KARLSTADS UNIVERSITET
Seminarieunderlag för delkursen ”Världsreligionerna”,
del 1: religionsantropologi, judendom och islam.
HÖSTTERMINEN 2010
Litteratur:
Bowie, Fiona (2006) The Anthropology of Religion. Oxford: Blackwell, s. 1-258.
Groth, Bente (2002) Judendomen. Stockholm: Natur och Kultur, s. 29-307.
Esposito, John (2001) Islam - den raka vägen. Lund: Studentlitteratur.
Ps. Seminarieunderlaget ska ses som en hjälp för instudering och diskussion, men naturligtvis är det inte
enbart dessa frågeställningar som kan behandlas i seminariet. Det är upp till er att förhålla er till detta
underlag, och naturligtvis också komma med helt andra frågor att diskutera utifrån litteraturen. Det ska
vara relevant för er men alltid problematisera kurslitteraturen. Ds. Kerstin von Brömssen
1
Frågeställningar Bowie (2006)
Kap. 1.
1. I Bowies inledningskapitel kapitel diskuteras bl.a. hur religion studerats och studeras inom
ämnesfältet religionsantropologi som en konsekvens av upplysningtänkandet. Diskutera detta
ämnesfälts bidrag till religionsvetenskapen, dess förtjänster men också dess risker.
2. Vad betecknar och vari består det vi kallar ”upplysningen” och ”upplysningstänkandet”?
Diskutera dess konsekvenser för det nutida västerländska samhället/för övriga delar av världen.
3. Diskutera vad som benämnes fenomenologi och en fenomenologisk utgångspunkt för studier av
religionsvetenskap. Vad innebär det? Vilka var de stora fenomenologiska tänkarna?
4. Olika teorier har framställs om religionens ursprung. Diskutera några av dessa.
5. det finns ett stort antal definitioner av begreppet ”religion”. Diskutera några som anges i boken.
Hur skulle du vilja definiera religion?
Kap. 2.
1. I det här kapitlet diskuteras framför allt teorier om kroppen som bärare av symboler. Diskutera
vad begreppet ’symbol’ innebär och några exempel på kroppen som symbolbärare utifrån
litteraturen. Diksutera gärna exemåel på detta som finns i ett nutida svenskt samhälle.
2. I kapitlet talas det om hur man hanterar anomalier utifrån Mary Douglas teorier. Diskutera vad en
anomali är samt några exempel som Mary Douglas ger.
3. Kroppen disciplineras olika i olika kutlrella system. Diskutera några sådana exempel från
litteraturen.
Kap. 3
1. Religiös identitet är givetvis ett viktigt begrepp inom religionsvetenskapen. Diskutera utifrån
litteraturen hur begreppet kan diskuteras och hur det kan användas. Sätt detta i relation till renhet,
identiteters förhandlingar, och sociala strukturer .
2. Vad innebär begreppen bricolage?
Kap. 4.
1. Genus och genussystem är mycket viktiga inom alla religiösa system. Diskutera begreppen kön,
genus, genussystem, sexualitet, biologism och socialkonstruktionism (socialkonstruktivism), dess
innebörder och teoretiska förankring.
2. Vad innebär begreppen emic och etic inom ett religionsantroplogiskt studium.
3. Vad innebär begreppet ”muted group”. Ge exempel från litteraturen samt fråm nutida svenskt
samhälle.
4. Vad innebär att riter är polysemic? Diskutera exempel från litteraturen och från din levda
erfarenhet.
2
5. Vad innebär en reflexiv antropologi?
6. Diskutera vad matrilinjära och patrilinjära system innebär. Vad kan detta bl.a. medföra? Diskutera
med exempel från litteraturen och från levd erfarenhet.
Kap. 5.
1. Diskutera Roy Rappaports teori om ”adaptive and maladaptive/dysfunctional cosmologies”. Vad
avser han med sin teori samt ge något exempel från litteraturen.
2. Vad innebär begreppet toteimism? Diskutera exempel från litteraturen.
3. Vilka föreställningar omfattar begreppt dreamtime?
4. Diskutera och reflektera över begreppen inner-oriented societies och outer-oriented societies. Vad innebär
de? Finner du begreppen relevanta? Förhåll dig kritiskt! (Vid alla studier….).
Kap. 6.
1. Diskutera begreppet rit/ritual
2. Vad innebär begreppet rit/ritual?? Vad omfattar en rit och hur riter betraktas genom olika
teoretiska ”glasögon”?
3.
Vad innebär ett instrumentell resp. expressivt förhållningssätt till rittolkning? Diskutera olika
exempel.
4. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras riter som performance eller som kulturella dramor. Vad
innebär det? Diskutera och ge exempel på denna syn.
5. Rites of passage är ett klassiskt religionsvetenskapligt begrepp. Diskutera innebörden och ge
exempel från litteraturen och från levd erfarenhet.
Kap. 7
1. Diskutera vad begreppet shamanism innebär samt olika teoretiska förståelser av begreppet.
2. I kapitlet diskuteras ”arktisk shamanism” och ”västerländsk shamanism”. Diskutera
likheter/skillnader utifrån litteraturen och levd erfarenhet (kanske??).
Kap. 8.
1. Häxeri och ”det onda ögat”. diskuteras i kap. 8. Ge exempel från litteraturen, men också gärna
genom ”moderna” exempel.
Sammanfattande arbete utifrån Bowie (2006).
1. I Bowies arbete ges exempel på religionsantropologiskt arbete utifrån olika teoretiska perspektiv. Några
sådana olika perspektiv/teorier är; ett evolutionärt/diffusionsperspektiv, ett strukturfunktionellt
perspektiv, psykologiska perspektiv/teorier, strukturella perspektiv/teorier, poststrukturella liksom
postmoderna perspektiv/teorier. Gränser och inplaceringar av olika perspektiv/teorier under dessa
”paraplybenämningar” är ibland inte helt klara, men det är viktigt att du kan diskutera ett antal
teorier/perspektiv och försöka placera in dem och diskutera dem kritiskt i förhållande till ovan nämnda
begreppsbildning.
3
Frågeställningar Groth (2002).
1. Judendomen beskrivs av Groth som en kombination av religiös tradition, etnicitet, historia och kultur.
Vad menar hon med det? Diskutera hur dessa olika aspekter samverkar i det som kallas judendom.
2. Vad kan judisk identitet vara och vem är jude?
3. Diskutera och försök förstå relationen mellan den ”Muntliga Torah” och den ”Skriftliga Torah”.
4. Vad är halakha? Och vad är aggadah?
5. Under medeltiden förbjöds polygami inom den västerländska judenheten (ashkenaserna) men inte bland
judarna i arabvärlden (sefarderna). Varför?
6. Diskutera synen på människan inom judendomen. Tycker ni judendomen uppvisar en positiv eller
negativ syn på människan och hennes livsmöjligheter?
7. ”Renhet” och ”orenhet” är viktiga begrepp inom traditionell judendom. Diskutera dessa regler. Vilka är
de? Vilka funktioner kan sådana regler ha inom religionen?
8. Diskutera kvinnors respektive mäns typiska roller och funktioner inom judendomen.
9. Judendomen kallas ibland för en dogmlös1 religion? Varför kallas den så?
10. Vad är haskala? Varför uppstod denna rörelse och vad hade den för syften?
11. Vad är den judiska ”emancipationen”?
12. Diskutera föreställningen om ”exilen” inom judendomen. Vilka historiska judiska exiler kan ni komma
på? Vilka innebörder har knutits till exilen?
13. Jämför och diskutera de olika riktningarna inom den moderna judendomen. Vilka likheter finns dem
emellan? Vilka skillnader? Kan de alla betecknas judendom?
14. Vad är sionism? Kan sionismen sägas ha spelat ut sin roll?
1
Dogm= en fastslagen religiös sanning, en grundläggande trossats, som man måste omfatta och hålla för sann
för att kunna betecknas som religiös inom en viss religion.
4
15. Diskutera Sveriges roll under Förintelsen. Hur såg man på judeförföljelserna i Tyskland? Hur såg den
svenska opinionen ut? Hur hanterades de svensk-tyska officiella förbindelserna? Varför tror ni att
attityden till Tyskland och judarna började ändras omkring 1941-1942?
16. Diskutera några olika teologiska reaktioner på Förintelsen? Kan man överhuvudtaget förstå/förklara
en händelse som Förintelsen?
[EA]
Basgruppsfrågor till John L. Espositos Islam. Den raka vägen, Studentlitteratur, 2001.
1. Beskriv huvuddragen i det för-islamiska stamsamhället och den sociala miljö som
Muhammed föddes i. (s. 25-28)
2. Hur reagerade Muhammed på sin profet-kallelse enligt den muslimska traditionen, och
varför? Varför motarbetades Muhammed i början av sin gärning? (s. 30)
3. Muhammad betraktas inte som grundare av islam, utan som en reformator. Vad var det han
reformerade? (36f)
4. Varför uppenbarades Koranen och i vilken relation står denna bok och Muhammed till
tidigare uppenbarelser (Torah och Evangelium)? (s. 42)
5. Vad är det för drag hos Allah som gör att Allah inte får avbildas? Diskutera den islamiska
gudsbilden och hur människans relation till Allah framställs inom religionen. (s. 48)
6. Shiaislam har sina rötter i att Alis (Muhammeds svärson) son Husayn krossades av en
umayyadisk armé vid Karbala i Irak. Vad fick denna händelse för innebörd inom shi’itisk
ideologi och tro? På vilka avgörande sätt skiljer sig shiaislam från sunniislam? (67, 73f)
7. Varför gjorde korstågen och korsriddarnas gärningar så stort intryck i det muslimska
kollektiva minnet att korstågen fortfarande används som ett slags mönster för förståelsen av
västerländsk inblandning i (vad som uppfattas som) islamiska angelägenheter? (s. 90)
8. Esposito skriver att om den rätta frågan för kristendomen är ”Vad tror kristna?”, så lyder
frågan för islam ”Vad gör muslimerna?”. Vad menar han med detta? (103)
5
9. Vad är sharia? (111ff)
10. Utöver islams 5 officiella ”pelare” tillkommer en som ibland kallas ”den sjätte pelaren”,
nämligen jihad. Vad är jihad? (131)
11. Varför söker sufiern utplåna det lägre jagcentrerade självet? Hur går denna självutplåning
till?
12. Vad var det inom islam som al-Wahhab och den wahhabitiska reformrörelsen vände sig
emot och ville förändra? Hur tog sig wahhabiternas reformiver uttryck? (160)
13. Vad var den ”islamiska modernismen” och vilket arv efterlämnade denna modernism?
(169, 189)
14. Slutet av 1960-talet betecknas som en vändpunkt och inledning till en ny fas i islams
historia, där religionen åter kom att spela en större roll genom förnyelse och väckelse. Varför
kom religionen att spela en växande roll i de muslimska samhällena och hos enskilda
muslimer? Vilka erfarenheter låg bakom denna förnyelse? Hur tenderar man inom dessa
rörelser att förhålla sig till modernitet/politik/västvärlden? (Läs särskilt s. 207-220)
15. Diskutera de stora skillnader som finns inom den islamiska världen vad gäller kvinnors
rättigheter, möjligheter och position i samhället. I vilken relation står islam som religion till
kvinnans roll i samhället och i familjen? (300)
16. Jag uppfattar genomgående ett slags apologetisk (försvarande) ton gentemot islam i
Espositos bok (se t.ex. sidorna 39-41). Uppfattar ni en sådan ton? Om ni gör det, varför tror ni
att författaren av en grundbok i islam för västerländska studenter har ett sådant apologetiskt
perspektiv? Behövs denna apologetik?
6
