UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2006:12
ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING
Askersunds torg
Två stratigrafiskt åtskilda horisonter vid Askersunds Torgs
västra sida.
Närke, Askersunds stad, RAÄ 187
Helén Romedahl
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2006:12
ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING
Askersunds torg
Två stratigrafiskt åtskilda horisonter vid Askersunds Torgs
västra sida.
Närke, Askersunds stad, RAÄ 187
Dnr 421-1017-2006
Helén Romedahl
Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar
UV Bergslagen
Box 1406, 701 14 ÖREBRO
Besöksadress: Drottninggatan 18 b
Tel. 019-17 40 50
Fax 019-17 40 51
www.raa.se/uv
[email protected]
© 2006 Riksantikvarieämbetet
UV Bergslagen, rapport 2006:12
ISSN 1404-1685
Kart- och ritmaterial Helén Romedahl
Utskrift UV Bergslagen
Kartor ur allmänt karmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1993/3.
Innehåll
Inledning................................................................................................................ 4
Målsättning............................................................................................................ 4
Metod .................................................................................................................... 4
Genomförande ...................................................................................................... 4
Historik .................................................................................................................. 5
Tidigare arkeologiska undersökningar .................................................................. 5
Resultat ................................................................................................................. 6
Tolkning................................................................................................................. 6
Fyndmaterial ......................................................................................................... 7
Referenser ............................................................................................................ 8
Administrativa uppgifter......................................................................................... 9
Bilagor
Bilaga 1. Kontexttabell, Askersunds Torg, RAÄ 187. Närke........................... 10
Bilaga 2. Fyndtabell, Askersunds Torg. RAÄ 187. Närke............................... 10
Figurer undersökningen markerad. Skala 1:100 000. ......................................... 11
Fig. 1. Utsnitt ur Blå kartan, blad 93 Mariestad , med platsen för
Fig. 2. Utsnitt ur kommunens grundkarta med undersökningsområdet markerat
i rött. Skala 1:700. ..................................................................................... 12
Fig. 3.Utsnitt ur kommunens grundkarta med de schakt som undersöktes i
första etappen. Skala 1:500. ..................................................................... 13
Fig 4. Inledande framrensning av den gamla gatläggningen, cirka 0,25 meter
under dagens marknivå. Fotot taget från söder av Martin Edlund. ........... 14
Fig 5. Delar av kulturlagret hackas igenom på hackbord. Foto taget från söder
av Martin Edlund.. ..................................................................................... 14
Fig. 6. Utsnitt ur kommunens grundkarta med ungefärlig markering av de
tidigare arkeologiska undersökningarna som nämns i texten. Kvarteren
Merkurius, Elefanten och Sjötullen. Skala 1:1000..................................... 15
Fig. 7. Sektion ritad från öster i skala 1:100 ................................................... 16
Fig. 8. Risbädden som framträdde i sektionen. Foto från väster av Martin
Edlund....................................................................................................... 17
Fig. 9. Risbädden i plan. Foto av Martin Edlund.. .......................................... 17
Fig. 10 Detaljbild av risbädden. Foto av Martin Edlund.. ................................ 17
Fig. 11 Översiktsbild över gamla gatläggningen. Foto taget från norr av Martin
Edlund....................................................................................................... 18
Fig. 12 Detalj av gamla gatläggningen. Foto av Helén Romedahl... .............. 18
Under sammanlagt tre dagar i
mars och april år 2006 utförde
personal från
Riksantikvarieämbetet UV
Bergslagen
schaktningsövervakningar vid
Askersunds torgs västra sida.
Två stratigrafiskt åtskilda
horisonter kunde urskiljas.
Dessa representerar tiden
före och efter gaturegleringen
på 1600-talet.
Inledning
På uppdrag av Askersunds kommuns tekniska förvaltning utförde
Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen en schaktningsövervakning i
samband med en ledningsdragning vid Storgatan vid den västra sidan av
Askersunds torg (fig.2) Detta på grund av att den yta som aktualiserades i
och med ledningsarbetet ligger inom fornlämningsområde 187,
Askersunds stad. En kortare schaktningsövervakning utfördes i mars och
en mer genomgående dokumentation genomfördes under en period om
två dagar, den 19 och 20 april år 2006.
Målsättning
Målsättningen för undersökningen var att:
• klargöra och dokumentera arten och omfattningen av fornlämningen
• tillvarata information rörande stadens fysiska och sociala struktur
under den eller de tidsperioder som berörs av undersökningen
• skapa ett underlag för vetenskapliga prioriteringar inför andra
eventuella undersökningar i området
Informationen inhämtades via analys av kulturlagrens tillväxtprocess
och innehåll. Fyndmaterialet tillvaratogs dels i syfte att datera
aktiviteterna, dels för att erhålla en uppfattning om områdets ekonomiska
status och kontaktområden.
Metod
Det arkeologiska arbetet skulle delas in i två etapper. Det första
momentet utgjordes av en sektionsdokumentation av fyra schaktväggar
från schakt vid torgets norra respektive västra del. Schaktet i norr (A) var
lagt i öst-västlig riktning och var cirka 4×3 meter stort. Schaktet i den
västra delen (B) gick i nord-sydlig riktning och var cirka 6×2 meter stort
(fig.3). Den andra etappen innebar en schaktning för en ledning.
Ledningen lades i nord-sydlig riktning, vid torgets västra del. Vid
schaktningen användes en på platsen befintlig grävmaskin, medan valda
delar av kulturlager och konstruktioner rensades fram och undersöktes
med handverktyg (fig. 4). Valda delar av kulturlagret togs upp och
genomgicks på hackbord för att få en uppfattning om eventuellt
fyndinnehåll (fig.5). Plan- och sektionsritningar upprättades i skala 1:50.
Vidare omfattade dokumentationen också att sektioner och anläggningar
fotograferades med digitalkamera och beskrevs/tolkades på speciellt
framtagna blanketter, framställda för att användas vid stratigrafiska
grävningar. Informationen har lagrats och redigerats i det GIS-baserade
dokumentationssystemet Intrasis 2.0. För bearbetning och presentation av
sektionerna har Arc Map använts.
Genomförande
De i undersökningsplanen angivna direktiven följdes genom hela
undersökningen, med ett undantag. Den första etappen som innebar att
fyra schaktväggar, i schakt A och B skulle sektionsritas, utfördes inte då
dessa var störda ner till steril botten.
4
Askersunds torg
Historik
År 1647 bekräftade och utvidgade drottning Kristina de stadsprivilegier
som fyra år tidigare hade stadgats av hennes förmyndarregering. Efter att
sedan slutet av 1500-talet varit en köping under Vadstena upphöjdes
således Askersund till stad. På kartan ”Geometrisk avritning över
Askersund stad”, som upprättades vid denna tid, finner man att gator, torg
och kvartersindelning i stort sett är desamma som i våra dagar. Kartan
illustrerar väl den effekt som 1600-talets reglering av gatunätet fick på
stadens utseende. Planen är dragen med linjal och tog ingen eller liten
hänsyn till områdets naturliga topografi. Detta var en tid då Askersund,
liksom en stor del av de svenska städerna fick sin prägel av ”staten
dirigerade, hårdhänta och metodiska genomförande av rutplanen”
(Haugard 1940). Joel Haugard skriver vidare i publikationen
”Askersundiana” att: ”det torde ha rått åtskillig oreda och osämja vid
uppbyggandet av staden. Inte blott ett stort antal nya hus skulle uppföras
utan äldre byggnader som ej passade in i stadsplanen måste rivas för att
bringa staden i regularitet” Vidare beskriver han att stadens byggmästare
utsåg två borgare som bland annat hade till uppgift att se till att var och
en som tilldelades en tomt ”ej byggde längre in eller ut på gatan än han
hade rätt till enligt kartan, samt att gatorna blevo stenlagda”. Drygt
hundra år senare, den 6 juni 1776 ödelades Askersund av en brand,
”under det att en orkanartad sydostlig storm rådde. Branden började vid
middagstid i ladugården på rådman Qvists gård, och redan på kvällen
samma dag låg hela staden i aska” (ibid.). Året därefter inleddes
återuppbyggnaden av staden. Den reglerade stadsplanen behölls och de
offentliga byggnaderna uppfördes denna gång i sten.
Tidigare arkeologiska undersökningar
De arkeologiska nedslagen (fig.6) i Askersund har varit få till antalet.
Under 1990 har UV utfört fyra arkeologiska undersökningar i området,
varav tre initierades av nybyggnationer på tomter i närheten av torget. I
kvarteret Elefanten hade stora delar av kulturlagret schaktats bort, men de
intakta kulturlagerresterna bedömdes härröra från 1600-talets mitt.
År 1992 genomfördes ett par mindre undersökningar i delar av
kvarteret Merkurius, beläget vid den södra delen av Askersunds torg. Vid
dessa undersökningar konstaterades bland annat två kulturlager, där det
äldre var avsatt direkt på den orörda leran. Lagret hade inslag av träflis
och i väster även en risbädd. I det yngre kulturlagret hittades resterna
efter en husgrund. Det äldre lagret daterades till början av 1600-talet, det
vill säga före stadens reglering på 1640-talet. Det yngre lagret fördes till
1600-talets andra hälft och återspeglar den reglerade stadsbilden
Resultaten visade att det har funnits bebyggelse från tiden före och efter
stadens reglering. Den första bebyggelsen karaktäriserades som gles samt
något förskjuten i förhållande till dagens gatunät. Det yngre skedet ger en
bild av ett kvarter med en förtätad bebyggelse med stenlagda gårdar och
gator. Byggnaderna följer dagens gatusträckning, vilket föranleder
tolkningen att tillkomsten skett efter gaturegleringen. Tillvarataget
fyndmaterial hade typisk 1600- och 1700-talskaraktär och bestod av
yngre rödgods, mynt, kritpipor och fajanser(Grälls 1992).
Askersunds torg 5
År 1996 utfördes en undersökning i kvarteret Sjötullen, i stadens
sydvästra del. Där kunde bland annat kulturlagerrester och två olika
stenläggningar dokumenteras. Dessa tolkades som golv och gårds/grändbeläggning (Grälls & Ramström 1997). Inga lager efter den stora
stadsbranden 1776 kunde återfinnas. (Vilket antagligen kunde bero på att
branden aldrig nådde området eller att massorna schaktats bort).
Ytterligare en mindre undersökning ska ha utförts på eller i torgets
närhet. Tidpunkten för när denna skulle ha gjorts är okänd. Någon rapport
om framkomna resultat föreligger inte heller (Bergold 1996).
Resultat
Den stratigrafi som beskrivs här nedan baseras på en tvärprofil (fig.7) i
nord-sydlig riktning och lagerbeskrivningen går från den äldsta till den
yngsta fasen. Den sammanlagda sträckan vari vi kunde konstatera orörda
kulturlager och konstruktioner uppgick till drygt 37,5 meter. Resterande
avsnitt i schaktet var, såväl i norr som i söder stört av rörledningar och
igenfyllnadslager. Den äldsta nivån bestod av grå bottenlera vilken
uppträdde cirka 2 meter under dagens marknivå. På bottenleran låg en
risbädd (A 103) (fig. 8–10) som kunde följas utmed hela schaktets längd.
Risbädden var som mest 0,15 meter tjock och bestod av välbevarade och
relativt tätt lagda grenar och kvistar av gran och en. I schaktets norra ände
glesnade risbädden, vilket sannolikt ska sättas i samband med den
störning som åstadkommits genom ledningsdragning för fjärrvärme.
Risbädden överlagrades av ett cirka 0,30–0,50 meter tjockt, mörkgrått
kulturlager (A 102) som bestod av siltig/sandig lera. Fyra keramikskärvor
tillvaratogs från denna nivå. På kulturlagret syntes i den norra delen av
sektionen en cirka 5,5 meter lång rad med glest satta stenar som mest
0,20 meter stora (A 104). Dessa vilade i ett lager med grusig sand. Över
kulturlagret låg ett relativt tunt, cirka 0,05–0,30 meter tjockt, påfört
sandlager (A 101). Sanden har tjänat som underlag för den gatläggning
(A 100) (fig. 11–12) som här representerar den yngsta fasen.
Stenläggningen framkom 3 meter norrut från korsningen SundbrogatanStorgatan och cirka 0,25 meter under dagens marknivå. Stenläggningen
som utgjordes av rundad natur-/marksten med en storlek på mellan 0,08–
0,20 meter, kunde följas cirka 34,5 meter norrut. Ett skaft till en kritpipa
hittades mellan ett par av stenarna i gatläggningen. Utmed hela den västra
schaktkanten och längs med Storgatans trottoar, mot kvarteret Garvaren,
fanns det ett sandlager. Troligt är att denna tillkommit dels i samband
med att trottoaren anlades och dels vid nedgrävningen av en teleledning.
Tolkning
En del av nedanstående tolkning kommer att ta sin utgångspunkt i de
resultat som kom fram vid grävningen i kvarteret Merkurius, vid
Askersunds torgs södra del. Då de båda undersökningsområdena ligger
nära varandra finns det anledning att tro att de stratigrafiskt och
lagermässigt har en del gemensamma beröringspunkter. I sektionen
syntes det både påförda lager i form av risbädd och sättsand/
kullerstensläggning samt ett avsatt kulturlager.
6
Askersunds torg
Det äldsta skedet i de båda områdena representeras av risbäddar, lagda
direkt i steril lera. I de makrofossilprov som insamlades från kvarteret
Merkurius syntes tydliga spår efter en sankmarksflora vilket sannolikt
innebär att risbädden lagts ut för att torrlägga och stabilisera marken
innan området kunde bebyggas. Att det även varit sankmark där nu
aktuella undersökningsområde ligger måste hållas som mycket sannolikt
och att risbädden här, liksom i kvarteret Merkurius, har fyllt samma
funktion. Risbädden har således anlagts för att torrlägga området och
därefter fått en funktion som bärlager för väg eller bebyggelse.
Den siltiga leran som överlagrade risbädden tolkas som ett avsatt
kulturlager vilket ska knytas till den byggnadshorisont till vilken
risbädden/bärlagret använts som grundläggning. Inga byggnadsrester
kunde spåras i den nu aktuella undersökningen, vilket troligen hänger
samman med att den äldsta bebyggelsen i området varit något förskjuten i
förhållande till dagens gatusträckning och/eller att eventuella byggnader
har rivits i samband med gaturegleringen. I detta lager tillvaratogs fyra
skärvor med glaserat yngre rödgods. En av dessa skärvor kommer från ett
fat. Som tidigare påtalats fann vi rester efter vad som verkar vara en äldre
stenläggning, bestående av glest satta stenar. Stenarna låg på kulturlagret
och överlagrades av sättsand. Stenläggningens placering på kulturlagret
gör att den troligen ska föras till den äldsta byggnadshorisonten.
Stenarnas ringa storlek utesluter att det rör sig om en syllstensrad, istället
kan det till exempel röra sig om rester efter en stenlagd gårdsplan eller
gata. Dess placering en bit ut i gatan skulle i så fall stämma väl överens
med den oreglerade stadsbilden.
Det yngsta skedet representeras av sättsand och en
kullerstensläggning, vilket också var fallet i kvarteret Merkurius.
Sannolikt ska dessa gatläggningar föras till samma tidsperiod. Den
påförda leran, sättsanden, och slutligen kullerstensläggningen
representerar troligen den reglerade stadsbilden, och ska därför tidfästas
till mitten av 1600-talet. Denna tolkning baseras dels på att
stenläggningen följer dagens gatusträckning och dels på de resultat som
kom fram vid undersökningen av kvarteret Merkurius där
byggnadsresterna var direkt anpassade till den centralt belägna
kullerstensläggningen. En annan möjlighet är också att gatläggningen
tillkommit efter den stora stadsbranden på 1700-talet, efter vilken staden
återuppbyggdes efter 1600-talets reglerade gatuplan.
Inga spår efter 1700-talets stadsbrand syntes dock i sektionerna, vilket
kan hänga samman med att brandmassorna röjts av, vid
nybyggnationerna.
Fyndmaterial
Tillvarataget fyndmaterial var mycket litet och var inte av sådan karaktär
att det kunde ligga till underlag för någon exaktare datering. Man kan
dock med ganska stor säkerhet placera det inom intervallet 1600-1700tal. Fyndmaterialet var inte heller av sådan art att man med det som bas
kunde skapa sig en uppfattning områdets ekonomiska status och
kontaktområden. Allt som allt tillvaratogs fyra skärvor glaserat rödgods
samt ett skaft till en kritpipa.
Askersunds torg 7
Referenser
Bergold, H. 1996. Merkurius. Närke, Askersund. Kv Merkurius 1.
Arkeologisk Undersökning. Riksantikvarieämbetet för Arkeologiska
Undersökningar, UV Stockholm, Rapport 1996:41
Grälls, A & Ramström, A. 1997. 1600-1700-talslämningar i kvarteret
Sjötullen. Arkeologisk Förundersökning. Riksantikvarieämbetet
Arkeologiska Undersökningar, UV Stockholm, Rapport 1997:5
Haugard, Joel. 1940. Askersundiana. Littorin Rydén Boktryckeri, Örebro
1940.
8
Askersunds torg
Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1017-2006
Länsstyrelsens dnr: 431-02794-2006
Projektnummer: 1820188
Intrasisprojekt: B2006:4.
Undersökningstid: 19–20 april 2006
Projektgrupp: Martin Edlund och Helén Romedahl
Undersökt yta: 74 m2
Läge: Ekonomiska kartan, blad 9E 5J.
Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V
Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:
x 6528953 y 1447940.
Höjdsystem: RH 70
Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska
arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 planritning i skala 1:50. 1
profilritning i skala 1:50
17 digitalfotom med Unr 4194:1–17
Fynd: fynd med Fnr 1–5
Askersunds torg 9
Bilagor
Bilaga 1. Kontexttabell, Askersunds Torg, RAÄ 187. Närke.
Kontextr Typ
Undertyp
Material
A 100
Stenkonstruktion Kullerstenläggning
Rundade stenar
A 101
Lager
Konstruktionslager
Sättsand
A 102
Lager
Kulturlager
Siltig/sandig lera
A 103
Träkonstruktion
Risbädd
Kvistar och grenar av
gran och en
A 104
Stenkonstruktion Ev. rester efter gatläggning
eller gårdsplan
Rundade stenar
Bilaga 2. Fyndtabell, Askersunds Torg. RAÄ 187. Närke
10
Askersunds torg
Fnr Material
Undertyp Antal Vikt (g) Anmärkning
1
Keramik
Kritpipa
2
1
2g
Skaft
Yngre rödgods Fat
1
10 g
Fragment
3
Yngre rödgods Kärl
1
5g
Fragment
4
Yngre rödgods Kärl
1
3g
Fragment
5
Yngre rödgods Kärl
1
2g
Fragment
Anmärkning
Humösa
inslag
Figurer
Fig. 1. Utsnitt ur Blå kartan, blad 93 Mariestad , med platsen för undersökningen
markerad. Skala 1:100 000.
Askersunds torg 11
¯
RÅD
ELE
MERKURIUS
0
5
10
20
30
Meter
40
Fig. 2. Utsnitt ur kommunens grundkarta med undersökningsområdet markerat i rött.
Skala 1:700.
12
Askersunds torg
¯
Schakt A
Schakt B
MERKURIUS
0
5
10
20
Meter
30
Fig. 3.Utsnitt ur kommunens grundkarta med de schakt som undersöktes i första etappen.
Skala 1:500.
Askersunds torg 13
Fig 4. Inledande framrensning av
den gamla gatläggningen, cirka
0,25 meter under dagens
marknivå. Fotot taget från söder
av Martin Edlund.
Fig 5. Delar av kulturlagret
hackas igenom på hackbord. Foto
taget från söder av Martin Edlund.
14
Askersunds torg
¯
RÅDHUSET
GARVAREN
ELEFANTEN
MERKURIUS
SUNDSBRON
0 5 10
20
30
40
50
Meter
60
Fig. 6. Utsnitt ur kommunens grundkarta med ungefärlig markering av de tidigare
arkeologiska undersökningarna som nämns i texten. Kvarteren Merkurius, Elefanten och
Sjötullen. Skala 1:1000.
Askersunds torg 15
Fig. 7. Sektion ritad från öster i skala 1:100
16
Askersunds torg
Fig.8 Risbädden som framträdde i
sektionen. Foto från väster av
Martin Edlund.
Fig. 9. Risbädden i plan. Foto av
Martin Edlund.
Fig. 10 Detaljbild av risbädden.
Foto av Martin Edlund.
Askersunds torg 17
Fig. 11 Översiktsbild över gamla
gatläggningen. Foto taget från
norr av Martin Edlund.
Fig. 12 Detalj av gamla
gatläggningen. Foto av Helén
Romedahl.
18
Askersunds torg
