Vägen till framgång

Fakulteten för lärande och
samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Vägen till framgång
En studie om studenters val och upplevelser av att studera på en elithögskola
The Road to Success
A Study of Students’ Choices and Experiences of Studying at an Elite University
Christine Olausson
Lynn Eliasson Lotzner
Studie och yrkesvägledarexamen 180 hp
Examinator:
Eva Nyberg
Datum för slutseminarium: 2011-12-14
Handledare:
Roland Ahlstrand
1
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att utveckla vår kunskap om den sociala snedrekryteringen
till högre studier. Vad är det som gör att studenter väljer som de gör och hur upplever de
sedan, utifrån social bakgrund, det faktiska mötet med högskolan?
För att få grepp om detta valde vi att genomföra sex intervjuer med studenter på en
högskola som tillhandahåller elitutbildningar. Tre av dem hade föräldrar med
högskoleexamen och tre av dem hade föräldrar utan högskoleexamen. Analysen baseras
på Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes karriärteori, Careership, och Pierre
Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital. Analysen byggs till viss del även på
begreppen socialisation och individualisering.
Resultatet visar att studenterna från studievana hem ser högskolestudier som en
självklarhet utifrån uppväxtmiljön. Utbildningsvalet grundar de på intresse men
alternativen är samtidigt begränsade till ett fåtal högstatusutbildningar. Studenterna från
studieovana hem ser högre studier som ett måste för att erhålla en god position på
arbetsmarknaden och grundar sitt val av utbildning främst på målet att få ett bra och
tillfredsställande arbete. Majoriteten studenter från både studievana och studieovana
hem anser att högskolans status har utgjort en viktig faktor i valet. Flera av dem har
även inspirerats av personer i sin omgivning, till exempel släktingar och chefer.
Vidare visas att samtliga studenter i mötet med högskolan anpassar sig till något som
liknar en idealbild bland studenterna – bland annat att vara ambitiös och välklädd.
Slutligen visas att studenter engagerar sig på skilda sätt i studentlivet, vilket vi tror kan
inverka på framtida karriärmöjligheter.
Nyckelord: Elitutbildningar, social bakgrund, habitus, careership, individualism.
2
Förord
Intresset för att studera studenters utbildningsval och deras upplevelser av mötet med
högskolan utifrån deras sociala bakgrund grundade sig i våra egna erfarenheter av att
växa upp i arbetarklassfamiljer och så småningom söka oss till högskolan i vuxen ålder.
Dessutom fann vi det intressant att studera ämnet utifrån vår framtida profession som
studie- och yrkesvägledare. Uppsatsen har bidragit till en djupare förståelse för vad som
ligger till grund för människors resonemang kring val av utbildning, högskola och
framtida yrkeskarriärer samt hur de upplever och hanterar mötet med en elithögskola.
Vi vill tacka samtliga studenter som tagit sig tid att medverka i denna studie och är
ytterst ödmjuka inför deras villighet att dela med sig av sina personliga erfarenheter i
stressade tider av ”tentaplugg”. Vi önskar dem all lycka i sina fortsatta studier och
framtida yrkeskarriärer! Avslutningsvis vill vi även tacka vår handledare Roland
Ahlstrand för den akademiska vägledningen.
Christine Olausson & Lynn Eliasson Lotzner, Göteborg, december 2011
Arbetsfördelning
Samtliga kontakter och intervjuer har genomförts gemensamt. Den skriftliga
arbetsfördelningen har inneburit ett växelarbete, där en av oss har skrivit ett utkast som
den andra sedan har kompletterat och redigerat. Den ursprungliga fördelningen har dock
sett ut som följer:
Gemensamma texter:
Inledning, syfte, metod, samtliga bilagor och sammanfattningar.
Christine Olausson
Tidigare forskning: Klassresenärer, Teori: Careership, habitus och kapital.
Resultat: Valet till högskolan, Analys: Valet, Diskussion: Teori och metod
Lynn Eliasson Lotzner
Tidigare forskning: Arvtagare, Teori: Fält, socialisation och individualisering
Resultat: Mötet med högskolan, Analys: Mötet, Diskussion: Resultat och analys
3
Innehåll
1. Inledning ....................................................................................................................... 6 1.1 Syfte ........................................................................................................................ 8 1.2 Disposition .............................................................................................................. 8 2. Tidigare forskning ........................................................................................................ 9 2.1 Klassresenärernas väg till högskolan ...................................................................... 9 2.2 Arvtagarnas väg till högskolan ............................................................................. 11 2.3 Klassresenärernas möte med högskolan ............................................................... 13 2.4 Arvtagarnas möte med högskolan ......................................................................... 14 2.5 Slutsatser ............................................................................................................... 15 3. Teoretiska perspektiv .................................................................................................. 16 3.1 Careership – Habitus, fält och kapital ................................................................... 16 3.2 Socialisation och kultur......................................................................................... 20 3.3 Individualisering ................................................................................................... 21 3.4 Sammanfattning .................................................................................................... 22 4. Metod .......................................................................................................................... 23 4.1 Urval av respondenter ........................................................................................... 24 4.2 Datainsamling ....................................................................................................... 25 4.3 Analysmetod ......................................................................................................... 26 4.4 Etiska ställningstaganden ...................................................................................... 27 5. Resultat ....................................................................................................................... 28 5.1 Presentation av intervjupersoner ........................................................................... 28 5.2 Valet till högskolan ............................................................................................... 30 5.3 Upplevelser av mötet med högskolan ................................................................... 35 5.4 Sammanfattning .................................................................................................... 39 6. Analys ......................................................................................................................... 41 6.1 Skäl bakom beslutet att utbilda sig, valet av utbildning och högskola ................. 41 6.2 Mötet med högskolan, dess anda och studenter .................................................... 46 6.3 Sammanfattning .................................................................................................... 51 7. Diskussion .................................................................................................................. 52 7.1 Valet av teori och metod ....................................................................................... 52 4
7.2 Slutsatser av resultat och analys ........................................................................... 54 Referenser ....................................................................................................................... 57 Bilaga:1 Enkät till studenterna…………………………………………………………66
Bilaga:2 E-post till studenterna………………………………………………………...67
Bilaga:3 Intervjuguide …………………………………………………………………68
5
1. Inledning
De svenska högskolorna har ett ansvar för att aktivt främja och bredda rekryteringen till
högskolan (Högskolelagen, 2005). I praktiken innebär detta att högre utbildning bör
fördelas lika mellan samtliga samhällsgrupper oavsett social bakgrund, etnicitet, kön
och funktionshinder (Utbildningsdepartementet, 2001). Det utbildningspolitiska målet
är att skapa en jämnare fördelning av kunskaper i samhället, för att utjämna människors
livschanser samt utnyttja den begåvningsreserv som finns i landet. De insatser som
bedrivs för att öka incitamenten till högskolestudier är bland annat ökad tillgänglighet,
kostnadsfri utbildning samt ökat studiestöd (Utbildningsdepartementet, 2003), vilka
syftar till att öka den sociala mobiliteten. Dessutom har skolan ett kompensatoriskt
uppdrag, vilket bland annat innebär att skolan ska ha resurser att ge barn som inte
kommer från studievana hem extra stöd och rätt undervisning (Fjelkner, 2011). Det
svenska högskolesystemet betyder i teorin att alla människor har lika formella chanser
att utbilda sig. Trots detta kvarstår den sociala snedrekryteringen till högre studier,
vilket innebär att barn från vissa sociala ursprung oftare än andra når högre
utbildningsnivåer (SCB, 2010). Skillnaderna i påbörjad högskoleutbildning ökar med
föräldrarnas utbildningsnivå, från 21 procent av barnen där föräldrarna enbart har
förgymnasial utbildning, till 83 procent för de barn vars föräldrar har forskarutbildning.
Utbildningspolitisk forskning kring social snedrekrytering är ofta inriktad på hur
tillströmningen av individer från arbetarhem till högskolestudier kan ökas. Den andra
parten av den sociala snedrekryteringen, individer från akademikerhem – det vill säga
de ungdomar som i dagsläget dominerar i antal på de svenska högskolorna – har visats
mindre uppmärksamhet, liksom forskning kring den svenska medel- och överklassen
överlag (Kullenberg, 2004). Annette Kullenberg, som studerat den svenska överklassen,
anser att risken med att enbart studera samhället ur ett perspektiv är att det då blir svårt
att skapa sig en sann bild av hur verkligheten ser ut.
För att öka den sociala mobiliteten i samhället och öka mångfalden inom högskolan,
behöver individer från samtliga samhällsklasser vara villiga att röra på sig. Det är därför
viktigt att belysa den sociala snedrekryteringen ur olika perspektiv. I arbetet med detta
6
kan insikter och kunskap om individers utbildningsval och deras erfarenheter av att
befinna sig i högskolemiljön vara en viktig faktor.
Uppsatsens fokus hamnar därför på människorna bakom statistiken till den sociala
snedrekryteringen, eller som Per Månson (2000) beskriver det: ”De flesta väljer att gå
på de breda gångarna utan att fundera på vad som döljer sig i skogarna. Andra kanske är
nyfikna, men skräms bort av de vassa taggarna /…/ men det finns även grupper som går
in på småstigarna”. Vi syftar dels på de högskolestudenter vars föräldrar är akademiker,
fortsättningsvis benämnda som arvtagare, dels på de som kommer från mer studieovana
hem, fortsättningsvis benämnda som klassresenärer.
Lars-Olof Hilding (2010) har belyst liknande ämne i sin forskning på Halmstad
högskola, vilken är en högskola som har en stor andel barn till lågutbildade föräldrar
(Hilding, 2010). Men hur går det till när individer söker sig till andra typer av
högskolor, där den sociala snedrekryteringen är betydligt större – exempelvis högskolor
som tillhandahåller elitutbildningar?
Följande uppsats handlar om studenter, både klassresenärer och arvtagare, på en
högskola, vilken erbjuder några av de utbildningar i Sverige som domineras av individer
med de högsta gymnasiebetygen och som kommer från högre samhällsklasser1 (Broady,
Börjesson & Palme, 2002). Denna typ av utbildningar, som bland annat innefattar
ekonom- och juristutbildningen, benämner Broady et. al som elitutbildningar. Fokus
hamnar på studenternas individuella val till högskolan men även på hur de i ett senare
led erfar och hanterar konsekvenserna av sitt väljande i det faktiska mötet med
högskolan och dess studenter.
1
Till högre samhällsklasser räknas överklass, tjänsteklass och medelklass, vilka har större tillgångar av
kapital och utbildning (Giddens, 2007:267-275).
7
1.1 Syfte
Mot bakgrund av den sociala snedrekryteringen till högre studier är syftet med denna
uppsats att beskriva och analysera studenters val till högskolan – i det här fallet en
högskola som tillhandahåller olika elitutbildningar, fortsättningsvis även benämnd som
elithögskola2. Syftet är vidare att beskriva och analysera studenternas upplevelser av
mötet med högskolan, med tyngdpunkt på den sociala bakgrundens betydelse.
Utifrån detta ställer vi oss följande frågor:
•
Vilka skäl anger studenterna till sitt utbildningsval?
•
Vilka yttre faktorer har påverkat studenternas utbildningsval?
•
Hur upplever och hanterar studenterna mötet med en elithögskola?
1.2 Disposition
Denna uppsats består fortsättningsvis av kapitel två till sju. I kapitel två presenteras den
tidigare forskning som tangerar uppsatsens syfte och frågeställningar. Forskningen
innefattar studier av individers val till högskolan samt deras erfarenheter av mötet med
högskolan. Kapitel tre redogör för teorier och begrepp som bidrar till en förståelse av
studenters val att studera på en elithögskola och deras upplevelser av mötet med
densamma. I metodavsnittet, det fjärde kapitlet, introduceras den högskola där
uppsatsens deltagare i dagsläget är studenter. Studiens empiriska resultat presenteras i
sin helhet under kapitel fem och analyseras under kapitel sex utifrån de teoretiska
begreppen. Både resultatet och analysen är indelade i ”valet” respektive ”mötet”.
Slutligen, i kapitel sju, diskuteras studiens resultat och analys i förhållande till
inledning, tidigare forskning och teorier, med ett avslutande förslag till framtida
forskning inom det berörda området.
2
Benämningen elithögskola är aktuell för denna studie och baseras på att högskolan i fråga tillhandahåller
olika elitutbildningar, utifrån Broady & als definition (2002), närmare beskriven i uppsatsens inledning
och metod.
8
2. Tidigare forskning
2.1 Klassresenärernas väg till högskolan
Jonas Frykman (1991, 1998) och Mats Trondman (1994) bidrar till forskningen kring
klassresenärer. Även Lars-Olof Hilding (2010) kompletterar ämnet i sin jämförelse
mellan klassresenärer och arvtagare. Begreppet klassresenär hänvisar i dessa studier till
individer vars föräldrar saknar högskoleutbildning men som i sin tur har valt att studera
på högskolan (Trondman, 1994:34). Via kvalitativa intervjuer försöker forskarna bland
annat finna förklaringar till frågan hur det kommer sig att klassresenärer bryter med sitt
sociala ursprung och börjar på högskolan. Utöver denna forskning skildrar även
idéhistorikern Ronny Ambjörnsson (2000) i sin självbiografi sin egen klassresa.
2.1.1 Den misslyckade socialisationen
Mats Trondman hävdar att en socialisationsprocess är framgångsrik när det uppväxande
barnet internaliserar den egna klasskulturen som ett ”vi” (1994:147). Som förklaring till
varför klassresenärerna i hans studie inte har följt sitt sociala ursprung hänvisar han till
en misslyckad socialisationsprocess. Trondman menar att det har funnits brister i
klassresenärernas relation till sina föräldrar och trasiga uppväxtförhållanden som istället
för att skapa en känsla av ”vi” har lett fram till en fråga om ”vem är jag?” (ibid:150).
Han skildrar hur känslor av ensamhet och annorlundaskap från sina jämnåriga har
präglat klassresenärernas uppväxt, vilket har skapat en längtan till något annat
(ibid:197-198). Till slut har högskoleutbildning blivit vägen ”från det man inte vill va”
(ibid:267). Flera av klassresenärerna har under uppväxten tillhört klassens duktiga
elever. Duktigheten har inte bara gjort högskolan formellt möjlig utan även visat på att
de är mer som ”dom”, som vanligtvis fortsätter till högskolan (ibid: 260-261). Även
Jonas Frykman, som delvis studerat manliga klassresenärer, menar att varje klassresa är
ett exempel på en misslyckad socialisation och påstår ”att om grabben liknar sin pappa
för mycket blir det ingen klassresa” (1991:108).
9
2.1.3 Stöttning och påverkan hemifrån
Trots duktigheten pekar Trondman (1994:188) på att klassresenärerna inte har fått något
större stöd i sina studier under uppväxten. Vägen till högre utbildning har varit deras
ensamma projekt. Föräldrarna har däremot inte nekat dem att läsa vidare utifall att de
har visat att det har haft kunskapen att klara av det. Trondman beskriver det som att de
varken har blivit ”påbackade eller hindrade” (ibid:184). Dock har föräldrarna uttryckt en
önskan om att klassresenärerna ska studera något som leder fram till ett yrke, vilket inte
har innefattat de längre teoretiska utbildningarna (ibid:185). Ambjörnsson (2000:47)
beskriver tvärtom ett stort stöd från sina föräldrar och har uppfattat sig som en del av en
kollektiv strävan. Även Hilding finner i sin studie en högre grad av uppmuntran från
föräldrarnas håll än Trondman – en uppmuntran som Hilding kallar för ”oriktad”
(2010:108). Det vill säga att föräldrarna gett barnen en frihet att välja själva, att
högskolan endast har varit ett alternativ och att ett arbete förmodligen hade fått lika stor
uppmuntran. Denna oriktade uppmuntran menar han kan förklara varför att barn till
lågutbildade ofta påbörjar högskolestudier senare i livet (2010:108).
2.1.4 Yttre omständigheter och signifikanta andra
Hilding menar att klassresenärerna i hans studie snarare är påverkade av yttre
omständigheter än ”viljan att bli något annat med sina liv än vad de borde ha
socialiserats till” (2010:109). De har hamnat i en situation där de har tvingats leta i
”utkanten av sitt habitus” (ibid:111). Dessa yttre omständigheter har exempelvis varit
skilsmässor, uppsägning eller en flytt på grund av partnerns nya arbete. Att vara ett
resultat av yttre omständigheter är även något Ambjörnsson skildrar: ”Klassresan var
inget medvetet uppbrott, snarare en process igångsatt av faktorer utanför vår kontroll, en
form av öde som hörde till en värld av förvandling” (2000:23).
I flera fall har klassresenärerna i Trondmans (1994:211) studie funnit stöd och
inspiration hos olika signifikanta andra utanför familjen. Han definierar det sociologiska
begreppet signifikanta andra som ”enskilda individer som har stort inflytande på andras
normer, värderingar, intressen” (ibid:211). I klassresenärernas fall har dessa exempelvis
bestått av skolkamraters föräldrar, makar och vänner som ofta har härstammat från
medelklassen och visat på, för klassresenärerna, olika eftersträvansvärda kulturella
kapital.
10
2.1.5 Utbildningsmedvetenhet
Klassresenärerna
i
Hildings
(2010:121)
studie
ger
uttryck
för
en
utbildningsmedvetenhet. De ser utbildning som något samhället förväntar sig och som
en möjlighet till att förbättra sina förutsättningar på arbetsmarknaden. De upplever sig
som objekt för yttre omständigheter men har samtidigt gjort ett medvetet val utifrån sina
egna önskemål om mer intressanta och utvecklande arbetsuppgifter – ”Möjligheter i
utkanten av habitus har blivit mer synliga” (ibid:116). Att söka sig till en utbildning blir
för klassresenärerna en bekräftelse på normalitet gentemot samhället och dess krav, men
är däremot ingen självklarhet utifrån klassresenärernas habitus (ibid:123).
2.2 Arvtagarnas väg till högskolan
Lars- Olof Hilding (2010) och Jonas Frykman (1991) har förutom sina studier av
klassresenärer även forskat kring arvtagares utbildningsval. Arvtagare är i dessa fall
barn med akademikerbakgrund, det vill säga vars föräldrar har en akademisk utbildning
(Trondman, 1994:277). Utöver dessa har Anne Scott Lapour och Mary J. Heppner
(2009) med hjälp av kvalitativa intervjuer forskat kring unga kvinnor från socialt
privilegierade hem och deras utbildningsval. Trots att deras studie endast belyser
kvinnors erfarenheter anser vi att den går att relatera till de manliga arvtagarna i vår
studie, eftersom de har liknande sociala bakgrunder. Vi har dessutom tagit del av
forskning från Anna Sandell (2007), som via kvalitativa intervjuer har studerat
ungdomars gymnasieval.
2.2.1 Den lyckade socialisationen
Hilding beskriver hur föräldrarnas stöd har spelat en central roll i utbildningsvalet för
barn till högskoleutbildade (2010:101). Detta beror på att de tidigt från föräldrarna har
fått lära sig att söka kunskap själva och förstått att utbildning är viktigt för ett bra liv.
Visserligen
hänvisar
de
flesta
av
intervjupersonerna
till
intresset
för
sitt
utbildningsområde som skäl till att de har börjat studera (ibid:112). Men arvtagarna
beskriver också att det har funnits en underförstådd förväntan om att studera vidare.
Jonas Frykman menar att:
11
Ingen behöver tala om för de här barnen vad de ska välja. Föräldrarna har kunnat
lita på att deras barn ska fatta rätt beslut på egen hand. Det är vardagsintrycken som
har väglett dem (1991:109).
Det ligger som Hilding utrycker det: ”… inskrivet i deras habitus att börja studera”
(2010:112). Habitus bygger på individens livshistoria och innebär principer för hur
människor tänker och agerar i olika situationer (Bourdieu, 1991:91). Föräldrar med
akademisk bakgrund är i regel mer engagerade i sina barns skolgång, vilket medför att
de tillsammans med sina barn väljer skolor och utbildningar där elever med samma
sociala bakgrund finns och på så sätt bidrar till att öka klassegregationen (Sandell,
2007:16). Till exempel märks detta tydligt på gymnasiet, där ungdomar från lägre3
samhällsklasser i högre grad väljer yrkesprogram än de från högre4 samhällsklasser som
väljer studieförberedande utbildningar (ibid:13). Samma tendens syns på betygen, där
barn till högutbildade föräldrar i genomsnitt får högre betyg än barn till lågutbildade
(Skolverket, 2007:3).
2.2.2 Utbildningsmedvetenhet
Då utbildning för klassresenärerna ses som ett medel att komma någonstans i livet,
verkar utbildning för arvtagarna snarare vara det självklara målet (Hilding, 2010:123).
Även för dem är utbildningen en normalitet gentemot samhällets krav men kanske ännu
mer på det personliga planet, vilket tyder på en slags dubbel utbildningsmedvetenhet.
Genom att utbilda sig visar de både sin familj och sig själva att de har förmågan att
handla utifrån det som står inskrivet i deras habitus. Frykman (1998:41) menar att
arvtagarna ser högskoleutbildning som en självklarhet och hittar vägarna dit oavsett hos
ett bra eller dåligt gymnasiebetyg. Detta medför, enligt Frykman, att människor med
högre social bakgrund även får ett intellektuellt övertag i samhället eftersom de tack
vare hög utbildning får tillträde till samhällets höga tjänster.
3
Till lägre samhällsklasser räknas arbetarklass och underklass, det vill säga grupper med färre tillgångar
av kapital och utbildning (Giddens, 2007:267-275).
4
Till högre samhällsklasser räknas överklass, tjänsteklass och medelklass, vilka har större tillgångar av
kapital och utbildning.
12
2.2.3 Självbegränsning
Scott Lapour och Heppner beskriver hur även kvinnorna i deras studie väljer utbildning
utifrån intresse men samtidigt försöker leva upp till det upplevda kravet om att kvarstå i
samma sociala klass (2009:489). Författarna menar att kvinnornas erfarenheter från
uppväxten och deras förebilder leder till att de endast ser ett fåtal framtida yrken som
tänkbara. Eftersom de har blivit utsatta för yrkesvärderingar som hör hemma i
privilegierade sociala klasser har de blivit omedvetet begränsade, på grund av sin socialt
konstruerade världsbild där bara högstatusutbildningar ingår. Detta bekräftas även av
Hildings undersökning, där det konstateras att högre utbildning tidigt blir en del av
framtiden för arvtagarbarnen och därmed snarare blir en fråga om vad man ska studera
än om (2010:100). Av resultatet i Scott Lapour och Heppners studie (2009:490) framgår
vidare att kvinnorna sedan tidigt har lärt sig från sina föräldrar att de förväntas nå
framgångsrika karriärer inom högsstatusyrken. Att välja ett yrke inom en, som de
uttrycker det, ”riskabel” karriär, vilket till exempel skulle kunna vara en karriär inom
det konstnärliga området, tenderar då att ses som något negativt. Gemensamt för
majoriteten av kvinnorna är att de ser sina fäder som yrkesmässiga förebilder och att de
siktar på att gå i deras fotspår gällande både utbildningsområde och karriär. De vill inte
följa i sina mödrars fotspår och bli hemmafruar eller arbeta med välgörenhet.
2.3 Klassresenärernas möte med högskolan
De forskare som studerat klassresenärers väg till högskolan, Trondman (1994) och
Hilding (2010), har även undersökt och skildrat klassresenärers inträde och möte med
den akademiska miljön. Även Ambjörnsson (2000) berättar om samma fenomen i sin
reflekterande självbiografi.
2.3.1 Osäkerhet i en ”ny värld”
Klassresenärerna i Trondmans studie upplever mötet med högskolan som ”en ny värld”
(1994:375), vilket förknippas med känslor av osäkerhet, spänning, frihet och
valmöjligheter. Det är framför allt osäkerheten som dominerar under den första tiden i
kombination med en känsla av att vara ensam och annorlunda i jämförelse med sina
13
klasskamrater. Klassresenärerna är angelägna om att tillägna sig den nya världens
utbildning, smak, kultur och språk samt att så snart som möjligt ”komma ifatt”
(ibid:378-340) – något som även Ambjörnsson (2000:48) beskriver som en ständig
strävan efter att passa in. Trondman menar däremot att klassresenärerna inte är ute efter
att försöka dölja sitt ursprung, utan att så snabbt som möjligt tillägna sig det som de före
inträdet sökte efter och saknade i sin uppväxtmiljö. Hilding (2010:154) beskriver även
hur klassresenärerna i hans studie upplever studiesituationen på högskolan som
oförutsägbar och menar att deras habitus inte räcker till för att hantera situationen, vilket
leder till känslor av vilsenhet och utsatthet. Han liknar deras otillräckliga habitus vid att
”de har ett bollsinne utvecklat för fotboll och tvingas spela vattenpolo” (2010:154).
2.3.2 Mötet med studierna
Trondmans (1994:289) klassresenärer ger uttryck för att ta sig an studierna med mycket
arbete och disciplin. De flesta känner däremot ingen oro för att inte klara av studierna,
vilket de grundar på tidigare skolframgångar. Trots detta upplever de att det är något
annat som saknas (ibid:381). De uttrycker det som ”något” som de med annat socialt
ursprung tycks ha mer eller mindre gratis. Exempelvis ser de språket på högskolan som
de inte behärskar som ett stort hinder, men med tiden tillägnar de sig detta språk och gör
det till sitt eget. Utan den nya världens språkbruk blir det, enligt Trondman, svårt att
förstå böckernas och föreläsningarnas innehåll, svårt att kommunicera med andra i
miljön och därmed svårt att bli en ”naturlig del av det nya” (ibid:297).
2.4 Arvtagarnas möte med högskolan
Forskning kring hur studenter med akademisk bakgrund upplever mötet med högskolan
är begränsad. Vi har därför valt att komplettera Hildings studier inom detta område med
Scott Lapour och Heppners (2009) kvalitativa forskning kring priviligierade unga
kvinnors uppfattade karriärmöjligheter. Dessa kvinnor går visserligen på gymnasiet men
vi anser att deras upplevelser av skolmiljön även går att applicera på vår studie.
14
2.4.1 Mötet med studierna och prestationskrav
Hilding (2010:186) konstaterar att både arvtagare och klassresenärer säger sig uppleva
förvirring och osäkerhet i mötet med högskolan den första tiden. Dock har arvtagarna
lättare att uppfatta studierna som meningsfulla, eftersom de utvecklar strategier för att
hantera den otrygga situationen. Strategiska tillvägagångssätt kan till exempel vara att
välja rätt ämnen eller att räkna ut vad ”läraren vill ha” (ibid:152). Att studera är, enligt
Hilding, en naturlig del av arvtagarnas habitus.
Kvinnorna i Scott Lapour och Heppners studie (2009:484) har en relativt gemensam
uppfattning om att förväntningar och konkurrens i skolan utgör en nödvändig drivkraft
för att lyckas. En av studenterna uppger exempelvis att hon alltid i hemlighet har tävlat
med sina vänner för att få de högsta betygen och menar att detta i slutändan har varit
något positivt. Att inte pressas hårt i en tävlingsinriktad miljö på en skola med mindre
prestige medför en risk att få ett, enligt dem, låg-status-yrke. Att de ska få högsta betyg
är även något som förväntas av deras föräldrar och får de inte det är det en självklarhet
att ”jobba upp” betyget.
2.5 Slutsatser
Kvalitativ forskning som tangerar denna uppsats syfte och frågeställningar har, förutom
Hildings studie som belyser både klassresenärer och arvtagare, tidigare främst berört
klassresenärernas erfarenheter. Trondmans och Hildings studier har dessutom ägt rum
på de lokala högskolorna i Växjö och Halmstad, vilka tillhör den grupp högskolor som
tar emot en stor andel studenter från studieovana hem (SCB 2010:55). Men på landets
äldre universitet, som i flera fall tillhandhåller de längsta utbildningarna och de
utbildningar som kräver de högsta betygen, är individer från högre samhällsklasser
fortfarande överrespresterade i förhållande till samhället i stort (ibid:14). Vi vill påstå
att en social rättvisefråga inte enbart handlar om att läsa på högskola eller inte, utan
även att alla bör ha samma möjlighet att gå på alla högskolor och på alla sorters
utbildningar, oavsett bakgrund. Därför finner vi det relevant att även studera individer
som befinner sig på en elithögskola. Den tidigare forskningen kring mötet med
högskolan har i storts sett haft samma fördelning – det vill säga att forskningen är
bristfällig kring arvtagare och de skolor som tillhandahåller så kallade elitutbildningar.
Ambitionen med vår studie är därför att försöka fylla en del av denna kunskapslucka.
15
3. Teoretiska perspektiv
3.1 Careership – Habitus, fält och kapital
Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997:29–31) redogör för forskning som
återkommande visar på skillnader mellan vilka karriärval människor gör, utifrån
faktorer som social klass, kön och etnicitet. Författarna väljer i sin tur att studera och
analysera dessa typer av val. Via sina slutsatser av studien utvecklar Hodkinson och
Sparkes karriärutvecklingsteorin Careership. Teorin syftar till att kombinera sociala och
kulturella faktorer med personliga val, där individer ej bör betraktas som offer men
samtidigt visa på faktiska besluthinder utifrån den sociala omgivningen. Careership
bygger på Pierre Bourdieus begrepp (1986,1991,1992,1995) habitus, fält och kapital.
Begreppen utvecklas nedan parallellt med Careership utifrån bland annat Bourdieu,
Kullenberg (2004) och Börjesson (2002).
3.1.1 Rationella beslut
Hodkinson och Sparkes (1997:33) kommer i sin undersökning fram till att individer
delvis är rationella i sitt beslutsfattande kring karriärval. Exempelvis antog eller
avvisade de ett yrke baserat på personlig erfarenhet eller råd från en vän, granne eller
släkting med erfarenhet av yrket. Med andra ord grundades valet på information i det
familjära och redan kända. Ofta handlade det om att acceptera ett yrke snarare än att
välja mellan flera olika. Valen var däremot inte enbart rationella, utan påverkades även
av känslor. Författarna sammanfattar sin studie enligt följande:
Career decisions can only be understood in terms of the life histories of those who
make them, wherein identity has evolved through interaction with significant
others and with the culture in which the subject has lived and is living (1997:33).
3.1.2 Beslut grundade i individens habitus
Hodkinson och Sparkes (1997:33) använder sig av Bourdieus begrepp habitus för att
beskriva hur människor tror, tänker och agerar i olika valsituationer. Dessa
16
tillvägagångssätt är subjektiva men även influerade av det sociala nätverk och de
kulturella omständigheter som en person lever och handlar inom. Habitus grundar sig på
all den biografiska erfarenhet en individ bär med sig och därför är inget habitus det
andra likt, utan bygger på den enskilda individens livshistoria. Det är ”ett sorts
program” (Bourdieu 1991:91) skapat av det förflutna, som innebär ett antal
förkroppsligade dispositioner för hur individen kan tänka och agera i olika situationer:
Vad arbetaren äter och framför allt hur han äter, vilken idrott han utövar, hans
politiska åsikter och sätta att utrycka dem skiljer sig systematiskt från
företagsledarens motsvarande konsumtion och aktiviteter (Bourdieu 1995:19).
Habituset påverkar i sin tur individens handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes, 1997
34–35), det vill säga den bredd av olika alternativa vägar som en person ser som
tänkbara och passande alternativ. Exempelvis:
Thus, the fact that there are jobs for girls in engineering is irrelevant if a young
woman does not perceive engineering as an appropriate career (ibid: 35).
Handlingshorisonten påverkas dessutom av strukturen på arbetsmarknaden och inom
utbildningssektorn, där olika anställnings- och antagningskriterier öppnar och stänger
dörrar utifrån personens tidigare meriter. Möjligheterna inom handlingshorisonten blir
därför både subjektiva och objektiva.
3.1.3 Brytpunkter
Hodkinson och Sparkes (1997:33–34) kritiserar habitusbegreppet för att vara alltför
deterministiskt, det vill säga någonting näst intill ödesbestämt och menar att risken med
ett sådant synsätt är att man samtidigt bidrar till att reproducera den verklighet man
analyserar. Däremot bör inte det faktum att många individer trots allt följer dessa
mönster förbises (ibid:38). Författarna (ibid:33-34) föreslår istället en möjlig utveckling
av habitusbegreppet, vilken kan äga rum vid olika brytpunkter. Dessa brytpunkter kan
ha en avgörande påverkan på individens karriärbana och äger rum då en individ tvingas
ta ställning, revidera eller omvärdera något. Brytpunkterna indelas i tre olika kategorier:
Structural – exempelvis när grundskolan slutar och individen måste göra ett val inför
gymnasiet, Self-initiated – när personen själv är initiativtagare till uppkomsten av en
brytpunkt på grund en rad faktorer i livet och inom fältet, och Forced – då brytpunkten
är påtvingad på grund av yttre faktorer, som till exempelvis uppsägning eller andra
personers handlingar som påverkat den egna situationen (ibid:39). Dessa brytpunkter
17
innebär ofta en utveckling av individens identitet och habitus vilket innebär att habitus
inte är något oföränderligt eller ett ”öde en gång för alla definierat” (Bourdieu
1991:153). Även Bourdieu (ibid:153) hävdar att justeringar, kontinuerligt påtvingade av
behoven att anpassa sig till nya oförutsedda situationer, kan leda till varaktiga
omvandlingar av habitus. Men samtidigt menar han att dessa justeringar förblir inom
vissa gränser och sällan innebär några radikala förändringar.
3.1.4 Beslut inom ett fält
Hodkinson och Sparkes (1997:37) använder sig även av Bourdieus fältbegrepp och
menar att alla karriärbeslut är fattade inom ett fält.
För att ett fält ska fungera krävs att där finns insatser, och människor som är redo
att spela spelet, begåvade med ett habitus som förutsätter kunskapen om och
erkännandet av spelets inneboende lagar, insatser etc. (Bourdieu 1991:132).
Ett fält består av aktörer och institutioner som kämpar av något för dem gemensamt
värdefullt, där de med tillgångar av ”rätt” sorts kapital har mer makt över fältet
(Bourdieu, 1991:133). Det är detta gemensamma som skapar fältet i sig – alla de
förutsättningar man underförstått accepterar genom att delta i kampen och anpassa sig
till dess regler. Ett fält kan till exempel bestå av en högskola där personal och studenter
utgör aktörer på fältet. Exempelvis har läraren mer makt på fältet eftersom han eller hon
är den som sätter betyget. Men det finns även grupper som har mer makt än andra
utöver den naturliga hierarkin inom skolan.
För att försvara eller förbättra sin position på fältet och för att värna om värdet på sitt
kapital använder sig individer av olika strategier (Bourdieu, 1992:50). Nya aktörer får
tillträde till fältet först när de visat sig villiga att ställa upp på spelets regler och
behärskar fältets kulturella koder (Göransson, 1987:47). Kullenberg (2004:19-30)
exemplifierar något som liknar strategi i sin studie av medel- och överklassen. Hon
menar att denna grupp använder sig av ett osynligt staket för att försöka skydda den
egna gruppen från sammanblandning med människor som inte hör dit. De som vistas
inom den ”sociala inhägnaden” har ett gemensamt kapital, vilket förvaltas på ett sätt
som bara gruppmedlemmarna känner till. De som hör hemma i inhägnaden är de
personer som kan ”koderna” (ibid:19) och känner sig hemmastadda där (ibid:21-21). De
som inte kan koderna kan inte heller urskilja det inhägnade området (ibid:30).
18
3.1.5 Kapital och utbildningarnas dominerande habitus
Kapitalbegreppet kan definieras som en individs olika egenskaper, vilka värderas av
omgivningen (Bourdieu, 1986:46-47). Det vill säga, när Bourdieu talar om kapital
hänvisar han inte endast till det som vi i vardagligt tal benämner som ekonomiskt
kapital, utan påpekar även att prislösa ting har sitt värde. Individen kan använda sig av
sitt samlade kapital för att skaffa sig status och fördelar i samhället. Hodkinson och
Sparkes (1997) exemplifierar hur olika typer av kapital kan generera makt inom ett visst
fält medan samma kapital är oanvändbart inom ett annat område:
Thus, dreadlocks may be a positive resource for a young person wishing to belong
to a Rastafarian band, but negative in getting a job in a bank (ibid:37).
Bourdieu redogör för tre grundläggande former av kapital: ekonomiskt, kulturell och
socialt. Ekonomiskt kapital är det kapital som direkt eller indirekt går att omvandla till
pengar, exempelvis lös och fast egendom och värdepapper. Socialt kapital innebär
tillgångar till olika nätverk och medlemskap i grupper och kan även synliggöras av till
exempel ett släktnamn. Kulturellt kapital kan delas in i tre olika underkategorier. Den
första kategorin är den förkroppsligade formen, där kapitalet förekommer i form av
handlingsmönster, vanor, och inre och yttre stil. Ett exempel kan vara ett kultiverat
språkbruk eller en viss klädstil. Hilding (2010:96) menar att det förkroppsligade
kulturella kapitalet gör att individen klassificeras som rätt eller fel, beroende på inom
vilken miljö individen vistas:
Att ha fel kläder eller att inte veta var man skall stå i rummet är synliga tecken på
att det förkroppsligade kapitalet inte fungerar. Att känna sig hemma och kunna
uppföra sig på en dyrare restaurang, eller på festen i bygdegården på landet är
däremot tecken på att det förkroppsligade kapitalet är ”rätt” (ibid:96).
Den andra kategorin av det kulturella kapitalet är den objektifierade formen, som
återfinns i kulturella ting som böcker, tavlor och instrument (Bourdieu, 1986:47–55).
Den tredje indelningen är dess institutionaliserade form och framgår i form av
utbildningskvalifikationer, examina, grader inom det militära med mera. När någon av
de tre ovan nämnda kapitalformerna ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital inom en
visst kontext erkänns och tillskrivs ett värde, omvandlas det till ett symboliskt kapital
(Bourdieu, 1995:98).
Börjesson (2002:110) applicerar kapitalbegreppet på högskolefältet, för att undersöka
vilken anda som råder på en särskild utbildning:
19
För de konststuderande är det kulturella kapitalet och även en förmåga att vara unik
/…/ avgörande för ett framtida yrke inom konstvärlden medan detta kapital
troligtvis är ointressant för en ekonom, där det snarare handlar om att kombinera
kompetens med ett framgångsrikt yttre (ibid:110).
Den så kallade andan benämner Börjesson även för utbildningens dominerande habitus,
vilket individer från olika sociala grupper kan matcha mer eller mindre mot. Till
exempel spelar kläder fortfarande en viktig roll som sociala markörer för en avgränsad
grupp och till viss del klasstillhörighet (ibid:92). Något annat som värderas högt på
ekonomutbildningen är att hålla ”kroppen i trim”, eftersom det ger ett intryck av
"framgång och förmåga till disciplin” (ibid:104). Börjesson menar på så sätt att frågan
om att hamna rätt på en utbildning inte enbart handlar om intresse för ämnet utan även
att ha tillgång till en rad andra faktorer som bidrar till att man känner sig hemma. Ju
större erfarenhet av de kapital som innefattas av utbildningens dominerande habitus,
desto säkrare känner sig studenterna på sitt val (ibid:112). Börjesson tror att detta kan
påverka den sociala snedrekryteringen, då studenterna redan innan de söker en
utbildning har en bild av vilket anda som förekommer där, inte minst utifrån
föräldrarnas kunskaper och erfarenheter. Även Bourdieu (1995:38) hävdar att de
studenter som genom familj eller andra bekanta kan dra nytta av upplysningar om
utbildningsvägar och skillnader mellan de olika utbildningarnas potentiella avkastning,
kan göra bättre val och på så sätt få större nytta av sitt kulturella kapital. Enligt
Bourdieu bidrar det kulturella kapitalet till att reproducera ”det sociala rummets
struktur” inom högskolan på grund av att föräldrar med högt kulturellt kapital värnar om
att bevara sina familjers positioner i samhället och på så sätt engagerar sig mer i barnens
utbildning och utbildningsval (ibid:31-32).
3.2 Socialisation och kultur
Seija Wellros (1998:128–129) beskriver klasstillhörighet som en social identitet som
tillskrivs tidigt i livet. Bland annat innebär klassidentiteten en upplevd känsla av likhet
med människor som är socialiserade under liknande uppväxtförhållanden. Man kan då
enkelt känna igen varandra i grupper bestående av människor med olika
klasstillhörigheter, där det märks skillnader i normer, smak, värderingar och
beteendekoder.
20
Kultur innefattar, enligt Wellros, språk, tankemönster och värdesystem (ibid:17–18).
Sin egen kultur reflekterar man sällan över. Man är bara som ”vanligt”. Men det som då
har hänt är i själva verket att man genom socialisation har blivit integrerad i en ny grupp
och införlivat dess värden, normer, föreställningar och handlingsmönster. Ett tydligt
tecken på att socialisationen är helt genomförd är att man har utvecklat en förmåga att
göra det som omgivningen betraktar som önskvärt och ”rätt”. En sådan lyckad
socialisation skapar gemenskap på gruppnivå, eftersom gruppmedlemmarna tolkar
symboler av olika slag på samma sätt. De följer, enligt Wellros, liknande oskrivna
regler i sitt beteende och i sitt umgänge med varandra. Genom att vi kan urskilja kända
mönster i andra personers beteende skapas hos oss ett inre lugn (1998:44–45). Men när
referensramen inte räcker till och man inte kan urskilja dessa mönster skapas en
osäkerhet, vilket kan uttryckas som en ”kulturchock”.
3.3 Individualisering
Enligt Philip Lalander och Thomas Johansson (2007:13), som har studerat
ungdomsgrupper och ungdomskulturer, vill dagens ungdomar gärna vara en del av ett
större kollektivt sammanhang, samtidigt som de värnar om sin individuella frihet att
välja och skapa en egen identitet. Samtidskulturen präglas av en individualisering, där
unga människor får veta att de ska förvalta sitt liv på bästa sätt för att hinna förverkliga
så många drömmar som möjligt– något som har ökat kraven på prestation, individualitet
och flexibilitet. Individer förväntas skapa sina egna livsprojekt och kan inte på samma
sätt som tidigare falla tillbaka på exempelvis föräldrakulturen (ibid:117–125). Detta
medför, enligt författarna, att sega kollektiva kulturer minskar i attraktivitet.
Samhället har också blivit alltmer globaliserat och ungdomar ser, enligt Lalander och
Johansson, numera hela världen som en möjlig arena, även om den globala rörligheten
inte har ökat lika mycket för alla (ibid:96). Den sociala bakgrunden kan exempelvis
påverka ens möjligheter att resa.
Individualiseringen beror till stor del på mediernas ökade betydelse, vilka erbjuder
referensmaterial som kan användas för att reflektera över den egna identiteten. Få kan,
menar de, stå emot det mediala bombardemang via bland annat tv och datorer som säger
”... du kan förändra ditt liv, din stil och ditt utseende” (ibid:123–125). Dock menar
21
författarna samtidigt att många ungdomar inte är lika individualiserade, eftersom klasser
och sociala grupper är något som fortfarande kvarstår.
3.4 Sammanfattning
Enligt Careershipteorin kan karriärbeslut endast analyseras utifrån individens
livsberättelse, där individen har utvecklats via interaktion med signifikanta andra samt
influerats av den kultur där han eller hon lever och har vuxit upp. Dessa personliga
erfarenheter formar personens habitus, vilket påverkar vilket beslut han eller hon fattar
samt hur det är fattat. De alternativ individen väljer mellan utgörs av hans eller hennes
handlingshorisont. Olika brytpunkter i livet kan vara avgörande för en utveckling av
habitus – något som kan inverka på individens karriärbana.
Alla karriärbeslut äger rum inom ett fält. Olika människor har tillgång till mer eller
mindre ”rätt” typ av kapital, vilket inverkar på deras maktposition på fältet. Inom ett
visst utbildningsfält utgör de främst förekommande kapitalen utbildningens
dominerande habitus, vilket olika studenter kan matcha mer eller mindre mot. Det
dominerande habituset kan även ses som utbildningen anda. Andan kan inverka på den
sociala snedrekryteringen när individer väljer eller väljer bort en utbildning på grund av
förkunskaper om utbildningens anda, exempelvis utifrån föräldrarnas erfarenheter.
Tillgång till olika typer av kapital kan även inverka på studentens känsla av att känna
sig hemma på en utbildning eller inte.
Även socialisationsbegreppet kan förklara människors karriärval, där individer
socialiseras in i olika grupper och införlivar de normer, värden och handlingsnormer
som omgivningen anser är önskvärt och rätt. Dessutom kan individualiseringsbegreppet
vara ytterligare en förklaring till varför unga människor i dagens samhälle väljer att
utbilda sig. Begreppet hänvisar till att samtidskulturen präglas av en individualisering,
där ungdomar förväntas prestera, skapa sina egna identiteter och förverkliga så många
drömmar som möjligt. Att falla tillbaka på föräldrakulturen är därför numera inte
möjligt på samma sätt som det var förr.
22
4. Metod
Vår studie bygger på en empirisk undersökning av studenter på Handelshögskolan i
Göteborg5 – en högskola som bildades 1923 och är en del av Göteborgs universitet.
2010 hade skolan cirka 7500 studenter som läste minst en kurs. Skolans mål är att:
… utbilda internationellt eftertraktade studenter med ett ansvarsfullt
förhållningssätt till samhällsutvecklingen och bedriva högkvalitativ forskning som
medverkar till att finna lösningar på komplexa globala problem (Handelshögskolan
2011-11-09).
Handelshögskolan har en längre tradition inom högskoleväsendet och lockar studenter
med akademiskt ursprung samt de studenter som har med sig högst betyg från tidigare
skolgång (SCB, 2010:14) – faktorer som, enligt Broady & al. (2002:37), kännetecknar
olika typer av elitutbildningar. Till elitutbildningar räknas längre högskoleutbildningar
bland annat ekonom-, jurist- och läkarutbildningen. Genom att se på vilken bakgrund
studenter har som söker sig till olika universitet menar Broady & al. (2002:16) att det
har blivit möjligt att skapa en översiktskarta över högskolefältets hierarkier. De utgår
från att studenter från högre samhällsklasser även söker sig till universitet med högre
social status. På samma gång menar de att universitet med hög status har ett behov av
att locka till sig studenter med hög status, för att behålla sin dominerande position
(ibid:13). Majoriteten av elitutbildningarna i Sverige finns vid de äldre universiteten i
Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg (ibid:39) och kan, enligt Broady & al.
(ibid:37) erbjuda studenterna ett utbildningskapital som är starkare och mer allmänt
erkänt än utbildningar på mindre lokala högskolor. Detta kan efter avslutade studier
öppna vägen för karriärer inom fler sociala fält och inom högre positioner på
arbetsmarknaden. Mot bakgrund av att Handelshögskolan i Göteborg tillhör ett
universitet som har en längre tradition inom högskoleväsendet och främst lockar
studenter från högre samhällsklasser med höga gymnasiebetyg samt, enligt Broady &
als definition, tillhandahåller elitutbildningar inom ekonomi och juridik, har vi valt att
kalla Handelshögskolan i Göteborg för en elithögskola6.
5
6
Fortsättningsvis även kallad för Handelshögskolan eller Handels.
Denna benämning är aktuell för den berörda studien och påstås inte vara allmänt vedertagen.
23
Eftersom vårt syfte fokuserar på individens skäl till att välja högre utbildning samt
hans eller hennes upplevelser av mötet med högskolan, valde vi att utgå från kvalitativ
intervju som metod, där ett övergripande mål är att nå insikt om fenomen som rör
personen och situationer i dessa personers sociala verklighet (Dalen, 2008:11). Vi var
därmed intresserade av ett fåtal individers erfarenheter och hade som avsikt att
analysera dessa utifrån tidigare forskning och teorier. I undersökningen användes
metoden abduktion, vilket innefattar både ett induktivt och deduktivt arbetssätt
(Björklund & Paulsen, 2003:62). I praktiken innebär detta att vi under studiens gång har
vandrat mellan de olika abstraktionsnivåerna, som utgörs av det generella (teorierna)
och det konkreta (empirin). Inledningsvis startade vi med deduktion, genom att läsa på
teorier och utifrån dessa göra förutsägelser om empirin. Under arbetets gång fick vi
sedan möjlighet att pröva teorierna mot verkligheten och vice versa.
4.1 Urval av respondenter
Eftersom tyngdpunkten i vårt syfte ligger på studenters olika sociala bakgrunder valde
vi att intervjua tre studenter med akademisk bakgrund och tre med icke- akademisk
bakgrund. Med icke akademisk bakgrund hänvisar vi till det som Trondman (1994:23)
kallar för klassresenärer, vars föräldrar inte är högskoleutbildade. Med akademisk
bakgrund hänvisar vi till de som Trondman kallar för arvtagare (ibid:277), vars
föräldrar är högskoleutbildade. Vi valde att inte ta hänsyn till ålder och kön, eftersom vi
ansåg att dessa faktorer inte har någon betydelse för vårt syfte med studien. Från början
var vi intresserade av att intervjua programstudenter, vilket beror på att vi hade en
hypotes om att dessa studenter skulle kunna ha närmare relationer till sina klasskamrater
och möjligen därmed också vara mer involverade i studentlivet än kursstudenterna, som
byter klasskamrater i varje kurs. På grund av svårigheter att få studenter att medverka i
intervjuer på en frivillig basis, fick vi dock söka deltagare bland samtliga studenter på
högskolan.
För att kunna göra ett lämpligt urval använde vi oss av ett icke-sannolikhetsurval,
vilket är en urvalsprincip som täcker ett stort antal skilda urvalsstrategier (Bryman,
2002:114) Den urvalsstrategi som vi valde att utgå från kallar Bryman för
bekvämlighetsurval, där respondenterna består av de personer som vid tiden för urvalet
24
finns tillgängliga för forskaren. Mer konkret innebär detta att vi delade ut en enkät
(bilaga:1) bland studenter som befann sig på skolområdet, vilket inkluderar
Handelshögskolans olika byggnader och lokaler, inklusive matsal, fik, korridorer och
klassrum. Enkäten innehöll frågor kring föräldrarnas utbildningsbakgrund samt en fråga
kring om de kunde tänka sig att medverka i en enskild intervju. Utifrån enkätsvaren
gjorde vi sedan ett urval av lämpliga respondenter med passande bakgrund. Detta urval
bestod av tre män och tre kvinnor. På grund av att två av kvinnorna fick förhinder
intervjuades till sist fem manliga studenter och en kvinnlig student, vilket innebär att vi
inte tog hänsyn till någon könsaspekt i samband med analysen av resultatet.
4.2 Datainsamling
De utvalda respondenterna kontaktades via telefon, då tid och plats bokades för
genomförandet av en intervju. Vidare information kring intervjuundersökningen samt
uppgifter om etiska hänsynstaganden skickades via e-post (bilaga: 2). Intervjuerna ägde
rum inom en period av två veckor och genomfördes i ett grupprum på
Handelshögskolans bibliotek. Varje intervju varade mellan 60-90 minuter och samtliga
spelades in.
Vid intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide (Bilaga:3), som var
uppdelad i åtta teman: Bakgrund, utbildning, inför mötet med högskolan, mötet med
högskolan, studierna, studentlivet, nätverkande och då/nu. Varje tema bestod av ett antal
frågor som byggde på tidigare forskning och teori, med avsikt att svara mot vårt syfte
och våra frågeställningar. Utifrån dessa teman fick intervjupersonerna frihet att utforma
svaren på sitt eget sätt. Semistrukturerad intervju innebär att frågorna inte behöver
komma i någon särskilt ordning och det finns även möjlighet att komplettera med
ytterligare frågor vid behov av fördjupning av svaren (2002:301). På detta sätt kunde vi
få en djupare förståelse för deltagarnas individuella livsberättelser.
Intervjuguiden innebar ett led i att säkerställa uppsatsens validitet, vilket innebär att
vi var noggranna med att försäkra oss om att studiens syfte uppfylldes och att den
insamlade datan var relevant för undersökningen (Kylén, 2004:140). Den ”informella
metoden” (ibid:141) kvalitativ intervju innebar också en större möjlighet att anpassa
frågorna till den enskilda intervjusituationen, för att minimera misstolkningar och
25
säkerställa att de intervjuade svarade på ”rätt” fråga. Reliabiliteten syftar till att öka
tillförlitlighet och stabilitet i svaren. Med den informella metoden finns det, enligt
Kylén, en risk för att reliabiliteten minskar, eftersom det vid kvalitativ metod är svårt att
göra generaliseringar (ibid:13). Syftet med studien har dock inte varit statistisk
generalisering, utan snarare teoretisk sådan. Vi är medvetna om att svaren hade kunnat
se annorlunda ut om vi hade haft ett annat urval av intervjupersoner. Vår egen bakgrund
som ”klassresenärer” har möjligtvis även haft en inverkan på hur vi har tolkat och följt
upp de intervjuades svar. Däremot har vi försökt säkerställa reliabiliteten genom att vara
noggranna med att samtliga deltagare svarar på samma frågor, även om de varit
emellanåt varit formulerade på olika sätt och ställts i olika ordning utifrån studenternas
skilda berättelser. För att öka trovärdigheten av uppsatsen i sin helhet har vi varit noga
med att redovisa vårt tillvägagångssätt, vårt empiriska resultat och våra teoretiska
utgångspunkter så korrekt som möjligt.
4.3 Analysmetod
I studien utgick vi från en abduktiv metod, där vi inledningsvis utifrån forskning och
teorier inom ett visst område härledde våra hypoteser (Björklund & Paulsson, 2003:62).
Dessa granskades sedan i den empiriska undersökningen och genomsyrade utformandet
av intervjuguiden. Efter genomförda intervjuer transkriberade vi våra ljudinspelningar
samt kompletterade dessa med de anteckningar som gjordes under intervjuerna. Därefter
sållade vi bland intervjusvaren och tog bort överflödig information som inte kunde
kopplas till våra frågeställningar (Larsen, 2009:101). Det vill säga, även om mycket av
det som sållades bort var intressant ur vår personliga synvinkel, var det viktigt att endast
presentera det resultat som är relevant för vårt syfte, för att på så vis öka studiens
validitet (Kylén, 2004:17). Som analysmetod utgick vi från innehållsanalys (Larsen,
2009:101-102), vilket innebar att vi först tematiserade materialet utifrån våra
frågeställningar och vår intervjuguide, som var uppdelad i huvudteman och underteman.
Utifrån dessa teman kunde vi sedan hitta mönster, skillnader samt jämföra med tidigare
forskning och teorier, för att sedan växla till ett induktivt arbetssätt, där vi kunde
formulera teorier utifrån den insamlade empirin (Björklund & Paulsson, 2003:62). I
samband med detta fick vi möjlighet att ompröva våra tidigare antaganden. Bland annat
26
hade vi utifrån vår egen förförståelse och tidigare forskning trott att klassresenärerna
skulle beskriva att de upplevt en osäkerhet i mötet med det akademiska språket på
högskolan, vilket visade sig vara felaktigt.
4.4 Etiska ställningstaganden
I kontakten med respondenterna inför intervjuerna informerade vi om etiska
ställningstaganden, både muntligt och skriftligt. Vi tog även hänsyn till de fyra olika
kategorierna av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning:
Informationskravet innebär att forskaren ska informera berörda personer om den
aktuella undersökningens syfte samt att deltagande sker på frivillig basis (ibid:7).
Intervjupersonen har rätt att avbryta om han eller hon så önskar. Vi tog hänsyn till detta
i vår enkät, där vi inledningsvis informerade om studies syfte samt metod. Muntligt
informerades samtidigt om att ett framtida intervjudeltagande var frivilligt. I samband
med att vi, per telefon, kontaktade de studenter som visat intresse för att medverka
frågade vi ytterligare en gång om de fortfarande kunde tänka sig att delta. Därefter
skickade vi ut ett informationsbrev (bilaga:2) om studien via e-post, där vi förtydligade
studiens syfte samt att deltagandet var frivilligt och när som helt kunde avbrytas.
Samtyckeskravet innebär att deltagarna i en undersökning själva har rätt att bestämma
över sin medverkan (ibid:9). I de fall deltagarna är under 15 år ska godkännande krävas
av vårdnadshavare. I undersökningen intervjuades endast myndiga personer, vilka
medverkade frivilligt.
Med Konfidentialitetskravet menas att alla personuppgifter som ingår i studien ska
behandlas med största möjliga konfidentialitet (ibid:12). Vi informerade om detta både i
enkäten, i informationsbrevet samt muntligt inför varje intervju. För att uppfylla
konfidentialitetskravet är dessutom alla deltagares namn och födelseorter fingerade.
Vi tog även hänsyn till nyttjandekravet, som betyder att de uppgifter som insamlas
om enskilda personer endast får nyttas för forskningsändamålet (ibid:14). Det vill säga,
vi kommer inte att använda studiens resultat i något annat sammanhang än i vårt
examensarbete.
27
5. Resultat
5.1 Presentation av intervjupersoner
5.1.1 ”Klassresenärer”
Klara7 är 37 år och läser på Kostekonomprogrammet. Hon har vuxit upp i Norrköping
med skilda föräldrar och en äldre bror. Föräldrarna har båda grundskoleutbildning och
arbetar som rörmokare och lokalvårdare. Hennes bror har tidigare arbetat som kock. På
gymnasiet läste Klara tvåårig social linje.
Klas är 19 år och har vuxit upp i Uppsala fram tills i år då han flyttade till Göteborg,
för att börja studera på logistikprogrammet. Klas föräldrar är utbildade på gymnasienivå
till undersköterska respektive eltekniker. I dagsläget arbetar hans mamma som
receptionist och hans pappa som programmerare, efter viss vidareutbildning inom
Komvux. Klas har även en äldre syster, som arbetar som receptionist. Klas gick på en
fristående gymnasieskola, där han läste en utbildning inom försäljning och
kundrelationer.
Kristian är 27 år och läser fristående kurser, termin tre inom ekonomi, med målet att
ta en kandidatexamen. Han har vuxit upp i Härryda utanför Göteborg, med skilda
föräldrar och två yngre syskon. Hans föräldrar är grundskoleutbildade och arbetar som
fotvårdsterapeut respektive hamnarbetare. Hans bror är snickare och hans syster har
precis gått ut gymnasiet. Kristian läste först handel- och administrationsprogrammet på
gymnasiet men bytte senare till samhällsvetenskapligt program.
5.1.2 ”Arvtagare”
Albin är 19 år och läser första terminen på civilekonomprogrammet. Han har vuxit upp
med skilda föräldrar och en syster i Helsingborg. Föräldrarna är båda högskoleutbildade
agronomer.
Hans
mamma
arbetar
som
verkställande
direktör
inom
ett
livsmedelmärkningsföretag och hans pappa bedriver ett eget företag inom
7
Klassresenärer - namn på K. Arvtagare - namn på A.
28
bagerinäringen. Albins äldre syster studerar på Chalmers i Göteborg. Albin läste
samhällsvetenskapligt program med inriktning på näringslivet på en fristående
gymnasieskola.
Andreas är 22 år och studerar andra året på civilekonomprogrammet. Han har vuxit
upp med mamma, pappa och en äldre syster i Västervik. Båda föräldrarna är
högskoleutbildade till sjuksköterskor. Hans mamma har sedan vidareutbildat sig till
barnmorska, vilket hon är verksam som idag medan hans pappa är utbildad akupunktör.
Andreas syster arbetar på ett hem för autistiska barn men ska börja studera på högskolan
inom kort. Andreas läste det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet.
Axel är 24 år och har tagit kandidatexamen från civilekonomprogrammet och läser
för tillfället fristående kurser inom marknadsföring. Han har vuxit upp i Göteborg med
sina föräldrar och två syskon. Axels mamma är högskoleutbildad socionom och arbetar
som chef för ett socialkontor. Hans pappa var högskoleutbildad journalist och arbetade
som chefredaktör på en kvällstidning. Hans syskon är båda utbildade gymnasielärare.
Axel läste samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet.
5.1.3 Fritid och kultur under uppväxten
Två av arvtagarna, Albin och Andreas, berättar att de har haft ett stort intresse för
litteratur under uppväxten, vilket de även delat med sina föräldrar. Albin uttrycker det
på följande sätt:
Jag vet när Thomas Tranströmer fick nobelpriset var mamma den första jag ringde
när jag fick reda på det. Jag tyckte det var väldigt kul. Jag tycker om honom som
författare och som poet.
Även Klara berättar att hon läste mycket som barn och på egen hand engagerade sig i en
bokklubb på biblioteket. Klas och Kristian har inte läst så mycket litteratur under
uppväxten och menar att det mestadels berodde på ointresse.
Arvtagarna har överlag rest mycket. Exempelvis har alla tre åkt skidor varje år med
familjen. Axel har dessutom studerat ett år i USA under gymnasiet. Även Klas,
klassresenär, beskriver att de har rest en hel del utomlands medan Kristian och Klara
mestadels har semestrat i Sverige.
29
5.2 Valet till högskolan
5.2.1 Högskolestudier som en självklarhet?
Arvtagarna beskriver valet att studera på högskola som en ”självklarhet” och som en
naturlig del av livet, eller som Axel uttrycker det:
Har nog aldrig sett på det som att gå på högskola utan det är nog bara nånting
man… först går man ju högstadiet och sen gymnasiet och sen högskola /…/ mer en
självklar grej.
Arvtagarna har under gymnasiet gått på de studieförberedande programmen samhäll
eller natur och menar att de redan vid valet till gymnasiet visste att de i framtiden skulle
studera vidare. De utrycker även att studieförberedande program inte genererar några
andra alternativ. Albin och Andreas är trots ”självklarheten” noga med att poängtera att
deras föräldrar inte har pressat dem till att studera på högskola utan att de har haft
friheten att välja själva. I fråga om andra tänkbara yrkesalternativ som inte kräver
högskoleutbildning tvekar Albin men menar: ”Man vet att snickare nä… det är inte så vi
gör” och refererar till att:
Min mammas alla väninnor och vänner. Varenda person där är utbildad. Min
morfar är utbildad. Min morbror är utbildad. Min pappas alla bröder är utbildade.
Alltså varenda person har gått på högskola, universitet.
Andreas uttrycker snarare att kompisarna har haft större betydelse i valet till att studera
på högskola än föräldrar och släktingar. Han tror att högskolestudier är något
allmängiltigt i den generation han har vuxit upp i – något som även Axel nämner.
Dessutom beskriver Andreas att föräldrarna trots det fria valet ändå på något sätt skulle
ha ifrågasatt om han hade gjort ” något uppenbart dumt val /…/ om jag hade ställt mig
nere på industrin liksom”. Axel skildrar även högskoleutbildning som en ”hygienfaktor,
något man bara måste ha”.
För klassresenärerna ser valet att börja studera på högskola något annorlunda ut. De
tre individerna skiljer sig även från varandra. Det gemensamma är att tankar om att
studera på högskola är något som kommit till dem senare i livet och inte har haft någon
inverkan på deras gymnasieval. Deras föräldrar, som samtliga har saknat
högskoleutbildning, har likt arvtagarnas föräldrar hänvisat till den fria viljan. Att studera
på högskola är i stort sett inte något som har diskuterats överhuvudtaget i Klara och
Kristians fall:
30
… men sen det här med högskolan och sånt, det var liksom inte nånting på tal så
egentligen att man var tvungen att göra det så, utan det som pratades mest om
hemma det var ju liksom att när man hade sommarjobb då, att man ska sköta det…
(Klara).
Sånt snack förekommer inte. De e liksom, nä, det är så verklighetsfrämmande från
min hembakgrund och det är ingenting som e reflekterat kring hemma (Kristian).
Klas menar att det var under gymnasietiden som tankar kring vidare studier väcktes.
Under en praktik kom han ”… till insikt att alla som har hyfsat höga roller har en
gedigen examen bakom sig”. Överhuvudtaget uttrycker alla studenter att utbildning är
en nödvändighet i dagens samhälle för att få ett bra jobb.
I Kristians fall blev det snarare perioden efter gymnasiet som kom att generera tankar
kring högre utbildning. Efter en period av arbetslöshet och dålig självkänsla inledde han
en process, vilken han menar pågår än idag, där han aktivt arbetar med att nå sitt mål
och komma någon vart i livet. I Klaras fall kom tankarna om högskolestudier stegvis. I
sitt arbete som kock började hon känna att hon ”… ville gå vidare liksom”. Det fanns en
önskan om nya arbetsuppgifter och mer ansvar. Utbildningen till kostekonom framstod
efter ett antal år som vägen till att förverkliga dessa drömmar. När hon väl nådde sitt
mål beskriver hon hur det kändes:
Ja jag var ju skitstolt över mig själv liksom, Jag satt ju hela tiden och tittade på den
där loggan över Göteborgs universitet på den där talarstolen. Jag är äntligen här
liksom.
5.2.2 Vägen till högskolan
De olika intervjupersonerna har haft kortare eller längre väg till högskolan. Samtliga
arvtagare har tagit ett eller två sabbatsår. Två av dem, Axel och Andreas, har
säsongsarbetat i fjällen respektive alperna medan Albin berättar att han har åkte den
”klassiska” asienrutten. Under deras sabbatsår funderade de kring sin framtid.
Gemensamt för dem är vikten av att ta examen när man fortfarande är ung, vilket
Andreas uttrycker enligt följande:
Jag vill inte sitta i högskolesystemet tills jag e tretti bast /…/ Det vore väldigt skönt
att komma ut å jobba så när man e 24 bast. Då har man ett par år liksom där man
inte behöver kanske ta hänsyn fullt ut till andra människor, utan kan fokusera mer
på vad man själv vill göra.
31
Att vara ung och färdigutbildad är även viktigt för Klas, klassresenär, som gick direkt
till högskolan från gymnasiet. För det två övriga klassresenärerna ser vägen helt
annorlunda ut. Klara, som gick social linje på gymnasiet, arbetade i ett flertal år innan
hon ”kom i dom tankarna” att hon ville börja studera på högskolan. Däremot saknade
hon viss behörighet och fick därför läsa till ett par kurser på Komvux. Kristian gick ut
gymnasiet med, enligt honom själv, ett lågt snittbetyg och menar att det berodde på en
bristande målbild:
Jag förstod liksom inte varför man skulle kämpa för ett MVG när det räckte med
ett G. Det var lite det man fick med sig hemifrån. Du ska va nöjd bara du klarar dig
liksom /…/ Jag hade önskat att jag hade lite mer krut hemifrån.
Efter gymnasiet följde ett par år av arbetslöshet innan Kristian började på Komvux för
att läsa upp sina betyg.
5.2.3 Bakomliggande intressen till utbildningsområdet
I arvtagarnas fall är det ett personligt intresse för studieområdet som ligger till grund för
att de valt just ekonomutbildningen. Både Albin och Andreas beskriver att det redan
som barn haft ett intresse för aktier och ekonomi.
Jag har alltid tyckt det varit väldigt intressant /…/ så att på gymnasiet började jag
fördjupa mig mer och startade en aktiekommitté på min skola och var ordförande
för unga aktiesparare i Helsingborg (Albin).
Jag visste vad en A- och B-aktie var när jag var sju år liksom (Andreas).
Axel utrycker snarare att ekonomi är grunden för alla yrken. Istället är det inriktningen
marknadsföring som har varit hans stora intresse. Arvtagarna ser kombinationen av dels
ett gediget intresse och dels att ha en bra utbildning som vägen till en framgångsrik
karriär. Andra program som de nämner som intressanta är juristprogrammet samt
program som leder till en civilingenjörsexamen.
Även Klara beskriver ett personligt intresse som bakgrund till sitt studieval,
kostekonomprogrammet. När hon växte upp hade hon ett stort intresse för matlagning
och är även utbildad via arbetsförmedlingen inom storhushåll. Hon har arbetat i flera år
som kock på ett skolkök och med tiden utvecklades hennes intresse för matlagning i ny
rikting:
32
Ja alltså jag ville ju fortfarande jobba inom skolverksamheten, liksom inom
skolmaten, men jag ville inte liksom stå och laga mat utan jag ville liksom förbättra
det som är runtomkring.
De två andra klassresenärerna, Klas och Kristian, beskriver inget uppenbart personligt
intresse för utbildningsområdet, utan ser snarare utbildningen som en väg att uppnå
särskilda mål med sitt liv. Klas, som läser på logistikprogrammet, menar att han alltid
har velat bli chef för ett stort företag. Under sin gymnasiepraktik fick han kännedom om
att en högskoleexamen var den bästa vägen till att uppfylla sina chefsdrömmar. Kristian,
som läser fristående kurser inom ekonomi, beskriver det som en vilja att ”… få ett jobb
som jag trivs med, där jag älskar att gå till jobbet varje dag. Där jag gör ett suveränt
jobb”. Hans framtidsmål kan även förstås i hans skildring att genom högskolestudier
bryta med sin bakgrund, och arbetarklassen:
För ett hemskt scenario det är att gå i min pappas fotspår. Knega å knega å knega
för en svältlön, skitlön hela livet. Sen va helt slut i kroppen när man är femtio
liksom.
5.2.4 Förebilder och betydelsefulla personer för utbildningsvalet
Arvtagarna har generellt inte valt utbildning i likhet med sina föräldrar eller syskon.
Istället har de fokuserat mer på att uppfylla sina egna intressen. Axel berättar däremot
att hans morbror varit något av en förebild:
Ja, jag har pratat mycket med min morbror och bollat olika utbildningar med
honom för det jobbet som jag vill göra och det jag skulle vilja jobba med det är att
utveckla handel så som även han gör.
Även de två andra arvtagarna beskriver hur familjemedlemmar varit betydelsefulla i
utvecklandet av intresset för utbildningsområdet. Albin talar om intresset för aktier och
minns hur han först blev bekant med det hemma hos sin morfar och även hos sin
morbror. Hans pappa som är egen företagare ”och tycker det är intressant med ekonomi
i sin helhet” har också fått fungera som ett ”bollplank”. Även Andreas beskriver sin
pappa som en betydelsefull person för hans intresse för ”finans”, där han är den som lärt
honom grunderna.
Liknande tema går även att finna hos Klas som ser sin farbror som en person som har
haft stor betydelse för Klas högskolestudier: ”… han tycker det är jätteviktigt att jag har
en riktig examen så han har jag sett upp till väldigt mycket i den bemärkelsen.” Klas
farbror har även arbetat sig upp inom logistikområdet och befinner sig i dagsläget vid
33
sidan av sitt arbete i högskolestudier, vilket också sammanträffar med Klas val av
utbildning: logistikprogrammet. Även Klara beskriver ett gemensamt intresse med
familjemedlemmar då hennes bror är kock, hennes farmor har varit kokerska och hennes
pappa alltid har gillat matlagning.
Gemensamt för klassresenärerna är att de dessutom beskriver utomstående, ej
familjära personer som förebilder. Klas nämner höga chefer i allmänhet, något även
Kristian talar om, som framgångsrika företagsledare och olika entreprenörer med
”starka drivkrafter”. I Klaras fall har även en yngre tidigare chef, som gått
kostekonomutbildningen, agerat som inspirationskälla. Det är dessutom hennes chefer
på jobbet som fått henne att våga ta yrkesintresset till en högre nivå då de uppmuntrat
hennes arbete, lyssnat till hennes förslag samt gett henne mer ansvar.
5.2.5 Val av högskola/universitet
För de studenter som redan innan studierna var bosatta i Göteborg, Klara och Axel, föll
sig valet naturligt. De har båda familj i Göteborg och Axel uttalar dessutom just viljan
att bo kvar som motivet bakom att han valde just Handelshögskolan. Dessutom
beskriver han hur Göteborg är ett bättre universitet än till exempel Lund, som i sådana
fall skulle ha varit ”roligare”. Att Göteborg tillhör de bättre alternativen bland
universiteten kan vi även känna igen bland de övriga studenterna. För Kristian stod
valet mellan Borås och Göteborg men utifrån sin bild av att Göteborg har ett bättre rykte
och mer motiverade och drivna studenter föll sig valet enkelt. Även Albin menar att
vissa högskolor har bättre rykte än andra. Själv valde han i första hand
Handelshögskolan i Stockholm men kom inte in där. Han menar att Handelshögskolan i
Göteborg har lägre status än Stockholm:
Jag tror inte den är mycket bättre där. Jag tror att det är nätverket. Det är ett
varumärke. När man säger Handels så menar man Stockholm. Man menar inte
Göteborg. Då säger man lanthandels.
Albin pekar även på att Handelshögskolan i Stockholm lockar de internationella
arbetsgivare som genererar de arbeten med högst betalt. Han anser ”lite krasst” att
jobben som är mest eftersträvansvärda är de där man tjänar mest pengar. För att kunna
nå dessa jobb i framtiden planerar Albin att försöka ta en masterexamen i Köpenhamn
eller Stockholm. Även Andreas nämner den här typen av jobb som mest
eftersträvansvärda och tycker det är viktigt att en skola har en god ”attraktionsförmåga”.
34
5.2.6 Stöttning i valet
Arvtagarna har samtliga pratat om sitt val med sina föräldrar, men det slutgiltiga valet
har de gjort på egen hand och nämner även att valet stod mellan ett eller ett fåtal
alternativ. Albins mamma har däremot även föreslagit juridikprogrammet som ett, för
honom, passande alternativ. Andreas berättar hur han i slutet av gymnasiet tog kontakt
med en studievägledare för att få hjälp med sitt val:
När jag gick på gymnasiet var det fortfarande såhär ska jag bli ingenjör, ska jag bli
jurist eller vad fan ska jag bli.
Även klassresenärerna ser valet som sitt eget projekt. Klara menar dock att det var
hennes särbo som fick henne att ta det slutgiltiga steget:
Men gör det tyckte han, sök liksom, så får vi se vad som händer. Och då gjorde ja
det.
Kristian beskriver tvärtom en slags icke-uppmuntran från sina föräldrar:
Det är väl lite det där, från pappas sida. Du ska skaffa dig ett rejält kroppsarbete,
liksom. Det är väl inget att sitta på kontor och trycka på datan som han säger.
5.3 Upplevelser av mötet med högskolan
5.3.1 Studierna
Flera av intervjudeltagarna, både arvtagare och klassresenärer, hade förväntningar på att
högskolestudier skulle innebära mer självdisciplin och vara tuffare än i gymnasiet, vilka
också uppfylldes. De beskriver även osäkerheten över vad som väntas av dem inför till
exempel en tentamen, särskilt i fråga om hur man sållar ut relevant information i den
stora mängden kurslitteratur. Albin upplever det som något nytt att vara mer som en i
mängden, där läraren inte lägger märke till enskilda studenter. Ingen av studenterna
anger att de har haft något större problem i mötet med det akademiska språket, varken
när det gäller kurslitteratur, föreläsningar eller inlämningsuppgifter utan upplever det
som ganska naturligt. Däremot menar alla att högskolan inneburit att de måste anamma
ett mer vetenskapligt förhållningssätt och skrivsätt än tidigare, vilket Klara ger ett
exempel på:
Ja, hur man skriver, liksom, det är ju ganska nytt sådär. Jag menar… som första
arbetet jag gjorde liksom, där var ju massa röda streck i texten såhär. Så man har ju
lärt sig väldigt mycket liksom.
35
Angående studieresultat ställer samtliga mer eller mindre höga krav på sig själva. Bland
annat Andreas beskriver att höga betyg kan vara en nödvändighet om man vill läsa
vidare, få ett bra jobb eller få komma till de bästa utbytesuniversiteten i utlandet.
Kraven blir extra tydliga i samband med tentor. Samtliga studenter utom Klara hävdar
att de strävar efter högsta betyg. Däremot hanterar de sina krav på skilda sätt.
Exempelvis som Klas uttrycker det:
Jag hatar att förlora, att misslyckas /…/ Det är det som jag tycker blir en del av
studiedisciplinen när man pluggar att man sitter på biblioteket nästan tolv timmar i
sträck. Man piskar sig själv.
Men samtidigt säger Kristian att:
… jag har ändå väldigt mycket andra personliga kvalitéer som spelar in kanske och
jag behöver inte hugga mig i ryggen för att jag inte får VG på en tenta eller nåt
liksom.
I fråga om stöttning i studierna beskriver samtliga arvtagare att det haft mycket hjälp
hemifrån under hela skolgången och att föräldrarna alltid har tagit sig tid. Exempelvis
berättar Albin att hans mamma alltid har velat läsa hans inlämningsuppgifter och höra
hans muntliga redovisningar och då även gett viss kritik. I Axels fall har föräldrastödet
varit extra betydelsefullt på grund av hans dyslexi och menar att han ägnade mestadels
av skoltiden åt att sitta av tiden och istället fick lära sig allting hemma. På högskolan
klarar de sig numera mest på egen hand men föräldrarna visar fortfarande intresse för
deras utbildning.
Även klassresenärerna fick särskilt stöttning av föräldrarna i de yngre åldrarna med
exempelvis läxläsning. Numera anser Klas däremot att stödet hemifrån inte är särskilt
stort, men hävdar samtidigt att det är hyfsat enkelt att klara sig på egen hand med hjälp
av Internet och Google. Kristian, som berättar att han föräldrar inte varit särskilt
uppmuntrande till högskolestudier, tycker inte att han har något större stöd eller intresse
från familjen.
5.3.2 Mötet med Handelshögskolans studenter
När intervjudeltagarna beskriver en slags idealbild av en framgångsrik student kommer
de fram till flera inre egenskaper som kan vara bra för att lyckas som student och i
framtida yrkesliv. Flertalet nämner egenskaper som ambition, självdisciplin och ett
genuint intresse för utbildningen. Andra egenskaper som tas upp är ett brett kontaktnät,
36
arbetslivserfarenhet och förmågan att ha ”många järn i elden”.
När studenterna
uttrycker sig vara något mer generaliserande beskriver de även andra egenskaper hos
den stereotypa handelsstudenten; exempelvis att studenterna på skolan skulle vara yngre
och driftigare. Även träning och hälsa beskrivs som något av en norm som hänger
samman med driftighet och självdisciplin. Flera av deltagarna nämner att yttre attribut
som utseende, stil och kläder, särskilt märkeskläder, har stor betydelse bland skolans
studenter. Albin ger ett exempel på urtypen av en manlig ekonomstudent:
Men väldigt generaliserat är det nog ändå seglardojor, Ralph Lauren-skjorta och
eventuellt även Barbourjacka, oljerock, som är normen.
Klara berättar att hennes första intryck av skolan var ”åh vilken snobbig skola” medan
Axel menar att man går klädd som man förväntas göra på sitt framtida jobb. Andreas
tror att många via sitt utseende vill signalera framgång och att de har det gott ställt, trots
att alla bara är ”fattiga studenter”. Han tror även att ekonomutbildningen i sig är en sorts
statussymbol för många, vilket han uttrycker enligt följande:
Det finns massvis med folk som vill. Som säger kanske att jag vill jobba med det
här /…/ Men de har ingen aning eller har aldrig nånsin läst en bok relaterat till
ämnet frivilligt. Utan man gör det för att det här e ballt eller för att det här tror jag
att andra människor kommer tycka e ballt…
Dessutom tycker han att det räcker att gå över gatan, dit socionomerna studerar, för att
se att där ser det helt annorlunda ut. Kristian nämner även att det finns accessoarer som
verkar vara betydelsefulla för den typiske handelsstudenten, exempelvis MacBook,
Iphone och läderportfölj, vilket han beskriver som något av en ”social kod”. Klara
signalerar däremot att just utseende inte är lika viktigt på kostekonomprogrammet, där
det ligger mer fokus på sunda matvanor och träning.
När studenterna reflekterar kring sig själva i förhållande till den stereotypa idealbild
de beskriver ser det lite olika ut. Både Kristian och Klas menar att det för dem
personligen är viktigt att se välvårdade och välklädda ut och anser att det är något som
de alltid har varit måna om. Innan Kristian började på Handels var han dock orolig för
om han skulle passa in med sin bakgrund och säger att han hade fördomar om att de
som studerar på handels skulle var lite ”finare” än honom själv. I efterhand tycker han
att inte att detta riktigt stämmer överens med verkligheten. Trots det kan han ändå peka
på att han inte riktigt passar in i ”mallen”, som han uttrycker det. Axel å andra sidan
uttrycker att ”jag kanske är mallen”, vilket även Albin ge uttryck för:
Egentligen gillar jag lite olika men jag vet ju själv att jag är button down, eh…
V-ringad ylletröja. Det är ju såna kläder jag fått med mig hemifrån.
37
Andreas uttrycker att det är ”aslöjligt” att många försöker se ut på ett visst sätt men
säger att han trots allt till viss del är likadan och att man självklart påverkas.
5.3.3 Social samvaro på högskolan
De flesta av studenterna tycker att det är viktigt att delta i sociala sammanhang och att
skapa sig ett kontaktnät under studietiden. Särskilt tydligt märks detta hos arvtagarna,
som alla exempelvis har deltagit i ”nollningen”8. Albin menar att han först och främst
ville vara med på nollningen för att det var roligt att lära känna nya människor men
uttrycker samtidigt även att han inte ”hade något val”, eftersom han inte kände någon i
Göteborg. Även en av klassresenärerna, Klas, utbrister att nollningen var något av det
roligaste han gjort i hela sitt liv. För honom var det, precis som för Albin, ett sätt att
skaffa sig en helt ny gemenskap.
Alla tre arvtagarna är också delaktiga i olika typer av föreningar och bolag på skolan
och Albin berättar om den uttagningsprocess, också kallad för att ”aspa”, som ägt rum i
samband med att han ville gå med i en av studentföreningarna. Uttagningsprocessen
innebar att han fick berätta om sig själv inför en stor grupp, vilket han inte visste om på
förhand, något som för många kom som en chock. Själv tyckte han att det var ”kul”.
Tack vare att han brukar hålla tal i privata sammanhang har han erfarenhet av att tala
inför stora grupper. Albins föräldrar har uppmuntrat honom till att vara med i föreningar
under universitetstiden. Det är, enligt Albin, bra att visa upp på Cv:t att man inte ”bara
går på skolan” utan också engagerar sig i andra aktiviteter.
De båda klassresenärerna Kristian och Klara uppger att de inte brukar umgås med
kurskamrater utöver skoltid. Detta tror Klara bland annat beror på att hon bor i
Göteborg sedan tidigare och därför redan har vänner här. Hon har dessutom två barn
som tar upp en stor del av fritiden. Kristian uppger att det inte finns någon intern
klasskänsla när man läser fristående kurser och menar att de flesta studenter därför
träffas i skolan och arbetar tillsammans, men att de flesta sedan går hem till sitt. Varken
Klara eller Kristian har deltagit i nollningen, eller är engagerade i föreningar eller kåren.
I Kristians fall beror det enligt honom själv på en osäkerhet över vart man ska ”satsa”
men det har också samband med att han upplever sig vara lite för gammal – något som
även Klara nämner. Alla tre arvtagare och klassresenären Klas anser att de har mycket
8
Ett jippo för de nya studenterna som äger rum i starten av varje skolår.
38
bra sammanhållningar i sina klasser men att det, eftersom klasserna är så pass stora,
finns en ”kärna” i gruppen, vilken består av dem själva och de klasskamrater som
umgås mest regelbundet, både i och utanför skolan. Axel tror också att man helst umgås
med ”dom som är mest lik sig själv”:
Lika barn leka bäst, lite skämt åsido. Nä men dom man tycker är trevliga dom
umgås man med /…/ antingen om man kommer från ungefär samma områden eller
liknande. Man har samma intressen.
Att skapa kontaktnät under studierna verkar vara viktigt för alla studenter på ett eller
annat sätt. Klassresenärer Klas har planerat att engagera sig i styrelsen för sitt program
och skulle gärna vilja bli kårordförande. Det handlar, enligt honom själv, både om
personlig utveckling och karriärutveckling. Arvtagaren Andreas hänvisar främst till
fördelarna med att ha många kontakter och vänner under studietiden. Genom de vänner
han skaffar sig under studietiden tror han att han också knyter kontakter inför framtiden.
Samma sak uppger Axel, som anser att det är viktigt med nätverkande för att få nya
kompisar men framför allt för att han tror att ett stort kontaktnät bidrar till en god
position på arbetsmarknaden efter studierna. Han menar att en välfylld kontaktbok är
viktigare än bra betyg. Både Andreas och Axel arbetar vid sidan av studierna inom det
område som de kan tänka sig att arbeta med i framtiden och Andreas har även ordnat
sommarjobb i London nästa år på en amerikansk investmentbank, med sikte på
framtiden. Kristian anser också att det är bra att ha ett stort nätverk redan under
studietiden. Dock har han, trots att han tror sig uppfattas som en trevlig och utåtriktad
kille, inte arbetat målmedvetet för att skaffa sig nätverk utefter vad han vill jobba med,
som ”så många andra”. Klara däremot säger att hon inte har något direkt behov av att
nätverka inför framtiden eftersom hon, tack vare sina tidigare yrkeserfarenheter, redan
har ett kontaktnät inom sin bransch.
5.4 Sammanfattning
Arvtagarna har sedan barnsben sett högskolestudier som något självklart medan
klassresenärerna har börjat se högskolan som ett alternativ senare i livet. Samtliga
arvtagare och en av klassresenärerna har gått mer eller mindre direkt från gymnasiet till
högskolan. De två övriga klassresenärerna har behövt komplettera sina betyg och en av
dem har arbetat flera år före inträdet till högskolan. Arvtagarna beskriver ett personligt
39
intresse som skäl till valet av specifik utbildning men skildrar även sina mål att nå
toppjobb efter examen. Även klassresenärerna uttrycker en önskan om att få ett bra och
utvecklande arbete, både som skäl till att börja studera på högskolan och till det valda
utbildningsområdet. Både arvtagare och klassresenärer har valt mellan ett fåtal
utbildningsalternativ och särskilt arvtagarna nämner några specifika utbildningsområden
som de tidigare sett som tänkbara.
Samtliga studenter utom en framställer olika förebilder, som antingen har påverkat
deras intresse för utbildningsområdet eller haft direkt inflytande över valet att börja på
högskolan. Arvtagarna beskriver även att de blivit stöttade i valet till högskolan av sina
föräldrar men att de samtidigt haft en frihet att välja själva. Klassresenärerna beskriver
liknande frihet men två av dem nämner även att högskolestudier inte varit något som det
talats om i familjen. Vid valet av högskola har studenterna delvis valt utifrån skolans
rykte och status.
I mötet med studierna upplever ingen av studenterna några större svårigheter utöver
förväntat. Däremot ställer alla utom en kravet på sig själva att nå högsta betyg. Samtliga
har blivit stöttade i sina studier under uppväxten, men arvtagarna beskriver att de blivit
stöttade något högre upp i åldrarna än klassresenärerna. I nuläget klarar sig de flesta av
studenterna på egen hand. I mötet med skolans studenter har både arvtagare och
klassresenärer en bild av olika egenskaper och yttre attribut som klassas högt på skolan
– bland annat ambition, disciplin, hälsa och märkeskläder. Vad gäller social samvaro
med studenterna på skolan samt deltagande i föreningar deltar arvtagarna och en av
klassresenärerna mer i studentlivet än de två övriga och knyter i samband med detta
kontakter. De två klassresenärer som är mindre engagerade i sociala sammanhang på
skolan uppger bland annat att detta beror på att de är äldre än sina kurskamrater.
40
6. Analys
6.1 Skäl bakom beslutet att utbilda sig, valet av utbildning
och högskola
I den första delen av analysen studeras deltagarnas val av utbildning och högskola
utifrån på karriärteorin Careership (Hodkinson & Sparkes 1997), som bygger på Pierre
Bourdieus (1986, 1991, 1992, 1995) sociologiska begrepp, habitus, fält och kapital.
Utöver detta kommer resultatet även att analyseras utifrån socialisations- (Wellros,
1998) och individualiseringsbegreppen (Lalander & Johansson, 2007).
6.1.1 Habitus – högskolan som en självklarhet eller inte?
Samtliga arvtagare ser högskolan som en ”självklarhet”, vilket kan förstås utifrån
Bourdieus habitusbegrepp (1991:91). Habitus bygger på individens livshistoria och
innebär principer för hur individer handlar och agerar i olika situationer. Hodkinson och
Sparkes (1997:33) menar att habitus på så sätt förklarar olika människors karriärval. På
grund av att arvtagarnas föräldrar och även andra familjemedlemmar och släktingar är
högskoleutbildade framstår högre studier som en naturlig del av vuxenblivandet. Det
vill säga, trots att föräldrarna har tillåtit sina barn att välja själva är högskolan redan
något som finns inskrivet i deltagarnas ”program” (Bourdieu, 1991:91). Föräldrarna har
kunnat lita på att de fattar rätt beslut på egen hand (Frykman, 1991:109), vilket Albin
exemplifierar i sitt uttalande: ”… snickare nä… det är inte så vi gör”. Arvtagarna har
även vuxit upp i kompisgäng där högskolestudier varit något ”allmängiltigt”, som
Andreas uttrycker det. Inte minst har de en uppfattning om att alla som har studerat på
de studieförberedande programmen på gymnasiet måste läsa vidare på högskola eller
universitet. Dessa sociala nätverk och kulturella omständigheter, som ingår i individens
habitus och i vilka arvtagarna har vuxit upp har på så sätt påverkat deras beslut
(Hodkinson & Sparkes, 1997:33–34). Det går även att beskriva arvtagarnas agerande
som en del av en lyckad socialisation, där arvtagarna har utvecklat en förmåga att göra
det som är önskvärt och ”rätt” (Wellros, 1998:19).
41
Habitusbegreppet är även användbart i en analys av klassresenärernas karriärval. I
Klaras och Kristians familjer har högskolestudier varit mer eller mindre främmande.
Det kan till viss del ge en möjlig förklaring till varför ingen av dem tog steget till
högskolan tidigare i livet. Varken Klara eller Kristian hade tillräckligt höga
betygsmeriter efter gymnasiet, till skillnad från arvtagarna, vilket också försvårade och
senarelade inträdet till högskolan. En del av det kulturella kapitalet (Bourdieu, 1986:46
–47) framgår i form av utbildningskvalifikationer och eftersom föräldrar med
akademisk bakgrund värnar om att bevara sina familjers positioner i samhället, det vill
säga föra det sociala arvet vidare, engagerar de sig mer än vad arbetarklassföräldrar gör
i barnens utbildning (ibid:31). Denna teori stämmer väl in på arvtagarna, vilka berättar
att deras föräldrar alltid har varit engagerade och fortfarande visar ett stort intresse för
deras högskolestudier. Klassresenärernas föräldrar, vilka saknar det utbildningskapital
som arvtagarnas föräldrar har, har inte visat samma engagemang.
I klassresenären Klas fall blir habitusbegreppet något otillräckligt om vi enbart ser
till familjens utbildningsbakgrund. Det vill säga att Klas, trots att föräldrarna inte har
högskoleutbildning, väljer att fortsätta direkt till högskolan från gymnasiet. Delvis går
det att hänvisa till att Klas på gymnasiet har gått ett av de studieförberedande
programmen, där arvtagarna menar att det finns någon slags gemensam norm om att alla
ska studera vidare. På så sätt har han socialiserats in i denna ”grupp” och följer de
oskrivna regler och handlingsmönster som Wellros beskriver (1998:19). Ytterligare en
förklaring skulle kunna vara att Klas är uppväxt i en universitetsstad, vilket är också är
en kulturell omständighet (Hodkinson & Sparkes, 1997:33), som skulle kunna påverka
individens habitus.
6.1.2 Signifikanta andra och intressen bakom utbildningsvalet
Hodkinson och Sparkes (1997:33) talar även om att individers karriärbeslut påverkas av
interaktioner med signifikanta andra. I klassresenären Klas fall har hans farbror varit en
så kallad signifikant andre i sin roll att uppmuntra Klas till att skaffa sig en examen.
Dessutom har Klas valt ett utbildningsområde som tangerar det som han farbror arbetar
med i dagsläget. Klara har uppmuntrats till högre studier av sin särbo och har valt
utbildningsområde utifrån sin tidigare yrkeskarriär, där hon funnit inspiration att
vidareutbilda sig hos sina chefer. Arvtagarna däremot uppger inga signifikanta andra
som bakomliggande skäl till beslutet att ta steget till högskolan, men de förklarar att de
42
har inspirerats av familjemedlemmar eller släktingar till olika intressen, vilka i sin tur
har lett fram till ett specifikt utbildningsområde inom ekonomi. Deras inspirationskällor
har framförallt utgjorts av manliga släktingar, vilket är ett mönster som går att känna
igen från Scott Lapour och Heppners (2009:490) studie om överklassflickorna, vars
främsta förebilder var deras fäder.
6.1.3 Brytpunkter
Kristian, klassresenär, är den deltagare vars slutgiltiga beslut att börja på högskolan inte
går att förklara via hänvisning till habitus eller signifikanta andra. Bourdieu (1991:153)
menar dock att habituset går att förändra vid behov av att anpassa sig till nya
oförutsedda situationer. Hodkinson och Sparkes (1997:39) anser att olika brytpunkter
kan ha en avgörande inverkan på individens karriärbana och i vissa fall kan bryta det
som enligt en individs habitus skulle ha varit självklart. I Kristians fall går det att
identifiera något som liknar en sådan brytpunkt när han efter gymnasiet befann sig i en
situation med låga betyg, utan arbete och utan mål. Den brytpunkt som Kristian var med
om skulle kunna beskrivas som både, ”structural”, ”self-iniated” och ”forced”. Det vill
säga, den ägde rum i skiftet mellan gymnasiet och arbetslivet (structural), där han själv
kände sig missnöjd med tillvaron och tog initiativet till en brytpunkt (self-inititiated),
delvis på grund av en ofrivillig arbetslöshet (forced).
6.1.4 Brister i socialisationen
Bourdieu (1991:153) menar dock att den omvandling som sker av individens habitus
vid exempelvis en brytpunkt, ofta förblir inom vissa gränser och sällan innebär några
radikala förändringar. Det innebär att brytpunkten som går att identifiera i Kristians fall
inte är tillräcklig för att förklara hur det kommer sig han väljer en utbildning inom
ekonomi som ligger långt från hans habitus. Istället vänder vi oss till socialisationsteorin
och Wellros (1998:128-129) resonemang kring klasstillhörighet, för att försöka hitta en
kompletterande förklaring. Wellros beskriver att klassidentitet innebär en känsla av
likhet med människor som är socialiserade under liknande uppväxtförhållanden och ofta
leder till en känsla av ”vi” och ”dom”. Trondman (1994:147) beskriver hur en
misslyckad socialisation, och avsaknaden av ett ”vi”, kan vara ett argument till varför
43
klassresenärer söker sig bort från sitt sociala ursprung – något vi känner igen från
Kristians resonemang kring en önskan av att helt bryta med sitt ursprung och
skildringen av att ett skräckscenario skulle vara att gå i sin pappas fotspår och ”knega å
knega å knega för en svältlön, skitlön hela livet”. Detta skulle kunna förklara varför han
söker sig till en utbildning så långt ifrån sin pappas yrke som möjligt.
6.1.5 Studenternas handlingshorisont och val av utbildning
Enligt Hodkinson och Sparkes (2011:33) handlar karriärvalet oftare om att acceptera ett
yrke, snarare än att välja bland flera olika. Samtliga deltagare i studien beskriver endast
ett eller ett fåtal alternativ inför valet. Deltagarna har på så sätt en smal
handlingshorisont (ibid:34-35). I arvtagarnas fall går det även att dra paralleller mellan
handlingshorisonten och den sociala bakgrunden. Andreas nämner exempelvis tre olika
alternativ som har varit tänkbara i hans funderingar kring utbildning och karriär:
ekonom, ingenjör och jurist – tre skilda områden med en sak gemensamt, att de samtliga
befinner sig på den del av yrkesfältet som kräver höga antagningsbetyg och ofta leder
till höga tjänstemannapositioner och hög inkomst. Detta kan relateras till Scott Lapour
och Heppners (2009:489) studie om kvinnor från socialt privilegierade samhällsklasser
och deras utbildningsval. Författarna beskriver hur de unga kvinnorna, endast ser ett
visst antal högstatusutbildningar som tänkbara, på grund av deras socialt konstruerade
världsbild.
I Klaras fall har handlingshorisonten utvidgats till att se högskolan som ett alternativ,
genom att hon erhållit mer ansvar på arbetet än sina arbetskamrater samt fått gehör och
uppmuntran från sina chefer. Däremot förblir handlingshorisonten smal i den
bemärkelsen att utbildningen är en del av att utveckla det yrkesområde hon arbetade
med redan innan hon började på högskolan.
6.1.6 Högskolefältet och kapital
Handlingshorisonten påverkar även individernas val av högskola. Exempelvis väljer
Axel och Klara högskola utifrån det familjära och kända och stannar på bostadsorten.
Men studenterna grundar även sina val på att vissa högskolor skulle vara bättre än
andra. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997: 37) fattas alla beslut inom ett fält. Samtliga
44
högskolor och utbildningar bildar utbildningsfältet, där fältet består av aktörer och
institutioner som kämpar om något för dem gemensamt värdefullt (Bourdieu 1991:132).
Studenterna har vissa uppfattningar om vilka skolor som har högst status och som
kommer att generera högst kapital (Bourdieu 1986: 46-55) inför framtiden. En kategori
av kapital är det kulturella kapitalet, som exempelvis innebär examen från vissa skolor.
En annan kategori av kapital förekommer i socialt kapital, som exempelvis innebär
tillgång till olika nätverk. Att Albin hade Handelshögskolan i Göteborg som sitt
andrahandsval beror på att han tror att Handelshögskolan i Stockholm skulle ha
genererat honom mer socialt kapital, eftersom han har en uppfattning av att den
högskolan har ett bättre nätverk och lockar de arbetsgivare som genererar de arbeten
som ger högst lön. Andreas poängterar även detta i sitt resonemang kring vikten av att
en skola har en ”attraktionsförmåga”. Kristian beskriver även en tro på att
Handelshögskolan i Göteborg har ett gott rykte med motiverade och drivna studenter.
Man kan säga att flera av studenterna redan innan de sökte till skolan hade en viss aning
om vilken ”anda” (Börjesson 2002:110) som dominerar på skolan vilket har haft
betydelse för deras utbildningsval.
Studenterna bidrar även till utbildningsfältet med den form av utbildningskapital som
de bär med sig – sina betyg. Högre eller lägre betyg ger dem mer eller mindre makt på
fältet vilket, även inverkar å deras handlingshorisont. Exempelvis studerar Albin i
Göteborg eftersom han inte kom in på handelshögskolan i Stockholm. Kristian läser
fristående kurser, eftersom han inte kom in på ekonomprogrammet. Albin har dock en
strategi (Bourdieu 1992:50) om att försöka ta ut en magisterexamen antingen i
Stockholm eller i Köpenhamn, för att trots allt nå en bättre position på fältet och lämna
högskolan med ett större kulturellt kapital än vid inträdet.
6.1.7 Individualisering
Studenterna uttrycker samtliga åsikter kring vikten av att ha en utbildning i ”dagens
samhälle”, där det framstår som en nödvändighet för att få ett bra jobb i framtiden. Klas
exemplifierar detta när han berättar att han under sin praktik kom till insikt om att alla
som har högre positioner på arbetsmarknaden har en gedigen utbildning bakom sig.
Hilding (2010:121) kallar detta för utbildningsmedvetenhet. Arvtagarna och även Klas
uttrycker en önskan om att studera på högskolan tidigt i livet för att hinna med så
mycket som möjligt i unga år. Enligt Andreas beror det på att han vill få ”ett par år” där
45
han inte behöver ta hänsyn till andra, utan mer fokusera på vad han själv vill göra. Klas
tycker även att det är viktigt att kunna börja sin karriär med bättre förutsättningar, det
vill säga med utbildning i bagaget, för att så snart som möjligt nå sitt mål att bli chef.
Deras mål och värderingar ligger i linje med individualiseringsbegreppet, som beskriver
hur unga människor får veta att de bör förvalta sina liv på ett sådant sätt att de hinner
med att förverkliga så många drömmar som möjligt (Lalander & Johansson, 2007:117)
och inte på samma sätt kan falla tillbaka på till exempel föräldrakulturen som tidigare
(ibid:125). Detta kan även relateras till arvtagarnas mål att uppfylla sina egna intressen
istället för att följa i föräldrarnas fotspår i valet av utbildningsområde.
Individualiseringen kan vid sidan av careershipteorin (Hodkinson & Sparkes, 2011) och
socialisationsteorin (Wellros 1998) ge extra stöd till varför klassresenärerna väljer att
studera på högskolan, trots att det inte är något självklart utifrån deras habitus. Att
exempelvis Klas och Kristian finner förebilder bland framgångsrika företagsledare och
entreprenörer skulle kunna ses som en del av medialiseringen som utrycker att: ”du kan
förändra ditt liv, din stil ditt utseende” (ibid:125).
6.2 Mötet med högskolan, dess anda och studenter
I den andra delen av analysen studeras deltagarnas upplevelser av mötet med högskolan
utifrån Bourdieus (1986, 1991, 1992, 1995) sociologiska begrepp: habitus, fält och
kapital. Dessa kompletteras även här med socialisations- (Wellros, 1998) och
individualiseringsbegreppen (Lalander & Johansson, 2007).
6.2.1 Studierna
I samband med mötet med det akademiska språket, vilket innefattar både läs- och
skrivspråk samt föreläsningar, uppger studenterna att detta inte utgjort några större
hinder. Habitusbegreppet (Bourdieu, 1991) kan förklara arvtagarnas självsäkerhet, på så
sätt att de har vuxit upp i en miljö som präglats av ett akademiskt och kulturellt kapital.
Tack vare sitt habitus har de med sig en inbyggd förmåga att möta osäkerheten, som
högskolestudier kan innebära för många människor.
Att däremot klassresenärerna upplever samma säkerhet när det gäller det akademiska
språket skulle enligt samma teorier kunna anses som mer oväntat, eftersom de inte har
46
med sig samma kulturella kapital eller habitus från uppväxten – något som även skiljer
sig från tidigare forskning (Trondman, 1994), Hilding, 2010). För att komma in på
Handelshögskolan i Göteborgs utbildningar krävs överlag höga betyg alternativt höga
poäng från högskoleprovet (VHS, 2011-09-11), och vi vet därmed att klassresenärerna i
vår studie har med sig detta, även om två av dem har behövt läsa upp betygen vid
Komvux. Studieframgångarna skulle kunna medföra en viss självsäkerhet inför mötet
med studierna på högskolan och kan vara en förklaring till klassresenärernas trygghet i
studiesituationen. Dessutom kan man anta att de, utifrån Handelshögskolans rykte som
en elithögskola, har varit förberedda på vad som väntade.
6.2.2 Prestationskrav
Studenterna ställer höga krav på sig själva och samtliga utom Klara hävdar att de alltid
strävar efter högsta betyg, vilket en av arvtagarna menar är en nödvändighet för att få ett
bra arbete. Att man ställer höga krav på sig själv kan delvis ha samband med samhällets
ökade krav på individualitet och prestation (Lalander och Johansson 2007:120). För att
få ett bra jobb med hög status och lön på så kort tid som möjligt måste man, förutom att
vara en stark individ som utmärker sig i den allt större konkurrensen, även prestera bra i
skolan. Genom att arvtagarna har socialiserats in i en akademisk kultur har de också,
som Wellros (1998:18) uttrycker det, utvecklat en omedveten förmåga att göra det som
omgivningen betraktar som önskvärt, vilket i det här fallet skulle kunna vara att prestera
bra studiemässigt för att så småningom få ett bra jobb – något som kan relateras till
överklassflickorna i Scott Lapour och Heppners studie (2009:484), som inte nöjde sig
med annat än högsta betyg. Utifrån Bourdieus (1991:133) fältbegrepp kan man även se
det som att studenterna strävar efter något som värderas högt på högskolefältet, det vill
säga att vara ambitiös, vilket även gynnar den framtida yrkeskarriären.
6.2.3 Säkerhet och osäkerhet i mötet
Alla arvtagare har gemensamma erfarenheter från uppväxten, till exempel när det gäller
förekomst av litteratur i hemmet eller skidresor varje år. Detta kan kopplas till vad
Wellros (1998: 128-129) skriver om den sociala identiteten, där man upplever en känsla
av likhet med människor som är socialiserade under liknande uppväxtförhållanden och
47
ofta har samma smak när det gäller stil, kläder och litteratur. Klassresenärerna har inte
socialiserats in i samma kultur, vilket, enligt socialisationsteorin, skulle kunna innebära
en känsla av osäkerhet i mötet med den dominerande kulturen på Handels. Osäkerhet är
något som även Trondman (1994:375) tar upp att klassresenärerna i hans forskning
upplever i mötet med högskolan. På samma sätt beskriver Kristian sin oro för att inte
passa in i den nya miljön medan Klara mer upplevde Handels som ”snobbigt” den första
tiden. Men båda två uppger att de ”vant” sig vid miljön allt eftersom, vilket skulle
kunna beskrivas som att de alltmer har socialiserats in i den nya kulturen. Arvtagarna
däremot ”tillhör redan mallen” och är socialiserade i den rådande kulturen sedan
barnsben, vilket skapar en annan känsla av säkerhet på fältet.
6.2.4 Bilden av en framgångsrik student och andan på Handelshögskolan
Alla studenter har mer eller mindre en bild av vilka inre och yttre egenskaper hos en
student som de tror värderas högt på Handelshögskolan och dess olika utbildningar,
vilken bland annat innefattar ambition och självdisciplin. Särskilt för arvtagarna verkar
dessa ideal vara något naturligt, eller som Albin uttrycker det: ”Det är ju såna kläder jag
fått med mig hemifrån”.
Alla dessa olika egenskaper och attribut som studenterna upplever som viktiga skulle
kunna liknas vid det Börjesson (2002:110), kallar för en utbildnings särskilda anda,
utifrån vilka kapital studenterna har med sig till universitetet och som blir fältets
dominerande habitus. Exempelvis nämner han i sin studie att det på ekonomprogrammet
handlar om att kombinera skicklighet med ett framgångsrikt yttre samt att visa upp en
”välskött” kropp, vilket ger intryck av framgång och förmåga till disciplin (ibid:113).
Eftersom Handelshögskolan i Göteborg tillhandahåller utbildningar som främst
domineras av studenter med högt socialt ursprung, kan man anta att skolans anda utgörs
av de kapital som individer med högt socialt ursprung bär med sig. Dessa kapital
tillmäts på så sätt ett värde inom fältet och skulle kunna utgöra en typ av ideal. Ett
exempel på detta är Axels påstående om att han inte bara strävar efter ”mallen” utan
”tillhör den”. Enligt Bourdieu omvandlas en kapitalform som har högt värde på fältet
till symboliskt kapital (1995:98). Dessa symboler kan utgöras av språk eller klädsel men
också om yttre attribut som i vårt fall, läderportföljer och Mac-datorer.
48
För att försvara eller förbättra sin position på fältet använder sig människorna på fältet
av strategier (Bourdieu, 1992:50). Nya aktörer får tillträde till fältet först när de
anpassat sig till det och behärskar fältets kulturella kod (Göransson, 1987:47). Detta kan
förklara hur det kommer sig att alla studenter i mer eller mindre grad uppger att de
strävar efter att passa in, eller i arvtagarnas fall gör det mer eller mindre per automatik,
trots att vissa av dem till viss del driver med det faktum att alla ser likadana ut.
6.2.5 Social samvaro och vikten av nätverk
Kristian nämner att han tror det är viktigt att ha ett stort nätverk redan under studietiden,
eftersom man har nytta av detta efter examen, men att han inte vet vart han ska ”satsa”
när det gäller föreningar. Dessutom upplever han att han är för gammal för att delta i
övriga sociala sammanhang på skolan, vilket kan sättas i samband med arvtagarnas
gemensamma åsikter om vikten att börja studera på högskolan vid ung ålder. Utifrån
detta skulle man kunna tolka det som att unga studenter tillhör högskolans anda och
dominerande habitus (Börjesson, 2002:110) – något som kan förklara Kristians känsla
av att inte vara tillräckligt ung.
Även arvtagaren Albin pekar på vikten av nätverk och berättar om hur han blev
uttagen till en studentförening efter att han berättat om sig själv inför en stor grupp.
Dessutom har hans föräldrar påpekat vikten av att kunna visa upp att man deltagit i
föreningar under studietiden på Cv:t. Man skulle kunna tolka det som att han utifrån sin
sociala bakgrund har med sig en stor del kulturellt kapital som värderas högt på
Handelshögskolans fält (Bourdieu, 1991:133). Detta kapital har i sin tur införlivats i
hans habitus, vilket kan innebära att han upplever och utstrålar en självsäkerhet i den
sociala miljön. Samma mönster kan förstås utifrån de andra arvtagarnas upplevelser, där
bland annat Axel uppger att man helst umgås med ”dom som är lik sig själv”. Detta kan
kopplas till socialisationsteorin, där man dras till människor som har vuxit upp under
liknande levnadsförhållanden (Wellros, 1998:128) samt att det inom den övre medel/överklassen finns vissa gemensamma sociala koder som är osynliga för de som
befinner sig utanför ”staketet” (Kullenberg, 2004:30). Klassresenärerna befinner sig i en
miljö där de flesta, utifrån social bakgrund, inte är lika dem själva och står således på
”andra sidan”.
49
Utifrån Bourdieus (1986:46–47) begrepp socialt kapital kan man se det som att
studenternas vänner under studietiden blir en del av deras sociala nätverk. Även om
Andreas menar att han främst skaffar vänner för att han vill umgås med dem under
studietiden kan dessa vänner i framtiden visa sig bli betydelsefulla kontakter. På samma
sätt skaffar sig Andreas och Axel kontakter när de arbetar och driver företag utöver
studierna. Genom att skaffa vänner och nätverka under studietiden skulle man kunna se
det som att studenterna använder sig av strategier, vilka kan visa sig vara till god hjälp i
den framtida yrkeskarriären. Utifrån sitt habitus behärskar de spelets regler och vet hur
de ska agera för att vinna.
6.2.6 Globalisering och individualism
Arvtagarna har tankar på en eventuell internationell yrkeskarriär, där Albin har siktet
inställt på att ta examen från en annan högskola med bättre kontaktnät så att han i
framtiden får en bättre tillgång till vissa typer av toppjobb, företrädesvis i USA eller
Storbritannien. Andreas har skaffat sommarjobb i London nästa år. Sedan tidigare har
Axel varit utbytesstudent i USA. Detta kan förstås i relation till att dagens ungdomar,
enligt Lalander och Johansson (2007:96) lever i en alltmer globaliserad värld, där hela
världen blir en möjlig arbetsplats. Den sociala rörligheten har ökat men inte för alla,
eftersom inte alla har samma ekonomiska möjlighet – något som bland annat har
samband med den sociala bakgrunden.
Klassresenären Klas deltar också aktivt i sociala sammanhang på högskolan, vilket
tyder på att det inte uteslutande handlar om vilken typ av kulturellt kapital man har med
sig. Det kan å ena sidan ha samband psykologiska faktorer som har att göra med
självförtroendet men det kan å andra sidan även relateras till individualiseringsteorin
och medvetenheten hos dagens ungdomsgeneration om kraven på prestation och
individualitet (Lalander & Johansson, 2007:117), där det är upp till en själv att ”visa
framfötterna” och vara ambitiös för att få ett bra arbete efter studierna. Det är även
skillnad på syftet med studierna mellan de olika studenterna. Medan tiden på högskolan
kan ses som en naturlig del av vuxenblivandet utifrån arvtagarnas habitus, kan det för
Klaras och Kristians del mer ses som ett individuellt projekt för att nå målet, som är att
få ett särskilt arbete snarare än att nätverka och aktivt delta i studentlivet.
50
6.3 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan vi se att arvtagarna grundar sitt beslut att läsa på högskola
utifrån sitt habitus och har siktet inställt på en framgångsrik och välbetald yrkeskarriär
medan två av klassresenärernas beslut snarare är beroende av interaktionen med
signifikanta andra. Klassresenärerna är utbildningsmedvetna och ser högre studier som
vägen till att få ett tillfredsställande jobb i dagens alltmer individualiserade samhälle. I
det fall där en av klassresenärerna inte har påverkats av signifikanta andra blir en
brytpunkt avgörande för en förändring av personens habitus. Han uttrycker dessutom en
önskan om att bryta mot sitt sociala ursprung, vilket kan tolkas som att han är en del av
en misslyckad socialisation. Valet av specifik utbildning, för både klassresenärerna och
arvtagarna, faller slutligen mellan ett fåtal alternativ, som finns tillgängliga på
individernas handlingshorisonter. Även om arvtagarna själva uppger att de har valt
utbildning
efter
intresse
består
deras
utbildningsalternativ
enbart
av
olika
högstatusutbildningar, vilket kan tolkas som att de har en smal handlingshorisont.
Klassresenärernas val av specifik utbildning är främst baserat på en generell önskan om
att uppnå en god eller förbättrad position på arbetsmarknaden. Beslutet sker sedan inom
ett fält, där studenterna med sitt utbildningskapital, i form av betyg, väljer en högskola
och utbildning som har en viss status och kan generera mer kapital till studenten.
En av klassresenärernas oro för att inte ”passa in” på högskolan kan delvis förstås
utifrån hans brist på det kulturella och sociala kapital som tillhör den dominerande
andan på Handels. I övrigt upplever studenterna inte någon större osäkerhet, vilket
bland annat kan förstås utifrån deras tidigare studieframgångar. Vi kan se ett mönster i
studenternas bild av en ”framgångsrik student”, vilket innefattar attribut som att vara
ambitiös och välklädd – ett ideal som de flesta av deltagarna väljer att anpassa sig efter,
med hjälp av strategier för att vinna värde på fältet. Att arvtagarna är mer delaktiga än
klassresenärerna i sociala sammanhang skulle kunna bero på att de utifrån sitt kulturella
och sociala kapital utstrålar en viss självsäkerhet. De behärskar de sociala koderna och
dras till dem som liknar dem själva. Vänner under studietiden tror vi kan visa sig bli
betydelsefulla kontakter i den framtida yrkeskarriären. Slutligen ställer studenterna höga
prestationskrav på sig själva, vilket för arvtagarnas del kan förklaras genom att de i en
akademisk kultur socialiserats till att göra det som anses önskvärt. Men det kan även för
samtliga studenter förstås utifrån idealet att vara ambitiös samt individualiseringen och
kravet på prestation i dagens samhälle.
51
7. Diskussion
Syftet med denna uppsats har, mot bakgrund av den sociala snedrekryteringen till högre
studier, varit att beskriva och analysera studenters val till högskolan – i det här fallet en
elithögskola. Syftet har även varit att få en bild av hur studenter upplever det faktiska
mötet med högskolan samt att beskriva och analysera hur de hanterar detta möte. Fokus
har legat på studenternas olika sociala bakgrunder. I detta avslutande kapitel diskuteras
vilken inverkan vårt val av teori och metod haft för studiens resultat. Därefter förs en
diskussion med reflektioner kring och slutsatser av resultat och analys.
7.1 Valet av teori och metod
Överlag har vårt urval av teorier och begrepp varit användbara i arbetet med att
analysera empirin. Careershipteorin visade sig vara tillräckligt bred för analysen av
valet – inte minst för att den applicerar Bourdieus begrepp, habitus, fält och kapital, på
just karriärval. Med hjälp av teorin kunde vi även konstatera att det finns flera olika
alternativa vägar till högskolan och att individers habitus inte innebär någon
ödesbestämd
slutstation.
Vi
fann
dock
att
både
socialisations-
och
individualiseringsbegreppen förstärkte och utvecklade det som framkom vid en analys
med hjälp av careershipteorin. I analysen av mötet använde vi oss främst av Bourdieus
begrepp, vilka har varit mycket användbara, eftersom Bourdieus egen forskning delvis
har varit inriktad mot högskola och social bakgrund.
Tidigare i uppsatsen har vi belyst att Bourdieus begrepp i vissa fall har kritiserats för
att vara för deterministiska. Med individualiseringsbegreppet ville vi därför ta hänsyn
till att tidsandan har betydelse och inverkar på människors sätt att tänka och agera. De
handlingsmönster som för ett antal år sedan var mer självklara är i ”dagens samhälle”
utsatta för större påtryckningar, vilket gör att exempelvis Bourdieus habitusbegrepp
behöver kompletteras och anpassas mot den anda som präglar samtiden – något som
även Hodkinson och Sparkes ger uttryck för. Samtidigt vill vi visa på att det ena inte
utesluter det andra.
52
Risken med ett delvis deduktivt arbetssätt är att teorierna har styrt vårt resultat, på så vis
att vi både medvetet och omedvetet, utifrån teorierna och tidigare forskning, hade
hypoteser om resultatet och även till viss del en önskan om att uppfylla dessa. Det kan
då finnas en risk att vi har missat ny information som framkommit i samband med
intervjuerna. Den kvalitativa metoden innebar att vi fick ta del av intervjupersonernas
upplevelser, tankar och åsikter. Tack vare vår information till studenterna inför
intervjuerna kunde vi förvänta oss att de var förberedda på våra frågor och på så sätt
vågade svara öppet och ärligt. Med hjälp av den semistrukturerade intervjuguiden fick
vi dessutom möjlighet utveckla och ställa följdfrågor, för att säkerställa att
intervjupersonerna förstod och svarade på ”rätt” fråga.
På grund av att två av de tillfrågade kvinnliga studenterna fick förhinder att delta i
undersökningen intervjuades enbart en kvinnlig student. Vi har därför inte tagit hänsyn
till kön i vår analys av intervjusvaren. Däremot har vi reflekterat över att resultatet
skulle kunna ha sett annorlunda ut om vi hade haft en jämnare könsfördelning. På
samma sätt skulle även etnicitet ha kunnat inverka på resultatet. Vi är även införstådda
med att det begränsade antalet intervjupersoner innebär att vi inte kan göra några
generaliseringar. Det vill säga, våra arvtagare och klassresenärer representerar inga
standardmodeller för hur individer med dessa sociala ursprung fattar sina karriärbeslut;
att våra klassresenärer befinner sig på en elitskola överhuvudtaget är redan det ett bevis
på att individer med liknande social bakgrund kan och gör helt skilda val i
livet. Däremot visar resultatet på flera olika faktorer som kan ha betydelse för valet till
högskolan och som bör tas i beaktande i ett arbete med att till exempel bredda
rekryteringen till högre studier. Dessa faktorer pekar bland annat på vikten av
signifikanta andra. Det går dessutom att finna likheter med tidigare forskning inom
samma område, vilket gör att vi upplever att flera av studenterna i vår studie inte är
ensamma om sina erfarenheter. Arvtagarnas val att läsa på en elithögskola går att koppla
till både statistik och tidigare forskning, vilket är ett sammanträffande som givetvis
skulle kunna vara slumpmässigt eller helt enkelt skulle kunna bero på att vi har gjort
vårt urval bland de arvtagare som redan befinner sig på en elithögskola. Intressant hade
varit att i framtida forskning intervjua arvtagare som inte befinner sig, eller har befunnit
sig inom ramarna för högskolan.
53
7.2 Slutsatser av resultat och analys
7.2.1 En social rättvisefråga
Resultat och analys visar att studenternas skäl till att läsa på högskola och i synnerhet på
en elithögskola både kan och inte kan förstås utifrån deras sociala bakgrund. Arvtagarna
har följt den ”naturliga” vägen medan klassresenärerna har avvikit från den. Men
urvalet av deltagarna i vår studie, det vill säga hälften arvtagare och hälften
klassresenärer, är inte representativt för hur verkligheten på Handelshögskolan ser ut, då
högskolan inte har en lika jämn fördelning av studenter sett till den sociala bakgrunden.
Tvärtom kvarstår och reproduceras, vilket nämndes inledningsvis, den sociala
snedrekryteringen – något som märks särskilt tydligt på en elithögskola. Sett ur ett
större perspektiv menar vi att det här skulle kunna ses som en social rättvisefråga,
eftersom den sociala rörligheten i samhället står relativt stilla. När människor med högre
social bakgrund inte ställer sina platser till förfogande blir det svårt för de med annan
social bakgrund att ta plats. Men vad vi reflekterar över är att det inte enbart är ett
problem ur arbetarklassynpunkt. Vi kan givetvis inte generalisera vårt resultat på resten
av samhället utifrån ett fåtal personers erfarenheter, men det går att koppla deras
erfarenheter till Bourdieus teori om att familjer med högt utbildningskapital har ett
intresse av att behålla sin sociala position i samhället. Detta kan i sin tur medföra ett
osynligt krav på barnen att studera vidare och då finns det en risk för att de går miste
om andra karriäralternativ på vägen. Detta upplevda krav är även något som Kullenberg
(2004:22) tar upp i sin forskning när hon till exempel hävdar att människor inom de
högre samhällsklasserna får med sig ett arv, som innefattar oskrivna regler och
förväntningar på hur man bör utforma sitt liv.
7.2.2 Vikten av att vidga elevers perspektiv kring utbildning
De är främst akademikerbarn som läser på studieförberedande program på gymnasiet
(SCB, 2010), vilket innebär att den sociala snedrekryteringen börjar redan där. Men vad
händer när ett akademikerbarn till exempel har talang för hantverk? Är en
yrkesutbildning som inte är akademisk då en möjlig väg att gå eller kan svårigheten att
bryta mot sin bakgrund liknas vid den svårighet som klassresenärer möter när de bryter
mot sin? Att få hjälp att vidga sitt perspektiv kring utbildning och karriär kan då ses
54
som en rättvisefråga för alla ungdomar, oavsett social bakgrund. Och man kan fråga sig
vad en framgångsrik yrkeskarriär egentligen betyder – att tjäna mycket pengar eller att
arbeta med något som är förknippat med personligt intresse och talang? Det handlar då
inte enbart om högskoleutbildning eller inte, utan också om att vidga perspektiv när det
gäller olika typer av högskoleutbildningar. Dessutom borde det finnas ett
samhällsekonomiskt intresse av att låta människor befinna sig på rätt plats utifrån sina
individuella förmågor. För vem har sagt att läkarens barn egentligen har anlag för
ekonomi eller juridik eller att snickarens barn skulle vara bäst på rörmokeri eller som
undersköterska?
Dessutom kan man reflektera över att studenterna i den här studien har en gemensam
bild av hur man ska se ut och bör bete sig för att vara en framgångsrik student på
Handelshögskolan – något som kan relateras till vad Börjesson säger om att de flesta
som söker till en specifik högskola redan på förhand har en förutfattad bild om
högskolans ”anda”. Med detta vill vi säga att vi tror att det finns en risk för att individer
i samband med utbildningsvalet väljer respektive väljer bort vissa högskolor enbart på
grund av dess rykte. I vissa fall kan då den sociala bakgrunden spela in, eftersom den
till viss del har betydelse för var man anser sig ”passa in”.
7.2.3 Reflektioner om hur man kan vidga perspektiv kring utbildning
Men hur kan man påverka och hitta vägar för att bryta upp den här typen av
trögföränderliga strukturer i samhället? Det är givetvis ingen enkel fråga att besvara och
det finns givetvis inte bara ett svar. Målet är att, för att koppla tillbaka till Månssons
(2000) citat i inledningen, få de som ”går på de breda gångarna utan att fundera på vad
som döljer sig i skogarna” och de som ”skräms bort av taggarna” att våga sig in på
småstigarna – det vill säga hitta nya vägar.
Men vi tror att den bästa chansen finns i skolan, som också har ett kompensatoriskt
uppdrag att stötta elever med olika bakgrund (Fjelkner, 2007). Dock är det ett problem
att skolan, trots sin kompensatoriska roll, på ett sätt bidrar till den sociala
reproduktionen, eftersom det oförändrat visat sig vara akademikerbarn som dominerar
de studieförberedande programmen på gymnasiet och får de bästa betygen medan ickeakademiker-barn dominerar yrkesprogrammen och får sämre betyg (Skolverket, 2006).
Dessutom bidrar man ytterligare till detta med den nya gymnasiereformen (Skolverket,
55
2011), som tydliggör skillnaden mellan programmen ännu mer på så vis att
yrkesprogrammen inte längre ger behörighet till högskolan. För trots att det finns
möjligheter att komplettera sin yrkesutbildning med högskolebehörighet tror vi även här
att socialisationen spelar ut sin roll, precis som på de studieförberedande programmen
där normen är att man skall läsa vidare. Den sociala reproduktionen i skolan smittar
även senare av sig på samhället och arbetsmarknaden.
Skolans studie- och yrkesvägledare har, enligt vår uppfattning, en viktig roll när det
gäller att vidga elevers perspektiv. Studie- och yrkesvägledning bör därför få större
utrymme i skolan och i synnerhet sättas in när eleverna är yngre än vad de är idag. För
hur ska man kunna påverka elever när de är femton år och redan socialiserats ”färdigt”?
Dessutom kan eleverna få insyn på arbetsmarknaden genom praktik i så tidig ålder som
möjligt. Denna praktik bör ske vid flera tillfällen och varieras så att den inte enbart
speglar en viss typ av yrken utifrån elevens och kanske föräldrarnas intresse. Möjligen
är det också så att det behövs fler ”signifikanta andra” i skolan än bara studie- och
yrkesvägledare. På samma sätt har, vilket tidigare nämnts, högskolorna ett eget ansvar
för att aktivt bidra till en breddad rekrytering (Högskolelagen, 2005). Men om det
stämmer som Broady & al. (2002) säger, att högskolorna med högst status har ett
egenintresse av att locka studenter från de högsta sociala bakgrunderna och att även
dessa studenter väljer att söka sig dit, kan man undra om tanken på en breddad
rekrytering på elithögskolor någonsin kan bli verklighet. Kanske förblir den en utopi?
56
Referenser
Ambjörnsson, Ronny (2000). Mitt förnamn är Ronny. Värnamo: Tryckning Fälth och
Hässler.
Björklund, Maria & Paulsson, Ulf (2003). Seminarieboken – att skriva, presentera och
opponera. Lund: Författarna och Studentlitteratur.
Bourdieu, Pierre (1986). The forms of capital. I: J. Richardson, Handbook of Theory
and Research for the Sociology of Education. New York: Greenwood.
Bourdieu, Pierre (1991). Kultur och kritik. Göteborg; Daidalos AB.
Bourdieu, Pierre (1992). Texter om de intellektuella. Stockholm: Brutus Östlings
Bokförlag Symposion.
Bourdieu, Pierre (1995). Praktiskt förnuft – Bidrag till en handlingsteori. Göteborg:
Daidalos AB.
Broady, Donald red. (1998). Inledning: en verktygslåda för studier av fält. s. 11-26. I:
Kulturens fält. Göteborg: Daidalos (Elektronisk). Tillgänglig:
www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-98-kulturens-falt-inledn-o-frontmatter.pdf (2011-1115)
Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet – som utbildningssociologiskt verktyg.
Skeptronhäften NR 15. Uppsala universitet
Broady, Donald (1998). Kulturens fält. Göteborg: Författarna och bokförlaget Daidalos
AB
Broady, Donald (1988) Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi, s. 59-88. I:
Masskommunikation och kultur, NORDICOM-Nytt/Sverige, Nr 1-2, (Elektronisk)
Tillgänglig: http://people.dsv.su.se/~jpalme/society/pierre.pdf
Broady Donald, Börjesson Mikael, Palme Mikael (2002). Den sociala snedrekryteringen
och konkurrensen mellan lärosätena s. 13-48. I: Perspektiv på högskolan i ett förändrat
Sverige. Stockholm: Högskoleverket
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Författaren och Liber
Börjesson, Mikael (2002). Det naturliga valet – En studie i studenters utbildningsval
och livsstilar. Rapport från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi. Nr
11. Uppsala universitet (Elektronisk)
Tillgänglig: http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/ (2011-11-02)
Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB
57
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2004). Hur blir man klok på universitetet? Lund:
Studentlitteratur
Fjelkner, Metta (2007) Satsa på speciallärare för barn med stödbehov. Debattartikel,
Lärarnas Riksförbund. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.lr.se/lararnasriksforbund/minsida/blimedlem/arkiv/satsapaspeciallarareforba
rnmedstodbehov.5.5d1115f6127b6f6326580004599.html (2011-11-30)
Frykman, Jonas (1992). Kapitel 15, Klassresenären lever i exil. I: Molin, Kari & Ågren,
Britt red:er, Klassresan. Malmö: Ågren Alfabeta Bokförlag AB
Frykman, Jonas (1998). Ljusnande framtid! Skola, social mobilitet och kulturell
identitet. Lund: Författaren och Historiska Media
Giddens, Anthony (2007). Sociologi. Lund: Anthony Giddens och Studentlitteratur.
Göransson, Anita (1987). Innovation och institution. Om receptionen av kvinnohistoria
och kön som analytisk kategori. I: Birgit Sawyer &, Anita Göransson. Manliga
strukturer och kvinnliga strategier. Göteborg: Meddelanden från Historiska
institutionen i Göteborg nr 33.
Handelshögskolan i Göteborg: Om Handelshögskolan (Elektronisk)
Tillgänglig: http://www.hgu.gu.se/om_handelshogskolan/ (2011-10-10)
Hilding, Lars-Olof (2010), Är det så här vi är – Om utbildning som normalitet och om
produktionen av studenter. Lund: Författaren och Lunds universitet
Hodkinson Phil, Sparkes Andrew C. (1997) Careership: A Sociological Theory of
Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18 (1), 29-44.
(Elektronisk) Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1080/0142569970180102 (2011-10-24)
Högskolelagen 1:5; SFS 2005:1208 (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.hsv.se/lagochratt/lagarochregler.4.539a949110f3d5914ec800057221.html
(2011-09-22)
Kullenberg, Annette (2004). Överklassen i Sverige. Stockholm: Lind & Co AB
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier
utbildning, cop.
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2007) Ungdomsgrupper i teori och praktik.
Lund: Författarna och Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups utbildning AB
Månson, Per (2000) Båten i parken. Stockholm: Prisma
Sandell, Anna (2007) Utbildningssegregation och självsortering – om gymnasieval,
genus och lokala praktiker. Malmö högskola: Lärarutbildningen
58
SCB (2010) Universitet och högskolor. Högskolenybörjare 2009/10 och
doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Högskoleverket: Serie
Utbildning och forskning. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0205/2009L10X/UF0205_2009L10X_SM_UF20SM
1003.pdf (2011-12-01)
Scott Lapour, Anne & J. Heppner Mary (2009) Social Class Privilege and Adolescent
Women’s Perceived Career Options. Journal of Counseling Psychology. vol. 56, no.
4/2009. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://search.proquest.com.support.mah.se/assia/docview/742719762/131C306C32E4F
AA5987/1?accountid=12249 (2011-12-01)
Skolverket (2011) Gymnasieskola 2011. (Elektronisk)
Tillgänglig:http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%
2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycks
ak%2FRecord%3Fk%3D2597 (2011-09-22)
Skolverket (2007). En beskrivning av slutbetygen i grundskolan. (Elektronisk)
Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.37494!Menu/article/attachment/PM%2520Grun
dskolan%2520Betyg%2520inkl%2520%25F6verg%25E5ng%2520070418.pdf (201112-01)
Trondman, Mats (1994). Bilden av en klassresa. Stockholm: Carlssons bokförlag AB
Trost, Jan (2005.) Kvalitativa intervjuer. Lund: Författaren och Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet (2003). Utbildningens fördelning- en fråga om klass. Bilaga
10 LU 2003. Statens offentliga utredningar. (Elektronisk) Tillgänglig:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/15/57/ba62bc76.pdf (2011-09-22)
Utbildningsdepartementet (2001) Den öppna högskolan. Proposition. (Elektronisk)
Tillgänglig: Del1:http://www.regeringen.se/content/1/c4/16/47/27e200ef.pdf ,
Del2: http://www.regeringen.se/content/1/c4/16/47/27e200ef.pdf (2011-09-23)
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2011-11-10)
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (Elektronisk)
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_princ
iper_tf_2002.pdf (2011-11-10)
VHS – Verket för högskoleservice (2011-09-11) Statistik. (Elektronisk)
http://www.vhs.se/statistik
Wellros, Seija (1998) Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur
59
Bilaga 1
Våra namn är Christine Olausson och Lynn Eliasson Lotzner och vi studerar studie- och
yrkesvägledning vid Malmö högskola. Vi arbetar just nu med vårt examensarbete, där vi bland
annat kommer att undersöka vilka motiv som ligger bakom individers val att studera på
högskolan samt hur de upplever mötet med högskolan, både i fråga om studier och studentlivet i
övrigt. Vi skulle därför uppskatta om du skulle vilja hjälpa oss att besvara denna enkät.
Vår studie kommer främst att baseras på enskilda intervjuer. Denna enkät fungerar som
underlag till vårt urval av intervjupersoner. Intervjumedverkan är naturligtvis frivillig men vi
vore ytterst tacksamma för din hjälp. Vid intresse kommer vi att kontakta dig per telefon eller epost inom kort. Kryssa i så fall i rutan och fyll i dina uppgifter längst ner i formuläret.
Ålder: ………
Kön:
Kvinna
Utbildning:………………………………………………………
Man
Din mammas utbildningsnivå: (Eller annan vårdnadshavare som du har vuxit upp med)
Namn på utbildning:………………………………………………………………………………
Grundskola
Gymnasieskola
Eftergymnasial utbildning > än 3 år
Eftergymnasial utbildning =/< än 3år
Forskarutbildning
Din pappas utbildningsnivå: (Eller annan vårdnadshavare som du har vuxit upp med)
Namn på utbildning:………………………………………………………………………………
Grundskola
Gymnasieskola
Eftergymnasial utbildning > än 3 år
Eftergymnasial utbildning < än 3år
Forskarutbildning
Jag kan tänka mig att medverka i en enskild intervju:
Telefonnummer: ……………………………………………………………………………….
E-post:……………………………………………………………………………………………
I uppsatsen garanteras din fullständiga anonymitet! Tack för din medverkan!
Bilaga: 2
Hej igen!
Tack för att du vill delta i intervjuundersökningen som ligger till grund för vårt
examensarbete. Här följer lite mer information om oss, uppsatsens ämnesområde samt
den tid vi har inbokad för intervju. Våra kontaktuppgifter står sist i mailet.
Vi heter alltså Christine Olausson och Lynn Eliasson Lotzner och läser till studie- och
yrkesvägledare vid Malmö högskola. I vårt examensarbete ska vi undersöka vad som
har motiverat studenter att studera vid Handelshögskolan i Göteborg och hur studenter
upplever att det är att läsa på högskolan, till exempel när det gäller själva studierna
(föreläsningar, kurslitteratur mm.) men även hur ni upplever att det är att befinna sig i
högskolemiljön, med fokus på andra saker som rör studentlivet, t ex relationer till
klasskompisar, ev. deltagande i olika studentföreningar mm. Vår studie kommer
främst att baseras på enskilda intervjuer.
Alla som deltar i studien och de uppgifter som framkommer vid intervjuerna
behandlas konfidentiellt, vilket innebär att deltagarnas identiteter inte ska kunna
identifieras i våra anteckningar eller i vår uppsats. Deltagandet i studien är frivilligt
och kan när som helst avbrytas utan att en förklaring behöver delges oss som
författare.
Inbokad intervjutid:
Mötesplats:
Tack på förhand, vi ser fram emot att ses!
Med vänlig hälsning,
Christine Olausson
(Tel.nr.)
Lynn Eliasson Lotzner
Bilaga: 3
Intervjuguide - Semistrukturerade intervjuer
Presentation av undersökningen och dess syfte. Informera om anonymitet och rätten
att avbryta intervjun.
“Varmprat”
Sätt på bandspelaren och ange tidsramarna för intervjun.
Bakgrund
§ Skulle du vilja berätta lite om dig själv och din uppväxt?
§ Gymnasieutbildning/skola?
- Hur kan du beskriva utbildningen/skolan?
§ Bostadsort/typ av bostad?
§ Eventuellt arbete/eftergymnasial utbildning innan högskolan?
§ Föräldrarnas utbildning/yrke?
§ Ev. syskons utbildning/yrke?
§ Beskriv fritidsintressen under uppväxten! T.ex. sporter, teater, musik, film, böcker
§ Resor med familj/i studierna?
Utbildning
§ Vilken utbildning går du på idag?
§ Hur har vägen till utbildningen sett ut? Gymnasiet, komvux etc.
§ Vad motiverade dig att söka den här utbildningen?
§ Hur kommer det sig att du valde just Handelshögskolan i Göteborg?
§ Vilka egenskaper anser du att du har som lämpar sig för den här utbildningen?
§ Hur säker var du på ditt val när du sökte?
§ Hur säker är du idag på ditt val?
§ Vem/vilka hjälpte dig med valet?
§ Vad anser dina föräldrar om din valda utbildning?
§ Andra förebilder som påverkat ditt val?
§ Träffade du någon studie- och yrkesvägledare inför ditt val?
§ Vad anser individer i din umgängeskrets om ditt valda av utbildning?
§ Stöttning hemifrån vid studier under uppväxten?
§ Stöttning hemifrån nu?
§ Hur viktigt anser du att det är att ha en högskoleutbildning?
§ Hur viktigt är det med utbildning för dina föräldrar?
§ Andra alternativ än utbildning?
Inför mötet med högskolan
§ Vilka förväntningar hade du inför dina högskolestudier?
- Känslor och tankar (Oro? Glädje? Nervositet? Osäkerhet?)
Mötet med högskolan
§ Vill du berätta om den första dagen?
- Hur väl uppfyllde dagen dina förväntningar?
- Känslor/tankar
- Nya bekantskaper?
- När du gick hem – känslor/tankar
Bilaga: 3
Studierna
§ Skillnad gentemot tidigare studier, t ex gymnasiet?
§ Hur mycket tid bedömer du att du lägger ner på dina studier?
§ Känner du att du talar “samma språk” som det som förekommer på högskolan?
- Föreläsningar, skriftliga och muntliga instruktioner, eget skrivande.
- Om ja, talade du detta språk även tidigare eller är det något du har lärt dig
under studietiden?
§ Har du tagit del av den studiehjälp som erbjuds av högskolan?
§ Hur hanterar du svårigheter i studierna?
§ Förväntningar, både uttalade och outtalade, från lärarna?
§ Andras förväntningar? (studiemässigt)
§ Dina egna prestationskrav?
§ Hur hanterar du dessa eventuella krav?
§ Hur bekväm känner du dig rent studiemässigt? T ex delta i diskussioner, räcka
upp handen, tala inför klassen etc.
§ Har du varit i kontant med studie- och yrkesvägledaren på Handelshögskolan
under studietiden? /I sådana fall av vilken anledning?
Studentlivet
§ På vilket sätt umgås ni i klassen?
- Skillnad gymnasiet/högskolan?
- Grupperingar?
§ Samtalsämnen vid “fikat”?
§ Hur bekväm känner du dig i sociala sammanhang? (I grupper av olika slag)
§ Hur blir man framgångsrik på utbildningen? Inre och yttre och studiemässiga
egenskaper. (“Idealbilden” av en framgångsrik ekonomstudent. Ex, klädsel,
livsstil, social, ambitiös etc.)
§ Hur nära ligger du själv denna idealbild? Är det något du eftersträvar?
Nätverkande
§ Deltar du i sociala sammanhang? T ex föreningar, spex, kårpuben mm.
§ Hur viktigt är detta för dig?
§ Arbetslivskontakter?
§ Hur viktigt är det med kontakter/nätverk under studietiden?
Då/nu
§ Hur skulle du vilja beskriva ditt självförtroende nu jämfört med när du började
studera på högskolan?
§ Upplever du att du har förändrat dig på något sätt sedan du började studera på
högskolan? I så fall på vilket sätt? (Beteende, tankar, ditt sätt att tala och skriva,
yttre attribut så som t.ex. klädsel, livsstil)
§ Hur har dessa förändringar gått till? Medvetet eller omedvetet?
Ev. något annat som du vill berätta om?
Lämna ut vår mailadress och tacka för medverkan. Stäng av bandspelaren.