Repetitionsuppgifter: Vår naturliga omvärld

Repetitionsuppgifter: Vår naturliga omvärld
1) Vad bestämmer en organisms utseende och egenskaper?
Arvsanlagen som finns i varje cell. De är kodade i DNA-molekylen
2) Hur går det naturliga urvalet till enligt Darwins teori?*
Det föds alltid fler individer än vad som kommer att överleva i naturen. De som har de lämpligaste
egenskaperna kommer att överleva och skaffa nya ungar. Det blir alltså de lämpligaste arvsanlagen som förs
vidare.
(Vad som är lämpligast kan variera med tideen och platsen)
3) Vad menas med evolution?
Den process som gör att arterna utvecklas och att det bildas nya arter. Drivkraften är det naturliga urvalet. Det
kan vara en väldigt långsam process eller väldigt snabb. Hos bakterier kan man studera den inom loppet av
timmar – utvecklingen av t.ex fåglar tog miljontals år.
4) Pågå evolutionen idag? Försök komma på något exempel (står inte i boken).
Absolut. Fjärilar som kamoflerar sig mot vita björkstammar har anpassat sig till sotiga i stadsmiljö. Bakterier
utvecklar resistens mot antibiotika på rekordtid.
5) En hare har sina ögon på vardera sidan om skallen medan lodjuret har dem riktade framåt. Vad kan det
bero på?
Hararna har anpassat sig att se predtorer runt om. Lodjuret däremot har offrat den bra eegenskapen för att
istället kunne bedöma avstånd med framåtriktadde.
6) Ge några exempel på hur evolutionen har drivit fram anpassningar hos arterna.
Barrträd har utvecklat barr med tjockt skinn som gör att de inte torkar ut under vintern.
Vesslor har blivit långa så att de kan springa efter sorkar i deras hålor.
7) Ge några exempel på strategier som djur kan ha för att lyckas så bra som möjligt.
Flockbeteende för att upptäcka rovdjur. Hundar, bin samarbetar med människor . Få massor av ungar som
t.ex flugor. Få ungar och vara noga med att ta hand om dem som människor .
8) Ge ett exempel på en population.
Rävarrna i skogen bakom mitt hus. Abborrarna i Icktjärn. Fiskarna i akvariet
9) Vad är en predator för något?
Rovdjur t.ex en räv
10) Vad menas med begreppet parasit ?
Ett djur som utnyttjar andra utan att ge något i utbyte t.ex en fästing
11) Vad menas med begreppet ekologisk nisch?
Kan jämföras med yrke. Vilket yrke har en ekorre? Jo den bor i skogen, äter granfrön, sover i ihåliga träd eller
täta granar.
12) Vad menas med begreppet mutualistiskt förhållande ? Bägge två har nytta av varandra t.ex hundmänniska, svamp-träd
13) Beskriv vattnets kretslopp.(gärna med en teckning)
Vatten förgasas i hav, sjöar, växtlighet, markyta -> moln -> nederbörd -> sjöar -> åar -> hav
14) Vad består luft av? 78% kväve, 21% kväve, resten ädelgaser, vattenånga och koldioxid
15) Vad är en tektonisk platta ?
Jordskorpan är uppdelad i stora plattor som rör sig i olika riktningar. I skarvarna blir ddet vulkaner och
jordbävningar.
16) Hur lyder fotosyntesen
a) med ord
koldioxid + vatten + ENERGI -> socker (kolhydrat + syre
b) Med kemiska formler
6CO2 + 6H2O + ENERGI -> C6H12O6 + O2
17) Vilket syfte har fotosyntesen ?
Att spara solenergi i form av kemisk energi. Energin spars i sockret
18) Vad heter det ämne som sköter fotosyntesen?
Klorofyll
19) Om ett träd ökar 10 kg i vikt under en sommar. Varifrån kommer de kilona? Inget kan ju trollas fram ur
tomma intet.
Mest från koldioxiden och vattnet i fotosyntesen – bildar cellulosa i blad och stam.
Men även från näring som sugits upp ur marken.
20) Hur lyder cellandningen (förbränningen) ?
C6H12O6 + O2 -> koldioxid + vatten + ENERGI
21) Vilket syfte har cellandningen ?
Utvinna den energi som lagrats i sockret
22) Beskriv hur fiskarna i akvarite, som vi har i klassrummet, överlever trots att vi limmat igen locket.
De får sitt syre från växternas fotosyntes. De äter alger och växtdelar som tagit upp näring ur vattnet och
energi genom fotosyntesen.
23) Ge ett exempel på en näringskedja. Vem är producent, konsument, toppkonsument och nedbrytare i den
kedjan ?
växtplankton – djurplankton – löja – abborre – gädda - fiskgjuse
24) Näringen cirkulerar och energin passerar. Förklara!
Näringen återgår till ett kretslopp tack vare destruenterna. Energin ”förbrukas” (egentligen omvandlas den till
andra enegiformer t.ex värme, rörelseenergi när djuret springer mm)
25) Varför tar inte näringen i marken slut ?
Destruenterna bryter ner dött material och återför den.
26) Vad skulle hända om destruenterna ( nedbrytarna ) i en skog av någon anledning försvann ?
Tjockt lager av löv och annat dött material på marken. Till slut tar näringen slut och alla träd slutar växa.
27) Om man tittar hur mycket det finns av producenter och konsumenter i ett ekosystem finner man att
mängden av dem minskar kraftigt för varje nivå i näringskedjorna ( t.ex gräs-rådjur/harar-lodjur ). Vad kan det
bero på ?
90% av den energi som en organism får i sig går åt vid cellen processer och till rörelse. För att enn gädda ska
öka 1 kg i vikt så behöver den äta 10 kg abborre. 90% försvinner som rörelse och värme.
28) Vad menas med succesionsordning?
Den ordning som nya växter och djur invandrar i på nytt land. När Höga kusten stiger upp ur havet kommer
först kartlavar, sedan lite större lavar. De första organismerna dör och förmultnar till jord. Sedan kan gräs,
örter och träd kolonialisera stranden.
29) I vårt landskap har vi haft en snabb landhöjning. Helt plötsligt har nya öar tittat upp ur havet. Beskriv hur
de har kunnat utvecklats från klippor och grus till skogsbeväxta öar.
se ovan
30) Beskriv hur en podsolprofil ser ut.
förna
humus
blekjord
rostjord
några cm tjockt lager av döda grejor typ barr, gräs
nedbruten förna.
1 – 10 dm tjockt lager av blek jord. Joner har lakats ur av surt vatten som runnit ner
rostfärgad jord. Har fått färgen av dee joner som tvättats ur blekjordeen.
31) Beskriv hur de ser ut och vad de består av SE OVAN
a) Förnan
b) Humus
c) Blekjord
d) Rostjord
32) Är dett ett högt eller lågt pH-värde i skogen?
Lågt
33) Beskriv hur en näringsrik sjö kan se ut.
Grumligt vatten
Gula näckrosor
Vass
Kaveldun (vass med cigarrformade blommor)
Oftast i slättlandskap och jordbruksbygd
34) Beskriv hur en typisk näringsfattig sjö kan se ut.
Klart men brunt vatten
Vita näckrosor
Vitmossa
Ofta myrmark omkring
35) Hur kommer en näringsfattig sjö (som inte är alltför djup) i Norrland inland att utvecklas?
Vitmossan kommer att ta över och växaa ut från stränderna. Till slut täcker vitmossan hela sjön och en myr
har bildats.
36) Hur kommer en näringsrik sjö i jordbruksmark att utvecklas?
Den blir grundare pga allt växtmaterial som samlas på botten. Vass och annan växtlighet kommer att vandra
in från stränderna och till slut täcka hela sjön.
37) Vilken märklig egenskap hos vatten gör att djupa sjöar och hav inte har is på botten?
Som tyngst vid +4 grader
38) Varför blir det syrerikt i ytan av en sjö och syrefattigt vid botten?
Fotosyntes vid ytan som ger syre. Vid botten bryts organiskt material ner och det åtgår syre. Ett språngskikt
kan förhindra cirkulation.
39) Vart samlas näringen i en sjö?
Vid botten där nedbrytningen sker.
40) Varför blandas inte vattnet i en sjö på sommaren?
Det bildas ett språngskikt mellan det varma ytvattnet och det kalla bottenvattnet.
41) Varför blir det mest växtplankton på vår och höst?
När hela vattenmassan är 4  så kan vindarna göra så att vattnet rörs om. Då kommer det näringsrika
bottenvattnet att föras upp till ytan. Det är endast vid ytan som växterna kan leva pga ljuset som behövs för
fotosyntesen
42) Vad är alkalinitet för något? (videolektion)
Motståndskraften mot försurning.
43) Vad innebär försurning? (videolektion)
Sur nederbörd ( pga förbränning av fossila bränslen) gör så att alkaliniteten försvinner. När den är försvunnen
så kan pH-värdet sjunka till farliga nivåer.
44) Vad innebär övergödning? (videolektion)
Mycket näring i vattnet (främst fosfor) gör så att växtplankton mår jättebra. Mängder av växtplankton kommer
att sjunka till botten och förruttna. Förruttnelseen förbrukar syre och till slut kan syrebristen döda alla
destruenterna på botten.