare
godkända
4
--
Engelska
Antal
Antal
deltagare deltagare
godkända
5
5
Antal
Antal
deltagare deltagare
godkända
4
2
Prövning:
Föregående år
Innevarande år
Kommentar till utbildningsresultaten:
Skolår 9: se E1. Lokalt prioriterade mål
Skolår 8: I slutet av vårterminen fanns 70 åttor, lika många flickor som pojkar. 45,7 % nådde
inte målen i kärnämnena. 3 har varit skoldaghemsplacerade och 4 har gått i särskild
undervisningsgrupp. 6 av dessa är pojkar. 23 pojkar och 13 flickor når inte målen i minst ett
kärnämne och i minst ett övrigt ämne. 19 flickor av 35 når inte målen i ett eller flera ämnen, 5
av dessa gäller enbart idrott.
50 elever, 71 %, är i behov av särskilt stöd enligt stadsdelsgemensam bedömningsgrund.
( Bristfälliga kunskaper i svenska och behov av studiestöd på modersmålet är inte inräknat.
För att möta dessa elevers behov utvecklar vi olika former för språkutvecklande undervisning.
Se vidare E1. Lokalt prioriterade mål )
41 elever har 4 eller fler syskon. 4 olika ärenden har anmälts till socialtjänsten och 3 elever
har kontakt med BUP.
6
Detta gjorde vi
Följande extrainsatser är gjorda för att öka måluppfyllelen:
Behovsgruppering: I skolår 6 hade lärarna svårt att undervisa i två av tre klasser.
Kunskapsnivåerna var väldigt spridda och många var oroliga och omotiverade. Eleverna
grupperades därför i s k behovsgrupper b l a för att bryta negativa mönster och ge bättre
förutsättningar för individualisering och positivt klassrumsklimat. I görligaste mån sattes
extraresurser in i till de elever som var i störst behov av det.
Handledning: Hela arbetslaget fick 2006 handledning under ledning av specialpedagog för att
få till stånd ett bättre arbetsklimat och gemensamma förhållningsregler i klassrummet. Försök
till ett förbättrat samarbete med föräldrar sattes igång.
Enskild handledning: Specialpedagoger har givit pedagogisk handledning gällande enskilda
elever. Skolpsykolog har haft tre pedagoger för handledning och avlastande samtal.
Specialpedagogisk undervisning: 19 elever har under det gångna året fått specialpedagogiskt
stödundervisning utanför klassen. En av behovsgrupperna har dessutom fått
specialpedagogiskt stöd inom klassen/gruppen.
Värdegrundsarbete: Socialpedagog ingick i arbetslagets arbete 2006 och arbetade med
attityder och värderingar. En pojkgrupp om 8 pojkar startades i samarbete socialpedagog och
kurator. En flickgrupp har haft samarbete med Drömmarnas Hus, 3 elever ingår i en tjejgrupp
och ett jämställdhetsråd har startats för att stärka flickornas självkänsla. Arbete i frågor som
rör livskunskap, konflikthantering, elevmassage och värderingsövningar är naturliga inslag i
det dagliga arbetet.
Klassrumsobservationer: Spec. pedagog, socialpedagog och kurator har gjort klassrumsobservationer för att följa upp insatserna.
Hälsosamtal: Samtliga elever har haft hälsosamtal hos skolsköterskan som lett till olika
individuella insatser för att förebygga ohälsa.
Motivationsarbete: 5 elever har gått till kurator för motivationssamtal. Av dessa tackade en
elev nej till fortsatt samtal p.g.a. ointresse för skolarbetet. Fyra elever ingår i Lugna Gatan
Motivationssamtal har även skett av fler i elevhälsoteamet, skolvärdinna och Lugna Gatan.
Övrigt: 16 elever fick sommarjobb genom sommarpraktikprojektet. 5 elever har fått
stödsamtal relaterat till familjesituationen. Samtliga elever som saknar tillräckliga
simkunskaper har erbjudits extraundervisning.
Hur blev det
Behovsgrupper upplevs fungera bättre. Extra resurser har satts in en av dem så att de har blivit
mindre. Arbetslagets handledning ledde till gemensamma tydliga regler, konsekvenser,
enskilda samtal och regelbunden kontakt med hemmet vilket gav relativt gott resultat under en
period i skolår 8. Pedagogisk handledningen har utvecklat lärarnas möjligheter att ge enskilda
elever stödåtgärder inom klassens ram. 4 av 5 elever har gjort framsteg inom skolarbetet efter
riktat motivationsarbete. Av dessa hade 2 tydliga attitydproblem vilket blev mycket bättre
under vårterminen. 2 av de 5 eleverna hade andra svårigheter vilket också blivit mycket
bättre. Lugna Gatans rekryteringsarbete med juniorer har lett till att närvaro har ökat inför
skolår 9. Elevernas attityder och inställning till skolarbetet har förbättrats något men de flesta
som ingår i gruppen upplevs av såväl vuxna som elever som negativa förebilder.
Värdegrundsarbetet medförde b l a att tysta flickor stärktes. Flickorna tar för sig mer både i
behovsgrupperna och i andra sammanhang. 1 av 3 pojkar som ingick i kuratorssamtal har
försämrats och tappat lust för skolan. I övrigt har ett par pojkar förbättrats väsentligt men de
upplevs som stökiga med attitydproblem. 15 av sommarpraktikanterna klarade sommarjobbet
bra eller mycket bra. Alla elever som erbjöds extra simundervisning deltog inte.
7
Stödinsatserna har varit många och i vissa fall långsiktliga. De flesta elever har utvecklats
utifrån sina förutsättningar. Tyvärr räcker de samlade insatserna inte till för att eleverna ska nå
kunskapsmålen.
Varför blev det så
De flesta av våra elever är födda i Sverige men har hemförhållanden som inte alltid kan ge
stöd i barnets skolgång. Splittrade familjer, traumatiska upplevelser från hemländerna,
trångboddhet, sjukskrivna och arbetslösa föräldrar som upplever utanförskap är några
faktorer. Språkförbistringen är en annan. Samarbete med föräldrarna upplevs i många fall som
svåra och föräldrarna känner sig otillräckliga. Förutom inlärningssvårigheter har merparten av
dem som är i behov av stöd koncentrations- och motivationssvårigheter.
Mest uppmärksamhet har lagts ner på 8-10 pojkar som ägnar mycket energi åt att
tålamodspröva de vuxna. En oacceptabelt hög andel lektionstimmar ägnas åt tillrättavisningar
och samtal om förhållningssätt, trots att värdegrundsarbete och livskunskapsfrågor fått stort
utrymme. De andra eleverna blir lidande och nya vuxna medarbetare är hårt utsatta. En
fungerande undervisning grundar sig främst på att man har etablerat en god relation till
varandra. Detta tar tid att bygga upp vilket blir särskilt påtagligt när lärare ofta bytts ut under
pågående läsår. Personalomsättningen och att många lärare är unga med hög ambition och
kort erfarenhet underlättar inte arbetet med att möta elevernas behov. Elevers negativa
attityder och emellanåt bristande respekt för den vuxne och kamrater har bidragit till
återkommande incidenter och i enstaka fall även sjukfrånvaro.
Men de flesta har utifrån sina förutsättningar utvecklats på ett fantastiskt sätt, både i sina
ämnen och som individer. Dessa framgångar går inte alltid att mäta i betygsresultat! Betyg
och nationella prov liksom andra tester ger en missvisande och otillräcklig bild av elevernas
skolframgång. Särskilt med tanke på att eleverna har ett annat modersmål än svenska eftersom
språkutveckling då måste ske parallellt med kunskapsutvecklingen.
Framgångarna för enskilda elever beror framför allt på de insatser och stöd som satts in
liksom elevernas egen drivkraft och mognad. Skolan har starkt engagerade vuxna som arbetar
med att se och respektera varje elev. Generellt trivs eleverna på skolan. Vi har ett systematiskt
elevhälsoarbete som uppmärksammar och följer upp elever som är i behov av extra stöd. Trots
detta upplever vi oss otillräckliga. Detta blir särskilt påtagligt när vi ständigt påminns om krav
på förbättrade betygsresultat. Vi känner att vi gör vårt bästa med att sätta in stödåtgärder
utifrån de förutsättningar som finns.
Tendens inför sista läsåret: Några pojkar håller på att tappa motivation och upplever
uppgivenhet när betygsresultaten inte är tillräckliga goda. Vi befarar att deras frånvaro
kommer att öka liksom antalet incidenter. Hade skolan haft möjlighet till praktikplatser hade
oron inte varit lika stor.
Flera elever, framför allt flickor, kommer att förbättra betygsresultaten ytterligare under
kommande läsår.
Slutkommentar
Extraresurser i form av vfa-medel och andra statliga medel bidrar sällan på några år till bättre
betygsresultat eftersom insatserna är både kortsiktliga och öronmärkta. ( Undantag är
sommarskolan. ) Eftersom vfa-medel endast erbjuder projektanställningar har det varit svårt
dels att rekrytera kvalificerad personal, dels att behålla den. Dessa resursförstärkningar liksom
andra tillfälliga statliga medel tar mycket tid och kraft (långdragna rekryteringsprocesser,
skapa nya relationer, samtal om samarbete/samsyn i arbetslaget, introduktion och
organisation) som hade kunnat ägnas åt långsiktliga insatser med bättre resultat. Med tanke på
8
elevernas förutsättningar krävs en långsiktlig satsning så att elevgrupperna alltid kan vara små
och där utrymme för stöd av specialpedagoger och andra vuxna ges. I dagsläget finns inte
tillräckligt utrymme för detta.
C. De prioriterade områdena i Malmö skolplan
Kommunens attitydundersökningar, elevintervjuer, hälsosamtal, olika samtalsgrupper och
regelbundna utvärderingar tillsammans med arbetslagen/pedagogerna ligger till grund för
utvärderingar och skolans förbättringsplaner.
C1.1 Språkutveckling
Nationella mål
Skollag, Förordning
och läroplan
Lpfö98:
Avsnitt (2.2)
Utveckling och
lärande.
Lpo 94:
Avsnitt (2.2)
Kunskaper.
Kommunala mål
Malmö skolplan
Stadsdelens mål
Stadsdelsplaner
Lokala mål
Lokal arbetsplan
Inriktningsmål:
Elevernas/barnens
språkutveckling ska
stå i centrum i alla
skolformer.
Effektmål:
Alla lärare ska arbeta
med
elevernas/barnens
språkutveckling.
Stadsdelsfullmäktiges Lokala mål:
Målet/målen
lokala mål:
All personal i berörda redovisas i analysen.
verksamheter ska ha
kunskap om och
insikt i språk- kultur
och samhällsfrågor
Detta ville vi
All personal ska i sitt arbete ha ett språkutvecklande perspektiv.
Detta gjorde vi
Fler elever ”LUS:as”
Performansanalys utgör underlag för arbetslagens planering.
Hur blev det
Efter ett kommunövergripande beslut att arbeta med LUS har sve/sva-lärarna prioriterat detta
i sin individuella fortbildning vilket har tagit tid och kraft från mer prioriterade
språkutvecklingsfrågor och mer lämpade analysmetoder. Endast ett fåtal elever har kunskaper
om sin läsutveckling. I två skolår ”LUS:as” eleverna kontinuerligt och performansanalysen
ligger till viss del som grund för arbetslagens planering av undervisningen.
Samtliga medarbetare arbetar på något sätt medvetet med elevens språkliga utveckling men
området behöver fördjupas.
Varför blev det så
Det är svårt att finna utrymme för enskilda elevsamtal om läsutvecklingen och att organisera
LUS:ningen. Ett par arbetslag har omfördelat lagets resurser för att skapa detta utrymme,
andra har av olika skäl såsom lärarbyten, och otrygga klasser, inte kunnat prioritera detta.
Flera lärare uppger att LUS-modellen är svår att tillämpa för svenska som andraspråkelever
varför en gemensam diskussion och plan för arbetet borde utvecklas för att få till stånd en
9
likvärdig bedömning på skolan och i stadsdelen. Något tidsmässigt utrymme för detta har inte
funnits under det gångna året. Kunskaper om språkutvecklande arbete är trots stora satsningar
inte tillräcklig. Tradition och personalomsättning är några anledningar, elevernas och
föräldrarnas förväntningar på undervisningsinnehåll och metoder är andra hinder varför
arbetet måste ske långsiktligt.
Hur går vi vidare
LUS kommer att främst genomföras i skolår 6 med fortsättning i skolår 7. Om LUS ska vara
ett redskap i det dagliga arbetet behövs stöd och tidsmässigt utrymme, vilket skolan inte har i
dagsläget. Andra metoder för att medvetandegöra och bedöma elevens språkutveckling
kommer att prioriteras genom skolans utveckling av den individuella utvecklingsplanen och
det tematiska arbetet. Att integrera språk, innehåll och tänkande kräver systematisk planering
och uppföljning. Därför kommer flera pedagogiska konferenser och kompetensutvecklingsinsatser att fokusera på detta.( Se vidare E1. Lokalt prioriterade mål Barn/elevers
språkutveckling)
”Arbetar alla lärare planerat med elevernas/barnens språkutveckling?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
Målet kommer att uppfyllas
år:
under nästa år:
senare: X
C1.2 Språkutveckling
Nationella mål
Kommunala mål
Skollag, Förordning Malmö skolplan
och läroplan
Lpfö98:
Avsnitt (2.2)
Utveckling och
lärande.
Lpo 94:
Avsnitt (2.2)
Kunskaper.
Inriktningsmål:
Läsningens betydelse för
språkutveckling och personlig
utveckling ska uppmärksammas.
Effektmål:
Alla elever/barn ska ha tillgång till
ett skolbibliotek och kunna besöka
ett folkbibliotek.
Stadsdelens Lokala mål
mål
Lokal arbetsplan
Stadsdelspl
aner
Lokala mål:
Målet/målen
redovisas i
analysen.
Detta ville vi
Vi ville att biblioteket skulle fortsätta vara bemannat med kompetent bibliotekarie som
integrerar biblioteksverksamheten i det dagliga arbetet på skolan.
Dessutom ville vi se till att eleverna hade tillgång till meningsfull rastaktivitet samt stöd och
hjälp med informationssökning. Vi ville också att låntagarstatistiken skulle fortsätta vara hög
och att eleverna upplevde läsning som viktig bland annat för språkutvecklingen.
Detta gjorde vi
Genom statliga extraresurser har skolan kunnat bemanna både i biblioteket och datorsalen
/mediateket.
Bibliotekets pedagogiska verksamhet har bedrivits i överensstämmelse med skolans
språkprofil och den lokala arbetsplanen. Särskilda läsbefrämjande insatser genomfördes i
skolår 6, bland annat i samarbete med Drömmarnas hus. Litteraturläsning sker kontinuerligt i
alla klasser, ibland gemensamt, ibland genom tyst läsning av ”bänkbok”.
10
Hur blev det
Bibliotekets tillgänglighet har ökat liksom samarbetet mellan pedagoger och bibliotekarien.
Bibliotekarien ses som en resurs för arbetslagen och ger även tankar kring det pedagogiska
arbetets upplägg i sin helhet. Arbetet i skolår 6 resulterade bl a i att barnens produktion
trycktes upp vilket inspirerade till ett besök i Stockholm i slutet av vårterminen. Eleverna
redovisade det de hade lärt sig kring egen textproduktion för vuxna.
Biblioteksrådet har utvecklats vidare och fått en allt starkare roll på skolan. Eleverna har hög
medvetenhet om läsningens betydelse för språkutveckling och lånestatistiken har fortsatt öka.
Särskilt pojkar besöker biblioteket. Måluppfyllelsen är nådd.
Varför blev det så
Tack vare fortsatta statliga medel har bibliotekets roll stärkts ytterligare. Detta beror främst på
bibliotekariens engagemang och att biblioteket har prioriterats. Biblioteksrådet har hög status
och de elever som ingår har stora möjligheter att påverka både sina kamraters inställning till
läsning och bibliotekets innehåll. Skönlitteraturens betydelse lyfts i olika sammanhang och
böcker delas ut till goda prestationer under terminsavslutningar. Många pedagoger vänder sig
till bibliotekarien för stöd och inspiration och hon deltar regelbundet i arbetslagens
planeringar. Eleverna tycker att biblioteket är en positiv plats. Detta har inneburit att det
stundtals finns otillräcklig med fysiskt utrymme.
Hur går vi vidare
Förhoppningsvis kommer skolan att kunna bibehålla bibliotekarietjänsten. Under
höstterminen kommer vi i så fall påbörja arbete med handlingsplan för biblioteket. Ett fd
kapprum kommer att inredas av eleverna för att erbjuda ett tyst rum för de som behöver det.
Extrasatsningar på elevernas produktion kommer att fortsätta. Vi kommer att söka medel för
att finansiera tryckning.
”Har alla elever/äldre förskolebarn tillgång till ett skolbibliotek?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
Målet kommer att uppfyllas
år: X
under nästa år:
senare:
”Har alla elever/äldre förskolebarn möjlighet att besöka ett folkbibliotek?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
Målet kommer att uppfyllas
år: X
under nästa år:
senare:
C1.3 Språkutveckling
Nationella mål
Kommunala mål
Skollag, Förordning Malmö skolplan
och läroplan
Lpfö98:
Avsnitt (2.2)
Utveckling och
lärande.
Lpo 94:
Avsnitt (2.2)
Kunskaper.
Inriktningsmål:
Elever/barn med utländsk bakgrund
ska ha goda möjligheter att utveckla
aktiv tvåspråkighet.
Effektmål:
Elever/barn ska erbjudas
undervisning/träning i sitt modersmål
(handledning och språkval) och
svenska som andraspråk.
Stadsdelens Lokala mål
mål
Lokal
Stadsdelspl arbetsplan
aner
Lokala mål:
Målet/målen
redovisas i
analysen.
11
Detta ville vi
Öka måluppfyllelsen i modersmål. Öka andelen elever som läser modersmål som språkval
samt utveckla dokumentation och uppföljning av stödåtgärderna.
Detta gjorde vi
Vi har fortsatt att aktivt övertala elever och föräldrar att välja modersmålet som språkval.
Samarbete mellan mentor och modersmålslärare är en förutsättning för gemensam
utvärdering och uppföljning av insatserna. Därför ingår modersmålslärarna i arbetslagen och
har gemensam arbetsplats. Genom de pedagogiska ledarna har också samtal om elevens
språkliga nivå och behov av stödåtgärder förts under de pedagogiska konferenserna.
Hur blev det
I de fall då studiehandledning på modersmål har genomförts har detta i större utsträckning
skrivits in i elevernas åtgärdsprogram eller IUP som en riktad åtgärd. Pg a otillräcklig
tilldelning av modersmålsstöd har studiehandledning på modersmålet inte erbjuds alla elever
som behöver sådan handledning.
Många pedagoger har tillsammans med skolledningen aktivt drivit modersmålets betydelse
för kunskapsutvecklingen vilket har övertygat fler elever och föräldrar. Måluppfyllelsen är
delvis nådd eftersom resultaten i modersmål har blivit bättre och fler läser modersmål under
språkvalstiden.
Varför blev det så
Modersmålslärarnas samarbete i arbetslaget har lett till förbättrad dokumentation och
uppföljning av insatserna. Men endast två arbetslag har haft denna möjlighet då
modersmålsenheten inte har kunnat tillmötesgå skolans behov.
Pedagogerna upplever svårigheter i att övertyga/motivera merparten av eleverna och
föräldrarna om modersmålets betydelse. Några hinder är att en del föräldrar anser att barnets
kunskaper i modersmål är tillräckliga eftersom de klarar sig i vardagliga situationer. Det är
svårt att få föräldrar att förstå att modersmålets utveckling har en avgörande betydelse för
barnets kunskapsutveckling och bör ske parallellt med utveckling av det svenska språket.
Andra hinder är att föräldrar har direkta uppfattningar om den enskilde lärarens dialekt och
bakgrund och väljer därför andra lösningar.
Att deltagandet har ökat liksom måluppfyllelsen trots dessa hinder beror säkerligen till stor
del på att modersmålet har fått en ökad status på skolan.
En tendens är att alltfler elever i de lägre åren inte upplevs behärska modersmålet tillräckligt
för att vara redskap för kunskapsinhämtning och reflektion i de äldre åren.
Hur går vi vidare
Elevernas språkliga begränsningar innebär att kunskapsinhämtningen går långsammare.
Därför kommer skolan att fortsätta verka för modersmålsundervisning som språkval. Analyser
av elevens behov och uppföljning av åtgärden bör förbättras ytterligare vilket görs i
arbetslagen i samarbete med modersmålslärarna och specialpedagogerna. Samtliga
medarbetare ansvarar för att aktivt medverka till att modersmålsundervisningen har samma
status som andra ämnen.
”Erbjuds elever/barn undervisning/träning i sitt modersmål?
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
år: X
under nästa år:
Målet kommer att uppfyllas
senare:
12
”Erbjuds elever studiestöd i sitt modersmål?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
år:
under nästa år:
Målet kommer att uppfyllas
senare: X
”Erbjuds elever svenska som andraspråk?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
år: X
under nästa år:
Målet kommer att uppfyllas
senare:
C2.1 Trygghet, säkerhet och hälsa
Nationella mål
Kommunala mål
Skollag,
Malmö skolplan
Förordning och
läroplan
Lpfö98:
Inriktningsmål:
Avsnitt (2.1)
Förskolans/skolans/ fritidshemmets miljö ska
Normer och
vara trygg och säker för såväl elever/barn som
värden.
personal.
Lpo 94:
Effektmål:
Avsnitt (2.1)
All personal och alla elever ska veta hur man
Normer och
verkställer upprättade handlingsplaner för
värden.
arbetsmiljöarbetet och för arbetet mot mobbing,
hot och våld.
Effektmål:
All personal och alla elever/barn ska uppleva att
det känns bra att gå till förskolan/skolan/
fritidshemmet.
Lokala mål
Lokal
arbetsplan
Lokala mål:
Målet/målen
redovisas i
analysen.
Detta ville vi
Alla elever/medarbetare ska arbeta efter skolans likabehandlingsplan (se E1. Lokalt
prioriterade mål Demokrati)
Stärka elevernas delaktighet i det förebyggande arbetet.
Fortsätta det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Detta gjorde vi
Varje läsårstart innehåller samtal om demokrati, inflytande och gemensamma trivselregler.
Skolans systematiska arbetsmiljöarbete har fortsatt både genom skyddsronder och
uppföljningsarbete av tidigare handlingsplaner.
Eftersom förståelse för elevernas arbetsmiljö har stor betydelse för att lyckas i skolarbetet har
elevskyddsombudet fått en allt starkare roll på skolan. Efter att enbart ha haft två aktiva
ombud under vårterminen 06 har varje skolår två ombud som träffas med jämna mellanrum.
Samtliga ombud har fått utbildning. Skyddsombuden fortsätter att adjungeras i skolans
samverkansgrupp och får stort utrymme under mötena. Elevskyddsombuden har aktivt
medverkat i höstens skyddsrondsarbete genom bland annat kartläggning av hälsofrämjande
arbete. Under året har skolans rådsverksamhet blivit mer omfattande, en del av dem arbetar
med arbetsmiljöfrågor.
Arbetsplatsträffarna har i viss utsträckning varit tematiserade och givit utrymme åt
jämställdhetsarbete och reflektion över delar av skolans handlingsplaner.
13
Alla medarbetare känner inte tillräcklig trygghet i sitt uppdrag eller i skolans olika miljöer
varför olika handledarinsatser har satts in. Incidenter kartläggs och insatser sätts in utifrån det
utrymme som finns. Se vidare E1. Lokalt prioriterade mål.
Hur blev det
Kamratstödjarverksamheten har upplevts som mer fungerande under året och fler handledare
har varit aktiva både i de förebyggande åtgärderna som i utredningarna.
Lugna gatans arbete har bidragit till lugnare rastmiljö och mer utrymme för kommunikation
och konfliktlösning tillsammans med eleverna. Skolans vuxna upplever Lugna gatans insatser
för att tryggare miljö som goda och avlastande.
Arbetsplatsträffarna har generellt inte upplevts som meningsfulla, även om fler har varit
aktiva under det gångna året.
Eleverna såväl som vuxna kan ges mer utrymme för delaktighet i arbetsmiljöarbetet och
varför måluppfyllelsen inte fullt ut är nådd.
Varför blev det så
Kamratstödjarverksamheten sågs över genom nya/andra deltagare och utbildningsinsatser.
Lugna gatans har inneburit fler personer och därmed stöd åt både vuxna och elever.
Arbetsplatsträffarnas innehåll har inte upplevts som prioriterat. Få har tagit aktivt ansvar för
att förbättra dem. Det har framkommit delade meningar om vad som upplevs som
meningsfullt att lyfta i en APT. Många lärare vill lyfta akuta frågor i stället för att arbeta med
långsiktliga förbättringsområden såsom jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Andra
yrkeskategorier är av annan åsikt och känner att det mesta kan avhandlas och lösas utanför
APT:n. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kräver långsiktighet och kontinuitet för att få alla
att känna till och följa skolans planer. För att få fler delaktiga i arbetsmiljöarbetet förutsätts att
detta prioriteras av samtliga på skolan.
Hur går vi vidare
Vi behöver systematisera elevernas delaktighet i arbetsmiljöarbetet och fortsätta stärka både
kamratstödjarna och elevrådsmedlemmarna genom gemensamma aktiviteter och utbildning.
Uppdragen ska vara tydligare med utvärderingsbara mål.
Ny form för APT framarbetas tillsammans med alla medarbetare i en gemensam konferens.
Innehåll och upplägg tas fram i samarbete med de fackliga företrädarna.
Samarbetet med Lugna gatan bör utvecklas ytterligare så att de i större utsträckning deltar i
det förebyggande arbetet. Detta sker bl a genom mer regelbundna träffar med representanter
från skolan.
”Vet all personal och alla elever hur man verkställer upprättade handlingsplaner?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
Målet kommer att uppfyllas
år:
under nästa år:
senare: X
”Upplever all personal och alla elever/barn att det känns bra att gå till
förskolan/skolan/fritidshemmet?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
Målet kommer att uppfyllas
år:
under nästa år:
senare: X
14
C2.2 Trygghet, säkerhet och hälsa
Nationella mål
Kommunala mål
Skollag, Förordning Malmö skolplan
och läroplan
Lpfö98:
Inriktningsmål:
Avsnitt (2.1)
Förskolans/skolans/
Normer och värden.
fritidshemmets miljö
ska främja fysisk och
Lpo 94:
Avsnitt (2.1)
psykosocial
Normer och värden.
utveckling för såväl
elever/barn som
personal.
Effektmål:
Samverkan med
individ- och
familjeomsorgen och
preventionscentrum
ska öka.
Stadsdelens mål
Stadsdelsplaner
Lokala mål
Lokal arbetsplan
Stadsdelsfullmäktiges Lokala mål:
Målet/målen
lokala mål:
Målet/målen
redovisas i analysen.
redovisas här.
Detta ville vi
Vi vill att alla som verkar i skolan skall få en ökad medvetenhet i jämställdhetsfrågor och att
alla elever/medarbetare skall arbeta efter skolans värdegrund. Bland annat genom
undervisning i livskunskap.
Detta gjorde vi
I samarbete med Folkhälsoenheten inleddes hösten 2006 ett samarbetsprojekt för att förbättra
sex och samlevnadsundervisningen och undervisning i livskunskap, ”Så SANT”. En
arbetsgrupp F-9 tillsattes för att tillsammans med projektanställd dramapedagog arbeta fram
en arbetsplan.
Arbetsplatsträffarna har haft jämställdhetstema innehållande bland annat värderingsövningar.
En gemensam hälsodag genomfördes under våren och ett idrott- och hälsoråd startade till
hösten som har genomfört en kartläggning av elevernas frukostvanor. Delar av personalen har
deltagit i olika fortbildningsinsatser i bland annat jämställdhets- och HBT-frågor.
Hur blev det
”Så SANT”-projektet har emottagits positivt av pedagoger och övriga deltagare. Flera
anmälde sitt intresse av att delta i arbetsgruppen.
Skolans skolkprogram har reviderats och aktualiserats i samtliga arbetslag. Fler följer
programmet idag och eleverna känner väl till det. Skolket har på senare tid inte varit så
utbrett. Frånvaroprogrammet Skola 24 används inte. Hälsorådets arbete har resulterat i
skolans frukostverksamhet samt samtal med elever, skolsköterska och föräldrar.
De tematiska arbetsplatsträffarna har enligt några ökat medvetenheten om jämställdhetsfrågor.
Flera pedagoger har sagt att de samtalar ofta om jämställdhetsfrågor tillsammans med sina
medarbetare och att de tar hänsyn till detta i klassrumsarbetet i större utsträckning än tidigare.
Ett jämställdhetsråd har startat upp i vilket tre tillbakadragna flickor deltar.
15
Varför blev det så
Skolan har sedan en tid tillbaka arbetat medvetet med värdegrundsfrågor, genomfört övningar
i konflikthantering, värderingsövningar etc. Många har goda kunskaper och erfarenheter av
värdegrundsarbete och förstår att trygghetsskapande arbete är en förutsättning för
kunskapsinhämtning. Men alla har inte känt sig bekväma i uppdraget och socialpedagogen har
emellanåt känt sig ensam i arbetet. Genom ”Så SANT”-projektet har livskunskapsfrågorna
fått större betydelse och dignitet. Fler pedagoger inser att frågorna ingår i en pedagogs dagliga
arbete och ber i större utsträckning om hjälp om det behövs.
Elevens skolnärvaro och trivsel hänger till viss del ihop med ett sammansvetsat konsekvent
lärarlag. Efter handledarinsatser i olika arbetslag har tydliga resultat kunnat märkas.
Skola 24 har tagit tid att införas, särskilt då programmet inte är anpassat efter skolans sätt att
organisera arbetet.
Hur går vi vidare
Elevhälsoteamet kommer att fortsätta att stötta arbetslagen både genom pedagogisk
handledning, genom flick- och pojkgrupper, värderingsövningar och annan undervisning.
Genom ”Så SANT”-projektet kommer samverkan med Folkhälsoenheten att fortsätta och
eleverna kommer i större utsträckning arbeta med livskunskapsfrågor.
”Ökar samverkan med individ- och familjeomsorgen?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
år:
under nästa år: X
Målet kommer att uppfyllas
senare:
”Ökar samverkan med preventionscentrum?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
år:
under nästa år:
Målet kommer att uppfyllas
senare: X
C3.1 Demokrati och inflytande
Nationella mål
Kommunala mål
Skollag, Förordning Malmö skolplan
och läroplan
Lpo 94:
Inriktningsmål:
Avsnitt (2.3)
Eleverna ska under
Elevernas ansvar och sin skoltid kunna ta
inflytande.
allt större ansvar för
Avsnitt (2.4)
sin inlärning.
Skola och hem.
Effektmål:
Alla elever ska känna
till kunskapsmålen.
Stadsdelens mål
Stadsdelsplaner
Lokala mål
Lokal arbetsplan
Stadsdelsfullmäktiges Lokala mål:
Målet/målen
lokala mål:
Målet/målen
redovisas i analysen.
redovisas här.
Se E1. Lokalt prioriterade mål Barn och elevers lärande
”Känner alla elever till kunskapsmålen?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
år:
under nästa år:
Målet kommer att uppfyllas
senare: X
16
C3.2 Demokrati och inflytande
Nationella mål
Kommunala mål
Stadsdelens mål
Skollag, Förordning Malmö skolplan
Stadsdelsplaner
och läroplan
Lpfö98:
Inriktningsmål:
Avsnitt (2.3)
Det ska vara roligt och
Barns inflytande.
stimulerande att delta i alla
Avsnitt (2.4)
Malmös pedagogiska
Förskola och hem.
verksamheter.
Lpo 94:
Effektmål:
Avsnitt (2.3)
Andelen nöjda elever/barn ska öka.
Elevernas ansvar och
inflytande.
Avsnitt (2.4)
Skola och hem.
Lokala mål
Lokal
arbetsplan
Lokala mål:
Målet/målen
redovisas i
analysen.
Detta ville vi
Elever och föräldrar känner sig trygga och känner igen sig i de olika verksamheterna
Utveckla befintliga och prova nya samarbetsformer med elevers föräldrar.
Se vidare E1. Lokalt prioriterade Röda tråden
”Ökar andelen elever/barn som upplever att det är roligt och stimulerande att aktivt ta del i
den pedagogiska verksamheten?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
Målet kommer att uppfyllas
år: X
under nästa år:
senare:
C3.3 Demokrati och inflytande
Nationella mål
Kommunala mål
Skollag, Förordning Malmö skolplan
och läroplan
Lpfö98:
Avsnitt (2.3)
Barns inflytande.
Avsnitt (2.4)
Förskola och hem.
Lpo 94:
Avsnitt (2.3)
Elevernas ansvar och
inflytande.
Avsnitt (2.4)
Skola och hem.
Inriktningsmål:
Elevers/barns och föräldrars
inflytande ska stärkas.
Effektmål:
Andelen elever/barn och föräldrar som
upplever delaktighet i
förskolan/skolan/ fritidshemmet ska
öka.
Effektmål:
Andelen elever som deltar i elevråd/
styrelser eller skyddsombudsverksamhet ska öka.
Stadsdelens Lokala mål
mål
Lokal
Stadsdelspl arbetsplan
aner
Lokala mål:
Målet/målen
redovisas i
analysen.
Detta ville vi
Se vidare E1. Lokalt prioriterade Elevmedverkan, Föräldrasamarbete
”Ökar andelen elever/barn som upplever delaktighet i förskolan/skolan/fritidshemmet?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
Målet kommer att uppfyllas
år:
under nästa år: X
senare:
17
”Ökar andelen föräldrar som upplever delaktighet i förskolan/skolan/fritidshemmet?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
Målet kommer att uppfyllas
år:
under nästa år:
senare: X
”Ökar andelen elever som deltar i elevråd/styrelser eller skyddsombudsverksamhet?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
Målet kommer att uppfyllas
år: X
under nästa år:
senare:
C4.1 Interkulturellt arbete
Nationella mål
Skollag, Förordning och
läroplan
Lpo 94:
Avsnitt (2.1) Normer och värden.
Avsnitt (2.5)Övergång och
samverkan.
Avsnitt (2.6)Skolan och
omvärlden.
Kommunala mål
Malmö skolplan
Inriktningsmål:
Ett interkulturellt perspektiv ska gälla i
verksamheten.
Effektmål:
Varje förskola/skola/ fritidshem i Malmö ska
aktivt öka utbytet med andra
förskolor/skolor/ fritidshem och skolformer.
Lokala mål
Lokal
arbetsplan
Lokala mål:
Målet/målen
redovisas i
analysen.
Detta ville vi
Vi ville utveckla skolans integrationsarbete mellan Örtagårdskolan och Sundsbroskolan som
pågått sedan 1999. Ett mål för samarbetet mellan skolorna är att främja integrationen och
bidra till en ökad förståelse mellan ungdomarna som bor i samma stad.
Se bilaga 1 Utvecklingsdialog
”Ökar utbytet med andra förskolor/skolor/fritidshem och skolformer?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
Målet kommer att uppfyllas
år: X
under nästa år:
senare:
C4.2 Interkulturellt arbete
Nationella mål
Kommunala mål
Skollag, Förordning
Malmö skolplan
och läroplan
Lpo 94:
Inriktningsmål:
Avsnitt (2.1)
Vardagen ska präglas av elevernas/barnens
Normer och värden.
etniska och kulturella mångfald.
Avsnitt (2.5)
Effektmål:
Övergång och
Fler elever/barn, oavsett bakgrund, ska uppleva
samverkan.
att de har samma möjligheter i förskolan/skolan/
Avsnitt (2.6)
fritidshemmet.
Skolan och omvärlden.
Lokala mål
Lokal
arbetsplan
Lokala mål:
Målet/målen
redovisas i
analysen.
Detta ville vi
Elever och personal ska få ökad förståelse för sin egen och andras kultur
Detta gjorde vi
Förutom fördjupade värdegrundsdiskussioner i arbetslagen liksom integrationssamarbete med
Sundsbroskolan, tematiska APT och SåSANT-projekte har vi fortsatt ha föreläsare som tar
upp kulturfrågor. De två modersmålslärarna som arbetar heltid på skolan kom under hösten att
18
ingå i två olika arbetslag. Genom välfärdsmedel kunde ytterligare två tvåspråkiga lärare
tillfälligt anställas för att ingå i de andra lagen. Skolans elever har deltagit i Spiritus Mundikonsert, som är ett integrationsprojekt.
I det dagliga arbetet utgår en del från elevernas egna reflektioner och fler temaarbeten tar
tillvara på elevernas och föräldrarnas bakgrund. Elevens identitet har stått i centrum i flera
olika samarbetsprojekt med bland annat Drömmarnas hus, Elektra och RMS.
Hur blev det
Föreläsningarna följdes upp och kopplades samman med tidigare föreläsningar. Samtliga
medverkande har varit positiva både till föreläsningarna och diskussionerna och fortsättning
efterfrågas. Olika personer har inbjudits för att samtala med elever och ge dem goda
förebilder. Påtagliga resultat är svåra att se varför insatserna får betraktas som långsiktliga.
Modersmålslärarnas deltagande i arbetslagsdiskussionerna är svårt att få till stånd eftersom de
är för få för att räcka till i det dagliga arbetet. Dessutom krävs kontinuitet. I de arbetslag där
de ingår upplever man det som en tillgång men kompetensen nyttjas inte tillräckligt. Däremot
har flera andra medarbetare olika kulturell bakgrund. Överlag ser vi att vi tar tillvara på
mångfalden både hos elever och vuxna.
I det tematiska arbetet arbetar vi mer medvetet än tidigare med att ta tillvara på elevens
bakgrund. En ökad förståelse har skett men då det förekommer att både elever och föräldrar
ifrågasätter vissa normer och värden som råder i skolan och i samhället i övrigt är
jämställdhetsarbete och livskunskapsfrågor inte är helt okomplicerade att arbeta med varför
fortsatta insatser behövs.
Varför blev det så
Att elever och vuxna på skolan har olika etnisk och kulturell bakgrund ses som självklart och i
många avseenden ses det som en tillgång. Värdegrundsfrågor diskuteras ofta även om
innehållet kan vara både provocerande och obehagliga. De vuxna har ett starkt engagemang i
arbetet vilket ibland resulterar i frustration och osäkerhet. Många diskussioner om
modersmålets betydelse för elevernas språk och identitetsutveckling har skett genom åren
liksom kompetenshöjande insatser i ämnet. Trots detta efterfrågar personalen fler
föreläsningar och vill ha bättre kunskaper om elevernas kulturer. Det som sker i omvärlden
påverkar oss direkt i vår vardag och måste hanteras i det dagliga mötet med elever och
föräldrar. Modersmålsresursen är otillräcklig för att få till stånd kontinuitet och fördjupat
samarbete med föräldrar, elever och arbetslag.
Hur går vi vidare
Genom det tematiska arbetet kommer arbetslagen att uppmuntras att ta tillvara på mångfalden
genom elevens erfarenheter och reflektion. Föräldrasamarbetet ska utvecklas genom
fokusgruppens handlingsplan och genom att mer aktivt delta i temaarbetet som planeras in HT
2007. Fortsatta kompetenshöjande insatser (se Lokalt prioriterade mål) och vårt gemensamma
SåSANT-arbetet ska ske enligt utarbetad arbetsplan. Eht finns som stöd i arbetet och
samarbetat med Drömmarnas Hus, RMS och Fryshuset kommer att fortsätta. ( Se vidare E1.
Lokalt prioriterade mål )
”Upplever fler elever/barn, oavsett bakgrund, att de har samma möjligheter i
förskolan/skolan/fritidshemmet?”
Målet är uppfyllt innevarande Målet kommer att uppfyllas
Målet kommer att uppfyllas
år:
under nästa år:
senare: X
19
C5.1 Arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling inom Malmö stad
Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott beslutade 2006-05-08 att godkänna
Lokala
rubricerade dokument
mål
Strategiska ställningstaganden:
 Skolans medarbetare ska vara organiserade i arbetslag som i en
decentraliserad organisation har det huvudsakliga ansvaret för elevernas
lärande
 Den samlade årsarbetstiden för alla medarbetare ska ses som en samlad resurs
för måluppfyllelse.
 För att skapa större helhet för elevernas lärande ska verksamheten organiseras
så att man arbetar tematiskt, ämnesöver-gripande och projektorganiserat
 Förskolornas gruppstorlekar och personaltäthet ska anpassas till de
förutsättningar som råder i varje förskola. Grund- och gymnasieskolans inre
arbete ska organiseras så att det blir färre elever i varje
bas/undervisningsgrupp. Syftet med detta är dels att öka elevernas trygghet
och ge en god arbetsro dels att öka såväl tiden som kvaliteten i mötet mellan
elever och lärare
Lokala
mål:
Målet/mål
en
redovisas
i
analysen.
Detta ville vi
Sedan läsåret 05/06 genomfördes ett omfattande förbättringsarbete på Örtagårdskolan F-9.
Detta innebar bland annat att arbetslagens samlade kompetens bättre skulle tas tillvara på, att
tiden i laget skulle ses som en samlad resurs för laget och att gemensam ämnesövergripande
arbete skulle ske och planeras inom laget. ( Se Kvalitetsredovisning 2005 )
Detta gjorde vi
Att tillhöra ett arbetslag har varit självklart på skolan sedan den startades men att se laget som
en resurs för pedagoger och elever har inte varit lika självklart. Därför har
arbetslagsutveckling genom gruppövningar och både extern och intern handledning
genomförts. Det påbörjade förbättringsarbetet fortsatte att utvecklats under 2006 genom,
flexibla grupper och tematiskt arbete.
Arbetsgivarens inriktning, den så kallade avsiktsförklaringen, togs upp i samband med
läsårsstarten 06/07 då arbetslagen skulle lägga upp riktlinjerna för det kommande
terminsarbetet.
Hur blev det
Arbetslagen är idag horisontella och arbetar ämnesövergripande med ett anpassat schema med
flexibla elevgrupper. Arbetslagens mötessinnehåll har till stor del utgått från de olika lagens
frågor/svårigheter/behov. Diskussionerna har letts av både handledare och de pedagogiska
ledarna. I de flesta fall har arbetslaget idag utvecklats till att bli sammansvetsade och de allra
flesta upplever arbetslaget som positivt och träffarna är meningsfulla. Varje arbetslag gör en
ansvarsfördelning vid läsårsstarten och mycket löses inom laget. Återkommande frågor är
tidsutnyttjande och schema och alltfler ser mer flexibelt på sin tid. Samtal om ”usk” och
förskjuten arbetstid förekommer emellanåt, särskilt i fackliga sammanhang. Flertalet
pedagoger har dock påtalat att arbetet idag är mindre tidskrävande p g a de horisontella
arbetslagen då tiden utnyttjas bättre. Som tidigare finns möjlighet att göra grupperna mindre
och därmed släppa ”usk-tänkande” vilket till viss del görs. Årsarbetstiden är ett begrepp som
används allt oftare. Dokumentet som klargör arbetsgivarens inriktning har inte mött några
större reaktioner. Innehållet överensstämmer i stort med skolans påbörjade förbättringsarbete.
Många upplevde det som ett stöd för vårt fortsatta arbete.
20
Varför blev det så
Eftersom det omfattande förbättringsarbetet utgick ifrån tids-/organisations- och
gruppdiskussioner är de flesta medvetna om förändringarnas bakomliggande orsaker.
Däremot har det tagit tid för arbetslagen att bli trygga och se förändringar som naturliga. De
återkommande värdegrundsdiskussionerna parallellt med samtal om vårt gemensamma
uppdrag har lett till att arbetslagen fungerar i huvudsak bra idag. Arbetslagen uppfattas som
en tillgång och som stöd i det dagliga arbetet. Medarbetarna har deltagit i
förändringsprocesserna och på så vis tagit ställning för att arbeta efter intentionerna. En helt
förändrad syn på arbetstiden kommer dock att ta tid. Att de fackliga företrädarna fortsätter att
driva ”uskfrågan” beror nog mest på oro på grund av de tidigare arbetsmiljöproblemen. Att
skolan måste göra ekonomiska anpassningar i samband med det sjunkande elevantalet
underlättar inte heller.
Hur går vi vidare
För att få till stånd ett klimat som innebär öppenhet, trygghet och gott samarbete med tydlig
arbetsfördelning måste diskussioner om vårt gemensamma uppdrag fortsätta. Likaså behövs
utvärderingarna av förbättringsarbetet regelbundet följas upp och tas tillvara på. Detta
kommer att prioriteras i de olika skolutvecklingsdiskussionerna som förs på skolan.
C6.1 Likabehandlingsplan
Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever 2006-04-01
Lokala
mål
Lag om plan för likabehandling:
1§ Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt
att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling.
Lokala
mål:
Målet/måle
n redovisas
i analysen.
Detta ville vi
Alla ska arbeta efter skolans likabehandlingsplan
Se dessutom E1. Lokalt prioriterade mål Demokrati
Detta gjorde vi
Under hösten fortsatte värdegrundsarbetet både på skolnivå och på arbetslags-/klassrumsnivå.
Genom de pedagogiska konferenserna följdes arbetet upp och återkopplade de andra lagens
arbete. Höstterminen inleddes med gemensam läsning av det kommunövergripande
värdegrundshäftet, vilket sedan skulle utgöra utgångspunkten i lagens fortsatta arbete.
Samtliga arbetslag inledde höstens temaarbete med demokratitemat där värdegrund,
rättigheter och skyldigheter, ansvar et c stod i centrum kopplat till det politiska valet och val
till skolans olika råd.
Både arbetslagens och elevhälsoteamets arbete liksom skolans handlingsplan mot kränkande
behandling låg till grund för ett utkast till likabehandlingsplan som är på remiss i arbetslagen
och i elevhälsoteamet. Planen har delgivits föräldrar genom skolrådet.
Hur blev det
Likabehandlingsplanens innehåll hålls i huvudsak levande i det dagliga arbetet. Föräldrarna i
Skolrådet tycker att planen är för omfattande och svår att läsa och förstå. Vid höstterminens
sista skolrådsmöte framkom att flera föräldrar har liten kunskap om skolans förebyggande
21
arbete mot kränkande behandling varför detta är ett förbättringsområde som ska lyftas både i
elevhälsoteamet och i arbetslagen.
Varför blev det så
Innehållet i planen beskriver i huvudsak det som görs på skolan. Många nya medarbetare
innebär kontinuerliga samtal om skolans inre arbete vilket är tidskrävande. Många föräldrar
har inte kunskaper om skolans läroplan och förebyggande arbete. Vuxna tycker det är svårt att
förmedla budskapet i likabehandlingsplanen.
Hur går vi vidare
Samtliga mentorer ska i föräldrakontakter framhålla innehållet i Likabehandlingsplanen. Den
pedagogiska ledargruppen fungerar som stöd och bollplank i arbetet. Vidare ska
dokumentationsarbetet förbättras. Planen ska revideras vid varje läsårsslut.
E1. Lokalt prioriterade mål
Örtagårdskolans förbättringsområden 2006/2007
utifrån Lokal arbetsplan 06/08
Röda tråden/Ledningsteamet
Detta ville vi
Barn och föräldrar känner sig trygga och känner igen sig i de olika verksamheterna
Förbättra samsynen på lärandet i 1-16 års perspektiv.
Detta gjorde vi
 Teamledningsmöten innehållande diskussioner och planering av gemensamma
aktiviteter (3 heldagar/termin)
 Strategidagar (övergripande för stadsdelen)
 Gemensamma planeringstillfällen för specifika områden
 Gemensamma skolråd (2 varje termin)
 Möten förskola – förskoleklass (Aktiva föräldrar)
 Gemensamma arbetsgrupper
 Använda alla tillfällen att diskutera utifrån ett 1-16-perspektiv
Hur blev det
Trots att våra teammöten inte alltid har prioriterat innehåll som direkt rör ”den röda tråden”
har samhörigheten 1-16 stärkts. Detta har bland annat visat sig i övergångarna. I övergången
mellan skolår 5 och 6 tar både vuxna och elever spontant kontakt med varandra under läsåret.
Sedan 06/07 har skolbytet mellan skolår 5 till 6 minskat. Föräldrar liksom elever i de lägre
åren upplevs ha bättre förtroende för hela Örtagårdskolan f-9 vilket bl a framkommer i
föräldramöten och i samtal med elever och medarbetare. Samsyn på lärandet har förbättrats
men behöver utvecklas vidare.
Varför blev det så
De gemensamma träffarna/arbetsgrupperna över de olika verksamheterna har med all
sannolikhet bidragit till att måluppfyllelsen till viss del är nådd. Olika elevarbeten i skolår 5
22
och 4 har skett tillsammans med vuxna på 6-9 vilket förmodligen också har bidragit till ökad
kunskap om varandras verksamheter.
Hur går vi vidare
Bättre strukturerade teammöten innehållande fördjupade samtal om Den röda tråden ska
prioriteras. Fortsatta gemensamma arbetsgrupper: Fokusgrupp, förskola-skola, för förbättrat
samarbete med föräldrar, ämneskonferenser F-9, Aktiva föräldraarbetet F1-fsk, arbetsgrupp F9 för livskunskapsundervisningen, språkombuds/pedagogiska ledarmöten förskola-skola, samt
gemensam samverkansgrupp och handlingsplan för elevhälsoteamets arbete F-9. Under
hösten kommer ett, för delområdet, gemensamt temaarbete genomföras som planeras och följs
upp av språkombuden/de pedagogiska ledarna förskola-skola.
Arbetslagen
Detta ville vi
Förbättringsarbete ska leda till att trygghet och vilja till förändring råder i alla arbetslag.
Pedagogerna ska se sig som ständigt lärande och är medvetna om vikten av att föra
pedagogiska diskussioner.
Detta gjorde vi
 Arbetslagsutveckling genom gruppövningar, processledare/språkombud, handledning
 Särskilda konferenser ägnas enbart åt pedagogiska diskussioner, under ledning av
pedagogiska ledare
 Pedagogiska diskussioner även i andra gruppkonstellationer än arbetslagen
 Värdegrundsövningar på arbetsplatsträffar
 EMÖ-arbete
Hur blev det
Arbetslagen har blivit tryggare och pedagogiska samtal förs regelbundet både under ledning
av de pedagogiska ledarna och spontant. En del arbetslag anser att pedagogiska samtalen mest
förs under den schemalagda planeringstiden då samtliga lagmedlemmar tyvärr inte
medverkar. Gemensamma gruppövningar har inte skett i samma utsträckning som året innan
eftersom behovet varit mindre och flera har ansett att det inte varit prioriterat. Arbetslagen har
genom gemensam reflektion och diskussion sammansvetsats, ett lag har haft handledning.
Fortsatta förbättringsområden framkommer i olika sammanhang såsom behov av bättre
ansvarsfördelning i laget och behov av att stärka både den enskildes lärarroll liksom
förtroendet för varandra.
De pedagogiska konferenserna har genomförts enligt kalendariet. Höstens innehåll har till
största delen haft värdegrundskaraktör i samband med utarbetande av likabehandlingsplanen.
Annat innehåll har berört betyg/bedömningsfrågor (se nedan). Vårens pedagogiska
konferenser har fokuserat på språkutvecklande undervisning utifrån artiklar och de kritiska
vännernas delrapport. De sista konferenserna har ägnats åt fördjupad analys av skolans
flexibla grupper. Enligt de flesta utvärderingarna har arbetslagsmedlemmarna oftast varit
aktiva. Men alla känner inte att innehållet har haft pedagogisk karaktär och en del anser att
konferenserna inte innehåller prioriterade frågor.
Värdegrundsövningar under arbetsplatsträffarna har inte skett kontinuerligt. EMÖ-arbetet i
terminsstarten genomfördes och uppskattades. Däremot har uppföljning inte skett enligt
planerna.
23
Alltfler pedagoger väljer kompetensutvecklingsinsatser som är kopplade till våra
förbättringsområden vilket också tyder på att vi är på god väg till måluppfyllelse.
Varför blev det så
Schemalagda regelbundna arbetslagsmöten med tydligt innehåll och under ledning av de
pedagogiska ledarna har varit en bidragande orsak till att tillräcklig trygghet i lagen råder för
att pedagogiska diskussioner kan föras idag. Kontinuitet i arbetslagssammansättningen liksom
handledning har också varit framgångsfaktorer. I några fall framkommer dock att man
undviker att öppet problematisera kring didaktiska val och i stället ägnar konferenser åt att
samtala och organisera arbetet för att få till stånd arbetsro för såväl vuxna som eleverna.
Vardagsdilemmor tar alltför ofta tid och kraft från mer långsiktliga förbättringsarbete vilket
gör att vi har långt kvar till att generellt se tydliga spår av våra pedagogiska samtal i mötet
med eleven.
Det framkommer också att uppfattning av och förväntningar på pedagogiska diskussioner
varierar. En del anser att det handlar om gemensam planering av undervisningen /
metodutveckling och ser inte reflektion, utvärdering och analys av resultat som en del i
arbetet. Nya tankar och perspektiv både för att utveckla verksamheten i sin helhet och den
enskildes roll har på alltfler håll lyfts fram i den pedagogiska diskussionen. Men fördjupade
samtal och en fördjupad kunskap om meningsskapande undervisning behövs.
Att skapa trygghet i arbetslagsarbetet är långsiktligt och behöver ta tid. Särskilt med
anledning av tidigare analyser av skolans förbättringsbehov och med anledning av att
personalbyte i arbetslagen ofta sker under pågående läsår. Arbetslagen ägnar mycket
gemensam tid åt att lösa konflikter med och mellan elever vilket tar tid och kraft från
didaktiska frågor.
Återkoppling av EMÖ-arbetet liksom värdegrundsövningarna i jämställdhetsfrågor har fått stå
tillbaka för andra mer prioriterade frågor som uppkommit under läsåret.
Hur går vi vidare
Förutom samtal och analys av läsåret som gått kommer de pedagogiska konferenserna, enligt
fleras önskemål, att fokusera på att utveckla skolans tematiska arbete. Detta sker bl a genom
gemensamt temaarbete förskola-skola under ledning av de pedagogiska ledarna. (se nedan)
För fördjupad kunskap om meningsskapande undervisning kommer samtliga pedagoger att
läsa Gibbons Stärk språket, stärk lärandet, med efterföljande samtal och planering både i den
pedagogiska ledargruppen samt i arbetslagen.
I samband med läsårsstarten och skolans utvecklingsdialog med Sundsbroskolan kommer
kompetenshöjande insatser, Att arbeta i ett mångfaldssamhälle, att fortsätta kopplat till vårt
gemensamma värdegrundsarbete. För att ge visst utrymme för reflektion och frågor som rör
vardagens dilemmor kommer arbetslagen att få handledning genom Resurscentrum för
mångfaldens skola.
EMÖ-arbetet kommer att följas upp under höstens APT i samband med återkopplingar till
skolans tidigare utvärderingar och analyser av förbättringsområden. Insatserna syftar främst
till att lärarna ska få bättre förutsättningar för att kunna se, förstå och utveckla sin egen roll i
vårt gemensamma förbättringsarbete.
24
Barn och elevers lärande
Detta ville vi
Elevens prestationer bedöms likvärdigt och rättvist
Barnet/eleven ser helheter och sammanhang
Barnet/eleven tar ansvar för sitt lärande utifrån mognad och utveckling
Detta gjorde vi
 Pedagogerna planerar lärandet utifrån ett helhetsperspektiv
 Pedagogerna samarbetar i bedömningen av eleven
 Kontinuerliga diskussioner om mål och bedömning
 Regelbundna utvärderingar i samarbete med kollegor, elever och föräldrar
 Eleven är med och utvärderar och sätter nya mål
 Pedagogerna arbetar tematiskt
 Kompetenshöjande insatser om ämnesintegrerad undervisning och bedömning
Hur blev det
Samtliga arbetslag har ambitionen att planera utifrån ett helhetsperspektiv bland annat genom
det tematiska arbetet. Olika former av temaarbeten sker i alla arbetslag och i de flesta fallen är
eleverna delaktiga i att sätta upp mål för arbetet samt utvärdera.
Men det sker inte i tillräcklig utsträckning. Den schemalagda IUP-tiden skulle bland annat
underlätta arbetet med gemensam planering och utvärdering tillsammans med eleverna. Detta
har varit svårt att få till stånd.
Utvärderingarna av det ämnesintegrerade arbetet har inte regelbundet följts upp i den
pedagogiska ledargruppen då andra frågor har prioriterats.
Några pedagogiska konferenser, liksom en kompetensutvecklingsdag, under ledning av de
pedagogiska ledarna har genomförts för att utveckla det tematiska arbetet.
Samtalen om mål och bedömning har blivit mer öppna. Men strävansmålen uppfattas som
svåra att konkretisera för elever och föräldrar vilket ofta leder till att uppnåendemålen blir
underlag för lektionsplanering och utvärdering. Elevernas förståelse för målen och delaktighet
i val av lektionsinnehåll och målformulering är otillräcklig. Därför blir det också svårt för
eleverna att förstå mening med arbetet och eleven får svårt för att utvärdera.
Den gemensamma tid som ägnas åt bedömningarna av de nationella proven anser samtliga
deltagare att samarbetet är viktigt och att det säkerställer likvärdigheten på skolan.
Måluppfyllelsen är inte nådd men vi har kommit en bit på vägen genom insatserna. Samtliga
pedagoger kommunicerar målen tillsammans med eleverna, och ibland även med föräldrarna.
Varför blev det så
Att konferenser/tillfällen till gemensamma bedömningsdiskussioner är ständigt återkommande
är förmodligen en framgångsfaktor. Det upplevs idag som mer naturligt att samarbeta kring
och ger ett stöd åt den enskilde pedagogen. Men den schemalagda IUP-tiden har inte alltid
kunnat utnyttjas åt att tillsammans med eleven kommunicera den enskildes utveckling i
förhållande till målen. En svårighet har varit att en del mentorer enbart träffar sina
mentorselever i undervisningssituationer en gång i veckan. Eleverna tar inte tillräckligt ansvar
för sitt lärande. Det blir därför svårt att följa upp hela elevens skoldag. Dessutom uppfattar
flera pedagoger att det är svårt att göra målen förståeliga både för föräldrar och för elever. Det
är ett långsiktligt och tidskrävande arbete att tillsammans med elever (och kollegor) tolka
strävansmålen och planera ett innehåll efter den enskildes förutsättningar. Denna tid
prioriteras inte alltid och en anledning som framkommer är att läraren känner press att nå
25
målen genom lektionsarbetet. Lektionsinnehållet är fortfarande i stor utsträckning styrt av
tradition, nedbrutna delmål och läromedel varför flera konferenser och utvecklingsinsatser
kommer att ägnas åt detta.
Eleverna känner heller inte alltid motivation att reflektera över sitt eget lärande, särskilt
märkbart är det bland de elever som har inlärnings- och koncentrationssvårigheter. Det
upplevs som svårt att sysselsätta samtliga elever i att reflektera över strävansmålen och sin
egen utveckling. ”Görandet” upplevs som viktigare än förståelsen för syftet med
arbetsuppgifterna.
Hur går vi vidare
Utvärderingar bör systematiseras och följas upp bättre framöver. Särskilt med tonvikt på mål/bedömnings- och språkutvecklingsfrågor i samband med utvecklingen av det tematiska
arbetet. Detta görs främst i arbetslagen och genom pedagogiska konferenser där en gemensam
mall är under utarbetande. ( Insatser för att ge stöd i arbetet beskrivs under Barns/Elevers
språkutveckling nedan. )
En IUP-styrgrupp F-9 har tillsatts som stöd för utvecklingen av skolans IUP . Målet är att
levandegöra IUP:n i det dagliga arbetet. Fler arbetslag planerar använda sig av reflektions/loggbok för eleverna.
Stadsdelens ämnesnätverk kommer att fortsätta liksom ämnesträffarna på skolan. Heldagar
och konferenser där pedagogerna både i arbetslaget och i ämneslaget gemensamt bedömer
elevernas prestationer fortsätter.
Det finns önskemål om att stadsdelens nätverk kan säkerställa likvärdig bedömning i
stadsdelen genom gemensam bedömning av de nationella proven. Därför kommer skolan att
tillsammans med Sundsbroskolans matematiklärare påbörja ett sådant arbete under kommande
läsår.
Barn/elevers språkutveckling
Detta ville vi
Andelen elever som klarar målen i svenska som andraspråk ska öka.
Detta gjorde vi
 Tematiskt arbetssätt
 Barn/elever uppmuntras att kommunicera med varandra
 Schemalagd reflektionstid/IUP-tid under vilken elever/pedagoger gemensamt
utvärderar och planerar arbetet i den individuella
utvecklingsplanen
 Flexibla grupper
sammansätts utifrån elevens behov och arbetets
innehåll
Hur blev det
Betygsresultat över tid för niorna vårterminen 2007:s. Siffrorna anger andel elever som nått
minst godkänt betyg.
vt 2006
En
57%
Ma
57%
Sv/Sva 58%
1
ht 2006
57%
55%
68%
vt 20071
68%
67%
74%
Inkluderar 3 elever, placerade i annan skolform, som flyttats upp från skolår 8
26
Under sista året grupperades niorna i stor utsträckning efter matematikkunskaperna, eftersom
måluppfyllelsen här var lägst.
Hur mycket detta har påverkat betygsresultatet är svårt att säga eftersom en successiv höjning
av betygen ofta sker inför slutbetygen. Enligt lärarna har grupperingarna och läxjälpen haft en
avgörande betydelse för den ökade måluppfyllelsen i de behörighetsgivande ämnena. Man har
sett att fler elever har tagit större ansvar och fått ökad motivation för skolarbetet.
Det tematiska arbetet har utvecklats men arbetslagen känner att mer input behövs. Ett tydligt
utvecklingsområde är att göra ämnesgränserna mer flytande och inte hålla så fast vid olika
delmål i ämnet. Arbetet utgår inte heller tillräckligt från elevernas egna frågor och
erfarenheter (vissa undantag naturligtvis) varför detta är ett utvecklingsområde.
I de flesta fall uppmuntras eleverna att kommunicera med varandra men i vissa grupper
skapar kommunikation oro. En stor andel av våra elever har diagnostiserade svårigheter som
ofta innebär behov av struktur, lugn och ro och igenkännande. Samarbete, gruppdiskussioner
osv förutsätter ansvarstagande och motivation för arbetet vilket inte förekommer i alla klasser.
Därför har de flexibla grupperna anpassats för att i så stor utsträckning som möjligt tillgodose
elevernas behov. Detta har i de flesta fall fallit mycket väl ut. Elever liksom pedagoger ser
ökad motivation hos flera elever, främst de som ingår i en grupp som har högre tempo och
mer öppna diskussioner.
Många tysta, blyga elever har vågat ta plats och fler elever med långsam studietakt får mer
hjälp och känner sig mindre stressade i arbetet.
Analyser av elevens behov och uppföljning av åtgärden har förbättrats. Fler förebyggande
åtgärder sätts in.
Måluppfyllelsen i svenska som andraspråk i skolår 9 var 58% vt 2006, och 74% vt 2007 innan
sommarskolan.
Varför blev det så
Eleverna i skolår 9 har i stor utsträckning varit studiemotiverade. Detta, tillsammans med
medvetna gruppsammansättningar, riktade resurser (statliga medel), engagerade och tydliga
pedagoger och läxhjälp, är förmodligen några orsaker till det förbättrade resultaten.
Skolans tematiska arbete är uttalat och men inte självklart. Det krävs tid och långsiktliga
medvetna satsningar för att få till stånd ett arbetssätt som fyller våra behov. Vi har kommit en
god bit på vägen.
De flexibla grupperna syftar främst till att se till att elevernas undervisning kan
individualiseras i så stor utsträckning som möjligt. Detta har fallit väl ut, med några undantag.
Risken med att grupperna permanentas och stigmatiseras finns. Därför har de flesta arbetslag
medvetet bevakat detta och gjort förändringar när det har varit nödvändigt. I ett arbetslag har
grupperna bidragit till otrivsel och många insatser har genomförts för att förbättra klimatet.
De sammanlagda insatserna har i slutet av vårterminen upplevts som positiva och fler elever i
dessa grupper har fått ökad motivation och presterar på en högre nivå än tidigare.
Analys av elevens behov har blivit tydligare genom performansanalyser och arbetslagens
samarbete och ambition om att anpassa undervisningen efter elevens behov.
Specialpedagogernas insatser har också bidragit till detta eftersom uppföljning av insatser och
handledning sker mer systematiskt och i direkt dialog med arbetslagen vilket också har fått till
följd att antalet elevärenden till EHT har minskat.
27
Att måluppfyllelsen i sv/sva har ökat beror sannolikt på att de medvetna satsningarna men
med tanke på att skolans får elever som i allt större utsträckning har olika inlärnings- och
koncentrationssvårigheter och otillräckliga kunskaper i svenska, är risken att betygsresultatet
faller framöver.
Hur går vi vidare
Elevernas språkliga begränsningar innebär att kunskapsinhämtningen går långsammare.
Därför kommer skolan att fortsätta utveckla både modersmålsundervisningen som språkval
och den språkutvecklande ämnesundervisningen nästkommande år. De flexibla grupperna ska
ständigt följas upp och utvärderas så att grupperna ger förutsättningar för kommunikation och
samlärande.
Analyser av elevens behov och uppföljning av åtgärden ska förbättras ytterligare vilket görs
genom
1. schemalagda mötena mellan arbetslagens och specialpedagogerna.
2. specialpedagogerna F-9 samverkar för att ge bättre struktur kring
åtgärdsprogrammen.
Ett underlag för sammanställning och uppföljning av elevens behov är under utarbetande.
Underlaget kommer att ligga till grund för skolans internkontrollsarbete.
De pedagogiska konferenserna kommer att fokusera på tematiskt arbete ur ett
språkutvecklande perspektiv enligt följande:
Tematiskt arbetssätt ( förskola-skola)
Ht 07
1. gemensamt temaarbete i delområdet Vad är frihet?
2. inplanerade hel och halvdagar för de pedagogiska ledarna förskola-skola
innehållande strategier samt utvärderingar av det språkutvecklande temaarbetet
3. litteraturläsning Stärk språket, stärk lärandet med efterföljande pedagogiska
samtal i arbetslag, ämnesnätverk
4. kompetensutvecklingsdagar innehållande föreläsning, reflektion och planering av
språkutvecklande arbete genom temaarbete.
Vt 08
1. fortsatt litteraturläsning Stärk språket, stärk lärandet med efterföljande
pedagogiska diskussioner
2. klassrumsobservationer
Vidare fortsätter schemalagd litteraturläsning och LUS. Biblioteksverksamheten fortsätter
vara integrerad i det dagliga arbetet och på sikt kommer en levande biblioteksplan att
utarbetas i samarbete med elever och arbetslagen.
Det finns en oro inför framtiden för den ökade andelen elever i behov av särskilt stöd varför
en anpassning till detta både lokalmässigt och kompetensmässigt behövs framöver. Som det
ser ut idag finns inte ekonomiska utrymmen för detta.
Föräldrasamverkan
Detta ville vi
Utveckla befintliga och prova nya samarbetsformer med barn/elevers föräldrar
28
Detta gjorde vi
 IUP / Portfolio
 Loggbok/reflektionsbok
 Utvecklingssamtal
 Skolråd
 Fokusgrupp med representanter från förskola och skola
Hur blev det
Skolrådet har fått slås ihop med förskolan och F-5 & särskola p g a lågt deltagande. Under
hösten bestämdes att genomföra vårens möte på ett annorlunda sätt där halva tiden skulle
utrymma föräldrarnas frågor. Detta har uppskattats av föräldrarna. Men trots detta deltog
endast ca 4 regelbundet.
Fokusgruppens arbete har varit engagerat och målmedvetet och resulterat i konkreta förslag
till förbättringar. Arbetet har skett i samråd med föräldrar och skolans skolråd.
I skolår 6 har en extra satsning på föräldrarna gjorts i samarbete med skolsköterskan och
stadsdelens brobyggare. Det föll väldigt väl ut eftersom föräldramötet under våren hade ett
rekordhögt deltagande.
Vi finner att vi arbetar enligt våra intentioner och uppfyller målen.
Varför blev det så
Skolråden under våren blev bättre enligt de deltagande föräldrarna eftersom det gav utrymme
för mer spontana samtal. Men då så få är involverade fanns alla anledning att utveckla andra
former för föräldrasamarbete.
Fokusgruppens goda arbete beror sannolikt på att man valt att delta ur eget intresse samt att
gruppen består av medarbetare från förskolan till och med skolår nio. Gruppen uttrycker att
erfarenhetsutbytet har varit stimulerande likaså har gruppen gemensamt varit enade om att
förverkliga skolans visioner i en konkret utvärderingsbar handlingsplan.
I de intervjuer som förts med föräldrar i skolår 6 framkom att föräldrarna till stor del inte är
intresserade av det vi förväntar oss. Språksvårigheter och kulturella skillnader är främsta
orsaken. För att ta tillvara på föräldrarnas synpunkter genomfördes föräldramötet i skolår 6
enligt deras önskemål, därav framgången.
Hur går vi vidare
Fortsatt utveckling av elevens IUP genom
1. schemalagda konferenser/utvecklingsdagar under ledning av IUP-styrgrupp för
IUP.
2. Loggbok/reflektionsbok
Fortsatt arbete i Fokusgruppen med följande åtgärder under hösten
1. Gemensam läsårsstart
2. Trivselsamtal skolår 6
3. Höstfest
För att tillmötesgå föräldrarna kommer föräldramöten i fortsättningen i större utsträckning
innehålla elevarbete och mindre information från lärarna/personalen. Föräldrar kommer att
erbjudas utbildning i pednet och Skola 24 och göras delaktiga i det för delområdet
gemensamma tematiska arbetet.
29
Demokrati
Detta ville vi
Barn/elever och personal ska få ökad förståelse för sin egen och andras kultur
Ökad medvetenhet i jämställdhetsfrågor
Alla barn/elever/medarbetare ska arbeta efter förskolans/skolans värdegrund
Detta gjorde vi
 Integration



Jämställdhet
Livskunskap
Värdegrund
Samarbete i partnerområdet
Utvecklingsdialog F-9
Tematiska APT
”Så SANT”, workshop
Arbetslagsdiskussioner om värdegrund och förhållningssätt
Upprättande av likabehandlingsplan
Hur blev det
Utvecklingsdialog: Processledarna träffas i samband med utbildningen. Fem av dessa träffas
regelbundet tillsammans med skolornas rektorer och lägger upp riktlinjerna för det fortsatta
arbetet. Samarbete mellan skolornas pedagoger och elever i skolår 6 har genomförts med
lyckat resultat. ( se delrapport).
De tematiska arbetsplatsträffarna har både ifrågasatts och uppskattats, men inte genomförts i
samma utsträckning under vårterminen. Däremot har flera pedagoger mer medvetet planerat
sitt arbete ur ett genusperspektiv och flera insatser/uppgifter har genomförts för att öka
elevernas medvetenhet i jämställdhetsfrågor.
Arbetsgruppen för ”Så SANT”undervisning har arbetat fram en gemensam kursplan för
skolans livskunskapsundervisning F-9. Arbetet har varit mycket lärorikt och uppskattat.
Under läsåret har kompetensutveckling i livskunskapsundervisning och metoder för
genomförandet skett genom workshopkvällar. Dessa har också upplevts mest som positivt
men en utvärdering är inte genomförd. Värdegrundsfrågor har fått en större plats i det dagliga
arbetet och fler har förståelse för och prioriterar undervisning om/i livskunskapsfrågor.
Till stor del har höstens pedagogiska konferenser innehållit diskussioner om skolans
värdegrundsarbete för att dels sammansvetsa arbetslagen och hela skolan dels för att
framarbeta likabehandlingsplanen. De flesta upplever att planen efterlevs men att det under
pågående termin innebär svårigheter i samband med personalbyte/vikarier. Måluppfyllelsen är
till viss del nådd men har vi en lång bit kvar innan alla arbetar efter samma värdegrund och tar
tillvara på varandras erfarenheter.
Varför blev det så
Utvecklingsdialog: Att samarbetet i skolår 6 föll väl ut beror till stor del på att arbetet
genomfördes i samarbete med Drömmarnas Hus. Metoder för samlärande genom bland annat
drama och musik samt med ett innehåll som är gemensamt för ungdomarna hör till
framgångsfaktorerna ( se vidare projekt)
De tematiska arbetsplatsträffarna har inte konsekvent följt planerat innehåll då medarbetarnas
intresse var svagt och andra frågor givits utrymme. Men att det har bidragit till en högre
medvetenhet i jämställdhetsfrågor beror till stor del på intresset för ämnet hos den enskilde.
Många pedagoger har velat utveckla arbetet med värdegrunds-/livskunskapsfrågor. Därför var
livskunskapsarbetet i de flesta fall välkomnat. Man ser positivt på att få tydliga kursplaner och
stöd i arbetet.
30
Värdegrundsdiskussionerna under de pedagogiska konferenserna har av flera pedagoger
upplevts som ständigt återkommande och därför ibland onödigt. Personalbyten, främst p g a
av tjänstledigheter och föräldraledigheter, gör att det är svårt att få till stånd en tydlig
gemensam värdegrund. Svårigheter med att våga diskutera och uppleva meningsfullhet i att
förstå varandras kulturer är också ett hinder vilket gör att vi har långt kvar till
måluppfyllelsen. Fler har blivit medvetna om jämställdhetsfrågor men det avspeglar sig inte
alltid i klassrumsarbetet. I samband med att De kritiska vännernas delrapport kom lades i
stället fokus på detta under vårens konferenser. Vilka avtryck detta har fått i verksamheten är
för tidigt att säga.
Hur går vi vidare
Fortsatt samarbete i partnerområdet genom
1. Elevsamarbete Sundsbroskolan, främst i skolår 6
2. Kompetensutvecklingsinsatser Att arbeta i ett mångfaldsamhälle
Ht 07
 Gemensam föreläsning (Örtagård-Sundsbro) med lokal uppföljningsdialog i dec
Vt 08
 April: uppföljnings-/fortsättningsarbete kompetensutvecklingsdag Sundsbro/Örtagård
april
 Juni: utvärdering/Fortsatt planering
3. Reflektionsgrupper i arbetslagen under handledning genom RMS 2 ggr ht 07
Fortsatta arbetslagsdiskussioner/Reflektionsgrupper om värdegrund och förhållningssätt
E2. Lokalt prioriterade projekt
1. Utvecklingsdialog
Samarbete med Sundsbroskolan och tematiska kunskapscentra för ökad integration,
språkutveckling och lustfyllt lärande. Utvecklingsdialogen påbörjades hösten 2006 och
kommer att fortsätta 2007. Myndigheten för skolutveckling tillsammans med kommunen ger
ekonomiskt stöd åt utvecklingsarbetet. Ansvariga är skolans processledare, skolledningen och
myndigheten för skolutveckling. ( Bilaga 1)
2. Integrations- och mångfaldsprojekt i samarbete med Feering AB.
Samarbetet startade hösten 2005 och upphörde juni 2006. Syftet var att skapa goda förebilder
bland skolornas elever. Visa på goda exempel utanför skolan som kan fungera som
motivationsfaktor till att läsa vidare eller aktivt söka sysselsättning. Knyta band mellan
näringsliv och skola. Feering AB stod för resurser i form av tid och ”stipendier” till
framgångsrika elever på skolan. Skolledningen tillsammans med främst arbetslag 9 och
Fredrik Krüeger, Feering AB ansvarade för projektet.
3. SåSANT-projekt
Samarbete med Folkhälsoenheten i Malmö som påbörjades ht 2006 i syfte att utveckla skolans
sex och samlevnadsundervisning. Projektet fortsatte vt 2007 och finansieras av
folkhälsoenheten. Skolledningen tillsammans med Mats Sundbeck och dramapedagog Linda
Leveau ansvarar för projektet.
31
Bilaga 1
Åtgärdsplan för fortsatt utvecklingsdialog mellan Sundsbroskolan och Örtagårdskolan i Malmö
genom tematiskt kunskapscentra
Bakgrund och syfte
I Malmö skolplan står att läsa att varje skola i Malmö ska aktivt öka utbytet med andra skolor och
skolformer. Ett integrationsarbete har pågått mellan Örtagårdskolan och Sundsbro/Ängslättsskolan
sedan 1999. Intensiteten i träffarna har varit varierande och resultaten skiftande. Pedagogerna har tyckt
att det har varit svårt att få till ett fungerande samarbete främst på grund av yttre omständigheter som
t.ex. avstånd och ekonomiska resurser. Viljan till ett samarbete finns om skolorna får hjälp med dessa
yttre omständigheter.
Vidare står i kommunens skolplan att det ska vara roligt och stimulerande att delta i alla Malmös
pedagogiska verksamheter. Vi tror att lusten att lära ökar genom tematiskt arbete och samarbete. Det
tematiska arbetet på Örtagårdskolan och Sundsbroskolan har varit uttalat och målinriktat på skolan
sedan augusti-05, men många pedagoger arbetade redan tidigare tematiskt. Arbetslagen har kommit
olika långt i arbetet med denna pedagogiska metod.
I skolverkets inspektionsrapport för Örtagårdskolan 2005 framkommer att skolans arbete för att säkra
en likvärdig och rättvis betygssättning inom de enskilda ämnena och mellan ämnena bör prioriteras.
Sedan vårterminen 2006 startades genom RMS, Resurscentrum för mångfaldens skola i Malmö, en
matematikgrupp bestående av matematiklärare inom partnerområdet från förskoleklass till gymnasiet.
Två möten har kommit till stånd. Matematikgruppen har deltagit i föreläsningar bland annat under
Matematikbiennalen och bildat mindre lärgrupper. Lärgrupperna har kommit överens om att
genomföra klassrumsobservationer på varandras skolor med efterföljande diskussioner.
Mål
Ett mål för samarbetet mellan skolorna är att främja integrationen och bidra till en ökad förståelse
mellan ungdomarna som bor i samma stad. Det är viktigt med möten under tiden i grundskolan för att
underlätta övergången till gymnasieskolan där alla eleverna i Malmö blandas oavsett stadsdel. Vi vill
också att ett genusperspektiv ska genomsyra samarbetet.
Ett annat mål är att öka måluppfyllelsen genom språkutvecklande arbetssätt och tematiskt arbete.
Ett tredje mål är att få till stånd en likvärdig bedömning av elevernas prestationer oavsett bakgrund,
kön eller tillhörighet.
På följande ställen finner vi stöd i de lokala och nationella målen.
Skolplan för Malmö



Främja integration
Språkutvecklande arbetssätt
Kulturella uttrycksformer för att stimulera inlärningen
Lpo 94

Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet,
solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.
32



Läraren ska svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer.
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta
ämnesövergripande.
Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk
Förväntat resultat
Att möten ska komma till stånd,
att mötena ska upplevas som lustfyllda
att arbetet ska kännas meningsfulla för de inblandade. (Gäller samtliga insatser )
På längre sikt vill vi se att elevernas betyg sätts på mer lika grunder utifrån de uppföljningar som sker
på gymnasiet och att vi genom arbetet motverkar fördomar hos såväl vuxna som hos ungdomar.
Insatser
1. Möte mellan pedagoger och elever i skolår 6 på Sundsbroskolan och Örtagårdskolan
Vårterminen
2 dagar (internat) 1 -2 februari med 8 pedagoger för planering/inspirering tillsammans med 4
pedagoger från Drömmarnas hus för att fördjupa samarbete mellan lärare på de två skolorna vid senare
tillfälle under VT 07 med eleverna.
2x2 möten i mars och maj med elever skolår 6. Föräldrar inbjuds till gemensam redovisning av arbetet.
2 Matematikutveckling
Del 1 Bedömningskonferens vt 2007
Ett möte med mellan de båda skolornas matematiklärare innehållande bedömningsdiskussioner utifrån
de genomförda nationella proven.
Del 2 Klassrumsobservationer vt + ht 2007
4-5 matematiklärare på respektive skola, Örtagård och Sundsbroskolan, ska genomföra tre
klassrumsobservationer. Observationerna ska efterföljas av gemensam reflektion utifrån gemensamt
framtaget observationsschema.
3. Internat Attityder i skolan
Del 1 Internat skyddsombuden via RMS vt 2007
Örtagårdskolans och Sundsbroskolans elevskyddsombud, skyddsombud och rektorer deltar vid
internat Attityder i skolan som ordnas genom RMS, Malmö. Inför internatet träffas deltagarna minst
en gång för att lära känna varandra.
Del 2 Internat all personal ht 2007
All personal på Örtagårdskolan och Sundsbroskolan deltar i tvådagarsinternat vid läsårsstarten 07/08.
Internatet ska vara en fortsättning på ovannämnda internat vt 2007 och utmynna i en arbetsplan för
skolornas praktiska arbete med demokratiska grundvärderingar.
4. Tematisk undervisning i samarbete med tematiskt kunskapscentra vt + ht 2007
Ett arbetslag på Örtagårdskolan fortsätter utveckla metoder för tematiska arbete 2007 genom
samarbete med Drömmarnas hus. Syftet är att hitta olika uttryckssätt som stimulerar eleverna att
utforska nya vägar till kunskap och språkutveckling.
33
Uppföljning
Under juni månad 2007 kommer elever och lärare från skolorna att genomföra utvärderingar som ska
ligga tillgrund för det fortsatta samarbetet.
Elevrådsrepresentanterna i de klasser som har deltagit ansvarar tillsammans med processledarna för
utvärderingarna. Resultaten kommuniceras med samtliga deltagare och ligger till grund för
upprättandet av ny åtgärdsplan.
Ansvarsfördelning
Två pedagoger från Örtagårdskolan och tre från Sundsbroskolan, tillsammans med skolornas rektorer,
träffas regelbundet för lägesrapportering och uppföljning/utvärdering av insatserna.
Processledarna ser till att utvärderingar genomförs och följs upp tillsammans med de deltagande
klassernas elevrådsrepresentanter/pedagoger/resurspersonerna.
Strategiska val
För att få en bred förankring på skolorna i utvecklingsarbetet har vi valt att fokusera på områden där
ett utvecklingsarbete redan var påbörjat som matematikutveckling, integrationssamarbete och
tematiskt arbete. Eftersom samarbetet mellan Drömmarnas hus och Örtagårdskolan pågått under en tid
och har varit både metodutvecklande och uppskattat kommer integrationsarbetet med Sundsbroskolan
att utvecklas tillsammans med pedagoger på Drömmarnas hus.
34