Likabehandlingsplan
Inledning
Den 1 januari 2009 ersattes Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever i förskola och skola (2006:67) med 14a kapitlet om åtgärder
mot kränkande behandling i Skollag (1985:1100) samt 3 kap. 16§ diskrimineringslag
(2008:567). Syftet med kapitel 14a samt förordningen om barns och elevers deltagande i
arbetet med en likabehandlingsplan (2006:1083) är att förtydliga förskolans och skolans
ansvar för barnets/elevens trygghet. Skollagen framhåller även i 1 kap. 2§ att skolans uppdrag
bl.a. är att arbeta för jämställdhet mellan könen och motverkande av kränkande behandling
såsom mobbing och rasistiska beteenden.
Hur man ska arbeta med detta finns råd om i SKOLFS 2007:7.1 Trygghetsuppdraget betonas
även i läroplanerna för förskola (Lpfö98) och grundskola (Lpo94). I 14a kapitlet i SkolL
hänvisas till diskrimineringslag (2008:567) för att få insikt i vad som räknas till
diskriminering.
Barn och elever har ett lagligt skydd mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/beteende, ålder och
funktionshinder samt mot kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte
förskolan/skolan kan visa att den fullgjort sitt uppdrag.
Likabehandlingsplanen ska alltid vara aktuell och beskriva hur enheten arbetar för att främja
alla elevers rättigheter, samt förebygga diskriminering och kränkande behandling. Barn och
elever ska, efter mognad och förmåga, delta i arbetet med likabehandlingsplanen.
Ett annat styrdokument som inverkar på upprättandet av en likabehandlingsplan är FN:s
konvention om barnets rättigheter (BK). I och med att Sverige har ratificerat BK ska barnets
bästa vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga.
Definitioner och begrepp2
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och behandlas sämre än någon annan
och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka
inte får välja ett visst ämne eller en grupp för att det redan finns så många flickor i den
gruppen.
Med indirekt diskriminering menas att någon diskrimineras genom att man behandlar alla
lika. Det sker när skolan bestämmer något som verkar neutralt, men som i praktiken
Icke bindande Allmänna råd från Skolverket. Finns på http://www.skolverket.se/skolfs?id=1288
Ur Handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO, Förebygga diskriminering främja likabehandling i
skolan, 2008.
1
2
1
missgynnar vissa grupper av elever. Om en skola exempelvis serverar samma mat till alla,
diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av sin religion behöver annan mat.
Diskrimineringsgrunder
De skyddade diskrimineringsgrunderna, som diskrimineringslagen tar upp är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan
trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder såvida inte
bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används
är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ingen ska alltså behöva bli diskriminerad
eller trakasserad av dessa orsaker, och förskolan eller skolan ska aktivt arbeta för att främja
allas rättigheter att vara olika.
Kränkande behandling
Utöver de diskrimineringsgrunder som omnämns i diskrimineringslagen kan någon bli utsatt
för kränkande behandling. Det innebär ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet (14a 3§ SkolL). Lagen skyddar alltså även mot kränkningar av en elevs värdighet
som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. En sådan kränkande behandling kan vara
det vi brukar kalla mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Exempel på
det som lagen kallar annan kränkande behandling kan vara att en elev blir kallad för elaka
saker direkt eller på Internet.
Mobbning
Mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier från en eller flera
personer upprepade gånger under en viss tid. Enstaka trakasserier är inte mobbning.
(Definition: Dan Olweus)
Långsiktiga mål för vår enhet
alla som deltar i vår verksamhet ska känna sig trygga, accepterade och respekterade
ingen ska känna sig diskriminerad eller kränkt av vare sig barn eller vuxna
Bergfotens förskola arbetar för att förebygga kränkningar och
främja likabehandling genom att skapa en trygg och positiv
atmosfär på förskolan
Insats – vad gör vi?
Tid – när gör vi det?
Pedagogerna skall ansvara för att
Varje dag
arbetet i barngruppen genomförs.
Viktigt att pedagogerna skapar
goda relationer med barnen och att
de ska känna sig trygga i gruppen.
Pedagogerna välkomnar alla så att Varje dag
Ansvar – vem ser till att det
sker?
Allas ansvar
Allas ansvar
2
det blir en bra start på dagen för
barnen och föräldrarna
Pedagogerna skall sträva efter att
varje barn utvecklar sin förmåga
att uttrycka sina tankar och åsikter
Pedagogerna tar tillvara varje
individs styrkor
Pedagogerna arbetar med att få till
en vi-känsla i gruppen. I
samlingarna tar man upp hur man
är en bra kompis och hur vi är mot
varandra ett respektfullt
förhållningssätt.
Pedagogerna skall skapa en trygg
atmosfär på förskolan som gör att
barnen kan fungera enskilt och i
grupp. Träna dem i att hantera
konflikter och förstå rättigheter
och skyldigheter samt ta ansvar
för gemensamma regler.
Pedagogerna lyfter olikheter som
en tillgång i gruppen
Pedagogerna skall skapa goda
relationer med såväl barn,
föräldrar samt kollegor genom ett
positivt förhållningssätt.
Varje dag
Alla
Varje dag
Alla
Varje dag
Alla
Varje dag
Alla
Varje dag
Alla
Varje dag
Alla
Nulägesanalys
Kartläggningsmetoder
diskussioner på APT
diskussioner vid avdelningsmöten
diskussioner på samlingar med barnen
Rutiner vid uppkommen situation
vid en uppkommen situation har vi samtal i personalgruppen tillsammans med
rektor/bitr. rektor om lämpliga åtgärder och uppföljning
samtal med föräldrar till de inblandade barnen
upprättar en handlingsplan
Handlingsplan
Problem/utvecklingsområde
Insats
3
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Problem/utvecklingsområde
Insats
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Utvärdering
varje år får alla föräldrarna besvara en enkät om hur nöjda de är med förskolans
verksamhet (pilenenkäten)
förskolan gör egen utvärdering i samband med den årliga kvalitetsredovisningen och
fortsatta planeringen av arbetet
Bilagor
4
