KALLA KRIGETS SLUT OCH SOVJETUNIONENS UPPLÖSNING
Frågor;
• Välj från kalla krigets dagar en kris som har hotat världsfreden och som Förenta staterna och Sovjetunionen indirekt varit involverade i. redogör för krisens bakgrund, händelser och konsekvenser. (h­06)
• Stormakternas styrkeförhållanden och inflytande över världspolitiken: jämför slutet av 60­talet med början av 2000­talet. (h­04) • Välj en internationell Kris som inträffat efter andra världskriget och jämför vilken betydelse ekonomiska, idéella, och politiska motsättningar hade för des up komst. (h­0 ) dec 11­13:43
SL ­ frågor i anslutning till Sovjetunionens upplösning.
• På vilka sätt påverkades Finland av att Sovjetunionen upplöstes?
• Varför och hur kunde Finland ansluta sig till EU?
• Det kalla kriget upphörde i början av 1990­talet. Hur påverkade detta Finland?
MÖJLIGA FRÅGOR;
• Redogör för det kalla krigets slut.
• Varför och hur upplöstes Sojetunionen?
• Gorbatschev var mycket populär utanför Sovjetunionens gränser men inte omtyckt i sitt hemland ­ varför?
dec 11­14:10
GORBATJOVS 'REVOLUTION'.
• Vald till generalsekreterare 1985
• Målsättningar; stoppa sovjetekonomins stagnation och vända den till tillväxt.
• Avveckla upprustningen eftersom den kostade för mycket
• Kalkylerade att USA stod inför samma problem
INRIKESPOLITIKEN
• PERESTROIKA ­ modernisera sovjetekonomin så att en allmän välfärd kunde uppnås. Höja produktiviteten.
• GLASNOST ­ öppenhet, problem i sovjetunionen skulle lyftas fram och diskuteras. Inkluderade kritik mot den politiska ledningen, median och partiet.
• DEMOKRATIZATSIYA ­ demokratisering av samhället på alla nivåer
dec 11­14:13
Upprustningsrivaliteten meningslös eftersom den underminerade den nationella ekonomin samtidigt som den enbart kunde resultera i katastrof.
• Klasskampsidén överlämnades
• Fredlig samexistens och avspänning
• Socialismens globala expansion stoppades
• Kruchevs och Breshnevs doktriner som strävade efter 'erövringar' övergavs.
• Återupptog nedrustningsförhandlingarna med USA
• 'Stalinisterna' i SU mycket kritiska
• 6 nedrustningsmöten 1985­91
dec 11­14:25
dec 11­14:15
I slutet av 1970­talet blev behovet av reformer i Sovjetunionen allt mer akut, den sovjetiska planekonomins förmåga att prestera allt sämre. I många avseenden framstod landet numera som ett sorts u­land. Utbredd alkoholism och miljöförstöring undergrävde folkhälsan, födelsetalen minskade och medellivslängden sjönk stadigt.
dec 14­19:27
1
Som supermakt förväntades Sovjetunionen dessutom hålla sina satellitregimer i
Östeuropa under armarna med bistånd, krediter och billig energi, kunna leverera
vapen och utvecklingshjälp till progressiva stater i tredje världen, och givetvis
även underhålla sin gigantiska krigsmakt under ständig konkurrens med USA.
Ingen visste hur stor del av bnp försvarsutgifterna slukade enligt de vanligaste
uppskattningarna kring 15 procent ­ vilket var åtminstone tre gånger mer än i
USA.
dec 15­07:59
Reagan hade i mars 1983 också lanserat idén om SDI (Strategic Defense
Initiative), ett rymdbaserat antirobotförsvar som skulle göra USA osårbart mot
kärnvapenangrepp. Systemet skulle bli oerhört dyrt och knappast fungera, men
skrämde ändå ryssarna, eftersom det verkade erbjuda en möjlighet för USA att
utan risk för vedergällning genomföra ett kärnvapenangrepp mot Sovjetunionen.
För att fortsätta diskutera nedrustning krävde därför ryssarna att amerikanerna
skulle avbryta all utveckling av CSDI, vilket Reagan vägrade. Enligt vissa källor
var hösten 1983 kalla krigets farligaste tid sedan Kubakrisen. Den sovjetiska
underrättelsetjänsten KGB ska oroligt ha spanat efter tecken på att väst
förberedde ett överraskande kärnvapenangrepp.
dec 15­08:00
Nedrustningens genombrott
I början av 1985 återupptog USA och Sovjetunionen de samtal om nedrustning
som hade avbrutits i och med utplaceringen av Natos medeldistansrobotar.
Även om Gorbatjov och Reagan fick god personlig kontakt vid sitt första möte i
Genève i november samma år, hände inte mycket eftersom Reagan vägrade
uppge SDI. Hösten 1986 föreslog dock Gorbatjov ett nytt toppmöte i Reykjavik
på Island. Mötet kom att gå till historien, trots att ingen överenskommelse
nåddes. Gorbatjov föreslog att alla medeldistansrobotar och till sist även att alla
interkontinentala robotar skulle skrotas. Reagan gillade förslaget, men vägrade
fortfarande släppa SDI, varför mötet upplöstes.
dec 15­08:02
Gorbatjov lanserade 1986 perestrojkan, en storslagen reformpolitik för att
engagera sovjetmedborgarna i landets modernisering. Han rensade också
beslutsamt ut konservativa reformmotståndare på olika nivåer. Den ekonomiska
nedgången fortsatte emellertid, eftersom sovjetsystemet strängt taget inte gick
att reformera. Den påbjudna yttrandefriheten ­ glasnost ­ kom också att slå
tillbaka mot kommunistpartiet, som fick sin auktoritet i samhället undergrävd
när det plötsligt blev tillåtet med kritik
dec 15­07:59
När Gorbatjov kommit till makten inleddes därför det sovjetiska återtåget ur
tredje världen. År 1988 undertecknades avtal om ett sovjetiskt uttåg ur
Afghanistan (verkställdes 1989), och om ett tillbakadragande av de kubanska
trupperna från Angola (verkställdes 1991). Regimerna i Etiopien och Nicaragua
fick samtidigt veta att de snart måste klara sig på egen hand. Efter sovjetiska
påtryckningar gick Vietnam med på att utrymma Kambodja (verkställdes 1989).
Gorbatjovs besök i Beijing samma år öppnade äntligen för en lösning på de
segslitna gränstvisterna mellan Sovjetunionen och Kina.
dec 15­08:01
Nu hade emellertid förväntningarna ställts mycket högt inför nästa gång. De
båda ledarna kunde knappast diskutera nedrustning på nytt utan att återvända
till den radikala visionen från Reykjavik om en kärnvapenfri värld. När Gorbatjov
besökte Washington i december 1987 undertecknades ett avtal, som innebar att
de bara några år tidigare så omstridda medeldistansrobotarna skulle skrotas för
gott av bägge sidor. Vid Reagans svarsbesök i Moskva i maj 1988 avskaffade
Reagan beteckningen »ondskans imperium« på Sovjetunionen, och när
Gorbatjov talade i FN senare samma år, bekände han sig till »universella
humanistiska värderingar«. Samtidigt tillkännagavs omfattande nedskärningar
av Sovjetunionens konventionella styrkor i Östeuropa.
dec 15­08:02
2
Upplösningen
Det blev utvecklingen i Sovjetunionens satellitstater i Öst­ och Centraleuropa
som till sist avslutade kalla kriget. I Ungern och Polen hade kommunistpartierna
redan efter revolterna 1956 resignerat när det gällde att vinna befolkningens
stöd. I Ungern experimenterade regimen från 1968 med marknadsekonomiska
reformer, och lyckades på så vis trygga en viss stabilitet. I Polen, där 70 procent
av bönderna fortfarande ägde sin jord och katolska kyrkan förblivit den
viktigaste opinionsbildaren i samhället, var kommunistpartiets position däremot
hopplös
Med Gorbatjovs perestrojka blev det uppenbart för alla att Sovjetunionen inte
längre skulle ingripa för att hålla regimerna i Östeuropa under armarna. I både
Ungern och Polen inledde kommunistpartierna våren 1989 samtal med
oppositionen. Resultatet blev i bägge
länderna att icke­kommunistiska regeringar kom till makten. För att markera
den kommunistiska erans slut öppnade den nya regeringen i Ungern i september
gränsen mot Österrike, vilket kom att bli en avgörande händelse.
Strejker utbröt och bland varvsarbetare i Gdansk
bildades 1980 en oberoende fackförening, Solidaritet. Med händelserna i Ungern
1956 och i Tjeckoslovakien 1968 i minnet väntade sig hela världen att sovjetiska
trupper nu skulle ingripa. Det skedde inte.
dec 15­08:03
Mer än någon annan stat var DDR en produkt av det kalla kriget. Regimen i
Östberlin hade också envist vägrat att kopiera Gorbatjovs reformer. Men när
Ungern öppnade sin gräns mot Österrike fick DDR­medborgarna ­ som fritt kunde
resa in i Ungern ­ plötsligt en flyktväg vidare till Västtyskland. Inom loppet av ett
dygn hade 125.000 östtyskar utnyttjat den. Medan folkvandringen till
Västtyskland fortsatte, utbröt stora demonstrationer i östtyska städer, den
gamla partiledningen tvingades avgå och den nye partichefen Egon Krentz
förklarade att alla som sökte visum till Västtyskland i fortsättningen skulle få
det automatiskt. På kvällen den 9 november 1989 stormade uppsluppna
folkmassor gränsövergångarna i Berlinmuren. Under de följande veckorna föll
också kommunistregimerna i Bulgarien, Tjeckoslovakien och Rumänien ­ i
sistnämnda land genom en blodig revolution.
dec 15­08:05
dec 15­08:04
Sommaren 1991 upplöstes dessutom Warszawapakten och den socialistiska
ekonomiska samarbetsorganisationen SEV (COMECON).
Också Sovjetunionen befann sig i detta skede i upplösning. Efter en misslyckad
militärkupp av konservativa krafter i augusti 1991 i syfte att rädda
Sovjetunionen, började olika sovjetrepubliker att förklara sig självständiga. Den
25 december 1991 avgick Gorbatjov som Sovjetunionens president och
sovjetflaggan halades i Kreml. På nyårsafton samma år upphörde Sovjetunionen
att existera.
dec 15­08:06
Det var Sovjetunionens oförmåga att modernisera sig ekonomiskt som ytterst
avgjorde kalla kriget. Sovjetunionens motståndare USA hade dels själv världens
största ekonomi, dels de starkaste ekonomierna i världen på sin sida i konflikten
dec 15­08:06
3
