Plagiomnium ellipticum
Kärrpraktmossa
NE
NA
LC
DD
Mossor
NT
VU
EN
CR
RE
Livskraftig (LC)
Klass: Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning: Bryales, Familj: Plagiomniaceae, Släkte: Plagiomnium
(praktmossor), Art: Plagiomnium ellipticum - kärrpraktmossa (Brid.) T.J.Kop. Synonymer: Mnium ellipticum,
kärr-stjärnmossa, Mnium rugicum
Kännetecken
Skotten är upp till 6 cm höga, gröna till mörkgröna och växer i luckra mattor. Sterila skott är upprätta eller bågböjda,
ofta med mycket rikligt med rhizoider, och fertila skott är upprätta. Hanskott har iögonfallande ”blommor” av
stjärnlikt utspärrade blad i toppen; hanorganen syns som en mörkgrön, rund fläck i mitten. Bladen är brett ovala och
saknar eller har en mycket kort nedlöpning (fertila skott har alltid sådan nedlöpning). Bladen har en kort, uddlik spets
och en lång, tydlig nerv. Bladcellerna är hexagonala till rektangulära och ca 2–3 gånger så långa som breda.
Bladkanten har en tydlig kantlist av långsmala celler och små, ibland otydliga tänder som består av 1, sällan 2 celler.
Arten är skildkönad och kapslar är sällsynta. Locket är koniskt och saknar spröt.
Kärrpraktmossa kan förväxlas med andra arter i släktet, särskilt exemplar med kort nedlöpande blad.
Skogspraktmossa Plagiomnium affine har smalt, men långt nedlöpande bladnerv, medan bandpraktmossa P. elatum
och bågpraktmossa P. medium har brett nedlöpande blad på välvuxna skott. Dessa tre förväxlingsarter har dessutom
oftast bladkanter med mycket tydliga tänder. Kalkpraktmossa P. rostratum är samkönad och har ofta kapslar med
ett långt utdraget, snett riktat spröt.
Utbredning och status
Arten är allmän i större delen av Sverige, och den förekommer till och med upp i högalpin zon i fjällen. Den är allmän
eller tämligen allmän i nästan hela övriga Norden, men är ovanlig eller saknas i västra Vestlandet i Norge. Den har en
holarktisk utbredning med utposter söderut i Kaukasus och Patagonien.
Ekologi
Kärrpraktmossa växer på blöt, näringsrik, ofta mineralrik mark i varierande miljöer, från sumpskogar och rikkärr till
diken och fuktiga åkerkanter. Den förekommer ofta i riklig mängd i relativt artrika miljöer tillsammans med bl.a.
spjutmossa Calliergonella cuspidata, kalkkammossa Ctenidium molluscum, stor fickmossa Fissidens adianthoides och
rundmossor Rhizomnium spp.
Övrigt
Etymologi: ellipticus (lat.) = elliptisk, oval.
Uttal: [Plagiómnium elíptikum]
KEY FACTS Marsh Thyme-moss. Shoots up to 6 cm high, green to dark green, forming loose patches. Sterile shoots
erect to arcuate, often with very abundant tomentum, fertile shoots erect. Leaves broadly ovate, shortly apiculate,
(especially in sterile shoots) not or very shortly decurrent at base, distinctly bordered by elongate cells. Margin with
small, sometimes indistinct teeth formed by one (rarely two) cell(s). Dioicous. Male shoots end in a conspicuous, starshaped perigonium with the antheridium visible as a dark green spot at the centre. Capsules, the lids of which are
conical and lack rostrum, are rare. – Grows on wet soil rich in nutrient, often also minerals. Suitable habitats range
from swamp forests and rich fens to ditches and moist field margins. Often quite abundant in relatively species-rich
moist habitats.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Litteratur
Weibull, H. 2008. Plagiomnium ellipticum kärrpraktmossa s. 463-464. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.
Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU,
Uppsala.
Författare
Henrik Weibull 2008
ArtDatabanken - artfaktablad
2
