1
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
OXHAGSSKOLAN
Kvalitetsredovisning läsåret 2006-2007
FÖRUTSÄTTNINGAR
Före omorganisationen 1 juli var Oxhagsskolan en del av Oxhagsenheten, där också två
femavdelningsförskolor ingick. Enheten leddes av rektor tillsammans med två förskolechefer
och bitr.rektor.
Skola- förskoleklass- fritidshem
Oxhagsskolan är en F-5 skola i Akalla/Kista. Skolan har knappt har ca 280 inskrivna barn i
grundskola inkl. förskoleklasser. Ca 180 elever är inskrivna på fritidshem, en avdelning för
varje årskurs samt en liten avdelning.
Ca 85 % av barnen har svenska som andraspråk. Det är stor in och utflyttning, som har ökat
under åren.
Det är 27 lärare anställda på grundskolan och 2 förskollärare, drygt 20 fritidspersonal och
elevassistenter. Alla fast anställda lärare har behörighet. På varje fritidsavdelning finns minst
en personal som har fritidspedagog/fritidsledarutbildning.
Fem lärare har speciallärar/specialpedagogutbildning. Minst en i varje arbetslag har utbildning
i svenska som andraspråk.
Den pedagogiska personalen är organiserad i årskursvisa arbetslag. I arbetslagen år F-3 ingår
både lärare och fritidspersonal och ev. elevassistenter/förstärkningspersonal. Fritidspersonalen
är med i klasserna under skoltid. Förskoleklasserna har en heldagsorganisation, men
förskollärarna är med på lärarnas konferenser och utbildningar. I al 4-5 ingår lärare i praktiskestetiska ämnen.
En skolpsykolog arbetar 75 % och skolsköterska 60%. Talpedagog finns på ca 80 %.
Särskola.
Det finns två undervisningsgrupper, åldersblandade för elever åk 1-5. Sexelever var mottagna
i särskolan fem grundskoleelever var integrerade. Skolans allmänna verksamhetsplan omfattar
även dessa grupper.
Alla elever har en individuell plan som följs upp med elever och föräldrar. Åtgärdsprogram
skrivs vid behov.
Eleverna är integrerade i större klasser/fritidsavdelningar efter behov och möjligheter. De
deltar i de aktiviteter som finns i skolan, t.ex. i TV-OX, åk 5 Luciatåg mm.
Bägge lärarna i grupperna har specal pedagogisk utbildning. Flera av elevassistenterna har
arbetat länge och har god kompetens. I skolbarnsomsorgen finns en särskild avdelning för
dess barn, där elevassistenterna/barnskötarna arbetar på fritidstid. Även här sker integration i
de ”stora” avdelningarna.
2
KVALITETSARBETE
Kvalitetsredovisning har tidigare i stadsdelen skrivits som en verksamhetsberättelse och
lämnats för föregående kalenderår, d.v.s. i början av året. Kvalitetsredovisningen som skrevs i
början av 2007 (för år 2006) ligger därför till grund för denna redovisning, tillsammans med
de utvärderingar med personalen som gjordes i juni-augusti, resultat av brukarundersökning,
egen föräldraenkät åk4-5, resultat nationella prov, LUS samt Skolverkets rapport. Något
tillfälle för föräldrar att vara delaktiga denna gång har inte funnits, men de kommer att delges
under höstens möten. Denna redovisning tas upp med personal på arbetsenhetsmöten och apt.
Alla våra planer och rapporter läggs ut på vår hemsida.
SAMMANFATTNING
Kunskap och lärande: I stort sett bra arbete och bra resultat utifrån förutsättningar. Vi har en
bra organisation för att flexibelt ge eleverna så bra stöd som möjligt utifrån de resurser vi har.
Skolverkets rapport var positiv positiv, kritiken handlade mest om formalia förutom elevernas
inflytande och kunskap om målen och att resultat och mål skall redovisas i samtliga ämnen.
Normer och värden: Bra omdömen från Skolverket och Stockholms skolinspektörer.
Helhet: Brukarundersökningen över medel på de flesta punkter. De som ligger lägre kommer
arbetar vi på att förbättra (speciellt fritids). Vi gjorde själva enkäten för åk 4-5 och resultatet
följer väl det för åk 3.
UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL
Kunskap och lärande
Vårt mål är att alla elever i grundskola ska lämna åk 5 godkända i nationella prov och att
eleverna i grundskola och grundsärskola ha nått upp till kravnivåerna i alla ämnen.
Alla skall få den stimulans och pedagogiska verksamhet som den behöver utifrån sin nivå och
sina förkunskaper.
Åtagande
Vi åtar oss att arbeta enligt mål och resultatstyrning.
Vi åtar oss att följa upp elevernas resultat och sätta in åtgärder vid behov.
Vi åtar oss att upprätta en individuell utvecklingsplan för varje elev.
Vi åtar oss att arbeta för en helhetssyn på barns kunskapsutveckling med fokus på svenska
och matematik.
Vi åtar oss att väcka intresse för ett ekologiskt synsätt på vår natur och miljö.
Arbetssätt
I enheten har funnits grupper kring integration, svenska och matematik som träffats några
gånger varje termin för att utveckla arbetet i dessa frågor och delge varandra erfarenheter och
pedagogik.
Vi arbetar efter kravnivåerna som utarbetats i Kista Stadsdel och upprättar åtgärdsprogram för
de elever som riskerar att ej uppnå kunskapsmålen.
Kravnivåerna finns med både i undervisningen och vid utvecklingssamtalen. Då upprättas en
utvecklingsplan tillsammans med eleven och föräldrarna. Denna innehåller en beskrivning av
barnets nuvarande nivå i sin kunskaps och sociala utveckling samt överenskommelse om mål
på kort och lång sikt. Samtalet dokumenteras skriftligt och undertecknas av elev, förälder och
lärare.
3
Utvärdering sker vid varje nytt samtal.
Utvecklingssamtal erbjuds minst två gånger/år.
LUS-bedömningar genomförs tre gånger per år och Nationella prov i år 5.
Klasserna använder också gamla åk 3-prov (Stockholmsproven) samt Skolverkets
diagnosmaterial i matematik.
I en grupp med skolans special-och svaslärare från alla årskurser diskuteras tillsammans med
rektor resursfördelningen på skolan, som kan ändras efter behov.
Vi har en förberedelseklass där nyinvandrade elever får sin undervisning den första tiden.
Läraren i fk-klassen samarbetar nära med modersmålslärarna. Efter max några veckor,
klassplaceras eleven och deltar så snart som möjligt i klassens undervisning. Från början i
praktisk-estetiska ämnena och sedan vartefter de klarar av. Läraren i förberedelseklassen har
sedan kvar eleven i svas under en övergångsperiod.
Barn som hör till förskoleklass börjar direkt i sin grupp.
Svenska och svenska som andra språk
de elever som behöver arbeta med svenskan som andraspråk (de mest nyanlända) får göra det
i mindre grupper med speciallärare. Vi analyserar elevernas nivåer i svenska och utarbetar
åtgärdsprogram avseende detta.
- I övrigt arbetar vi språkutvecklande i alla ämnen eftersom vi har så hög andel elever som
behöver stärka sin svenska.
vi befäster baskunskaper genom kreativt arbetssätt, till exempel Bokoxen, TV-Ox, tematiskt
arbete tillsammans med facklärarna.
– Bokoxen går ut på att barnen får "bada" i böcker och bearbeta det lästa på olika sätt. Vi
samarbetar med biblioteket. Alla klasser besöker biblioteket för att höra bokprat. Sedan har
eleverna egna bokprat för kamraterna i klasserna. Vi har haft skrivarverkstäder för år 3-5,
projekt läsning lönar sig för att utveckla Bokoxen för åk 4-5, vi har fördjupat samarbetet med
folkbiblioteket och fortsätter att utveckla arbetet med skrivprocessen. Syftet är att stimulera
eleverna till att kunna uttrycka sig skriftligt på ett nyanserat sätt.
– Läsläxor redan från år 1, så att föräldrarna också kan vara delaktiga.
– I skolans TV-studio gör elever i åk 5 TV-program som sänds ut till hela skolan ca var 14e
dag. Detta utvecklar deras svenska, framför allt tal. TV-studion utvecklar också elevernas
förmåga i samarbete och ansvarstagande.
Under året har vi utvecklat arbetet med TV-OX så att varje klass/arbetslag skall kunna filma
och redigera. Alla klasser har dramatiserat och filmat en saga eller annan berättelse. Alla
filmer har visats i TV och arbetet avslutas med en Guldoxegala då priser delas ut.
Studion leds av bildlärare och musiklärare, som har haft tid avsatt för detta arbete.
Projektarbete sker varje vecka i perioder med klasserna tillsammans med klasslärare och
facklärare kring något tema.
– Skolan har en IT-grupp bestående av rektor, IT-tekniker och tre lärare. Gruppen träffas ca
en gång i månaden och arbetar bl.a. med att planera fortbildning och inköp av hårdvara. Vi
har haft en ny utbildningssatsning om bild och filmarbete med stöd av Växtkraftpengar. Två
lärare har under året fått ytterligare utbildning om hemsida och har ansvar för vår hemsida
som hela tiden hålls aktuell och också har elevarbeten och TV-OX program.
Matematik
en matematikgrupp med representanter från varje årskurs samordnar arbetet på skolan, delar
med sig av nya idéer, har byggt upp en matteverkstad och ordnar temadagar. Gruppen
diskuterar och utvecklar det kreativa matematikarbetet.
Under temadagarna arbetar vi faddervis ( F-3, 1-4, 2-5 ) Klasserna har under våren arbetat
med ute-matte” och vi har haft ha en temadag kring detta.
4
Vi har haft familjematematik i år 1 och 3. Då bjuds föräldrar och syskon in en kväll för att
prova på olika matematiska problem. Schackspel på eftermiddagar, där många elever deltar,
stärker det matematiskt-logiska tänkandet.
Vi har en matematikverkstad på skolan, som används minst två gånger per månad av varje
klass. Där har vi samlat konkret material kring matematik.
Naturvetenskap
Lärarna jobbar med NTA-programmet som står för ”Naturvetenskap och teknik för alla”.
Många klasser har arbetat med NTA-lådorna och därmed också gått de utbildningarna. I detta
ingår också en hel del utevistelse.
Miljöarbete
Mål: Vi ska lära barnen om naturen och kretsloppen.
Vi vill lära barnen/eleverna att se sambandet mellan köpvanor och avfallshantering
Vi vill göra barnen/eleverna medvetna om den fina natur vi har. Barn som vistas i naturen vill
också bevara den frisk och levande.
På skolan finns ett miljöråd. I detta ingår skolledning, elever, miljöansvarig lärare och annan
personal.
Vi har en miljöstuga i skolan (i den sorterar man hårdplast, batterier, glas och papper). Alla
klasser har besökt den och börjat sopsortera (tidigare bara papper) Alla klasser har en plan för
sitt miljöarbete, som de följt upp för att behålla Grön Flagg. Den fick vi förra sommaren.
Miljömärkning, Lek-och prick affären är några inslag utöver sopsortering och spara energi.
Vi arbetar ständigt på att minska pappersförbrukningen, vatten och elförbrukning. (En del av
detta arbete måste ske i samverkan med våra fastighetsägare.)
Vi ska i högre utsträckning använda leveransföretagens returneringssystem.
Miljöfrågor får inte bli ett specialområde som hamnar vid sidan om utan skall finnas med i
verksamhetens alla led.
Kultur
Alla klasser har besökt teater, konserter, museer, skolbio minst en gång per termin, de flesta
mer. Barnlitteraturen har en given plats i våra verksamheter för språkstimulans, samtal och
reflektion.
Andra kulturella inslag är stadsvandringar, firande av våra högtider.
Resultat
Vi har fortsatt med att arbeta utifrån mål och kravnivåer. Vi har en flexibel organisation för att
sätta in resurser där de bäst behövs. Vi använder ofta intensivutbildning under några veckor
då eleven får mycket extra undervisning under en period. Detta har visat sig vara mycket
effektivt.
Lärarna kombinerar olika metoder i undervisningen vilket också enligt forskning ger bra
resultat.
Vid genomgång i slutet av vt med åk 5-lärarna gick vi för första gången igenom samtliga
ämnen. Lärarna har en god uppfattning om elevernas resultat även i övriga ämnen (utom svma-eng). Resultatet är ungefär samma, d.v.s. över 90 % godkända.
Ang resultat på prov, se rubrik bedömning och betyg.
5
Bedömning och analys
Skolverket sammanfattar att skolans arbete med innehåll, organisering och arbetssätt i
undervisningen är av god kvalitet. Elevernas inflytande på sitt lärande, dokumentation och
IUP behöver förbättras.
Normer och värden
Åtagande
Vi åtar oss att verka för att skolan har en arbetsmiljö där
– elevens lärande sätts i fokus.
– alla känner sig trygga och möts med respekt och omsorg.
– mobbning och kränkande behandling inte förekommer.
– flickor och pojkar behandlas lika.
– eleverna lär sig en sund livsstil.
Arbetssätt
Skolan har handlingsplaner kring dessa frågor som regelbundet följs upp och utvärderas.
Vi har under hösten omarbetat en del av våra dokument och skrivit en likabehandlingsplan.
Vi har arbetat vidare med att förbättra rastverksamheten. Vi har ökat vuxentätheten och satt
upp rastvaktschemat synligt för elever och föräldrar.
Ordningsregler finns och sammanfattande trivselregler som finns uppsatta överallt på skolan.
Det finns en överenskommelse mellan hem, skola och elev, som innehåller värdegrund och
regler som har översatts till de största språken. Den delas ut i år 1 vid första föräldramötet, då
även skolledningen deltar och går igenom dokumentet. Det följs sedan upp vid
utvecklingssamtal en vid behov under hela skoltiden. Vi det tillfället delas också Lennart
Grosins broschyr ”Alla föräldrar kan!” ut.
Alla klasser på skolan har 1 timme schemalagd livskunskap/gruppsamtal i veckan. Då sker
bland annat etiskt samtal och värderingsövningar. Detta ger barnen möjligheter till träning i
social kompetens. Barnen får möjligheter att sätta ord på sina känslor, stå för sina åsikter, tro
på sig själva och stå emot grupptryck.
Elevvårdsteamet träffas varje vecka och går igenom elevsituationen och planerar åtgärder vid
behov. Lärare kan komma till evt och ta upp ärenden som de anser sig behöva hjälp med.
Skolledningen träffar arbetslagen och arbetsgrupperna regelbundet.
Skolhälsovården följer upp elevernas utveckling såväl den fysiska som den psykiska och
Verkar för sunda levnadsvanor.
Skolsköterskan gör en hälsoprofil med alla elever i år 4.
På skolan arbetar en Anti-mobbninggrupp bestående av 8 vuxna (rektor, skolpsykolog,
skolsköterska, fritidsledare, två lärare och två fritidspersonal). Gruppen träffas 1 gång i
månaden eller vid behov och arbetar både förebyggande och när mobbing uppmärksammats.
Vi har ett program för friskvård och rörelse vid Oxhagsskolan läsåret 06-07. Detta innehåller
bland annat: Promenader minst en gång i veckan, Röris, ett Friskis och Svettis-program
genomförs varje vecka 20 minuter i alla klasser, Information om kost och hälsa i klasserna,
Regelbunden uteverksamhet på fritidstiden, Temadag om kost-hälsa-motion under
vårterminen, Alla tänker på att minska på socker.
Vi serverar gratis frukost i matsalen för år 1-5
På fritids ges möjligheter till både fysisk träning, social träning och kunskapsutveckling.
Fritidspersonalen arbetar i klasserna på förmiddagarna och kan därför följa upp det sociala på
eftermiddagarna.
6
Resultat och analys
Eleverna på skolan får varje år fylla i en trivselenkät som sammanfattar hur de trivs och hur
deras skolsituation ser ut. I stort sett är resultatet positivt.
På utvecklingssamtalen tas dess frågor upp och föräldrar och barn ges tillfälle till ytterligare
synpunkter.
Brukarundersökningen hade också bra värden kring dess frågor.
Inspektörernas rapport och Stockholms inspektörers besök gav också goda omdömen kring
dessa frågor. Dock skall likabehandlingsplanen förbättras och diskuteras med föräldrar och
personal.
Ansvar och inflytande
Åtagande
Vi åtar oss att se till att alla elever ser och kan påverka sitt eget lärande, genom
dokumentation och genom att känna till kunskapsmålen.
Vi åtar oss att ge föräldrar möjligheter till inflytande och delaktighet.
Vi åtar oss att utveckla samarbetat kring övergångar inom mellan förskola och skola.
Arbetssätt
Elevers inflytande
I de mappar som används vid utvecklingssamtal finna kravnivåer och nationella krav
inskrivna, vilket gör att eleverna är medvetna om dessa mål. I klassernas arbete ska målen
brytas ner i delmål, som eleverna är med och planerar och utvärderar.
Arbetet med att genomföra portfolio som arbetsmetod pågår, vissa arbetslag har kommit länge
än andra. Eftersom vi arbetat länge med kravnivåer är det naturligt att tillsammans med
eleverna referera till dessa och sätta upp egna delmål. Dokumentation av elevernas arbete sker
på olika sätt, i mappar, i egna reflektionsböcker, i bild och i film
I de två utvecklingssamtalen som vi erbjuder varje år har eleverna och föräldrarna stor
möjlighet att ta del av och ha synpunkter på verksamheten och sitt barns utveckling.
Ett urval av barnens/elevernas arbete samlas och utvärderas tillsammans med eleverna, enligt
modell portfolio. Portfolio är en del av den Individuella utvecklingsplanen
Inför varje nytt kunskapsområde ska mål och kriterier göras kända för eleven. Diskussion om
varje elevs väg mot målet och att sätta upp delmål.
I utvecklingssamtalen upprätta en plan tillsammans med elev och föräldrarna. Denna
innehåller en beskrivning av barnets nuvarande nivå i sin kunskaps- och sociala utveckling
samt överenskommelse om mål på kort och lång sikt. Åtgärdsprogram utarbetas vid behov.
Resultat och analys
Arbetet med att eleverna ska ha kännedom om målen och ha inflytande över hur de ska nå dit
ska förbättras. Detta gäller samtliga ämnen.
Vi kommer att fortsätta arbetet med att genomföra portfolio som arbetsmetod och strävar efter
att inlemma den metoden i barnens/elevernas inflytande på sin kunskapsprocess.
Många klasser har redan börjat arbeta med portfolio och vi kommer att ta in inslag av digital
dokumentation.
7
Bedömning och betyg
Arbetssätt
Före utvecklingssamtalen skickas ett underlag för utvärdering och frågor till hemmet så elev
och förälder ska vara förberedda. I utvecklingssamtalen upprättas en plan tillsammans med
elever och föräldrarna. Denna innehåller en beskrivning av barnets nuvarande nivå i sin
kunskaps- och sociala utveckling samt överenskommelse om mål på kort och lång sikt.
Åtgärdsprogram utarbetas vid behov. Samtalet dokumenteras skriftligt och undertecknas av
elev, förälder och lärare.
Utvärdering sker senast vid varje nytt samtal eller vid behov.
Alla elever erbjuds läxläsning efter skoldagens slut.
Kravnivåerna används aktivt i det pedagogiska arbetet och vid utvecklingssamtalen
Vi diskuterar vid olika tillfällen likvärdig bedömning av elevernas kunskaper
Skolan fortsätter att arbeta systematisk med LUS bedömning tre gånger per år.
Bedömningarna följs upp med samtliga lärare en gång per år, däremellan i arbetslagen och
resursgrupp.
I speciallärargruppen (både spec. och svas) med deltagare som arbetar i de olika årskurserna
diskuteras regelbundet resursfördelningen på skolan. Gruppen bidrar till att öka
bedömaröverensstämmelsen.
För elever som inte följer ”normalgången” sätts åtgärder in direkt, t ex intensivläsning i det/de
ämnen som behövs.
Skolan har en matematikgrupp och en svenskgrupp med representanter från varje årskurs och
fritids. I dessa grupper arbetar man bland annat med att få en överensstämmelse i
undervisningen, alla pedagoger ska ha kunskaper om hur kraven ser ut från F-5.
I samband med utvecklingssamtal och IUP diskutera gemensamt språk och
bedömaröverensstämmelse.
Resultat
Resultat vårterminen 2007 (andel godkända):
Nationella prov år 5: sv 96 %, matematik 92 %, eng 98 %
Ca 90 av eleverna genomförde proven
LUS: år 3 p.15 76 % (resten på i stort sett på p.14)
I år har vi utvärderat vår VP och andra dokument i slutet av vt och i gemensamma
diskussioner lagt fram åtgärder för förbättring före höstterminens start i aug.
Vi har genomfört elevenkäter som sedan diskuterats i hela skolan och i klasserna och som
visar på bra trivsel och nöjdhet med lärare och undervisning.
Brukarundersökningen för åk 3 visade att i de flesta frågor låg vi över medel. Siffrorna för
Förskoleklass redovisades ej, det var för få svarande.
Det är låg personalomsättning på både skola och fritids, vilket påverkar resultaten.
Stadens inspektörer var här för att titta på hur vi arbetar med trivsel, trygghet, elevvård mm
eftersom vi hade goda resultat på föräldraenkät 2004. Vår skola finns med i deras rapport i
svept. 07. Vi har haft inspektion från Arbetsmiljöverket på tm-slöjdsalen. Ett antal punkter
skulle åtgärdas, vilket nu är gjort.
Brandinspektion genomfördes också i höstas, då fick vi beröm för vårt seriösa arbete.
Analys
Nationella proven: Vi anser att våra resultat i basämnena är mycket goda med tanke på att 85
% av våra elever har annat modersmål än svenska och att vi har en hög andel in-och
utflyttningar.
8
Bortfallet (tre elever) för dem som genomförde nationella provet beror på att en elev i
samundervisningsgrupp var på gång att mottas i särskolan, en började i stor klass under våren
och gick därmed om ett år (började i åk 4 under våren), en hade varit kort tid i Sverige men
genomförde ända delar av ma-provet. En elev genomförde i stort sett inte delen i svenska
eftersom han just då mådde mycket dåligt psykiskt.
LUS-resultatet i åk 3: Så gott som alla som inte nådde upp på p. 15 (9 elever) ändå låg på
p.14. De flesta av dess var nykomna till Sverige (kommit under läsåret), någon borde
egentligen gå i särskola/liten grupp, några hade trots stora insatser av speciallärare inte riktigt
nått fram till p. 15. Efter att ha arbetat med LUS sedan 1999 har vår skolas lärare en mycket
god kompetens och de är noga med att kriterierna ska vara uppfyllda
Vi är nöjda med att vi ligger över medel på de flesta frågor i brukarundersökningen. Under
medel på frågan om man kan rekommendera vår skola till andra. Eftersom vi ligger över
medel på allmän nöjdhet med skolan så tolkar vi det att det egentligen är området man inte är
lika nöjd med.
Resultat i övriga ämnen samt mätning mot strävansmål
Samverkan
Åtagande
Vi åtar oss att ge föräldrar möjligheter till inflytande och delaktighet
Arbetssätt
Representanter från de olika klasserna träffas två till tre gånger per termin tillsammans med
skolledningen. Föräldrarnas inflytande finns framför allt vid kontakter med den pedagogiska
personalen, både vid utvecklingssamtalen och vid mer informella kontakter.
Vi har under året försökt hitta nya former för att få föräldrar att komma till skolan. Sådana har
varit matematikkvällar, uppvisning av sådant eleverna lärt sig, bokprat med personal från
biblioteket för föräldrar och barn, middagar, café mm. I samband med sådant har lärare och
fritidspersonal informerat om sådant som tidigare skedde vid formella föräldramöten.
Vid föräldramöte i åk 1 lämnas broschyren ” Alla föräldrar kan” av Lennart Grosin.
Information till föräldrar sker med veckobrev i alla klasser, brev från skolledning 3-4 gånger
per termin samt en hela tiden aktuell hemsida, där också alla våra dokument finns.
Alla föräldrar skall genom utvecklingssamtalen känna till var deras barn befinner sig i sin
utveckling och kunna påverka skolans, fritidshemmets och förskolans arbete med sina barn.
Vid skolans utvecklingssamtal deltar både lärare och personal från fritids.
I skolan finns en skriftlig överenskommelse mellan skola-elev-förälder, som regelbundet
utvärderas. Överenskommelsen finns översatt till våra större modersmålsspråk.
Resultat och analys
Enkäter till föräldrarna och till eleverna genomförs minst en gång per år. De år inte
brukarundersökningen i Stockholm genomförs, har vi en egen.
I våras kompletterade vi Brukarundersökningen i år 4 och 5.
Nöjdheten med skolan som helhet ligger kring 85-90 %.
9
Samverkan förskola-skola-åk 6
Åtagande
Vi åtar oss att utveckla samarbetat kring övergångar mellan förskola och skola
Arbetssätt, resultat och analys
Vi har diskuterat regelbundet dessa frågor i enhetens integrationsgrupp. Integrationsgruppen
har arbetat med att fördjupa förståelse och kunskap om de olika delarna och arbeta för att vår
integrationsplan hålls levande
I enheten har också funnits grupper svenska och matematik. I grupperna finns representanter
från alla verksamheter inom enheten, vilket ger kontinuerlig kontakt och diskussioner.
Vi har handlingsplaner för överlämnandetillfällena
I pedagogiska rådet år 5-6 tas samverkan och övergång upp mellan OxhagsskolanStenhagsskolan och Akallaskolan. Eftersom så många av våra elever går till andra skolor så
blir det svårt med överföring av kunskap kring eleverna. På skolan anser vi att det var bättre
att ha kvar åk 6, då kunde vi följa upp nationella provet på ett bra sätt.
ÖVRIG UPPFÖLJNING
Skolbarnsomsorg
Fritids har haft en särskild VP som gjort att verksamheten har kunnat följas upp bättre än
tidigare. Det har funnits en tydligare beskrivning och genomförande av aktiviteter. T ex har
alla avdelningar en utedag (onsdagar) då ingen modersmålsundervisning får läggas.
Sommarverksamheten har förbättrats avsevärt.
Fritidspersonalen är med på de flesta utvecklingssamtal.
80 % av föräldrarna i åk var nöjda med fritids i stort, 5 % icke nöjda, 15 % vet ej eller ej svar.
De flesta frågor över medel.
Högsta värden på information och samtal/möten, lägst på gård/uteplats, hantering av
mobbning, antal personal.
Analys: Förra årets åk 3 var tre klasser som skulle rymmas på en avdelning inbyggd i skolan
tänkt för två klasser. Detta kan ha påverkat resultatet
Medarbetare, delaktighet, fortbildning, befordringsmöjligheter
Vi har samverkansgrupp, arbetsplatsträffar, m.m. där personal deltar.
På skolan finns en utvecklingsgrupp med representanter från olika delar av verksamheten. Där
diskuteras och tas upp frågor om skolans utveckling.
På skolan finns också en arbetsmiljögrupp.
Underlaget för medarbetarsamtalen har diskuterats och förbättrats och har tydligare kopplats
till VP.
Personalomsättningen är låg.
Uppföljning
Olika typer av medarbetarenkäter genomförs regelbundet., bl.a. en mobbningsenkät på skolan.
Inget personalmobbningsfall registrerades
Stadens medarbetarenkät följs upp.
10
Åtgärder för utveckling 2007-2008
Vi ska fortsätta förbättringar gäller IUP, mappen för utvecklingssamtalen och koppla ihop den
med Portfolio och dokumentation utifrån de nya direktiv som kommer från regering och
stadens ledning. Vi kommer framöver att arbeta mer med Skolwebben.
Vi ska se till att kravnivåerna i övriga ämnen, förutom ma-sv-eng blir synliga för elever och
föräldrar och diskuteras t.ex. vid utvecklingssamtalen och vid information från lärarna till
skolledning. Strävansmålen ska också lyftas fram.
Vi ska följa upp resultaten i samtliga ämnen i åk 3 och 5.
Vi följer upp den kritik och de förbättringsåtgärder som fanns i Skolverkets rapport.
Vi ska ytterligare förbättra vårt arbete kring värdegrund genom att vi deltar i projekt
Quadriceps som grundar sig bland annat på forskning om framgångsrika skolor, något som vi
arbetat kring sedan PRIS-projektet 1999-2001
REKTORS SLUTORD
Vi har en bra skola som kan bli bättre! Vi siktar på att bli en fantastisk skola!
Vi får hela tiden kvitto på att miljön för lärandet är god genom inspektioner, enkäter,
studiebesök från skolor i Sverige och även Norge (ganska många). Senast genom en journalist
från DN som var på skolan i två dagar.
Genom att arbeta med Bengt Bohlin från stiftelsen Quadriceps under minst ett kommande år
så kommer vi ytterligare att förbättra arbetet och synliggöra våra målsättningar för personal,
elever och föräldrar.
Att värdegrundsarbetet utgår från att eleverna är i skolan för att lära sig är den viktigaste
grunden.
Skolans gåva till eleverna skall vara:
-Jag vet att jag kan lära mig om jag fått lära mig hur jag lär mig på bästa sätt
-Jag vet att jag är duktig om många vuxna uppmuntrar mig
-Jag kan lära av andra om klimatet har uppmuntrat kunskap
-Jag formar min framtid i skolan om de vuxna talar med mig
-Jag vill vara delaktig om jag har fått göra min röst hörd och blir respekterad
-Jag visar respekt om jag fått se vuxna förebilder
-Jag kan samarbeta om jag fått handledning under grupp och lagarbete
DETTA SKA VI ARBETA OCH STRÄVA MOT!
Stockholm 2007-09-28
Monica Guilotte
Rektor Oxhagsskolan
