Diagnoskännedom

Diagnoskännedom
STOCKHOLM
170322
CHRISTIAN JOHANSSON
LÄKARE
SPECIALIST I PSYKIATRI
Diagnostik
 Kommunikativt redskap
 Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver
formuleras


Inom forskningen för att veta att man undersöker samma sak


Appendicit
Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa under första
hälften av 1900 talet
Kliniskt
Styr behandling. Rätt behandling till rätt tillstånd
 Bedöma prognos. Viktigt för patient, anhöriga och samhälle. Styr
resursfördelning

Affektiva tillstånd
 Depression
 Egentlig depression;
Naturalförlopp veckor till år.
 Samverkan mellan biologisk sårbarhet och miljö
 50% förhöjda stresshormoner; ffa kortisol

Affektiva tillstånd
 Depression:
 5 av 9 kriterier, varierande svårighetsgrad
 Nedstämdhet
 Minskat intresse, engagemang, lust, anhedoni


Sömnstörning; hypersomni eller sömnsvårigheter



Svårighet att motivera sig till aktivitet, tomhetskänsla
dygnsrytmstörning
Matproblem; viktuppgång, viktnedgång
Psykomotorisk agitation eller hämning

Koncentrationsproblem, irritabilitet, tanketröghet
Affektiva tillstånd
 Depression forts…
 Energibrist, svaghetskänsla


Minskad koncentrations eller tankeförmåga


Ambivalens, ältande
Värdelöshets eller skuldkänsla


Blytyngdkänsla
Överdriven självanklagelse till vanföreställning
Dödstankar

Vill försvinna, dödstankar, s-tankar, s-planer, s-försök
Affektiva tillstånd
 Depression, svårigheter
 Stresskänslighet
 Nedsatt kognitiv förmåga
Problemlösningsförmåga
 Beslutsförmåga
 Tanketempo
 Minne, bära information
 koncentration



Minskad ork fysiskt och psykiskt
Självklander, nedsatt självkänsla
Affektiva tillstånd
Affektiva tillstånd
 Behandling depression
 Läkemedel
 ECT
 Psykologisk behandling
Beteendeaktivering, dygnsrytm, FaR, anpassat arbete
 Kognitivt arbete med depressiva tankebanor
 Identifiera tidiga symtom


Bemötande
Beakta personens negativa självuppfattning, bekräfta förmågor,
korrigera självförnekelse. Klargör att funktionsnedsättningen är
övergående
 Anpassa information, tempo och förväntningar utifrån de
kognitiva svårigheterna

Ångest, oro och stress
 Ångest, oro och stress
 Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner.
 Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot
framför lust
 Generalisering
 Säkerhetsbeteende och undvikande
 Biologisk sårbarhet
 Inlärt beteende
Ångest, oro och stress
 Symtom











Svårigheter att avgränsa stimuli, koncentrationsproblem
Irritabilitet
Grubblande
Rastlöshet
Yrsel
Anspänning
domningar
Hjärtklappning
Svettning
Magproblem
Sömnstörning
Ångestsyndrom
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Ångest när man utför säkerhetsbeteenden/flyr
Ångest när man exponerar sig
Ångestsyndrom
100
Ångest
90
80
Exponering 1
70
Exponering 2
60
Exponering 3
50
Exponering 4
40
30
20
10
0
1
2
3
4
Tid
5
6
7
Ångestsyndrom
 Behandling
 Läkemedel
 Psykologisk behandling;


Exponering, kognitivt arbete, avslappning, mindfulness,
acceptans
Bemötande
Respekt för de svårigheter ångestsyndromet ger
 Undvika att kompensera för svårigheterna oreflekterat

Neuropsykiatri
 ADHD
 Uppmärksamhetssvårigheter
Uppmärksamhetssvårigheter vid aktiviteter
 Distraherbar för inre och yttre stimuli
 Ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel
 Svårigheter att följa instruktioner
 Tappar koncentrationen i samtal
 Närminnes svårigheter, glömsk
 Problem med initiering och avslut av aktiviteter
 Planerings och organisationssvårigheter
 Förlägger och tappar bort tillhörigheter
 Nedsatt mental uthållighet

Neuropsykiatri
 ADHD forts…
 Hyperaktivitet och impulsivitet
Svårt att sitta still
 Fysiskt aktiv eller upplevelse av inre rastlöshet
 Verkar vara på språng
 Talar mycket
 Svarar prematurt eller faller folk i talet
 Svårt att vänta på sin tur
 Upplevs var för ”på”

Neuropsykiatri
 ADHD, svårigheter
 Dygnsrytmstörning
 Sömnproblem
 Bristande tålamod
Lätt till frustration
 samarbetssvårigheter


Motivationssvårigheter
Svårt att komma igång med mentalt krävande aktiviteter
 Tappar lusten, fullföljer inte åtaganden, växlar spår

Neuropsykiatri
 ADHD forts…
 Behandling
Läkemedel; centralstimulantia och noradrenergt verkande
läkemedel samt ytterligare några
 Funktionsbedömning och hjälpmedel
 Färdighetsträning, strategier för att kompensera
funktionsnedsättning
 Mindfulness


Bemötande






Tydlighet, återkommande instruktioner, muntligt och skriftligt
Återkoppling
Motivationsstyrd aktivitet, återkommande bekräftelse
Dela upp aktiviteter i kortare moment
Anpassade miljöer
Samsjuklighet


Hög grad av psykiatrisk samsjuklighet inklusive missbruk
Förhöjd risk för kriminellt beteende
Neuropsykiatri
 Autismspektrumstörning
 Nedsatt social interaktionsförmåga och begränsade beteenden
 Underliggande svårigheter



Mentalisering
Central koherens
Nedsatt social interaktionsförmåga
Svårigheter med att använda och läsa av ickeverbala beteenden i social
interaktion
 Kroppsspråk
 ögonkontakt
 Svårigheter att etablera och bevara och förstå vänskapsrelationer
 Brist på social eller emotionell ömsesidighet
 Svårigheter att närma sig andra på ett anpassat normalt sätt
 Nedsatt till avsaknad av spontant delande av intressen och känslor
 Svårighet att ta initiativ eller ge gensvar i sociala kontakte

Neuropsykiatri
 Autismspektrumstörning
 Nedsatt kommunikativ förmåga
 Tydligt
minskad förmåga till att upprätthålla samtal och
leva sig in i andras situation, mentalisering
 Stereotypt tal, lillgammalt, högtravande språk
 Konkret tänkande, svårigheter med abstraktioner
 I barndomen brist på låtsas och rollekar
 Med
eller utan försenad talutveckling eller frånvaro av tal
utan kompenserande kommunikation
 Med eller utan intellektuell funktionsnedsättning
Neuropsykiatri
 Autismspektrumstörning
 Begränsade repetitiva och stereotypa beteenden
 Begränsade
repetitiva intressen, svårigheter till ovilja till
förändring
 Fixering vid rutiner och ritualer på ett oändamålsenligt sätt
 Stereotypa och upprepade motoriska rörelser, tal eller
användning av föremål
 Fascination inför delar av saker, svårighet att se helheter
 Sensorisk känslighet, okänslighet eller avvikande upplevelser
Neuropsykiatri
 Autismspektrumstörning i sig kan inte behandlas
farmakologiskt,
 Associerade svårigheter kan behandlas





Tics
Tvång
Ångest
Depression
Psykos
 Svårighetsgrader avseende social kommunikation
och begränsade repetitiva beteenden

Från nivå 1 kräver stöd till nivå 3 kräver mycket
omfattande stöd
Neuropsykiatri
 Psykologisk behandling
 Svårigheter med generalisering av färdigheter
 Arbete med förändring av problematiska beteenden
 Kunskap om funktionssvårigheterna och
kompenserande strategier
 Bemötande
 Konkret kommunikation. Svårigheter att förstå
symboliskt språk och liknelser
 Tydlighet. Minska mängden information som skall
läsas mellan raderna
 Försök sätta er in i hur personen hanterar sin vardag
och fråga efter dessa.
 Anhörig med vid möten
 Hjälp och stöd anpassat till
 Kommunikationsförmåga, förståelse och
beteendeförmåga
Bemötande
 ABC



Aktiverare 20%
Beteende, förändring
Konsekvens 80%
 Förstärkning


Positiv
Negativ
Känsla av att gör skillnad, uppskattning, lön
Undvika kritik
 Försvagning


Positiv
Negativ
Kritik, ökad belastning
Löneavdrag, utstötning, kontrollförlust
 Utsläckning

Förstärkare tas bort
Bemötande
 Motstånd i dialog
 Prioritering av hot och risker
 Dysfunktionell situation mot okänd situation
 Behov av att bli sedd och förstådd
Bemötande
 Bemötande
 Tro på personens beskrivning av sina upplevelser
 Validera patientens känslor och upplevelser
 Hur skulle jag uppleva samma situation?
 Möt personen där denne befinner sig
 Rakt och respektfullt bemötande
 Hur kan vägen mot sysselsättning, studier eller konstruktiva
vardagsaktiviteter samordnas med personens strävan och
önskningar?
 Vilken information är viktig?
 Hur överföra information?

Tydligt konkret gemensamt mål
Bemötande
 Formulering
av vardagslivsmål, vilka som är uppnådda och
hur nå de övriga. Möjliga positiva förstärkare
 God
hälsa
 Ekonomisk , vård och omsorgsautonomi
 Ha en funktion att fylla
 Vara en förebild för barn och andra
 Kärleks och vänskapsrelationer
 Hobby
 Fysisk aktivitet
 Dygnsrytm
Bemötande
 Har individen varit i arbete tidigare?
 Föreligger ett funktionshinder som behöver beaktas?
 Motivation
 Vad förstärker och försvagar rörelsen mot sysselsättning?
 Vad vill individen göra
 Har individen en upplevelse av överblick och kontroll över
processen?
 Adekvat vardagsstruktur
 Fungerande social och ekonomisk situation
 Självtillit, farhågor och förväntningar
 Missbruk
 Kunskapsbrister
 Färdighetsbrister, att ratta en jumbojet
 Rimliga förväntningar på sin egen roll i arbete och samhälle
 Rimliga förväntningar från välfärdsaktörerna på individen
Bemötande
 Bemötande forts…
 Undvika motstånd i kommunikationen
Stimulera personen att formulera möjligheter och svårigheter.
 Hur kan vi hjälpa personen inom de ramar vi har i stället för att
gränssätta personen
 Sysselsättning som primär funktion för livskvalitet och behandling i
patientens intresse
 Samhällsekonomiska aspekter sekundära men inte oviktiga

Samverkan
 Samverkan i klinisk praktik


Möte med individen och sammanställning av professionsspecifik
information
Nätverksmöte med genomgång av information och planering
Kartläggning av möjligheter, risker och svårigheter som bör
adresseras hos respektive aktör
 Plan för processen till arbetsförmågebedömning och när vägs ände
är nådd
 Handlingsplan med konkreta uppgifter och mål för de skilda
deltagarna


Återkoppling återkommande under arbetsträning
Samverkan
 Frågor vid nätverksmöte
 Vilken information bär patienten med sig?
 Vilken information behöver patienten?
 Vilken information behöver de andra parterna av mig?
 Vad tror jag att de andra parterna behöver för information
av varandra?
 Vad behöver jag för information av de andra?
 Vilken färdplan kan vi komma överens om?
Bemötande
Så hur kan man göra?

Tydlighet och sammanhang
 Information
om rehabiliteringsprocessen
 Möjligheter och gränser
 Vilka är de skilda aktörerna?
 Vad gör de skilda verksamheterna?
 Individens roll och betydelse
 Hur kan individen styra rehabiliteringsprocessen
 Rättigheter och förväntningar
 Individens önskan i fokus
 Arbete eller studier i normal miljö med stöd för
funktionssvårigheter
 Fortlöpande anpassning efter individens kapacitet
Tack