Selma + August
Sant eller falskt?
Ett aktionsinspirerat förändringsarbete på
Tvååkers bibliotek och Bosgårdsskolan.
Marianne Castellano
Kursledare:
Cecilia Gärdén
Forskare, Institutionen Biblioteks- och informationsvtenskap/Bibliotekshögskolan
Eva Fred
Konsulent litteratur barn och unga, Kultur i Väst
Kerstin Wockatz
Konsulent kultur och kärande, Kultur i Väst
__
Dokumentation av kursen Aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete på bibliotek
September 2013
1
Innehållsförteckning
1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat
s.3
2. Förutsättningar för utvecklingsarbete
2.1 Styrdokument
2.2 Tvååkers biblioteks utvecklingshistoria
2.2.1 Reflektioner över förändringar under 2000-talet
2.3 Förbättringsområde och frågeställning
s.4
s.4
s.4
s.5
s.5
3. Processen
3.1 Aktionen
3.2 Verktyg
s.6
s.6
s.8
4. Resultat
4.1 Hur fungerade metoden i informationssökning & källkritik
4.2 Hur fungerade samarbetet med skolans personal
4.2.1 Läraren
4.2.2 Rektorn
4.2.3 It-ansvarig pedagog
s.9
s.9
s.10
s.10
s.10
s.10
5.
Reflektion
5.1 Metoden i informationssökning & källkritik
5.2 Samarbete med skolans personal
5.2.1 Läraren
5.2.2 Rektorn
5.2.3 It-ansvarig pedagog
5.3 Verktyg
5.4 Aktionsforskning
5.5 Sammanfattning
s.11
s.11
s.11
s.11
s.12
s.12
s.13
s.13
s.13
6.
Referenser
s.14
2
1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat
Under hösten 2012 0ch våren 2013 har jag deltagit i en kurs i Aktionsforskning som Kultur i Väst
anordnade för bibliotekarier.
Utvecklingsarbetet i den egna verksamheten går som en röd tråd genom kursen och
utgångspunkten är att se på verksamhetens förutsättningar och hur vi arbetar. Vi hittar något vi
vill utveckla eller förbättra och förhoppningsvis bör aktionen leda till ny professionell kunskap
och att vi reflekterar över vårt arbete. Viktigt är också att utvecklingsarbetet sker i samarbete med
ledning, kollegor och andra aktörer som kan vara berörda.
Rönnerman beskriver aktionsforskning ”som en idé eller ansats som tar utgångspunkt i de frågor
man själv ställer sig i praktiken, verkar för att söka kunskap och djupare förståelse kring dessa
frågor och verkar för en forskning som leder till förändring. Aktionsforskning innebär därmed en
relation mellan tänkandet om praktiken och handlandet i praktiken. Det handlar med andra ord
om att utveckla fördjupad förståelse och att förändra verksamheten, men också om att skaffa sig
kunskap om hur denna förändring går till och vad som sker under arbetets gång, vilket då kan
relateras till den vuxnes lärande.” (Rönnerman, 2012, s.21)
Aktionsforskning handlar om att man tittar på praktiken och utifrån den genomför man en
handling, en aktion, och under hela processen reflekterar praktikern över vad som händer.
Aktionsforskningen utmärker sig genom sitt ´bottom-up´-perspektiv, det vil säga att det är
praktikern som själv ställer frågorna och som verkar för en förändring.
Inom aktionsforskning jämför man forskningen med en cirkel eller spiral där begreppen planera –
agera –observera – reflektera är grundstenarna. (Rönnerman, 2012)
Varje aktion är unik, den görs utifrån förhållanden som praktikern skönjer i sin verksamhet och
kan inte per automatik överföras till en annan verksamhet. Det är praktikern som själv
bestämmer frågorna och praktikern finns med under hela processen.
I aktionsforskning möts aktion, det vill säga handlingar i praktiken, och forskning som relateras
till akademin. Rönner man talar också om ”dialogkompetens”, där kritiska reflektioner är ett
måste i aktionsforskningen. ”Kritiska reflektioner innefattar både bekräftelser och utmaningar
som en förutsättning för fortsatt utveckling.” (Rönnerman 2012 s.227)
Aktionsforskning tilltalar mig, eftersom den till stor del är praktik- och problemorienterad. Den
verksamhet vi arbetar med kan ses med kritiska ögon av mig, praktikern, och det finns chans att
utveckla och förbättra vårt arbete. Varje aktion är unik, det vill säga den är i sitt speciella
sammanhang, men den kan också vara användbar inom ett annat område. Det finns heller inte så
mycket styrning som det finns inom den traditionella forskningen. Det finns inga rätta svar, utan
man lär sig av erfarenheter man får under processens gång
3
2. Förutsättningar för utvecklingsarbete
Tvååkers bibliotek är ett integrerat folk- och skolbibliotek och ett av de större lokalbiblioteken i
kommunen. Biblioteket ligger i en separat byggnad bredvid Bosgårdsskolan, som är en av de
största F-9 skolorna i Varbergs kommun.
2.1 Styrdokument
Nationell nivå
På nationellt plan har vi Bibliotekslagen, samt Skollagen och Högskoleförordningen.
Bibliotekslagens uppgift är att vara just en lag, som beskriver hur biblioteksväsendet skall fungera.
Riktlinjerna är klara, men man överlämnar till aktörer på regional och kommunal nivå att utarbeta
ett arbetssätt för att följa Bibliotekslagens mål. Lagen går inte in på detaljer, utan är bred och
generös, men den visar vad bibliotek på olika nivåer skall arbeta med. Bibliotekslagen trycker på
att biblioteket skall vara en demokratisk inrättning, där alla skall kunna få sin plats oberoende av
klass, kön och etnisk tillhörighet. Därför skall biblioteken ge speciellt stöd åt dem som behöver
extra hjälp, som till exempel funktionshindrade och invandrare. Dessutom uppmärksammar man
barn och ungdomars behov, att främja läs- och språkutveckling är ett måste.
Regional nivå
Biblioteken i Halland har olika huvudmän och arbetar efter egna mål och styrdokument. Man har
en kulturplan där biblioteksverksamheten ingår, Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 : utvecklingsoch samverkansområden för biblioteken i Halland.. Man ser inte bara på vad som skall göras utan också
på hur man kan utveckla biblioteksarbetet i regionen, efter dess premisser. Den regionala
biblioteksverksamhetens styrdokument har i botten de grundläggande målen och utifrån dem har
man tagit fram egna målsättningar, som pekar på vad just Halland vill satsa på. I Biblioteksstrategi
för Halland har man angett områden som man vill utveckla, såsom: Biblioteksservice för alla,
Profilerade mötesplatser, Livslångt lärande samt Allas kompetenser som resurs. Under varje ämne
utvecklar man vad detta innebär och dessutom ger man exempel på vad som behöver göras för
att kunna utveckla biblioteksverksamheten.
Lokal nivå
Lokalt finns idag inget politiskt program antaget. Ett kultur- och fritidspolitiskt program ligger
färdigt, men man vet inte var det skall antas, om det blir i nämnden eller kommunfullmäktige. En
biblioteksplan kommer att utarbetas för att kunna antas i mitten av nästa år. Varbergs biblioteks
verksamhetsförklaring är: ”Biblioteket erbjuder en mötesplats för kulturupplevelser, lärande och
samhällsengagemang, vi vill bidra till ett gott och meningsfullt liv och vi vill att det skall kännas
enkelt och självklart för alla att använda sig av biblioteket.” Här har vi fritt spelrum om vi tar
denna mening med oss i vårt arbete.
2.2 Tvååkers biblioteks utvecklingshistoria
Tvååkers bibliotek är det sydligaste lokalbiblioteket i Varbergs kommun. På 1860-talet grundades
ett sockenbibliotek i Tvååker genom att privatpersoner sammansköt medel. Det fanns inga anslag
och man fick lita till gåvor för att kunna köpa böcker.
Sockenbibliotekets betydelse minskade på 1930-talet när flera organisationer, som till exempel
nykterhetslogerna och ungdomsföreningar, bildade egna studiecirkelbibliotek. I slutet av 30-talet
fanns cirka tio olika bibliotek i Tvååker. Vid kommunsammanslagningen 1952 valdes en särskild
4
biblioteksstyrelse och de bibliotek som fanns lämnade över sina bokbestånd till
kommunbiblioteket. Huvudbiblioteket i Tvååker flyttade in i Folkets Hus och sex filialbibliotek
inrättades i samhällen som tillhörde Tvååker.
1966 byggdes Medborgarhuset i centrala Tvååker och biblioteket flyttade dit. Det var ett verkligt
lyft för verksamheten och lån av barn- och ungdomslitteratur ökade markant. Biblioteket
anordnade sagostunder och det var inte ovanligt att det kom drygt 60 barn till dessa. 1969
utrustades biblioteket med en musikanläggning med hörlurar för enskilt lyssnande samt högtalare
om man ville lyssna i grupp. Biblioteket blev en samlingsplats för alla åldrar och man ordnade
evenemang med författaraftnar, utställningar och föreläsningar. (Andersson, 1975)
1989 blev Tvååkers bibliotek ett integrerat folk- och skolbibliotek och man byggde ett nytt
bibliotek vid Bosgårdsskolan. Det nuvarande biblioteket är fortfarande kvar i denna byggnad. Att
man lägger biblioteket vid en skola betyder naturligtvis att arbetet med skolan förbättras.
Vi är tre bibliotekarier på biblioteket. När jag började arbeta på Tvååkers bibliotek 1998 fanns det
en bibliotekarie och två biblioteksassistenter. Mina dåvarande kollegor har gått i pension och nu
är jag ”äldst i gården”.
2.2.1 Reflektioner över förändringar under 2000-talet
Attityd: Biblioteket har bytt attityd. De första åren när jag arbetade upplevde jag att biblioteket
hade kvar mycket av mitt barndomsbibliotek. Bibliotekarien var rätt sträng, allvetande och disken
var en barriär mellan personal och besökare. Reglerna var många och det blev ofta konflikter
mellan personal och elever. Vi har tagit bort många av reglerna som vi inte anser behövs.
Tvärtemot vad man kan tro är problemen mindre nu och det är sällan konflikter med elever.
Istället för regler från oss litar vi på ömsesidig respekt.
Bokinköp: Bokinköpen var väldigt styrda från Huvudbiblioteket, som ”godkände” vilken
litteratur vi kunde köpa in. Nu lyssnar vi mycket på vad låntagarna önskar och köper den
litteratur vi tycker passar på Tvååkers bibliotek.
Informationssökning: I början av 2000-talet hade vi mer informationssökning, besökarna
behövde vår hjälp med att söka information, men i takt med att en dator tillhör
standardutrustningen i hemmen har behovet avtagit.
2.3 Förbättringsområde och frågeställning
Varbergs bibliotek är, trots ekonomiska besparingar, inne i en spännande utvecklingsfas. Vi har
fått ett nytt fint kulturhus, Komedianten, vars hjärta är stadsbiblioteket. Många positiva
kommentarer har hörts, men också rädsla för att lokalbiblioteken skall få stryka på foten. Istället
har det blivit tvärt om. För mig som arbetar på ett integrerat folk/och skolbibliotek är det positivt
att man nu skall satsa på lokalbiblioteken. Med stöd från Region Halland skall lokalbiblioteken
rustas upp och man skall införa RFID, vilket kommer att leda till ett kanske något annat
arbetssätt för oss bibliotekarier.
I Tvååker har man precis kommit igång med ”en-till-en-satsning”, det vill säga varje elev från och
med årskurs sex får en egen laptop och i veckan som kommer skall vi bibliotekarier delta i
fortbildning för lärarna i informationssökning och källkritik. Vi har fått kurser i dessa ämnen, för
att höja vår kompetens. I den regionala biblioteksstrategin är en av punkterna under
”Utvecklingsmöjligheter” att man skall: ”Stödja en utveckling där bibliotekariers kompetens
tillsammans med pedagogernas blir en viktig resurs för elevers information”.
5
Plötsligt blir vår kunskap eftertraktad, lärarna tycker sig inte ha tillräckligt med kunskap för att
undervisa eleverna i informationssökning och källkritik. Nu har vi chans att visa vad vi kan.
I september fick eleverna på Bosgårdsskolan i Tvååker sina datorer. Det visade sig att skolan inte
var beredd på de svårigheter det innebar för eleverna att söka information till sitt skolarbete. En
vanlig föreställning är att barn och unga är experter på att använda Internet, men det visar sig att
även om de är vana och orädda när det gäller datorer så har de svårt att söka information och
förhålla sig kritiska till Internets stora utbud. Lärarna tycker det är ett problem. Om eleverna inte
vet hur man söker, hur skall då lärarna kunna ge dem uppgifter i ett visst ämne. En av lärarna
uttryckte sig så här: "Det är ju helt meningslöst att säga till eleverna att de ska forska om
hinduismen om de inte vet hur man söker information."
Vi bibliotekarier i Varbergs kommun har fått ett antal fortbildningstillfällen i informationssökning
och källkritik och jag ser det som en utmaning att vara med i skolans arbete med
informationssökning och källkritik.
Mina frågeställningar:
Hur fungerar den metod jag tänkt använda i informationssökning?
Hur fungerar samarbetet med skolans personal i informationssökning och källkritik?
3. Processen
Informationssökning blev ett naturligt val för min aktion då jag efter samtal med lärare och elever
fick klart för mig att det behövdes mer kunskap i ämnet. Även om jag inte anser mig vara en
fullfjädrad informationssökare förstod jag att lärarna tycker att vi bibliotekarier kan vara en
tillgång i arbetet. Jag ville också se hur det kan vara att samarbeta med skolans personal, i ett
annat sammanhang än litteraturförmedling. Att jag valde årskurs sex beror på att det är då
eleverna får varsin laptop.
3.1 Aktionen
Det första jag gjorde var att fråga en av lärarna i årskurs sex om de var intresserade av ett
samarbete i informationssökning. Läraren var mycket intresserad och vi bestämde oss för att
träffas för att diskutera vidare hur vi skulle genomföra aktionen. Jag tog också kontakt med
rektorn och berättade om min aktionsforskning och att jag tänkt göra min aktion i samarbete
med läraren i årskurs sex.. Jag bad också rektorn om en Mac-dator, samma som eleverna har, för
att vi skulle kunna arbeta i samma miljö. Han lovade att få fram en dator till mig. En av mina
kollegor på biblioteket, Julia, var också positiv till att vara med i aktionen.
Jag hade en första träff med berörd lärare i januari och han ville gärna att vi skulle införliva
aktionen med undervisningen i svenska, då de skulle arbeta med klassiska svenska författare. Vi
diskuterade hur vi skulle lägga upp det hela. Vi kom fram till att min kollega och jag skulle vara
med i starten av temat, svenska författare. Under första lektionen skulle vi arbeta med
informationssökning och dagen efter med källkritik. Elever och lärare skulle innan dess ha sökt
länkar, som vi skulle använda som diskussionsunderlag. Tillsammans med läraren tog vi ut tre
författare som eleverna skulle forska om, nämligen Selma Lagerlöf, Vilhelm Moberg och August
Strindberg.
Jag började söka information om nämnda författare och fick mina farhågor bekräftade. Det
mesta av informationen var faktabaserad och det skulle bli svårt att få igång en diskussion i
6
ämnet. Dessutom undrade jag hur intresserade eleverna skulle vara av att arbeta med författarna.
Jag talade med läraren och undrade om jag kunde vara med i ett annat sammanhang där man
kunde diskutera ämnet mer. Läraren ville dock att jag skulle vara med just i arbetet med
författarna. Vi bestämde att vi skulle hålla fast vid det vi bestämt och att vi skulle träffas för att
lägga upp arbetet. Det visade sig inte vara så lätt. Gång efter annan fick vi skjuta fram våra träffar
på grund av olika omständigheter. I april månad lyckades vi få ihop ett kort möte när vi pratade
om hur de två lektionstillfällena skulle gå till. Läraren skulle förbereda själva ämnet, svenska
författare, och jag skulle arbeta fram en metod för att arbeta med informationssökning och
källkritik.
Jag talade åter med rektorn, som meddelade att jag inte kunde få en Mac-dator under
vårterminen. Han beklagade, men det var brist på dem och jag kunde få en laptop först under
höstterminen. Vi talade om projektet och rektorn visade ett uppenbart intresse för samarbete
mellan bibliotek och skola.
Nästa steg var att jag tog kontakt med it-ansvarig på skolan för att höra om vi kunde lösa
problemet med min uteblivna dator. Hon var mycket tillmötesgående och lovade att jag skulle få
låna en av pool-datorerna.
Min kollega, Julia, och jag förberedde aktionen. Eftersom vi nu var långt inne på vårterminen var
tiden knapp och vi använde som underlag en PowerPoint-presentation som några
skolbibliotekarier i kommunen hade arbetat fram. Under hela passet var det tänkt att vi skulle
använda författarna det gällde, som sökexempel. Vi bestämde att min kollega skulle hålla i själva
undervisningen, så att jag kunde observera och notera det som hände.
När dagen för delaktion ett kom mötte vi berörd lärare utanför klassrummet. Han var mycket
upprörd. En av eleverna, som var psykiskt labil, hade avvikit från skolan och nu måste läraren ge
sig iväg för att söka rätt på pojken. Min kollega och jag fick då själva ta lektionen och vi började
med att prata med eleverna om deras försvunne klasskamrat eftersom de var skärrade av det som
hänt.
Klassen bestod av 21 pojkar och sex flickor. Eleverna satt i smågrupper, på sina vanliga platser,
och hade sin laptop framför sig.
Det visade sig att läraren inte förberett klassen särskilt väl inför uppgiften. Vi fick improvisera,
eftersom det var läraren som egentligen skulle ha presenterat uppgiften. Vi genomförde lektionen
själva, men jag fick inte mycket tid för observation, eftersom läraren fattades fick jag delta aktivt i
undervisningen.
Dagen efter var vi tillbaka i klassrummet. Julia började med PowerPoint-presentationen i
källkritik och gick igenom vad man bör tänka på för att förhålla sig kritisk till den information
man får fram. Vi gick också igenom relevansvärde, frågeställning och att man bör hitta något
specifikt i ämnet. Läraren var nu på plats och presenterade de länkar som eleverna tagit fram.
Efter presentationen var min kollega tvungen att avvika. Läraren delade in klassen i grupper, med
två till sex elever i varje grupp, och de fick gå igenom länkarna och fundera över hur tillförlitliga
de var och vad författarna till informationen hade för avsikter. Eleverna började sitt arbete och
läraren och jag gick runt i klassen, ställde och svarade på frågor och diskuterade hur de tänkte.
7
3.2 Verktyg
Rönnerman (2012, s.22-24) menar att en viktig del i aktionsforskningen är att praktikern iakttar
och reflekterar på ett systematiskt sätt. Det är den egna praktiken som är viktigast och praktikern
förändrar inget innan man har undersökt hur praktiken fungerar. Varje praktik är unik och
resultat från en praktik kanske inte alls går att överföra till en annan. Aktionsforskning är därmed
en praktisk och problemlösande forskning.
Dagboksskrivande, intervjuer, observationer, samtal och dokumentation är vanliga verktyg inom
aktionsforskningen. Dessa verktyg kan med fördel även användas i det dagliga arbetet för att man
skall få till vana att iaktta och reflektera över det vi gör. (Rönnerman, 2012)
Jag har skrivit dagbok, fast jag väljer att använda ordet loggbok eftersom dagbok för mig innebär
att man skriver ner sina anteckningar och funderingar så gott som dagligen. Jag har fört
anteckningar sporadiskt, i huvudsak på min ipad. Jag har använt en så kallad ostrukturerad
loggbok (Björndal 2005) och skrivit ner tankar, idéer, litteraturhänvisningar och funderingar när
de kommit. Att skriva loggbok är en privat handling och man behöver inte tänka på att formulera
sig, eftersom det inte är tänkt att någon annan skall läsa anteckningarna.
Observation kan beskrivas som en uppmärksam iakttagelse. Min tanke var att göra observationer
av första ordningen. Min primära uppgift skulle då vara att observera aktionen. På grund av
tillfälligheter jag har presenterat ovan blev jag istället tvungen att göra observationer av andra
ordningen, eftersom jag aktivt fick delta i den pedagogiska aktiviteten. (Björndal 2005).
Jag har också använt mig av samtalsintervjuer. Jag har fört informella samtal med min kollega
som var med under aktionstillfällena. Dessutom har jag bett henne att skriva ner tankar och
analyser som hon gjort under arbetets gång.
Samtalsintervjuer är den minst strukturerade intervjuformen och det innebär att man för ett
informellt samtal med sin samtalspartner. En fördel med samtalsintervjun är att den kan pågå
kontinuerligt i vår vardag och man får därmed ta del av tankar och idéer, som kan leda den
pedagogiska verksamheten framåt. (Björndal 2005, s.92).
Handledning har varit ett viktigt verktyg under arbetets gång och den grupphandledning vi fått
vid våra träffar i kursen ”Aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete för bibliotekarier” har
varit av stort värde. Vi har också haft möjlighet att få hjälp och tips via e-postkommunikation.
Eftersom vi bara var tre kursdeltagare och lika många handledare har vi kunnat diskutera och
hjälpa varandra i stor utsträckning.
Rönnerman menar: ”Det som skiljer aktionsforskning från strikt akademisk forskning är att
forskningen startar utifrån praktikerns frågor samt att ett samarbete utvecklas mellan forskare och
praktiker. I detta möte finns en strävan mot att ta till vara de olika kompetenser som finns hos
praktikern och forskaren. Samarbetet kan vara utformat på olika sätt; vanligast sker det genom
handledning” (Rönnerman, s.23).
8
4. Resultat
4.1 Hur fungerade metoden i informationssökning och källkritik
Power Point-presentatonen byggde på en presentation som några skolbibliotekarier tagit fram,
för att användas i undervisning i informationssökning. Min kollega och jag ändrade en del och de
flesta sökningarna handlade om författarna som eleverna skulle arbeta med. Eleverna var
uppmärksamma och interagerade. Presentationen var enkel och vi utgick ifrån att eleverna inte
kunde speciellt mycket i informationssökning, vilket vi fick bekräftat. Min kollega, Julia, uttryckte
det så här: ”Det är nästan svårt att lägga sig på en för låg nivå när det gäller att hitta och välja
ut information och vara källkritisk, det märktes att de inte alls tänkt i dessa banor tidigare, lätt
att överskatta vad de egentligen kan”. Vi gick bland annat igenom Google och vad man kan
använda under avancerad sökning. Ingen av dem verkade ha gjort det innan. Erlandsson
(2007, s.45) menar att avancerat sök på, till exempel Google, inte är avancerat eller
komplicerat, utan att det istället är tvärtom. Det förenklar sökningen.
Eleverna var inte så engagerade, vilket jag tror till viss del beror på ämnet. Någon visste att
Selma Lagerlöf var ”hon på tjugan”, men de hade inte hört talas om Moberg och Strindberg.
Eftersom det var ett faktabaserat tema fanns det inte mycket att diskutera. Alexandersson och
Limberg (2004 s.12) menar att forskning visar på att elever gärna söker efter rätta svar och ser
Internet som en lärobok.
I lektionen om källkritik var Julias reflektion: ”Man förstår ju att de inte är vana vid att vara
källkritiska även när det gäller tryckta källor, såsom böcker eller artiklar. Men så går det ju
bara i 6:an, jag antar att det där med det kritiska tänkandet är en livslång process.”
Vi tryckte speciellt på vad de som lagt ut artikeln ville ha sagt. Var de positiva, negativa och
fanns det något intresse bakom? Erlandsson (2007, s.35) menar: ”Ett källkritiskt
förhållningssätt handlar om att du medvetet eller omedvetet kritiskt ska granska såväl talade
som skrivna utsagor och bilder med hjälp av kontrollfrågor, som till exempel ”vem, vad,
varför” för att på så sätt kunna bedöma trovärdigheten i det som sägs”.
De första länkarna diskuterade vi tillsammans. Sedan fick eleverna arbeta vidare i sina
grupper och reflektera över länkarna som följde. Deras tankar var ofta byggda på färdiga svar
istället för att reflektioner. En pojke uttryckte sig så här: ”Den här länken är inte bra för den är
från 2010. Är de så gamla är de inte bra.” Andra tankar från eleverna var: ”Dålig, för
Wikipedia skall man inte lita på”, ”Den sidan är nog bra för den ser snygg ut”. Vi gick runt i
grupperna och eleverna hade många frågor och tankar. Det verkade som att det var ett nytt sätt
för dem att tänka när de tittade på informationen med källkritiska ögon. När lektionen var slut
hade de som mest gått igenom tio procent av länkarna.
9
4.2 Hur fungerade samarbetet med skolans personal
Eftersom vi har en god kontakt med skolan vad det gäller litteraturförmedling, ville jag visa att vi
även kan gå in i undervisningen i informationssökning och källkritik. I inledningen till ”Textflytt
och sökslump” liknar författarna skolbiblioteket vid ett högskolebibliotek. Skolbiblioteket
omfattar inte bara själva lokalen och dess mediabestånd, utan också skolbibliotekariens
kompetens som kan användas i till exempel handledning i informationssökning och källkritik.
(Alexandersson & Limberg 2004). Eftersom projektet att varje elev i årskurs 6 får en egen laptop
tyckte jag att det var ett bra tillfälle att komma in i handledning i informationssökning. Efter att
ha läst en utvärdering man gjort i Falkenbergs kommun av ett projekt, ”En-till-en” i två
grundskolor i kommunen, blev jag än mer intresserad. I Falkenbergsprojektet nämns inte
bibliotek eller bibliotekarie i utvärderingen. Än mindre belyser man informationssökning eller
källkritik, vilket jag reagerade mot. (Tallvid och Hallerström, 2009)
4.2.1 Läraren
Läraren jag arbetade med var mycket positiv till samarbete. Tyvärr var inte förberedelserna de
bästa, av flera orsaker hann vi inte träffas mer än några få gånger och aktionstillfället flyttades
fram och blev inte av förrän i maj månad.
Det kändes som att vi inte riktigt samarbetade utan läraren höll i den pedagogiska delen med
författarna. Julia och jag ”undervisade” i informationssökning och källkritik och petade in
författarna i det arbetet. Vi arbetade bredvid varandra istället för med varandra. Jag tror att det till
stor del berodde på att vi inte hade tillräckligt med tid för förberedelser.
Dessutom var det ju olyckligt att läraren inte kunde vara med vid det första tillfället, även om det
var något man inte kunde förutse. Vi kunde inte heller utvärdera aktionen, eftersom jag gav mig
iväg på en långresa veckan efter. Läraren tyckte att det fungerat bra och var tacksam för
samarbetet.
4.2.2 Rektorn
Rektorn är relativt ny på Bosgårdsskolan och jag hade inte träffat honom förut. Vi hade först
kontakt genom e-post och han välsignade projektet, men hänvisade till berörd lärare. När jag
träffade rektorn, för att be om en laptop, hade vi ett givande samtal om skolan, biblioteket och
hur vi kunde erbjuda varandras tjänster.
4.2.3 It-ansvarig pedagog
Även om inte it-ansvarig pedagog hade direkt med aktionen att göra vill jag ändå nämna henne.
Lena är förskollärare och har läst litteraturvetenskap och hon är en flitig biblioteksbesökare. Jag
tog kontakt med Lena för att jag skulle få låna en laptop och vi började spåna om olika projekt vi
kunde ha tillsammans, där både informationssökning, litteratur och kreativt skapande kunde ingå.
5. Reflektion
10
5.1 Metoden i informationssökning och källkritik
Powerpoint-presentationen är enkel och tar ett steg i taget. Trots det blir den rätt
undervisningsbaserad, även om eleverna interagerar. Jag tror dock att man skulle kunna förkorta
presentationen och istället arbeta mer aktivt med varje steg.
Att välja ett tema som det med författarna tycker jag vara mindre bra. Eleverna var inte speciellt
intresserade, det var mest faktabaserad kunskap och inte mycket man kunde diskutera. Själv var
jag inte speciellt positiv till temat, vilket kunde göra att jag gick in i det med negativa
förväntningar. Jag skulle hellre vilja ha arbetat med ett mer brännbart ämne, där man kunde
diskutera åsikter, intressen och vinklingar i ämnet. Alexandersson och Limberg (2004) menar att
när man värderar information så söker man ofta det rätta svaret om det gäller ett faktabaserat
ämne. Har man istället ett ämne där det finns flera ingångsvinklar är bedömning av källornas
relevans mer komplicerad och det krävs mer än en källa.
5.2 Samarbete med skolans personal
Jag tycker vi har ett gott och positivt samarbete med skolan. Av tradition har det mest bestått i
litteraturförmedling, det vill säga vi har gått in i klasserna, på alla stadier, och presenterat böcker.
Detta är mycket omtyckt av både lärare och elever som tycker det är ett ypperligt arbete vi gör.
Lärarna har själva inte tid eller kunskap för att hålla sig ajour med nyutgiven litteratur. Jag känner
mig säker i rollen som ”bokpratare” och det känns som att jag kan det jag gör och tycker att det
är roligt.
Inför det här projektet tog jag chansen att få pröva ett annat samarbetssätt och jag kände ibland
att jag inte riktigt visste vilken min roll var i det hela. Det var en utmaning.
”Både lärare och bibliotekspersonal (oavsett formell kompetens) lyfter fram bibliotekets betydelse
för elevers läslust och att insikten om skönlitteraturens betydelse som både källa för kunskap och
upplevelse är viktig att skicka med eleverna ut i livet. En tydlig tendens är att ju äldre eleverna är,
desto fler användningsområden förekommer när det gäller bibliotekets resurser. Den
läsfrämjande rollen med fokus på skönlitteratur överskuggar dock inriktningen på bibliotekets roll
som fakta och informationscentral.” (Alexandersson och Limberg 2004, s.73)
De talar också om att samspelet och dess växelverkan är beroende på vems arena man spelar på
och vems kompetensområde som är starkast vid just detta tillfälle
5.2.1 Läraren
Eftersom tidigare samarbete med läraren har varit litteraturförmedling var det inte ett egentligt
samarbete, utan jag kom till klassen och scenen var min. Nu visste jag inte vad som förväntades
av mig och jag intog därför en lite mer försiktig position och lät lärarens roll vara den mer aktiva.
Alexandersson och Limberg (2004) talar också om det symetriska samspelet mellan fackutbildade
bibliotekarier och lärare. Med detta menar man att de två yrkesgrupperna är jämbördiga och
jämställda. De har skilda kompetenser, som är lika viktiga i sammanhanget.
När det gällde litteraturförmedling var våra roller klara, men att samarbeta i informationssökning
var nytt och jag tror att både läraren och jag var osäkra på våra roller.
”Individuella lärares syn på lärande, deras sätt att lägga upp undervisning och att formulera
uppgifter för eleverna avgör vilken pedagogisk roll biblioteket och bibliotekarien får. Även i de
fall då biblioteket proaktivt bidragit till att utveckla metoder för undervisning och lärande vid en
11
skola, är bibliotekarien ytterst beroende av lärarnas synsätt, tänkande och handlande, liksom
aktivt stöd från skolledningen.” (Limberg, 2002, s 46)
Jag kände också att eftersom det var en uppgift i aktionsforskning var jag mer iakttagande och
reflekterande än agerande. Aktionsmomentet kändes väl undervisningsbetonat. Eleverna skulle
enligt läroplan forska om författare och informationssökning och källkritik fick ingå i det arbetet.
I framtiden vill jag ha mer tid att förbereda tillsammans med läraren och jag vill också vara med i
val av tema och delta i hela projektet.
I maktbalansen mellan lärare och bibliotekarie är det oftast läraren som anser sig ha ansvar för
den pedagogiska verksamheten och därmed representerar skolans kultur, vilket gör att denne
definierar bibliotekariens roll i skolarbetet. (Alexandersson och Limberg 2004, s79.)
5.2.2 Rektorn
Jag hade inte mycket med rektorn att göra, men jag befäste min aktionsforskning i kontakt med
honom. Positivt var att jag fick en anledning att träffa honom och att jag därmed kunde visa att
biblioteket kunde vara en resurs för skolan även i informationssökning. Enligt Limberg (2002) är
skolledning och lärare ofta inte medvetna om vad biblioteket har att erbjuda och de känner inte
till vilken kompetens bibliotekarierna har. Denna okunskap gör att biblioteket har svårt att
komma med i skolans undervisning.
5.2.3 It-ansvarig pedagog
Trots att Lena, it-ansvarig, egentligen inte var med i aktionen har hon betytt mycket för framtida
samarbete i informationssökning och källkritik. Vi skall under höstterminen ha ett projekt i
”Skolans val”, eleverna kan välja bland olika ”kurser” som skolan erbjuder. Varje kurs är en
timma i veckan under en månads tid och sedan byter man grupp. Lena och jag håller på att
planera projektet. Vår tanke är att vi skall få eleverna att tänka på: hur man agerar på nätet och vi
skall speciellt fokusera på sociala medier. Vår tanke är att vi skall få in informationssökning,
källkritik och reflekterande över vad som kan hända på nätet om man är oförsiktig.
Dessutom skall eleverna få arbeta kreativt i olika program och presentera sina arbeten i text, bild,
film eller musik.
Lena är en flitig besökare på biblioteket. Hon är förskollärare och har studerat litteraturvetenskap.
Lena har ingen direkt undervisning på skolan och hon står lite vid sidan av lärarkollegiet. Kanske
är det en av anledningarna till att hon är angelägen om ett gott samarbete. Det känns som att det
kommer att fungera att samarbeta. Vi har inga förutfattade meningar om våra yrkesroller, utan
det viktiga är att göra något som vi båda brinner för.
5.3 Verktyg
Loggboksskrivande anser jag vara ett utmärkt verktyg, som jag skall försöka använda mer i mitt
dagliga arbete. Det är relativt kravlöst, det vill säga ingen annan behöver se den och man behöver
inte känna krav på att uttrycka sig rätt. Vi tänker hela tiden, men det är resursslöseri inför
framtiden att inte dokumentera tankarna. Tänk vad många briljanta idéer vi kan få en sömnlös
12
natt och hur många problem vi skulle kunna lösa om vi skrev ner dem. Själv känner jag att det är
enklast att dokumentera på dator, och inte för hand, men det är inga problem när man har en
ipad vid sin sida.
Observation var inget lätt verktyg, dels för att läraren inte fanns med vid första tillfället och jag
aktivt fick gå in i undervisningen vilket inte var tanken från början. Vid andra tillfället deltog jag
också mer aktivt än vad jag trodde att jag skulle göra. Jag försökte ändå skriva ner det mest
markanta efter lektionerna, men jag förlorade nog tyvärr en del.
Intervjuerna med min kollega Julia var spontana och jag bad henne att skriva ner tankar hon hade
vilket gav en hel del. En fördel är att vi arbetar så pass tätt, så att jag i vårt arbete kunde fråga
henne om tankar som kom upp. Min tanke var att också göra en intervju med berörd lärare, men
tiden var knapp och några dagar efter aktionen gav jag mig ut på en lång resa. Dessutom var inte
läraren med vid första undervisningstillfället och därför kunde han inte tillföra något då.
Handledningen har varit det viktigaste verktyget för mig. Jag har fått professionell teoretisk
kunskap, kunskap genom diskussioner samt support från både handledare och övriga
kursdeltagare. Trots att arbetet till stor del varit på distans har det räckt att skicka ett mail för att
få råd och tips om hur man kan gå vidare.
5.4 Aktionsforskning
Jag hade en väldigt vag uppfattning om vad aktionsforskning är, innan jag påbörjade kursen. Nu,
när kursen är så gott som avslutad, tycker jag att aktionsforskning är en ypperlig metod att
använda i det dagliga arbetet. Den är praktiskt orienterad, men man upptäcker genom teorin vad
som gjorts och hur man kan använda den teorin för att fortsätta framåt. Genom kursen har jag
fått ett ”aktionsforsknings-tänk” i det jag gör och även om jag inte kommer att dokumentera allt
kommer jag att ha det med mig i mitt arbete. Jag uppskattar också att det inte finns rätt eller fel.
Det som inte blir så bra kan leda till tankar som för arbetet vidare. Aktionsforskning är nu ett
begrepp som finns i mitt arbetssätt.
5.5 Sammanfattning
Aktionsforskningskursen har fått mig att tänka på ett nytt sätt i mitt dagliga arbete. Samarbetet
med skolan har utvecklats, även om jag känner att jag ibland gett mig ut på hal is, vilket har varit
en utmaning. De teoretiska kunskaper jag fått, främst genom Textflytt och sökslump, har fått mig att
reflektera över samarbete mellan skola och bibliotek.
Även om jag inte är helt nöjd med aktionen vi genomförde så har det varit mycket givande. Jag
har insett vad som inte fungerade bra och hur det kan bli bättre. Dessutom har jag fått bättre
kontakt med skolans personal och sist men inte minst så har jag, tack vare
aktionsforskningskursen, ett spännande projekt framför mig tillsammans med Lena, it-ansvarig
pedagog på Bosgårdsskolan. Man lär sig av det som går fel!
13
7. Referenser
Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise (2004). Textflytt och sökslump: Informationssökning via
skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Andersson, Karl.Olof , red. (1975). Tvååkersboken : Glimtar från ett gränsland. Tvååker : Tvååkers
kommun
Bibliotekslagen. http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Bibliotekslag-19961596_sfs-1996-1596/
Biblioteksstrategi för Halland 2010- 2020 : utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i Halland..
http://www.regionhalland.se/PageFiles/4084/Biblioteksstrategin-webb.pdf
Björndal, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat : observation, utvärdering och utveckling i undervisning och
handledning
En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande? : utvärdering av projektet En-till-En i två grundskolor
i Falkenbergs kommun : delrapport 2 (2009) /Martin Tallvid, Helena Hallerström. Falkenberg :
Falkenbergs kommun
Erlandsson, Hans (2007). Sök och hitta med Internet : som du ropar får du svar. Sundbyberg: Docendo
Lindberg, Louise (2002). Skolbibliotekets pedagogiska roll. En kunskapsöversikt. Stockholm : Skolverket
Rönnermann, Karin, red. (2012). Aktionsforskning i praktiken : förskola och skola på vetenskaplig grund
Lund: Studentlitteratur
14
