Vallonskolan 6-9
Plan för
likabehandling,mot
diskriminering och
kränkande behandling
Vallonskolan Gimo
Vallonskolan 6-9
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskolan åk 6-9
Ansvariga för planen
Rektor
Elevhälsan
Vår vision
”På Vallonskolan ska alla elever känna sig trygga och utvecklas till harmoniska människor.
Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.”
Planen gäller från 2016-01-01
Planen gäller år 2016
Elevernas delaktighet
Eleverna deltar i kartläggningar av skolmiljön. Klasserna diskuterar regelbundet
värdegrundsfrågor och via klassrepresentanter deltar de i planering av aktiviteter som främjar
en god arbetsmiljö. Samtliga elever deltar i revidering av planen i november 2016
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrarna har möjlighet att påverka planens innehåll och utformning.
I samband med skolårets första föräldramöte informeras om planen och föräldrarna kan
framföra synpunkter.
Personalens delaktighet
Personalen har ansvar för att inte bara ta del av planen utan också framföra synpunkter och
förslag till förändringar. I samband med att planen behandlas med eleverna i november
behandlas den också på personalmöten.
Förankring av planen
I samband med skolstarten presenteras och planen för eleverna. Föräldrarna får ta del av och
kan komma med synpunkter vid föräldramöten.
Vid personalkonferenser förankras planen. Ny personal informeras vid anställningen.
Vallonskolan 6-9
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Förra årets plan utvärderades i arbetslagen och på personalkonferens i november.
Eleverna framförde synpunkter under hälsoveckorna i november
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Alla elever och all personal
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
I stort sett fungerar vårt arbetet enligt planen bra. Att behandla den mer djupgående med
eleverna under Hälsoveckan gör att förankringen hos eleverna förstärks.
Vi fann att i arbetet med att identifiera otrygga platser på skolan måste också otryggheten på
nätet tas upp. Vi bör vara mer observanta och även ofta ta upp med eleverna om risker på
nätet.
Årets plan ska utvärderas senast november 2016.
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Genomförs i oktober-november varje år. Efter sammanställning, diskussion och analys vidtas
åtgärder för att förbättra eventuella problemområden. Planen utvärderas i arbetslagen, med
hela personalgruppen och med eleverna.
Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor
Vallonskolan 6-9
Främjande insatser
Namn: Arbete mot kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen:
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Vårt mål är att ingen elev skall bli utsatt för kränkande behandling.
Insats
All personal uppmärksammar kränkande behandling. Vi strävar efter att ha vuxna bland
eleverna även på raster. Vuxna uppmärksammar alla tendenser till negativa handlingar och
agerar omedelbart samt rapporterar till mentor. Vid behov rapporteras det vidare.
Skolsköterskan erbjuder hälsosamtal för elever i åk 7. Allt vårt arbete grundar sig på den
kommungemensamma planen.
Värdegrundsfrågor diskuteras regelbundet på mentorstid.
Ansvarig: Mentor/klassföreståndare/ämneslärare
Datum när det ska vara klart: november 2016
Namn: Främja likabehandling oavsett kön
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, kön och könsidentitet eller könsuttryck.
Mål och uppföljning
Alla ska få möjlighet till lika stort talutrymme, oavsett kön.
Insats
Lärarna diskuterar frågan för att bli medvetna och kunna vara observanta på att ge alla elever,
oavsett kön, lika möjlighet att få uttrycka sig.
Mentorstiden används till att besvara elevenkäten för att få alla elevers synpunkter.
Lärarna använder lappar, glasspinnar osv. med alla elevers namn och drar vem som ska svara
på frågan.
Auskultation i varandras klasser är ett användbart verktyg för att synliggöra dilemmat.
Ansvarig: Rektor och lärare.
Datum när det ska vara klart: november 2016
Vallonskolan 6-9
Namn: Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen:
Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet, olika livsåskådningar, veta vad detta innebär
samt känna till de olika världsreligionerna.
Insats
I religionsundervisningen lyfts frågan om religionernas likheter och särdrag. Eleverna får
kunskap om olika högtider och traditioner. Vi försöker att åka på studiebesök t.ex., moské,
bjuda in olika trossamfund osv. Vi använder oss också av våra nyanlända elever för att öka
kunskapen om detta.
Ansvarig: Samtliga lärare men särskilt lärare i samhällsorienterande ämnen.
Datum när det ska vara klart: november 2016.
Namn: Främja likabehandling oavsett funktionsförmåga
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Att alla eleverna ska kunna delta i skolans aktiviteter så långt det är möjligt.
Eleverna ska ha kunskap om de samhälleliga villkor som har funnits och finns för människor
med olika funktionsnedsättningar.
Insats
Att det vid planering av aktiviteter alltid tas hänsyn till alla elever och att anpassningar görs så
att alla kan vara med så långt det är möjligt.
Lärarna i samhällskunskap, svenska, historia, idrott och biologi samarbetar kring frågor som
rör funktionsnedsättning och hur deras förutsättningar förändrats under historien.
Under hälsoveckorna engageras personer med olika funktionsnedsättningar för att
konkretisera vilka hinder man kan stöta på och hur alla kan hjälpas åt att undanröja dessa
hinder.
Vallonskolan 6-9
Ansvarig: All personal särskilt personal som deltar i planering av frilufts- och temadagar.
Datum när det ska vara klart: november 2016.
Namn: Främja respekten för olika etniska tillhörigheter
Områden som berörs av insatser
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Alla ska vara respekterade oavsett etnisk tillhörighet.
Insats
Vi uppmärksammar och uppmuntrar elevers flerspråkighet. Eleverna ges möjlighet att delge
varandra sina hemländers kulturer.
Ansvarig: Lärarna
Datum när det ska vara klart: november 2016
Namn: Främja förståelsen för olika sexuella läggningar
Områden som berörs av insatsen
Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Att eleverna ska känna till att det finns olika sexuella läggningar och att familjer, utifrån detta,
kan se olika ut.
Insats
Samhällskunskap, religion och biologi är exempel på ämnen där dessa frågor tas upp.
Exempel på aktivitet. Under höstterminen 2014 har vi genomfört två temaveckor under
rubriken ”Sex och Samlevnad”. Eleverna fick möjlighet diskutera och arbeta med dessa
frågor. Dessutom fick eleverna ta emot skolbesök och lyssna på föreläsningar rörande HBTQfrågor.
Ansvarig: Lärarna
Datum när det ska vara klart: november 2016
Vallonskolan 6-9
Namn: Främja elevers självkänsla som ett led i arbetet för en positiv och
tillåtande miljö
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning "Den som är nöjd med sig själv talar ofta väl om andra" är ett tänkvärt
talesätt. Målet på vår skola är att arbeta för att självkänslan stärks hos eleverna.
Insats
Idrott & hälsa, biologi samt hem- och konsumentkunskap är ämnen som aktivt arbetar
hälsobefrämjande mot dessa mål. I samtliga ämnen kan självkänslan stärkas. Skolans
målsättning är att satsa på entreprenöriellt lärande vilket bland annat innebär att utveckla
elevernas nyfikenhet, kreativitet, ansvarstagande och inte minst deras självkänsla.
Ansvarig: Förutom lärarna i ovan nämnda ämnen så har all personal ett ansvar i att stärka
elevernas självkänsla.
Datum när det ska vara klart: november 2016
Vallonskolan 6-9
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
- På mentorstiden sker en regelbunden diskussion om läget i klassen/skolan.
- Med hjälp av eleverna identifierar vi otrygga platser på skolan.
- Varje läsår svarar eleverna på en enkät angående trygghet, trivsel och arbetsro.
- På utvecklingssamtalen tas alltid trivsel upp med eleverna. Vi går igenom hur det är på
lektioner, raster, i matsalen, i omklädningsrummet osv.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna involveras i arbetet både genom diskussioner, utvecklingssamtal och genom
enkätsvar.
Hur personalen har involverats i kartläggningen Lärarna leder diskussioner med elever
gällande alla former av kränkande behandling och diskriminering. Lärarna genomför
enkätundersökningen, diskuterar och analyserar enkätsvaren och vidtar åtgärder.
Resultat och analys
Analysen av vår senaste enkätundersökning visar på att de allra flesta eleverna känner sig
trygga och inte utsätts för någon diskriminerande särbehandling. Dock händer incidenter som
exempelvis yngre elever som känner sig otrygga när äldre elever ska passeras. Andra
händelser är nedlåtande uttalande mot elever med annan etnisk tillhörighet och elev som
avbildat vitmaktsymboler och hakkors.
Förebyggande åtgärder
Vallonskolan 6-9
Namn: Att motverka förekomsten av sexuella trakasserier
Områden som berörs av åtgärden
Kön
Mål och uppföljning
På Vallonskolan ska det inte förekomma sexuella trakasserier. Kartläggning sker genom den
återkommande elevenkäten som genomförs i oktober månad. Enkäten omfattar bland annat
frågor gällande mobbning och all form av kränkande behandling.
Åtgärd
Vid de senaste elevenkäterna har det inte framkommit något gällande sexuella trakasserier
eller särbehandling på grund av kön. Om något framkommer vid elevenkäten vidtar vi
åtgärder som exempelvis samtal eller en mer djuplodande enkät.
Motivera åtgärd
Vid samtal har det framkommit att några elever känt obehag då elever av annat kön varit
allför närgångna. Efter samtal har inga fler incidenter inträffat. Skolkurator informeras vid
denna och liknande händelser.
Ansvarig: Kurator.
Datum när det ska vara klart: Enkäten ska vara genomförd senast den sista oktober varje
läsår.
Namn: Vara uppmärksam på symboler och andra uttryck som hetsar mot andra
folkgrupper
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.
Mål och uppföljning
På Vallonskolan ska det inte förekomma hets mot folkgrupp eller andra minoriteter.
Åtgärd
Under föregående läsår hittade vi några hakkors ritade på en vägg och på några elevskåp.
Förutom att se till att dessa rasistiska symboler avlägsnades så har vi även diskuterat allvaret
med detta med de berörda ungdomarna.
Motivera åtgärd
Att sprida rasistiska symboler är i lag förbjudet och något som självklart aktivt måste
motarbetas.
Ansvarig: Rektor, mentor.
Datum när det ska vara klart: november 2016
Vallonskolan 6-9
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Eleverna på
skolan ska känna sig trygga och ges möjlighet att utvecklas såväl kunskapsmässigt som
medmänskligt.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Vi strävar efter att vistas nära våra elever, inte bara under lektionstid. Vi samtalar och
diskuterar regelbundet frågor om trakasserier och kränkande behandling med våra elever.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever och föräldrar vänder sig till respektive mentor eller annan vuxen de känner förtroende
för. Skolsköterska och kurator är också vuxna vi hänvisar till.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever eller elev kränker
personal
När elev kränker annan elev eller elev kränker personal
a) Upptäckt
All personal som får kännedom om eventuell kränkning/trakasserier försöker få en överblick
av vad som hänt samt informerar snarast mentorn/arbetslaget.
b) Kartläggning
Vad har hänt? Vem/vilka är inblandade? Var och när har det skett? Vad har personal/elever
sett? Påbörja dokumentationen redan i inledningsskedet.
Ansvarig: Arbetslag/mentor
c) Åtgärder
Enskilda samtal med de inblandade.
Ansvarig: Någon/några från arbetslaget. Om åtgärderna inte ger önskat resultat kan någon
från elevhälsoteamet tas till hjälp.
d) Informera skolledning.
Eventuell anmälan till annan myndighet beslutas av rektor (t.ex. polis, socialtjänst eller
arbetsmiljöverket).
Kontakt med vårdnadshavare tas snarast. Med den utsatte elevens föräldrar tas kontakt redan i
kartläggningsskedet, de som kränker/mobbar omedelbart efter samtalen.
Ansvarig: Mentor eller annan från arbetslaget
Vallonskolan 6-9
Övriga åtgärder
Insatser beslutas utifrån utredningen i det enskilda fallet, och riktas i regel till såväl den/de
som utfört kränkningen som till den som blivit utsatt. Åtgärderna ska inte enbart avhjälpa den
akuta situationen utan bör också innefatta mer långsiktiga lösningar, samt eventuella
förändringar av struktur och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.
Varje fall är unikt
Det är viktigt att ta reda på hur den enskilde eleven upplever kränkningen, för att veta på
vilket sätt man ska åtgärda.
d) Dokumentera
Dokumentera vilka åtgärder som vidtagits och hur uppföljning ska ske
Ansvarig: Mentor eller annan från arbetslaget
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Åtgärder när vuxna kränker barn/elever – utreds på likartat sätt.
Ansvarig: Rektor
Åtgärder när personal kränker personal
Detta utreds på likartat sätt.
Ansvarig: Rektor
Rutiner för uppföljning
I tillbudsrapporten skrivs när och hur uppföljning ska ske.
Rutiner för dokumentation
Den som upprättar tillbudsrapporten, vanligen den personal som var med/bevittnade eller på
annat sätt fick kännedom om det inträffade.
Ansvarsförhållande Mentor/arbetslag alternativt berörd personal (se ovan)
Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av personal
Åtgärder när personal kränker personal – utreds på likartat sätt.
Ansvarig: Rektor
Rutiner för uppföljning
Alla ärenden som anses vara trakasserier eller kränkningar följs upp på ovan nämnda sätt.
Rutiner för dokumentation
Dokumentationen sker i första hand av mentor, som beskrivs här ovan.
Vid upprepade händelser eller allvarliga förseelser är mentor, skolkurator och rektor
gemensamt ansvariga för att dokumentationen sker.
Ansvarsförhållande
Ansvarsfördelningen är som ovan beskrivs.
Vallonskolan 6-9
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Vallonskolan 6-9
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
•
•
•
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i
duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett
gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och spela bordtennis på rasterna. Han är
hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans
personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”,
säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
•
•
•
Maja vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Axel blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt
att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Vallonskolan 6-9
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig
med mascara och läppglans. [trakasserier]
Sam, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sin grundskola
för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Sams könsidentitet och
istället för att få prata om sina problem hemma, måste Sam förklara och försvara vad
intergender betyder och innebär. [diskriminering]
Erik, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad
elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och
sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom
med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på
dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge Maria betyget A, då svenska inte är hennes modersmål.
[diskriminering]
Vallonskolan 6-9
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.
[trakasserier]
• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
•
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO (diskrimineringsombudsmannen) använder sig av Handisams (Myndigheten för
handikappolitisk samordning) beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av
var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still.
Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan
skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”
[diskriminering och trakasserier]
Vallonskolan 6-9
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband
med sexuell läggning
•
•
•
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar
de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har
han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut
honom, men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än klasskamraternas pappor. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall. [trakasserier]
