Diagnoskännedom

Diagnoskännedom
KUR-projektet Södertörn
120515
Christian Johansson
Specialist i psykiatri
Diagnostik

Kommunikativt redskap

Begrepp innehåller stor mängd information som inte
behöver formuleras


Inom forskningen för att veta att man undersöker
samma sak


Appendicit
Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa
under första hälften av 1900 talet
Kliniskt
Styr behandling. Rätt behandling till rätt tillstånd
 Bedöma prognos. Viktigt för patient, anhöriga och
samhälle. Styr resursfördelning

Neuropsykiatri
Autismspektrum
Neuropsykiatri

Autismspektrumtillstånd
Utvecklingsrelaterade problem med debut i
barndomen som utmärks av nedsatt social
interaktionsförmåga samt begränsade och repetivita
beteendemönster och intressen.
 Autismspektrumtillstånd delas in i autistiskt
syndrom, Aspergers syndrom och genomgripande
störning i utvecklingen/atypsik autism.

Neuropsykiatri

Nedsatt social interaktionsförmåga
Svårigheter med att använda ickeverbala beteenden i
social interaktion
 Svårigheter att etablera vänskapsrelationer

Brist på spontant vilja att involvera andra i glädje,
intressen eller aktiviteter
 Brist på social eller emotionell ömsesidighet

Neuropsykiatri

Begränsade och repetivita beteendemönster och
intressen.
Fixering vid enformiga och begränsade intressen
som är utmärkande i intensitet eller fokusering.
 Fixering vid oändamålsenliga rutiner eller ritualer.
 Upprepade motoriska manér
 Enträgen fascination inför delar av saker

Neuropsykiatri

Epidemiologi

Prognos:
Vid uttalad autism och låg begåvning finns behov stöd
under hela livet.
 Mer högfungerande personer kan genom livet lära sig att
kompensera för sina svårigheter.
 Lindrigt drabbade kan förbättra sin funktion så att de inte
längre uppfyller diagnoskriterierna i vuxen ålder.

Neuropsykiatri

Epidemiologi forts…

Prevalens:
1%, en minoritet har den svårare formen autistiskt
syndrom.
 Dubbelt så vanligt med autismspektrumdiagnos för män
som för kvinnor. kvinnor större sociala färdigheter
 Många vuxna är ännu odiagnosticerade

Neuropsykiatri

Epidemiologi forts…

Riskfaktorer:
Ärftlighet dominerar
 Graviditets- och förlossningskomplikationer
 Prematuritet
 Exponering för alkohol och vissa läkemedel under
fosterstadiet
 Hög ålder hos föräldrarna

Neuropsykiatri

Differentialdiagnostik
Utvecklingsstörning
 Svår språkstörning
 ADHD

Vid autismspektrumstörning benägenhet att fastna i
detaljer, fokusera avvikande
 Vissa sociala samspelssvårigheter


Tourettes syndrom

Tics kan vara svåra att skilja från stereotypier
Neuropsykiatri

Differentialdiagnostik forts…

Tvångssyndrom (OCD)


Tvångsbeteenden upplevs som besvärande, autistiska
ritualer som positiva
Social fobi
Socialt undvikande
 Mentaliseringsförmågan skiljer sig åt


Depression

Mimikfattigdom, monotont röstläge, svårigheter att
beskriva känslor
Neuropsykiatri

Differentialdiagnostik forts…

Schizofreni
Svårigheter med mentalisering, brister i exekutiva
funktioner, hallucinationer/vanföreställningar, motoriska
och negativa symtom
 Tidpunkt för debut skiljer sig
 Båda tillstånden kan förekomma samtidigt

Neuropsykiatri

Differentialdiagnostik forts…

Psykopati
Vid psykopati finns förmåga att förstå hur andra tänker
och reagerar, men stora brister i medkänsla
 Personer med autismspektrumtillstånd är ofta dåliga på att
manipulera
 Objektiv anamnes och observation av kroppsspråk, mimik
och beteende är viktigt vid utredning

Neuropsykiatri

Samsjuklighet
Majoriteten av vuxna med autismspektrumtillstånd
har minst en annan psykiatrisk diagnos.
 Utvecklingsstörning
 Språkstörningar, dyslexi, dyskalkuli
 ADHD
 Tics/Tourettes syndrom
 Tvångssyndrom (OCD): Symmetri och samlande
 Övriga ångesttillstånd

Neuropsykiatri

Samsjuklighet forts…
Affektiva sjukdomar: Dystymi, depression, bipolär
sjukdom. Ökad rutinbundenhet,självskada, stereotypi
 Perceptionsavvikelser
 Psykos

Schizofreni
 stressutlöst


Katatoni
Neuropsykiatri

Samsjuklighet forts…
Ätstörningar: Selektivt val av föda
 Somatiska tillstånd: EP, GI .besvär, hudåkommor
 Utmattningssyndrom


Riskbedömning
Suicid
 Våld

Neuropsykiatri

Behandling

Läkemedel
Symtomatisk
 Läkemedelskänsliga


Psykologisk behandling
Beteendeintervention
 Fokus på stärkt självkänsla
 Depressions- och ångesttillstånd

Neuropsykiatri

Behandling forts…

Habilitering
Rådgivning
 Psykopedagogiska insatser
 Kognitivt stöd och hjälpmedel
 Logoped


Apergerscenter
Neuropsykiatri

Stödinsatser

LSS
Daglig sysselsättning
 Boende med särskilt stöd
 Tandvård

Stöd vid studier
 Stöd i arbete


Stöd och anpassning (AF, AF Unga Funktionshindrade,
privata aktörer)
Neuropsykiatri

Bemötande
Begränsa öppna vida frågor
 Personen kan ha svårt att härleda syftet med frågan
 Konkret information: orsak, syfte, förväntningar,
beskrivning
 Undvik symboliskt språk och liknelser
 Muntlig och skriftlig information
 Återkoppling av information
 Föreslå att individen har med sig annan person till möten
för hjälp med informationainhämtning

Neuropsykiatri

ADHD

Utvecklingsmässigt funktionshinder
uppmärksamhet,
 hyperaktivitet
 impulsivitet.

Svårigheter sen barndomen. Tydligast i skolmiljö
 Ökad risk

psykiatrisk samsjuklighet, missbruk
 Utbildningsmässiga och sociala svårigheter
 kriminallitet

Neuropsykiatri

Uppmärksamhetssvårigheter
Uppmärksamhetssvårigheter
 Distraherbar för inre och yttre stimuli
 Ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel
 Svårigheter att följa instruktioner
 Tappar koncentrationen i samtal
 Närminnes svårigheter, glömsk
 Initiering och avslut av aktiviteter
 Planerings och organisationssvårigheter
 Förlägger och tappar bort tillhörigheter
 Nedsatt mental uthållighet

Neuropsykiatri

ADHD forts…

Hyperaktivitet och impulsivitet
Svårt att sitta still, inre rastlöshet
 Talar mycket
 Svarar prematurt eller faller folk i talet
 Svårt att vänta på sin tur
 Upplevs var för ”på”

Neuropsykiatri

ADHD, svårigheter
Dygnsrytmstörning
 Sömnproblem
 Bristande tålamod

Lätt till frustration
 samarbetssvårigheter


Motivationssvårigheter
Svårt att komma igång med mentalt krävande aktiviteter
 Tappar lusten, fullföljer inte åtaganden, växlar spår

Neuropsykiatri

Epidemiologi

Prognos:
Hyperaktivitet och impulsivitet avtar
 Ogynnsamt om svårigheter med inlärning och socialt
beteende. Antisocial, Trots och uppförandestörning


Prevalens
Barn 5-7%, vuxna 2-3%, specialistpsykiatrin 20%
 Flickor : pojkar 1:6
 Könsskillnader avtar med åldern

Neuropsykiatri

Epidemiologi forts…

Orsak
Genetiska faktorer 75%
 Graviditets och förlossningskomplikationer
 Prematuritet
 Missbruk av nikotin, alkohol, narkotika hos modern
 Hjärnskador


Riskbedömning
Suicid
 Våld

Neuropsykiatri

Differentialdiagnostik

Lindrig utvecklingsstörning


Rastlöshet, koncentrationsproblem, inlärningsproblem
Autismspektrumstillstånd
Hyperaktivitet, impulsivitet, sömnstörning, fokuserar
avvikande
 Bipolär sjukdom


Hyperaktivitet, impulsivitet (ADHD ej eufori, grandiositet,
minskat sömnbehov, ökad sexualitet)
Neuropsykiatri

Differentialdiagnostik forts…

Ångesttillstånd


Emotionell instabilitet


Rastlöshet, koncentrationsproblem. Strukturerad intervju
Emotionell instabilitet vid impulsivitet vid ADHD, dock
ej separationskänslighet, tomhetskänslor,,
idealisering/nedvärdering, självskadebeteende
Missbruk

Abstinens och berusning kan ge rastlöshet och
koncentrationsproblem
Neuropsykiatri

Differentialdiagnostik forts…
Utmattningssyndrom
 Somatisk sjuklighet

Sköldkörteldysfunktion
 B12-brist
 Sömnapné

Neuropsykiatri

Samsjuklighet
80% av vuxna med ADHD har minst en ytterligare
psykiatrisk diagnos
 Ångestsyndrom: samtliga överrepresenterade
 Affektiva sjukdomar: samtliga överrepresenterade,
särskilt dystymi, bipolär sjukdom, ffa typ II,
 Personlighetsstörning: Kluster B. Emotionell instab.
 Missbruk: Tidig debut, blandmissbruk, CS

Neuropsykiatri

Samsjuklighet forts…
Utvecklingsstörning
 Autismspektrumstörning
 Tics/tourettes
 Ätstörning: ffa impulsivt ätmönster, hetsätning
 Somatisk sjuklighet

Övervikt
 Olycksfall och skador
 Stressrelaterade tillstånd och utmattningssyndrom

Neuropsykiatri

Behandling

Läkemedel: 70% svarar på behandling. Identifiera
kontraindikation

Metylfenidat: Concerta, Medikinet, Ritalin, Equasym


Dopamin och noradrenalinverkande
Kortverkande och depåform
Atomoxetin: Strattera. Vid bristfällig effekt på
metylfenidat, tics, svår sömnstörning, missbruk, behov
över hela dygnet
 Dexamfetamin: Metamina. Licenspreparat.

Neuropsykiatri

Behandling, läkemedel

Särskilda överväganden
Missbruk: behandling av beroendetillstånd och ADHD
bör ske inom beroendevården
 Hjärtsjukdom: CS och atomoxetin har BT och
hjärtfekvenshöjande effekt. Vi behov diskussion med
allmänläkare eller kardiolog
 Psykossjukdom: kontraindikation
 Depression: försiktighet då svår ångest och s-tankar kan
öka

Neuropsykiatri

Behandling läkemedel

Särskilda överväganden forts…
Bipolär sjukdom: god stämningsstabilitet innan ADHDbehandling. Försiktighet vid behandling
 Epilepsi: Försiktighet. Samråd med neurolog
 Tics: ökad risk för utlösande eller försämring av
motoriska eller verbala tics och dyskinesier vid CS. Ibland
ses minskade svårigheter vid CS

Neuropsykiatri

Psykologisk behandling
Patientutbildning och behandling vid ADHD:
symtom, funktionshinder, behandling, finna
kompensatorisk färdigheter i vardagen,
 Mindfulness
 Cogmed
 Individuell behandling
 Anhörigutbildning

Neuropsykiatri

Stödinsatser
Skilda individer har skilda behov av stöd i vardagen
 ADHD-center: upp till 25åå
 Arbetsterapeut utprovar och följer upp för
ändamålsenligt användande


Minnes, struktur och organisation



Handdatorer
White board, almanackor, appar
Täcken

Boll och kedjetäcke
Neuropsykiatri

Stödinsatser
Samordnare, personligt ombud eller klientombud
 Stöd i hemmet: vardagssituationer, rutiner,
kommunalt boendestöd
 Stöd vid studier: Individuellt utformat
 Stöd i arbete, AF-unga funktionshindrade
 Försörjningsstöd: AF, FK , socialtjänsten
 Stöd till närstående: som förälder, till
förädrar/anhöri

Neuropsykiatri

Bemötande
Tydlighet, återkommande instruktioner, muntligt och
skriftligt
 Återkoppling
 Motivationsstyrd aktivitet, återkommande bekräftelse
 Dela upp aktiviteter i kortare moment
 Tydlig, konkret arbetsbeskrivning

Tack
Lindrig
utvecklingsstörning
Neuropsykiatri

Lindrig utvecklingsstörning
Utredning sker inom psykiatrin
 Ansvarig läkare främst inom primärvården


Vid psykiatriska tillstånd vid behov även psykiatrisk kontakt
Diagnos utvecklingsstörning om IK <70 (-50)och nedsatt
förmåga att hantera praktiska och vardagliga aktiviteter
 Kan förekomma tillsammans med andra
utvecklingsneurologiska tillstånd




Cerepral pares
Syn och hörselnedsättning
Autismspektrumtillstånd
Neuropsykiatri

Lindrig utvecklingsstörning

Epidemiologi
1% lider av utvecklingsstörning varav 70% av har en
lindrig form
 Orsak





Genetisk avvikelse: kromosomrubbningar
Prenatala faktorer: missbildningar, neurometabola tillstånd,
näringsbrist, infektioner, exponering för droger
Perinatala händelser : hypoxi, infektion, cerebrala händelser
Postnatalt: förvärvade hjärnskador,; encefalit, hjärnblödning,
trauma
Neuropsykiatri

Differentialdiagnoser
Svag begåvning IK 70-85
 Svår psykisk utvecklingsstörning IK<50
 Specifika inlärningssvårigheter: dyslexi, dyskalkuli,
språkstörningar
 ADHD
 Autismspektrumtillstånd
 Depression, psykossjukdom eller demens med tillkomst
av kognitiva svårigheter
 Läkemedelsbiverkningar

Neuropsykiatri

Samsjuklighet

Flerfunktionsnedsättning

Rörelse, syn eller hörselskador
Autismspektrumtillstånd. Hos 10-30%. Behov av
omfattande stödinsatser
 Psykisk sjukdom eller ohälsa: Hos 30%
 Epilepsi
 Somatisk sjukdom: kromosomala tillstånd med risk
för skilda organsjukdomar; hjärta, mag-tarm,
ätbeteende

Neuropsykiatri

Symtom

Nedsatt abstrakt och logiskt tänkande
Påtagliga inlärningssvårigheter
 Svårigheter att anpassa sig till vardagslivet
 Svårigheter med exekutiva förmågor
 Nedsatt koncentrations och impulskontroll
 Ofta förekommer försenad språk, tal, motoriskutveckling

Neuropsykiatri

Lindrig utvecklingsstörning

Framtoning
Kan framstå som yngre än den kronologiska åldern
 Svårigheter att förstå frågor, komplexa och abstrakta
resonemang
 Kan ha svårigheter att beskriva känslor och upplevelser
 Stresskänslighet

Neuropsykiatri

Lindrig utvecklingsstörning

Förlopp
Bestående funktionsnedsättning
 Anpassad miljö möjliggör, tillsammans med kognitiva och
pedagogiska insatser, att personen kan lära sig nya
färdigheter
 Klarar ofta eget boende
 Anpassat arbete, sysselsättning och stöd för.



Ekonomi
Sociala och vårdkontakter
Neuropsykiatri

Lindrig utvecklingsstörning

Behandling


Psykologisk behandling


Läkemedel: inga läkemedel mot tillståndet
Behandlingar anpassade till individens kognitiva och
kommunikativa förmåga
Habiliteringen
Kartläggning av behov och vilka insatser som kan vara
aktuella.
 Psykologisk behandling
 Stöd till individ, anhöriga och personal kring individen

Neuropsykiatri

Stödinsatser

Anpassad skolgång
Särskola
 Lärvux, folkhögskola


LSS
Daglig sysselsättning
 Boende med särskilt stöd
 Tandvård


Stöd i arbete

Stöd och anpassning
Neuropsykiatri

Övriga stödinsatser

Försörjningsstöd


God man eller förvaltare


AF, FK, Socialtjänsten
Ansökan till tingsrätten eller kommunens överförmyndare
Stöd till närstående
Föräldraroll
 Avlastning för anhöriga
 Samarbete mellan vård och omsorgsaktörer

Neuropsykutredning
Neuropsykiatri

Utredning
Uppvisande av symtom tydande på något
neuropsykiatriskt tillstånd eller utvecklingsrelaterat
funktionshinder
 Signifikant lidande och funktionshinder
 Individen skall själv vilja bli utredd

Neuropsykiatri

Prioriterade grupper
Unga gravt funktionshindrade
 Gravida och småbarnsföräldrar
 Individer som riskerar liv eller hälsa pga
funktionsnedsättningen
 Individer med aggressivt och farligt beteende

Neuropsykiatri

Utredning
Bakgrund, barndom och vuxen
 Basutredning: psykiatrisk och somatisk
differentialdiagnostik och samsjuklighet
 Tidigare genomföra utredningar och utlåtanden


Remissinstans
Allmänpsykiatrisk mottagning
 Beroendemottagning, vid samtidigt drogmissbruk
 Neuropsykiatriskt team i offentlig eller privat regi

Neuropsykiatri

Utredning

Somatisk undersökning
AT: inkompensationstecken, kroppsbyggnad, stigmata,
kromosomala avvikelser, FAS, missbrukstecken, hygien
 Neurologi:Utvidgat status, inklusive ögon, hörsel,
sensorik, grov och finmotorik, tal, motor och
koordinationssvårigheter
 Hjärta, BT, lungor,
 Lab: Blod, njur och leverstatus, TSH, b12, folat, CDT
elstatus
 Urinscreening för narkotika vid misstanke, även doping

Neuropsykiatri

Utredning

Läkemedelsgenomgång


Genetisk utredning


Fokus på kognitiva och psykiska biverkningar
Om misstanke om avvikelse konsultation med klinisk
genetiker
Hjärnavbildning och EEG
Vid outredda skalltrauamta
 Misstanke om epilepsi

Neuropsykiatri

Övriga utredningskontakter

Logoped
Vid förjupad utredning av kommunikationsförmågan
 Utredning av specifika läs, skriv eller räknesvårigheter


Sjukgymnast


Vid behov av kvalificerad motorisk bedömning
Kurator

Vid rekvirering, genomgång, och bedömning av
socialtjänstens akter och utlåtanden
Neuropsykiatri

Utredning forts…

Riskbedömning
Suicidrisk: ADHD eller autismspektrumstörning innebär
inte någon ökad risk för suicid i sig. Annan samsjuklighet
kan öka risken för suicid
 Våldsrisk: uttalad impulsivitet kan ge ökad risk för våld
som ökar ytterligare vid missbruk eller antisocial
personlighetsstörning
