Pseudobryum cinclidioides
Källpraktmossa
NE
NA
LC
DD
Mossor
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Bryales, Familj: Plagiomniaceae, Släkte: Pseudobryum
(källpraktmossor), Art: Pseudobryum cinclidioides - källpraktmossa (Huebener) T.J.Kop. Synonymer: Mnium
cinclidioides, källstjärnmossa, Pseudobryum cinclidioides (Hüb.) T. Kop.
Kännetecken
Skotten är upp till 20 cm höga, mörkgröna till svartaktiga och växer i luckra, oftast karakteristiskt glänsande mattor.
Stammen saknar eller har sparsamt med rhizoider. Sterila skott är snett uppåtriktade eller svagt bågböjda, medan
fertila skott är upprätta. Hanskotten är sällsynta och har iögonfallande ”blommor” av stjärnlikt utspärrade blad i
toppen. Bladen är brett ovala eller omvänt äggrunda, saknar nedlöpning och har lång, tydlig nerv. Bladspetsen är
rundtrubbig och har ibland en liten, trubbig udd. Bladcellerna är relativt långsmala: ca 4 gånger så långa som breda.
Bladkanten saknar både kantlist och tänder. Arten är skildkönad och kapslar är mycket sällsynta.
Källpraktmossa kan förväxlas med flera arter i släktet praktmossor Plagiomnium spp., men de har blad med kantlist,
oftast tydliga tänder i bladkanten, ljusare färg och mörkgrön stam som ofta har rikligt med rhizoider. Dessutom har
praktmossor Plagiomnium spp. kortare bladceller: 1–3 gånger så långa som breda.
Utbredning och status
Arten är mindre allmän eller sällsynt i södra Sverige men tämligen allmän i norra Sverige. Närmare fjällen blir den
sällsynt men förekommer upp till lågalpin zon. Den är relativt sällsynt i Danmark men tämligen allmän i Norge,
Finland och på Island. Den förekommer över stora delar av Europa och har i övrigt en holarktisk utbredning.
Ekologi
Källpraktmossa växer på fuktig eller blöt, näringsrik och ofta mineralrik mark, t.ex. i sumpskogar. Den verkar inte
växa på kalkpåverkad mark, men gynnas av källpåverkan och rörligt markvatten. Den förekommer ofta i artrika
miljöer med t.ex. kärrkammossa Helodium blandowii, bågpraktmossa Plagiomnium medium, filtrundmossa
Rhizomnium pseudopunctatum och skogshakmossa Rhytidiadelphus subpinnatus. Eftersom mängden våtmarker har
reducerats kraftigt i södra Sverige under det senaste seklet har förekomsten av källpraktmossa troligen minskat i
söder.
Övrigt
Etymologi: cinclidioides = som liknar Cinclidium; bladmossläktet Cinclidium; suffixet -oides (lat.).
Uttal: [Psevdóbryum sinklidioídes]
KEY FACTS River Thyme-moss. Shoots up to 20 cm high, dark green to blackish, forming loose, often
characteristically glossy patches. Sterile shoots erect to slightly arcuate, fertile shoots erect. Leaves broadly ovate to
obovate, not decurrent at base. Margin entire, unbordered. Apex rounded, sometimes shortly and bluntly apiculate.
Costa long and distinct. Dioicous. Male shoots, ending in conspicuous, star-shaped perigonia, rare. Capsules very rare.
– A calcifuge species with a preference for spring-fed wetlands and aquifers. Grows on moist to wet, nutrient- and
mineral-rich soil, typically in swamp forests.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Naturvård
Konventioner: Typisk art i 7160 Källor och källkärr (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR) och Kontinental
region (CON)), Typisk art i 9750 Svämlövskog (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR) och Kontinental region
(CON)), Typisk art i 9080 Lövsumpskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens
signalart
Litteratur
Weibull, H. 2008. Pseudobryum cinclidioides källpraktmossa s. 470-471. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och
fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU,
Uppsala.
Författare
Henrik Weibull 2008
ArtDatabanken - artfaktablad
2
