LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling
Politices Kandidatprogrammet
Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15 hp
HT 2014
Företag som politiska aktivister Kan företags engagemang för hållbar utveckling ses som en ny form av politisk aktivism? Companies as political activists Can companies commitment to sustainable development be seen as a new form of political activism? Av
Lisa Isakson
Handledare: Lisa Hansson
Words: 11611
Abstract For several decades, journalists have been writing alarmingly about declining political
engagement in western democracies. But recent studies shows that political commitment is
rather changing, not decreasing. New political arenas and new ways to express politics are
developing. One example is political commitment within the trading and commercial sector and
among consumers. Conscious consumerism and conscious production is a new way to express
political values.
This study examines if small companies that are committed to sustainable development can be
seen as political activists. It is done through a theory-testing interview- and document study,
where five business owners were interviewed about their commitment to sustainable
development. All companies are producing or selling only organic or fair trade products. The
interviews focused on how they commit to sustainable development, the motivations that
underlie their commitment and their social and political goals. The results from the interviews
were applied to political science theories of political activism, to analyze if the companies and
the business owners can be likened with political activism. The chosen theories focus on new
forms of political activism and new social movements. My analysis discerns similarities and
some differences between the companies commitment and the chosen theories. The conclusion
is that there are many similarities between the interviewed companies and new political
activism. This indicates that we can find political activism within the trade and commercial
sector and that business owners and employees that devote their carriers to sustainable
development can be seen as political activists.
Key words: political activism, new social movements, political consumerism, sustainable
companies, sustainable devellopement
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ................................................................................................... 5 1.2 Syfte ............................................................................................................................. 6 1.3 Frågeställningar............................................................................................................ 6 1.4 Uppsatsens forskningsfält ............................................................................................ 7 1.4.1 Politisk aktivism .....................................................................................................7 1.4.2 Företags roll på politiska arenan ..........................................................................8 1.5 Uppsatsens disposition ................................................................................................. 9
2. METOD ....................................................................................................... 10 2.1 Forskningsdesign ....................................................................................................... 10
2.2 Urval och avgränsning ............................................................................................... 10
2.3 Intervjuernas upplägg................................................................................................. 11
2.4 Källkritisk diskussion av empiriskt material.............................................................. 12
2.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ............................................................... 13
3. POLITISK AKTIVISM ..................................................................................... 15 3.1 New Social Movements ............................................................................................. 15 3.1.1 Organisationens struktur .....................................................................................16 3.1.2 Arbetssätt och aktioner ........................................................................................17 3.1.3 Politiska mål ........................................................................................................17 3.2 Analysverktyg med faktorer som formar politisk aktivism ....................................... 19 3.3 Sammanfattning av uppsatsens analysverktyg........................................................... 21
3
4. ÖKAT ENGAGEMANG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING INOM HANDELN .......... 22 4.1 Hållbar utveckling ...................................................................................................... 22 4.2 Svensk Handel ........................................................................................................... 22 4.3 Tillväxtverket ............................................................................................................. 23 4.4 Försäljning av Fairtrade-märkta och KRAV-certifierade produkter. ........................ 24
5. DE STUDERADE FÖRETAGENS ENGAGEMANG ........................................... 26 5.1 Företagens verksamheter ........................................................................................... 26 5.1.1 Jämförelse av företagen .......................................................................................28 5.1.2 Teoretisk analys av företagens verksamheter ......................................................28 5.2 Incitament som driver företagens engagemang ......................................................... 28 5.2.1 Incitament bakom verksamheternas uppstartande...............................................28 5.2.2 Teoretisk analys av incitamenten bakom verksamheternas uppstartande ...........30 5.2.3 Incitament till att engagera sig i företagsform ....................................................30 5.2.4 Teoretisk analys av incitamentet till engagemang i företagsform .......................32 4.3 Företagens mål och visioner ...................................................................................... 32 4.3.1 Teoretisk analys av företagens mål och visioner .................................................35 5.4 Incitament som driver de anställdas engagemang ..................................................... 36 5.4.1 Teoretisk analys av de anställdas personliga engagemang .................................37
6. SLUTSATSER ................................................................................................ 39 6.1 New Social Movements ............................................................................................. 39 6.2 Faktorer som formar politisk aktivism....................................................................... 41 6.3 Sammanfattning av slutsatser .................................................................................... 42 6.4 Uppsatsens relevans, vidare forskning och personliga reflektioner........................... 42
8. KÄLLOR ....................................................................................................... 44 BILAGA 1 -­‐ INTERVJUGUIDE ............................................................................ 47 4
1. INLEDNING
”Vi har en önskan om att göra världen till en bättre och mer rättvis plats - och stärka
kvinnornas roll i utvecklingsländer.”
Detta citat kommer från Magdalena Hansen som är en av grundarna till företaget Fair Monkey.
Visioner som denna, om att göra världen till en bättre plats, brukar vanligtvis spridas av ideella
organisationer och politiska partier. Detta citat är dock från en företagare, som strävar efter en
mer rättvis värld genom sin företagsverksamhet.
De senaste årtiondena har det skrivits alarmerande om sjunkande politiskt engagemang i många
västerländska demokratier. 1 Det har uppmärksammats att medlemsantalen dalar i såväl
politiska partier som i politiska organisationer.2 Framför allt de yngre generationerna tycks vara
svåra att locka till politisk aktivitet3. Media målar upp en dyster bild där dagens medborgare
beskrivs som allt mer oengagerade.4 Men är denna bild korrekt? Är dagens medborgare så
oengagerade som det framstår i media? Eller finns det andra sätt att se på situationen?
I april 2013 presenterades forskning som visar att engagemanget i sig inte har sjunkit, snarare
har det politiska engagemanget förändrats. Politisk aktivitet organiseras och utrycks på nya sätt
idag, vilket får som effekt att medlemsantalen i traditionella politiska organisationer sjunker.
Ett exempel på en ny arena är handeln, där både företag och konsumenter är engagerade i
samhällsfrågor som berör rättvis och ekologisk produktion. Medvetna val görs dagligen; genom
att sälja eller köpa en miljövänlig eller rättvisemärkt produkt framför en annan. Företag arbetar
med handeln som verktyg för att öka ekologisk produktion och för att förbättra
arbetsförhållanden i utvecklingsländer. Konsumenter köper årligen mer och mer miljövänliga
och etiskt försvarbara produkter för att visa vad de tycker. 5 Medveten konsumtion och
medveten produktion är nya sätt att utrycka sina åsikter om vad som är rätt eller fel i dagens
samhälle.
1
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism . 2002:xii
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism . 2002:xii
3
DN Debatt. Unga Politiskt intresserade engageras inte av partierna. Hämtad 2014-05-15.
4
Norrköpingsposten. Politiken tar för mycket tid. Hämtad 2014-05-21.
5
2 Klintman M, Boström M, Ekelund L & Lindén A-L. Maten märks- Förutsättningar för
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism . 2002:xii
3konsumentmakt. Lund: Media-Tryck Sociologerna. 2008:12
DN Debatt. Unga Politiskt intresserade engageras inte av partierna. Hämtad 2014-05-15.
2
4
Norrköpingsposten. Politiken tar för mycket tid. Hämtad 2014-05-21.
Klintman M, Boström M, Ekelund L & Lindén A-L. Maten märks- Förutsättningar för
konsumentmakt. Lund: Media-Tryck Sociologerna. 2008:12
5
5
Den ökande trenden av politiskt medveten konsumtion och produktion får dock inte så stort
utrymme i den statsvetenskapliga eller mediala debatten om politiskt engagemang. En avsaknad
av detta i debatten väckte idén till denna uppsats. Studien undersöker därför om det finns en ny
form av politiskt aktivism inom handeln. Frågan som besvaras är om småföretagare som
engagerar sig för hållbar utveckling kan ses som politiska aktivister. Fem företag som aktivt
engagerar sig för hållbar utveckling inom handeln studeras, för att se om deras
företagsengagemang kan liknas vid politisk aktivism.
1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka om småföretag som engagerar sig för hållbar
utveckling kan ses som politiska aktivister. Syftet är också att teoretiskt pröva befintliga teorier
om politisk aktivism och utveckla dem till att även inkludera småföretagares engagemang.
1.3 Frågeställningar Uppsatsens huvudfrågeställning lyder:
Kan företags engagemang för hållbar utveckling ses som politisk aktivism?
För att besvara huvudfrågan är en operationalisering av begreppet politisk aktivism nödvändig.
Operationaliseringen görs i uppsatsens teorikapitel.
Huvudfrågeställningen delas upp i ett antal delfrågor som handlar om de fem studerade
företagens engagemang för hållbar utveckling. Delfrågorna är grundade i den teoretiska
beskrivningen av politisk aktivism och svaren presenteras i uppsatsens resultat- och analysdel.
Frågorna lyder;
•
Hur är företagens verksamheter uppbyggda?
•
Vilka incitament driver företagens engagemang?
•
Vilka mål och visioner har företagen med sin verksamhet?
•
Vilka incitament driver de anställdas engagemang?
6
1.4 Uppsatsens forskningsfält Uppsatsen hamnar inom det statsvetenskapliga forskningsfältet för politisk aktivism och
företags roll på den politiska arenan. Något som ofta diskuteras på ämnet politisk aktivism är
vad politisk aktivism är och vilka aktörer och aktioner som bör inkluderas i definitionen. I detta
kapitel kommer först en kort redogörelse för vilka argument som brukar uppkomma i
diskussionen. Sedan följer en förklaring till hur företagens roll på den politiska arenan beskrivs
i traditionell statsvetenskaplig litteratur.
1.4.1 Politisk aktivism En väl erkänd definition av politisk aktivism utformades av forskarna Sidney Verba och
Norman H Nie år 1972. Den lyder:
”..those legal activities by private citizens that are more or less directly aimed at influencing
the selection of governmental personnel and/or the actions they take” 6
Denna begreppsdefinition är den vanligaste inom forskningsområdet och den hänvisas det till
än idag.7 Den säger att politisk aktivitet är den aktivitet som direkt eller indirekt har för avsikt
att påverka den statliga politiken eller dess handlingar. Detta gör definitionen snäv, eftersom
den endast inkluderar aktioner som riktar sig mot statlig politik. Forskare inom politisk
aktivism delar ofta in sig i två olika läger. Det ena lägret förespråkar den ovan nämnda snäva
definitionen av politisk aktivism. De säger att en smal definition är nödvändig och att politisk
aktivism endast ska inkluderas av aktioner som riktar sig mot statlig politik och statliga
beslutsprocesser. De menar att om fler civila aktioner inkluderas i begreppet kommer teorierna
om politisk aktivism tillslut vara ”theories of everything”.8
Det andra lägret menar istället att vi måste vidga begreppet och se till nya former av politisk
aktivism. Dessa teser drivs exempelvis av statsvetenskapliga forskare som studerar företag och
konsumenters makt att påverka politik. Stolle, Michelettis och Hooge skriver i sin avhandling
”Politics in the supermarket” att nya politiska uttrycksformer, exempelvis politisk konsumtion,
6
Verba S, Nie N H & Kim J. Participation and Political Equality. New York: Cambridge University
press. Citerad i Norris, P. Democratic Phoenix. New York: Cambridge University Press. 2002:193.
7
Deth V, Studying Political Participation: Towards a theory of everything? Grenoble: 2001:4.
8
Deth V, Studying Political Participation: Towards a theory of everything?,Grenoble: 2001:4.
7
blir allt vanligare och är högst väsentliga att se till.9 När stater har mindre makt i samhället
söker sig medborgare idag till andra forum för sitt engagemang. Många väljer att göra det
genom just konsumtion.10 Yngre generationer föredrar att engagera sig i lösare och plattare
organisationer än de traditionella forumen för politisk aktivism. De tenderar att engagera sig för
livsstilspolitiska frågor som ofta är riktade till andra samhällsaktörer än de traditionella inom
politiken. De menar därför att nya former av civila aktiviteter bör räknas som politiska och att
definitionen av politisk aktivism bör vara vidare än den traditionellt har varit.11
Då uppsatsens syfte är att undersöka huruvida företag kan ses som en ny form av politisk
aktivism, är en vid teori som beskriver nya former av politisk aktivism det valda teoretiska
perspektivet. Teorierna presenteras i kapitel tre.
1.4.2 Företags roll på politiska arenan För att visa på samhällsförändringen som sker och för att konkretisera företags eventuellt nya
roll på den politiska arenan, är det relevant att tydliggöra hur statsvetenskaplig litteratur
vanligtvis beskriver företagens roll på den politiska arenan.
Ylva Norén Bretzer förklarar i sin bok ”Svenska Politiska System” vad politik är och vilka
aktörer som påverkar politiska beslutsprocesser. En snäv förklaring av politik är:
”Den aktivitet som avgör fördelningen av samhällets gemensamma resurser – eller vem som
får vad, när och hur.”12
Norén väljer att vidga begreppet och menar att politik innefattar mer än fördelningsaktiviteten.
Hon inkluderar fler aktörer (medborgare, företag och andra organisationer) och fler politiska
arenor där politiska beslut fattas. 13 Inom denna vidgade syn av politik förklarar Norén
civilsamhällets och marknadens roll som politiska aktörer. Hon menar att civilsamhället kan
påverka politiken på två sätt. Det första är att många politiker har varit aktiva inom
fackföreningar, företag och intresseorganisationer innan deras politiska karriär. De fortsätter då
9
Stolle D, Hooge M och Micheletti M. Politics in the Supermarket: Political Consumerism as a Form of
Political Participation. 2005:249
10
Stolle D, Hooge M och Micheletti M. Politics in the Supermarket: Political Consumerism as a Form
of Political Participation. 2005:246.
11
Stolle D, Hooge M och Micheletti M. Politics in the Supermarket: Political Consumerism as a Form
of Political Participation. 2005:250.
12
Norén Bretzer Y. Sveriges Politiska System. 2010:13.
13
Norén Bretzer Y. Sveriges Politiska System. 2010:13.
8
att representera dessa intressegrupper även under sin politiska karriär, vilket gör att marknadens
intressefrågor förs fram.14 Det andra sättet att påverka är att organisera sig i intressegrupper för
att hävda sina intressen och rättigheter, exempelvis som konsument. Aktörerna som finns på
den politiska arenan kan organisera sig och påverka politiskt. Enligt Norén är det då
marknadens producenter som organiserar sig för att öka sina marknadsandelar, dela på
kostnader eller dela kompetenser.15 Ibland påverkar marknaden politiskt genom att finansiera
lobbyister som strävar efter att påverka politiken direkt. För att sammanfatta menar Norén att
civilsamhället och marknadens aktörer påverkar politiskt genom att antingen organisera sig
som intressegrupper eller genom lobbyingverksamhet.16
Denna uppsats placerar sig främst inom forskningsfältet för politisk aktivism men berör också
forskningen om företags roll på den politiska arenan. Uppsatsen bidrar till ny kunskap genom
att förena dessa två forskningsfält.
1.5 Uppsatsens disposition För att ge läsaren en överblick av uppsatsen presenteras här en disposition. Det första kapitlet
redogör för uppsatsens valda metod. Där presenteras forskningsdesign, urval och
avgränsningar, källkritik samt vilket material och vilka metoder som använts. Kapitlet avslutas
med en reflektion över uppsatsens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.
Nästa kapitel presenterar uppsatsens valda teorier om politisk aktivism. Sedan följer
bakgrundskapitlet som beskriver den ökande trenden av företag som engagerar sig för hållbar
utveckling. Kapitel fem är uppsatsens resultat- och analyskapitel. Där presenteras uppsatsens
empiri, vilket är material från fem företag som intervjuats om deras engagemang för hållbar
utveckling. På intervjuresultatet appliceras uppsatsens teorier om politisk aktivism vilket leder
till en analytisk diskussion. Kapitel sex är slutsatskapitlet som svarar på uppsatsens
huvudfrågeställning, diskuterar uppsatsens relevans och ger förslag på vidare forskning.
Uppsatsen avslutas med en personlig reflektion över arbetet. Källförteckning och en bifogad
intervjuguide finns i slutet.
14
Norén Bretzer Y. Sveriges Politiska System. 2010:15.
Norén Bretzer Y. Sveriges Politiska System. 2010:17.
16
Norén Bretzer Y. Sveriges Politiska System. 2010:18.
15
9
2. METOD 2.1 Forskningsdesign Denna studie är utformad som en teoriprövande undersökning. En teoriprövande studie betyder
att teorin står i centrum och undersöker om teorin har något att säga om de undersökta fallen.17
Teorin i denna uppsats är en statsvetenskaplig teori om politisk aktivism och de undersökta
fallen är småföretagare som engagerar sig för hållbar utveckling. Studien har också som
ambition att vara teoriutvecklande, genom att utveckla de redan befintliga teorierna om politisk
aktivism till att även inkludera småföretagares engagemang.
För att uppnå uppsatsens syfte undersöktes fem företag om deras engagemang för hållbar
utveckling. Detta gjordes genom att bedriva en kvalitativ intervju- och dokumentstudie, största
vikt ligger vid intervjuerna. Djupgående samtalsintervjuer var den forskningsmetod jag ansåg
vara mest lämplig att använda. Samtalsintervjuer i en teoriprövande undersökning kan
ifrågasättas18, men intervjuämnets komplexitet bidrog till att samtalsintervjuer var den mest
lämpliga metoden att använda i denna studie.19
2.2 Urval och avgränsning Uppsatsens intervjuobjekt är representanter från de fem företag som undersöktes. Företagen
valdes genom en utarbetad mall med krav som skulle uppfyllas. Kraven var; 1) Att företagens
engagemang för hållbar utveckling är en grundsten i verksamheten och att de tydligt informerar
om detta, 2) Att företagen har max nio anställda, då uppsatsens avgränsning är att endast
undersöka små företag, 3) Att företagen har sin verksamhet inom handeln. Eftersom företagen
är utvalda efter denna mall kallas urvalsmetoden strategiskt urval.20 När mallen var utarbetad
sökte jag efter företag genom konsumentguider på internet. Dessa konsumentguider var
www.klimatsmart.se, www.supermiljöbloggen.se och www.ekoguiden.se. När tio företag som
uppfyllde kraven hade hittats, mailades de med en intervjuförfrågan.
17
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:100.
18
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:287.
19
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:259.
20
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:176.
10
Mitt mål var att intervjua två inredningsbutiker, två grossistföretag och två livsmedelsbutiker.
Jag hade också som mål att hälften skulle engagera sig för miljöfrågor och hälften för rättvisa
handelsavtal (fair trade). Den uppdelningen hade möjliggjort en jämförelse mellan företagen
och därför ökat den interna validiteten.21 Urvalsönskemålen blev dock för krångliga för att
uppnå. Fem av tio företag tackade ja till intervju. De uppfyllde inte urvalsmålen men på grund
av uppsatsens tidsbegränsningar intervjuades de ändå. Observera dock att företagskraven
uppfylldes.
Vid kvalitativa studier är det ofta bättre med fler analysenheter, men i denna studie har jag
prioriterat att undersöka färre företag kvalitativt än fler kvantitativt. På grund av uppsatsens
omfång och tidsramar anser jag det viktigare att prioritera en mer djupgående studie av färre
företag än en ytligare studie av fler företag.22
2.3 Intervjuernas upplägg Intervjuerna var utformade som kvalitativa samtalsintervjuer. Denna metod passar när
forskningsfenomenet är okänt sedan innan och när människors uppfattningar studeras.23 Så var
fallet i denna uppsats. Samtalsintervju är även en lämplig metod att använda om interaktion och
samspel mellan forskare och intervjuperson behövs24, vilket var nödvändigt i denna studie då
intervjufrågorna kunde vara komplexa och känsliga. En interaktion ger möjlighet till förklaring
av frågorna, vilket minskar risken av missförstånd. Centralitetsprincipen gällde vid val av
intervjuobjekt. Den säger att de som intervjuas ska vara centralt placerade källor25, vilket är
personer med mycket information om det som undersöks. I denna studie valdes en person med
ledande position i företaget, helst den person som startade verksamheten eller driver den idag.
Företagen och intervjuobjekten presenteras i uppsatsens resultat- och analysdel.
Intervjuerna var utformade med en informantdel och en respondentdel. Informantdelen bestod
av frågor som undersökte hur företagen är uppbyggda och hur de arbetar. Denna del var
21
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:176.
22
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:122.
23
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:285.
24
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:283.
25
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:291.
11
informativ med raka frågor och raka svar. Respondentdelen bestod av mer reflekterande och
känsliga frågor. Exempelvis om incitamenten till deras engagemang, hur de ser på sin roll i
samhället och hur de ser på möjligheterna till politisk påverkan. Samma intervjuguide användes
till samtliga intervjuer men den följdes inte alltid exakt, vilket är vanligt vid intervjuer av
respondentkaraktär. Det är viktigare att samtalet flyter på och att alla frågor eller teman berörs
under intervjuns gång.26 Därför kunde frågornas utformning och ordningsföljd komma att
ändra sig under intervjuerna. Varje intervju varade ungefär 45 minuter och skedde över telefon.
2.4 Källkritisk diskussion av empiriskt material Intervjuobjekten ses som tillförlitliga källor eftersom de är centralt placerade och därför väl
insatta i företagens verksamhet. Källornas centralitet ökar källornas oberoende eftersom de
centralt placerade intervjuobjekten kan ses som primärkällor. Intervjuobjektens oberoende
gällande grad av trovärdighet och huruvida de kan ha förlegat information är relevant att ha i
åtanke gällande företagens incitament till engagemang i kombination med deras vinstintresse. 27
Hur genuint engagerade de är i relation till vinstintresset är dock inte det som undersöks i
uppsatsen, därför ser jag inte det eventuella vinstincitamentet som ett problem i denna studie.
Samma problematik kan också ifrågasätta intervjuobjektens tendens, det vill säga huruvida de
har intresse av att återge en snedvriden bild av sitt engagemang.28 Därför har intervjuobjektens
svar kontrollerats genom att även studera företagens skriftliga verksamhetsbeskrivningar. När
källorna talat om utomstående aktörer har information om dessa uppsökts separat för att
försäkra om att primärkällan bistår samma information. 29 När detaljer från intervjuerna
dubbelkollas med andra oberoende källor bildas trovärdighet och samtidighet.30
Uppsatsen skriftliga källor är statsvetenskapliga artiklar och statsvetenskapligt väl erkänd
litteratur som kan anses vara tillförlitlig. I uppsatsens bakgrundskapitel finns dock ett antal
källor vars tillförlit och oberoende kan ifrågasättas. Dessa källor används då annan data inte
hittades. Dessa tendentiösa källor har kompletterats med information från oberoende källor och
26
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:301.
27
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:319.
28
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:321.
29
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:319.
30
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:321.
12
källor med motsatt tendens för att öka uppsatsens trovärdighet.31 Siffrorna bör trots detta ses
med försiktighet.
2.5 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Uppsatsens
begreppsvaliditet
nås
genom
en
överensstämmelse
mellan
uppsatsens
begreppsteoretiska definition och de operationella indikatorerna 32 . Den begreppsteoretiska
definitionen av politisk aktivism operationaliseras i uppsatsens teoridel. Två operationella
mätverktyg förklaras och används senare kontinuerligt genom hela uppsatsen. På så sätt uppnås
begreppsvaliditet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter och teoretiska operationaliseringar
grundar sig i tidigare etablerad forskning. Genom att kopiera tidigare operationaliseringar ökar
validiteten och möjligheterna till att jämföra uppsatsens resultat med andra studiers resultat.33
Därigenom uppnår uppsatsen även begreppsvaliditet genom resonemangsvaliditet.34 Med en
god begreppsvaliditet i uppsatsen undviks systematiska fel. 35 För att även uppnå god
resultatvaliditet behövs även god reliabilitet.36 Reliabiliteten anser jag vara god då noggrannhet
och struktur har genomsyrat arbetet.
Vid val av analysenheter är det viktigt att tänka på möjligheterna till generalisering.
Generalisering innebär att man kan dra slutsatser även till andra fall som inte ingår i studien.37 I
denna uppsats ökar möjligheterna till generalisering genom avgränsningen att enbart studera
småföretagare. Denna studies mål med generalisering är inte att kunna applicera resultaten i
största allmänhet, utan snarare att kunna generalisera till andra relevanta studier.38 Enligt Kvale
görs detta genom naturalistisk-, statistisk- eller analytisk generalisering.39 I denna studie är den
analytiska generaliseringen möjlig. Detta innebär att uppsatsens analys presenterar skillnader
31
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:322.
32
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:63.
33
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:67.
34
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:66.
35
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:63.
36
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:70.
37
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H och Wängerud L. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ, marknad. 2009:100.
38
Kvale S och Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2009:281.
39
Kvale S och Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2009:281.
13
och likheter i intervjuobjektens påståenden. Generaliseringen bygger då på påståendelogik.
Läsaren kan själv reflektera över möjligheterna att generalisera till nya situationer, då belägg
och argument presenteras tydligt genom hela uppsatsen. 40 För att öka möjligheterna till
analytisk generalisering har intervjuernas upplägg och process beskrivits så tydligt som möjligt
tidigare i detta metodkapitel.41
40
41
Kvale S och Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2009:282.
Kvale S och Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2009:285.
14
3. POLITISK AKTIVISM Två teorier om politisk aktivism används i denna studie. Den första är Pippa Norris teori om
nya sociala rörelser, som benämns New Social Movements då det är Norris originaltitel. Den
teorin förklarar utvecklingen av politisk aktivism de senaste 50 åren; nya organisationer, nya
arbetssätt, nya politiska mål etc. Den andra teorin är ett analysverktyg med faktorer som
förklarar hur politisk aktivism tar sig utryck och formas. New Social Movement-teorin och
analysverktyget kompletterar varandra eftersom de behandlar två olika aspekter av politisk
aktivism. Detta bildar djupare förståelse vilket är nödvändigt för denna studie. Teorin om New
Social Movement och det analytiska verktyget används för att operationalisera politisk aktivism
i detta kapitel samt för att pröva uppsatsens empiri i resultat– och analyskapitel.
3.1 New Social Movements I västerländska demokratier har det i flera årtionden skrivits oroat om det minskade politiska
intresset och engagemanget. Det har varit en allmän uppfattning att politiskt engagemang
började sjunka under slutet av 1900-talet. Det rapporterades om dalande valdeltagande, mindre
partitillhörighet och färre civila intresseorganisationer. Forskare som kommer fram till dessa
alarmerade slutsatser grundar sig ofta på klassiska snäva teorier om politisk aktivism som
utvecklades under 60-talet 42 . Norris hävdar i sin bok Democratic Phoenix att dessa
forskningsresultat har missat viktiga aspekter som illustrerar hur politisk aktivism har
förändrats. Hon menar att politiska aktivister har funnit nya forum att engagera sig i, vilket
betyder att det politiska engagemanget snarare har förändrats och inte nödvändigtvis minskat.
Därför är teorierna om politik aktivism inte tillräckligt utvecklade. Vi måste vidga synen och se
huruvida det finns nya former av politiskt engagemang i civilsamhället.43
Nya kanaler för engagemang, nya förutsättningar för mobilisering och nya uttrycksformer
bildar nya former av aktivism. Några exempel på nya uttrycksformer är protestaktivism,
miljörörelser, konsument-bojkotter, internetaktivism och transnationella nätverk.44 Dessa nyare
former av politisk aktivism är svårare att mäta statistiskt, vilket gör att det inte finns lika
mycket bevis som styrker teorier om ny politisk aktivism som det finns bevis för de
traditionella. Norris erkänner komplexiteten med att identifiera dessa politiska fenomen men
42
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:xii.
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:3.
44
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:4.
43
15
anser ändå att utvecklingen är övertygande och därför viktig att inkludera i politisk aktivism. 45
I sin bok undersöker och kartlägger hon dessa nya trender.46
Det har skett en transformation på arenan för politisk aktivism.47 Sexfältaren nedan är en
sammanfattning av Norris resonemang om förändringen från traditionell politisk aktivism till
vad som kallas ”New Social Movements”. Figuren illustrerar skillnaderna när det kommer till
struktur, arbetssätt och politiska mål. Efter figuren förklaras de karaktäriserande skillnaderna
mer utförligt.
Organisationens struktur Traditionell politisk aktivism New Social Movements Formell struktur, krav på Informell struktur, färre krav, medlemskap, hierarkisk otydliga riktlinjer, platt organisation, betalda anställda i organisation, volontär toppen, tydligt vem som är aktiv arbetskraft eller ej Arbetar mot politiska Direktaktioner, internetaktivism, Arbetssätt och beslutsprocesser, protester och demonstrationer, aktioner lobbyingverksamhet, valkampanjer bojkotter, livsstilspolitisk-­‐
påverkan Politiska mål Påverka nationella politiska beslut, Påverkar fler aktörer, direkt påverka valresultat social och ekonomisk påverkan, förändrar livsstil ex återvinning eller konsumtion. 3.1.1 Organisationens struktur Traditionell politisk organisering präglas av en formell och tydligt uppbyggd struktur.
Organisationens sammansättning har konkreta mål och arbetssätt. Det är högre krav på
registrering och ofta får medlemmarna ett bevis på sitt medlemskap. Detta bidrar till att det
tydligt går att skilja på vilka som är medlemmar eller ej, alltså huruvida en medborgare är aktiv
eller inte. De flesta av dessa organisationer har heltidsanställd personal och det finns en tydlig
45
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:4.
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:7.
47
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:188.
46
16
hierarkisk ordning medlemmarna emellan.48 Nya sociala rörelser har en mer flytande och
informell struktur. Det är lösare krav på medlemskap, de som engagerar sig är vanligtvis
volontärer och organisationen är platt utformad utan överordnad personal.49
3.1.2 Arbetssätt och aktioner De traditionellt utformade organisationerna engagerar sig för att påverka politiken och politiska
beslutsprocesser. Detta görs exempelvis genom lobbyingverksamhet eller valkampanjarbete.
Aktivism som kännetecknar New Social Movements är exempelvis protestaktivism, vilket
numera är den vanligaste formen av politisk aktivism. Protestaktivism innebär exempelvis att
skriva under namnlistor, bojkotta produkter eller företag, demonstrera, strejka eller ockupera
byggnader. New Social Movement-aktivister kan också påverka politiken likt traditionella
aktivister, men det är inte lika vanligt förekommande. Förutom protestaktioner kännetecknas
New Social Movement av att aktörerna i större utsträckning använder sig av internetnätverkande och direktaktioner.50 Direktaktioner innebär att man påverkar medborgares sociala
och ekonomiska situation direkt, istället för att göra det genom politiken. Ett förklarande
exempel är att uppmuntra till bojkott av varor som innehåller gifter, istället för att sträva efter
en politisk förändring av lagen. Direktaktioner inkluderar idag även livsstilspolitik, vilket
bidrar till en suddigare gräns mellan just livsstil och politik. Exempel på dessa aktioner är att
arbeta som volontär i ett återvinningskooperativ, hjälpa till på kvinnojourer, ordna
insamlingsevent eller demonstrera för djurens rättigheter. Dessa aktioner räknas traditionellt
inte som politiska, utan istället som aktiviteter med sociala och ekonomiska konsekvenser.
Eftersom aktörer inom New Social Movement ibland arbetar för både politiska förändringar
och livsstilsförändringar, så är det komplicerat att dela upp aktiviteter mellan offentliga och
privata. Därför förblir det flytande linjer mellan vad som är politiskt och vad som bör räknas till
det privata och sociala livet. 51
3.1.3 Politiska mål De traditionella organisationerna arbetar som tidigare nämnts med lobbyingverksamhet och
valkampanjer, därför är deras mål att påverka politiska besluts utfall. De vill också påverka
valresultat och specifika partiers framgång. Nya politiska aktivister vill som sagt påverka direkt
48
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:188.
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:190.
50
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:191.
51
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:192.
49
17
och livsstilspolitiskt i större utsträckning. 52 Den största skillnaden på traditionell politisk
aktivism och New Social Movements är var måltavlorna befinner sig. Traditionellt sätt riktar
sig politisk aktivism endast mot att påverka på statlig nationell nivå. Idag finns det fler
måltavlor. Globaliseringen har bidragit till att aktivister även riktar sig mot internationella
organisationer, mellanstatliga samarbetsorgan eller multinationella aktörer från privata sektorn.
Privatiseringar och avregleringar har bidragit till att nationell politik idag finns i både den
offentliga och den privata sektorn. Dessa förändringar innebär att aktivisternas måltavlor är
många fler idag; de kan vara både offentliga och privata aktörer på lokal, nationell och
internationell nivå.53
Skillnaderna mellan traditionell politisk aktivism och New Social Movements kan vara suddiga
vilket är viktigt att nämna. Vissa av de nyare politiska forumen arbetar fortfarande med
traditionella metoder. Samtidigt moderniseras och utvecklas de traditionella organisationerna
vilket betyder att de också använder sig av protestaktivistiska aktioner ibland. Distinktionerna
är alltså endast karakteriserande för att förklara utvecklingen och de största skillnaderna.54 Den
nya politiska aktivismen kan som tidigare nämnt vara svår att kartlägga.55 Detta är dock inte ett
tillräckligt bra argument för att exkludera aktiviteten från politisk aktivism. Om man fortsätter
att enbart mäta traditionell politisk aktivitet, så går man miste om mycket politiskt
engagemang.56 Norris säger att vi får en inkorrekt samhällsbild om vi inte räknar nya former av
civilt engagemang som politisk aktivism57
52
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:193.
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:193.
54
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:193.
55
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:190.
56
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:192.
57
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:193.
53
18
3.2 Analysverktyg med faktorer som formar politisk aktivism Norris har även utvecklat ett analytiskt verktyg för att förklara vilka faktorer som formar
politiskt aktivism och hur aktivismen tar sig utryck. Verktyget kommer också appliceras på
uppsatsens empiri i resultat- och analysdelen. Verktyget består av följande fem faktorer:
•
Landets socioekonomiska utvecklingsnivå
•
Statens struktur
•
Civila organisationers roll på politiska arenan
•
Medborgarnas individuella resurser
•
Motivation som lockar medborgare till samhällsengagemang. 58
Individuella resurser Landets Civila socioekonomiska Statens organisationers utvecklingsnivå struktur roll på politiska POLITISK AKTIVISM arenan Motivation till samhällsengagemang Norris går igenom de fem faktorerna för att förklara på vilka sätt de formar politisk aktivism.
De färgade rutorna är de tre delar av analysverktyget som jag kommer använda mig av; civila
organisationers roll på politiska arenan, resurser och motivation. De andra två delarna landets
socioekonomiska utvecklingsnivå och statens struktur är grundläggande förutsättningar för
politisk aktivism men de är inte relevanta att applicera på denna uppsats empiri. De påverkar
inte utfallen i min studie eftersom de faktorerna är desamma för alla studerade företag. Det är
dock viktigt att förstå alla faktorer. Därför går jag kortfattat igenom även de första två delarna
av analysverktyget, trots att det endast är de sista tre som kommer användas senare i studien.
58
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:15.
19
Landets socioekonomiska utvecklingsnivå är den första faktorn i Norris analysverktyg. Den
beskriver hur den ekonomiska, den kulturella och den politiska utvecklingen har gått hand i
hand enligt de flesta statsvetenskapliga moderniseringsteorier från 50- och 60-talet.59 Den tar
upp hur faktorer som utbildning, arbetsmarknad, 60 individualisering och sekularisering
påverkar det politiska engagemanget. Nästa del i analysverktyget är statens struktur. Den delen
förklarar hur politiska institutioner och demokratins utformning kan främja eller hämma graden
av politiskt engagemang.61
Den tredje delen i analysverktyget är civila organisationers roll på politiska arenan. Den
analyserar medborgarnas förutsättningar till mobilisering och menar att det viktigaste är att
förstå vem som deltar och när de deltar. Enligt Norris är det viktiga inte vem man är, utan
snarare vilka möjligheter till organisering som erbjuds. Exempelvis har traditionella partier
stort inflytande; de påverkar personer att rösta, sprider politiska budskap, samordnar aktivister,
rekryterar politiker etc. 62 Andra samhällsaktörer som lockar till politisk aktivism är
handelsunioner,
civila
samfund,
yrkesorganisationer,
välgörenhetsorganisationer,
grannskapsorganisationer, volontärsorganisationer och sociala nätverk. Detta arbete sprider sig
via vänner, släktingar och arbetskamrater. Aktiviteterna i dessa forum är oftast ”face-to-face”
vilket genererar ett starkt och avgörande socialt kapital. När engagemanget växer fram bland
medborgarna känner de starkare samhällstillhörighet och ökad social tillit. 63 Det civila
engagemanget bygger upp starka relationsband mellan medborgare. Detta bidrar till
massmedlemskap och politisk aktivism på en ny nivå som sprider sig till fler delar av
samhället.64
De sista två delarna i det analytiska verktyget är individuella faktorer som främjar aktivism.
Individuella resurser är en nödvändig del för att medborgarna ska kunna ägna sig åt politik. Ett
resursrikt samhälle gynnar därför politiskt engagemang. Resurserna kan vara tid, pengar,
färdigheter, uppväxt, yrke och tidigare sociala sammanhang. Allt detta skapar förutsättningar
för medborgare att engagera sig politiskt. Den ekonomiska resursen är en viktig grundsten och
förutsättning för att ha råd att engagera sig. En annan viktig resurs är utbildning. När
medborgare utbildar sig utvecklas kognitiva färdigheter och medvetandet om sin omgivning
59
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:20.
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:25.
61
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:26.
62
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:26.
63
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:27.
64
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:28.
60
20
växer. Medborgare som är högutbildade, har välbetalda yrken eller jobb med hög status är
oftare engagerade i politik.65
På
individnivå
är
motivation
till
samhällsengagemang
en
annan
viktig
faktor.
Motivationsattityder i samhället är effektiva eftersom de bildar både emotionella och
instrumentella känslor för politiskt deltagande. Den emotionella känslan av samhälleligt
deltagande innebär att man mår socialt bra, av engagemanget i sig. Den instrumentella
motivationsattityden innebär snarare att man drivs av fördelarna man får av sitt deltagande,
alltså nyttan av aktivitet. Även kulturella attityder och värderingar kan skapa aktivism. De
bidrar till en vilja att påverka politiskt och bygga ett politiskt intresse. Detta ger ofta ökat
förtroende för demokratin.66
3.3 Sammanfattning av uppsatsens analysverktyg När begreppet politisk aktivism används i uppsatsens resultat- och analysdel kommer det syfta
till Norris förklaringar av politisk aktivism. Huvudfrågeställningen ”Kan företags engagemang
för hållbar utveckling liknas vid politisk aktivism?” kommer besvaras med teorikapitlets
operationaliseringar av politisk aktivism. Detta görs dels med en applicering av New Social
Movements-teorin och dels med det analytiska förklaringsverktygets sista tre faktorer; civila
organisationers roll på politiska arenan, individuella resurser och motivation till
samhällsengagemang.
New Social Movements används på ett deskriptivt sätt genom att företagen placeras in i
tabellen med struktur, arbetssätt och politiska mål. Analysverktygets faktorer används på ett
analytiskt sätt då de tre relevanta faktorerna spåras i empirin för att förklara hur de formar
politisk aktivism.
65
66
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:29.
Norris P. Democratic Phoenix: Reinventing political activism. 2002:29.
21
4. ÖKAT ENGAGEMANG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING INOM HANDELN Detta bakgrundskapitel är nödvändigt för att förklara ämnets aktualitet och den förändringen
som sker inom handeln. Först introduceras en beskrivning av vad hållbar utveckling syftar till i
denna studie, sedan följer statistik och rapporter som visar på det ökade företagsengagemanget
för hållbar utveckling.
4.1 Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett vitt begrepp som används i många olika sammanhang. I denna
uppsats är hållbar utveckling och dess innebörd för just företag det relevanta att belysa. I
uppsatsen syftar hållbar utveckling till företagens engagemang för miljöfrågor och etisk handel;
de som kämpar för miljövänlig och etisk produktion och konsumtion. Andra aspekter av hållbar
utveckling inom företagsverksamheter inkluderas inte i studien.
4.2 Svensk Handel År 2013 släppte Svensk Handel en rapport om företags ansvarstagande för hållbar utveckling,
Corporate Social Responsibility (CSR). Den rapporten säger att sju av tio svenska
handelsföretag arbetar med ansvarsfullt företagande.67 Det framkommer att andelen företag
som arbetar med hållbar utveckling blir större ju större företagen är.68 Av företag med fler är
250 anställda så arbetar 96 procent för en hållbar utveckling.69 Av småföretag med en till nio
anställda tar 42 procent samma ansvar. 70 Slutsatsen som dras av Svensk Handel är att denna
skillnad beror på företagens olika resurser och ekonomiska förutsättningar.71 Drivkrafterna
bakom företagens arbete med CSR visade sig främst vara att stärka sitt rykte och varumärke.
Bidragande till en hållbar utveckling och att tillgodose kundernas efterfrågan av hållbara
produkter kom på andra och tredje plats.72
Enligt rapporten har konsumenterna efterfrågat mer miljövänliga och etiskt försvarbara
produkter år 2013 än tidigare år. Sju av tio konsumenter anser att det är viktigt att företaget
bakom produkten tar ansvar för miljön och sociala frågor. Sju av tio konsumenter säger även att
de under de senaste 12 månaderna har gjort ett medvetet val att köpa miljövänliga eller etiska
67
Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget 2013. Hämtad: 2014-05-05
Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget 2013. Hämtad: 2014-05-05
69
Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget 2013. Hämtad: 2014-05-05
70
Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget 2013. Hämtad: 2014-05-05
71
Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget 2013. Hämtad: 2014-05-05
72
Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget 2013. Hämtad: 2014-05-05
68
22
produkter istället för en ”vanlig” produkt73. Av konsumenterna i undersökningen hävdar 55
procent att de lägger mer pengar på ekologiska produkter idag än för ett år sedan. 74
4.3 Tillväxtverket För att komplettera uppgifterna från Svensk Handel redovisas här resultat från Tillväxtverkets
rapport ”Miljöarbete i små och medelstora företag” från 2012. Tillväxtverkets definition av
småföretag är att företaget har upp till 50 anställda.75
Enligt rapporten är det sedan länge vanligt förekommande att storföretag har miljöpolicys och
miljömål som de strävar efter att upprätthålla. Idag kan det konstateras att även småföretagare
arbetar efter liknande policys och mål76. Enligt Tillväxtverkets rapport har 33 procent av
småföretagen en miljöpolicy. Policys för sociala och etiska frågor blir också vanligare. Av
småföretagen har 23 procent en policy för sociala frågor och 18 procent har en etisk policy.77
Enligt rapporten kan man se att ju större företaget är desto vanligare är det att företaget har en
miljöpolicy. I de minsta småföretagen med endast 0-9 anställda är det mindre vanligt med
miljöpolicys och policys för sociala eller etiska frågor. Detta eftersom större företag har fler
resurser att lägga på hållbarhetssatsningar. 78 Av småföretag i studien säljer 38 procent
miljöanpassade produkter. En miljöanpassad produkt är en produkt som gör markant mindre
miljöpåverkan än andra varor och tjänster med samma funktion. 79
Även Tillväxtverket har undersökt varför företagen engagerar sig för hållbar utveckling. Enligt
deras undersökning är den viktigaste drivkraften att företaget vill engagera sig, alltså ”eget
engagemang”.
Därefter
kommer
att
möta
konsumentkrav
och
sedan
att
minska
resursåtgången.80
Något som uppmärksammas i rapporten från Tillväxtverket är att andelen småföretag som
arbetar med miljömål minskat mellan 2008 och 2011. 81 Från att ha ökat till 32 procent år 2008
har andelen företag som arbetar med miljömål minskat till endast 25 procent år 2011. Dessa
73
Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget 2013. Hämtad: 2014-05-05
Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget 2013. Hämtad: 2014-05-05
75
Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:7
76
Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:9
77
Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:9
78
Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:9
79
Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:28
80
Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:25
81
Tillväxtverket. Miljöarbete i små och medelstora företag. 2012:14
74
23
siffror visar därför på en motsatt trend. Jag väljer dock att se på utvecklingen ur ett längre
perspektiv. Under 2000-talet har andelen företag som prioriterat hållbar utveckling ökat fram
till 2008 och de siffror som visar på en motsatt effekt är endast marginella. Jan Persson som är
analytiker på Tillväxtverket tror att det minskade engagemanget beror på finanskrisen, att
många småföretag inte hade de ekonomiska resurserna att arbeta med hållbar utveckling åren
efter finanskrisen 2008.82 Detta resonemang, att ambitionerna och engagemanget fortfarande är
högt, kan stärkas av siffror från Svensk Handel. Deras rapport indikerar att företagen lägger
oförändrat med pengar på ansvarsfullt företagande trots den ekonomiskt tuffa tiden efter
finanskrisen.83
4.4 Försäljning av Fairtrade-­‐märkta och KRAV-­‐certifierade produkter. För att få en helhetsbild av den ökade trenden av hållbar handel presenteras statistik över
försäljning av miljövänliga och etiska produkter. På nästa sida presenteras två diagram, ett från
Fairtrade och ett från KRAV.
Siffrorna från Fairtrade visar på att hållbar utveckling inom handeln är en ökande trend.
Diagrammet på nästa sida illustrerar den ökade försäljningen av Fairtrade-märkta varor från år
2004 till 2012. Försäljningen av hållbara produkter, i detta fall etiskt hållbara, ökade med 28
procent mellan 2011 och 2012.84 Observera att detta endast inkluderar produkter med Fairtradeproduktmärkningen.
Andra
produktmärkningar
som
garanterar
etiskt
försvarbara
arbetsförhållanden är inte inräknade.
KRAV-märkningens marknadsrapport från 2012 visar på samma trend. Diagrammet på
nästkommande sida illustrerar hur försäljningen av KRAV-märkta, alltså ekologiska livsmedel,
har ökat mellan 2006 och 2011.85
82
SVTs Rapport. Miljöarbetet minskar i svenska småföretag. Hämtad: 2014-05-05
Svensk Handel. Det ansvarsfulla företaget 2013. Hämtad: 2014-05-05
84
Fair Trade. Fairtrade-rapporten 2013. Hämtad: 2014-05-05
85
KRAV. Marknadsrapport 2013. Hämtad: 2014-05-05
83
24
Figur 1. Försäljningen av Fairtrade-­‐märkta varor i Sverige 2004-­‐2012. Källa: Fair Trade. Fairtrade-rapporten 2013. Sida 32. Hämtad: 2014-05-05
Figur 2. Försäljningen av KRAV-­‐märkta livsmedel i Sverige 2006-­‐2011. Källa: KRAV Marknadsrapport 2013. Sida 10. Hämtad: 2014-05-05
25
5. DE STUDERADE FÖRETAGENS ENGAGEMANG Detta kapitel består av uppsatsens resultat och analysdel. Kapitlet är uppdelat i fyra delar och
varje del besvarar en av de fyra delfrågorna. Som tidigare nämnts lyder dessa:
•
Hur är företagens verksamheter uppbyggda?
•
Vilka incitament driver företagens engagemang?
•
Vilka mål och visioner har företagen med sin verksamhet?
•
Vilka incitament driver de anställdas engagemang?
Varje delfråga besvaras först genom att empirin från samtalsintervjuerna presenteras. Sedan
appliceras uppsatsens teori och analysverktyg om politisk aktivism på empirin. Dessa delar blir
analytiska, då målet är att spåra skillnader och likheter mellan företagens engagemang och
politisk aktivism. Målet med analysen är att se huruvida företagens engagemang passar in i
teorin New Social Movements och om det finns likheter med analysverktygets tre faktorer
civila organisationers roll på politiska arenan, individuella resurser och motivation till
samhällsengagemang. Intervjuguiden finns som bilaga i slutet av uppsatsen.
5.1 Företagens verksamheter De fem studerade företagen och deras verksamheter presenteras i en sammanfattande tabell på
nästa sida. Tabellen innehåller en beskrivning av intervjuobjekten, företagens verksamhet och
deras engagemang för hållbar utveckling. Tabellen inkluderar även vilket år företagen
grundades och hur många anställda de har, både betalda och icke betalda anställda. Efter
tabellen kommer en jämförelse av företagens verksamheter och en teoretisk analys av dessa.
26
Verksamhet och engagemang för hållbar Företag Intervjuobjekt utveckling Fair Monkey Buy fair Red Q HAI Magdalena Hansen, en av fyra grundare och ägare. Fair Monkey producerar och köper textilhantverk från kvinnokooperativ i Guatemala, Nepal och Sydafrika. De arbetar med fair trade som verktyg för att förbättra levnadsvillkoren i produktionsländerna. Fair Monkey engagerar sig för bättre arbetsfårhållanden genom att starta upp fackföreningar och sprida kunskap om vilka rättigheter man har som producent. 2006 Annika Stenbom, grundare och ägare. Buy Fair driver en butik vid Mariatorget i Stockholm samt en webbshop. Alla produkter är miljö-­‐ eller rättvisemärkta. De vill öka konsumtionsmedvetenhet och förbättra levnadsvillkor i utvecklingsländer. De engagerar sig i utvecklingsländerna för att främja mer utsatta grupper i samhället, exempelvis kvinnor och handikappade. 2009 Malin Cederholm, driver verksamhten sedan 2012 då grundarna Jonas Forsberg och Anders Sandlund sålde. RedQ tillverkar heminredningsartiklar i Bangladesh. De 2008 har startat upp en lokal fackförening och arbetar för att lära befolkningen vad bra arbetsförhållanden innebär. Företagets högsta prioritet är att människor och miljö ska må bra. De vill påverka andra aktörer på marknaden genom att visa hur man kan förena företagande, kvalitet och stil med medmänskligt ansvarstagande. De vill vara en förebild dels i Bangladesh och dels för den Svenska marknaden. Ytterligare en vision är att höja medvetandet om vad dagens konsumtion har för effekter. HAI är ett inredningsföretag som vill påverka 2012 inredningsbranshen att bli mer hållbar. HAI gör inredningar med produkter som ger minimal miljömässig och social påverkan. De vill visa att man kan inreda funktionellt och estetiskt i linje med kundernas preferenser samtidigt som man minskar miljöutsläpp och prioriterar rättvisa arbetsförhållanden. De vill sprida visioner om hållbar konsumtion. Två, vilket är Malin och en representant i Bangladesh. Det är endast representante
n som är betald anställd. ReThink Design tillverkar miljövänliga textilprodukter, 2009 exempelvis inredning och kläder. De använder till största delen återvunnet material för att utnyttjande av miljöresurser ska vara minimalt. De vill uppmuntra till mer miljövänlig konsumtion och mer medvetenhet kring varor vi köper. ReThink Design vill visa att långa transportsträckor inte är nödvändiga, därför är alla steg av produktionen belägen i Sverige. Tillverkning av varor sker i samarbete med kooperativet Vägen ut! som jobbar för att utsatta i samhället ska komma in i arbetslivet. En anställd, Linda. Linda kan bara ta ut lön ibland. Staffan Andersson, en av två grundare och ägare. Linda Winroth, grundare och ägare. ReThink Design År då företaget Antal grundades anställda Tre. Tidigare har det inte varit möjligt att ge ut lön, men sedan ett år tillbaka är alla tre betalda. En anställd vilket är Annika. Annika kan endast ta ut lön några gånger om året. Två anställda som båda tar ut lön. 27
5.1.1 Jämförelse av företagen De fem företagen är alla relativt nystartade då de grundades mellan år 2006 och år 2012. Alla
företag bedriver små verksamheter med högst fyra anställda. Företagen är platt organiserade
med nästan obefintlig hierarki mellan företagets anställda. I endast ett av företagen kan de
anställda med säkerhet ta ut lön varje månad. I de andra företagen kan lön betalas ut endast
ibland eller endast till vissa. Fler av de anställda har alltså arbetat utan betalning eller gör det
fortfarande. De väljer att arbeta volontärt och låter det eventuella överskottet i verksamheten gå
till återinvestering. Målet för alla företagare är dock att kunna ta ut löner, för att på så sätt
kunna fortsätta engagera sig och lägga all arbetstid på engagemanget. Idag måste både Malin
Cederholm och Annika Stenbom spendera tid på andra arbeten för att klara sig.
5.1.2 Teoretisk analys av företagens verksamheter Det finns flera gemensamma nämnare mellan företagens organisering och Norris teori om New
Social Movements. Teorin säger att strukturen bland nya politiska forum är platt, ostrukturerad,
har färre krav och ofta använder sig av volontär arbetskraft. Det känns svårt att utrycka sig om
hur företagens struktur eller krav ser ut i jämförelse med organisationers, eftersom det finns så
många krav från skatteverket om företags registrering och struktur. Denna aspekt är alltså inte
jämförbar. De faktorerna som kan jämföras är att hierarkin är platt och att alla de anställda inte
får lön. Dessa två likheter stämmer överens mellan företagens organisation och Norris
förklaring av New Social Movements.
5.2 Incitament som driver företagens engagemang Eftersom företag vanligtvis arbetar för att generera vinst och inte för att uppnå samhälleliga och
politiska förändringar, intervjuades företagen om deras incitament till verksamheten. Detta för
att ta reda på varför de engagerar sig för hållbar utveckling.
5.2.1 Incitament bakom verksamheternas uppstartande Alla företagare talar om sin verksamhet som en reaktion på hur samhället ser ut idag. Buy Fair,
Fair
Monkey
och
RedQ
engagerar
sig
huvudsakligen
för
att
skapa
rättvisa
produktionsförhållanden. Alla tre företagarna talade tidigt under intervjuerna om att dagens
världshandel bygger på dåliga arbetsförhållanden. Annika Stenbom på Buy Fair säger att de
orättvisa arbetsförhållandena mellan utvecklade och mindre utvecklade länder var den faktor
som fick henne att starta verksamheten. Den internationella marknaden är felaktigt uppbyggd
enligt henne, eftersom människor utnyttjas till att arbeta under dåliga arbetsförhållanden bara
för att ”vi” i de mer utvecklade länderna ska kunna köpa billigare jeans. När jag frågar om
28
incitamenten bakom företagandet så svarar Stenbom ”att bidra till en bättre värld helt enkelt.”
Magdalena Hansen som är delägare i Fair Monkey talade också om världen som en orättvis
plats. Hennes personliga övertygelse är människors lika värde – att det ska finnas möjlighet för
alla att ha tak över huvudet, vara mätta om dagarna och att kunna skaffa sig en utbildning. När
hon arbetade i en Fair Trade Shop i Laholm blev hon mer insatt i vad rättvis handel innebär och
insåg att det var ett bra verktyg att arbeta med för att uppnå en samhällelig förändring. Fair
Monkeys grundläggande incitament var att göra världen till en bättre plats genom att stärka
kvinnornas ekonomiska och sociala roll i samhället. RedQ med produktion i Bangladesh
startades också som en reaktion mot hur det internationella produktionsledet såg ut. Grundarna
Anders Sandlund och Jonas Forsberg insåg i en tidigare verksamhet hur långt ledet mellan
konsument och producent var. Som företagare var det omöjligt att veta vad producenten
faktiskt fick för lön för sitt hantverk och att arbetsförhållandena var goda. Denna insikt låg
bakom grundandet av RedQ. Idag har de sin egen produktion i Bangladesh som sker under
rättvisa arbetsförhållanden. De ville göra något som var mer etiskt. Incitamenten för både RedQ
och Fair Monkey har utvecklats till att, i så stor utsträckning som möjligt, utbilda
producenterna i vad det innebär att vara fackligt organiserad och att ha rättigheter som anställd.
ReThink Design och HAIs incitament till företagandet riktar sig inte mot orättvisa
handelsförhållanden på samma sätt. Deras reaktion mot dagens samhälle riktar sig snarare mot
vår höga konsumtion av icke-miljövänliga produkter, långa transportsträckor och frånvaron av
långsiktig hållbarhet. Linda Winroth på ReThink Design säger att incitamenten till
verksamheten var att göra en insats för ett bättre samhälle. Detta gör hon genom att visa för
andra företag att det är möjligt att ha en miljövänlig produktion som också är belägen i Sverige.
Hon vill sprida budskap och påverka både produktion och konsumtion till att vara mer
ekologisk, återvinnande och närproducerad. Under intervjun med Andersson på HAI framkom
liknande resonemang. Han förklarar hur grundarnas intresse för inredning krockade med deras
idéer om att bygga ett mer hållbart samhälle. De insåg att det saknades ett hållbarhetstänk i
inredningsbranchen och ville sprida visioner om hållbar produktion och konsumtion.
Visionerna och hållbarhetstänket är riktat mot både producenter och konsumenter. HAI tycker
att miljömässigt och etiskt hållbarhetstänk saknas inom fler marknader, inredningsbranchen är
bara ett av få områden där mer hållbara alternativ behövs.
29
5.2.2 Teoretisk analys av incitamenten bakom verksamheternas uppstartande Det blir tydligt under alla intervjuer att företagen till stor del initierats för att påverka och
förändra samhället. De som engagerar sig för att påverka arbetsförhållanden gör det genom
handel istället för att påverka politiska beslutsprocesser om handelsavtal. Det är ett typiskt
exempel på skillnaden mellan politisk påverkan och direktpåverkan. Företagens vilja att
påverka på plats i produktionsländerna är alltså en direktpåverkan som liknar den New Social
Movement-aktivister ägnar sig åt enligt Norris. Detta stämmer väl överens med både aktivisters
arbetssätt och aktivisters politiska mål, som nämns i sexfältaren om New Social Movements.
Ytterligare en likhet mellan företagen och New Social Movements är att vilja påverka socialt
och ekonomiskt istället för politiskt. Företagen ägnar sig åt social och ekonomisk påverkan när
de engagerar sig för att stärka producenterna, bygger upp fackföreningar och bidrar till bättre
ekonomi på plats. Alla som intervjuats säger att de vill utbilda, förändra sociala förhållanden
och sprida budskap. Detta gäller både i fattigare produktionsländer men också på hemmaplan,
exempelvis genom att förändra marknaden, vara en förebild eller få konsumenter att förstå. De
vill också påverka andra aktörer än politiska, exempelvis producenter och konsumenter. Detta
politiska engagemang visar på tydliga likheter mellan företagens engagemang och den politiska
aktivismen som New Social Movements-teorin beskriver.
5.2.3 Incitament till att engagera sig i företagsform Verksamheter med liknande drivkrafter och arbete för samhällsförändring organiserar sig
vanligtvis som ideella organisationer. För denna uppsats var det därför relevant att undersöka
varför engagemanget sker i just företagsform.
Alla fem företagare berättade om den vinstdrivande faktorn som en positiv resurs. Dels visar de
för andra företag på marknaden att man faktiskt kan vara vinstdrivande och ta moraliskt ansvar
för miljö och medmänniskor som företag. Det är ett sätt att sprida budskap om hållbart
företagande och att vara en förebild på produktionsmarknaden, säger både Malin Cederholm
och Magdalena Hansen. Man kan påverka andra företag mer om man arbetar utifrån samma
preferenser, vilket organisationer och företag inte gör. Företagens budskap når även nya
medborgare, exempelvis konsumenter, på ett sätt som organisationer oftast inte gör. Om man
vill komma åt konsumtion så ska man enligt Staffan Andersson på HAI ”få kunder att förstå
hållbarhet” och som Malin Cederholm på RedQ säger ”det är viktigt att vänja kunderna vid
vad varor egentligen kostar. Vad riktiga varor från riktig produktion är.” Även Magdalena
Hansen på Fair Monkey resonerar på samma sätt. Detta är enligt företagen en viktig kunskap att
30
förmedla till dagens konsumenter vad varor borde kosta om produktionsförhållandena var
rättvisa.
Vinstfaktorn kan också generera personlig inkomst, vilket är ett avgörande incitament för
företagarna. Inkomsten bidrar till att mer tid kan läggas på företagens engagemang. Dock är det
många i företagen som inte kan ta ut lön ännu, då vinstmarginalerna inte är så stora vid
försäljning av exempelvis fair trade produkter enligt Annika Stenbom på Buy Fair. Alla företag
ser vinstfaktorn som en fördel då den möjliggör långsiktiga investeringar. För att kunna
konkurrera med andra produkter på marknaden som är mindre miljövänliga eller etiskt hållbara
måste man också vidareutveckla affärsidén och arbeta vinstdrivande för att återinvestera, enligt
Linda Winroth på ReThink Design. Denna vinstfaktor möjliggör därför arbete som inte hade
varit möjligt om man var registrerad som ideell organisation. Staffan Andersson på HAI säger
också att det är motiverande ”att få göra det man vill” samtidigt som man engagerar sig för
hållbar utveckling. Han syftar då på sitt intresse för inredning. Annika Stenbom på Buy Fair
drivs av ett liknande resonemang; hon är utbildad ekonom och har alltid haft ett intresse för
företagsamhet och att få driva verksamheter framåt. Engagemanget i företagsform möjliggör
hennes personliga intresse för företagsamhet som nu kombineras med engagemanget för hållbar
utveckling.
På frågan om varför de arbetar i företagsform och inte som ideell organisation svarade tre av
företagen snabbt. Det var Fair Monkey, Buy Fair och RedQ, som har det gemensamt att de
arbetar med fair trade som huvudfråga. De var måna om att förklara hur viktigt det är att arbeta
med just handel och inte bistånd när det kommer till att förbättra handels- och
produktionsvillkor. Magdalena Hansen på Fair Monkey förklarar vikten av att inte ge pengar
till utvecklingsländer utan istället handla med dem; ”Förhållandet mellan producent och
konsument är mer jämlik än relationen mellan biståndsgivare och biståndstagare. På detta sätt
ökar producenternas stolthet och självkänsla vilket stärker befolkningen och samhället i stort.
När det handlar om att föra över vår kunskap till producenter i utvecklingsländer så ger det
bättre resultat om man lever som man lär”. Det ger enligt Magdalena Hansen mer långsiktigt
hållbara effekter.
31
5.2.4 Teoretisk analys av incitamentet till engagemang i företagsform När de intervjuade företagarna förklarar vikten av att arbeta med handel istället för bistånd
framkommer ett nytt exempel på företagens direktpåverkan. Det direktpåverkande
samhällsengagemanget är en del av New Social Movement-teorin. Företagen säger att de inte
kan ägna verksamheten åt handel om de inte är registrerade som företag – vilket betyder att
företagsformen möjliggör detta direktpåverkande politiska engagemang. Vid en applicering av
Norris analysverktyg på företagens svar kan fler likheter urskiljas. Faktor tre ”civila
organisationers roll på politiska arenan” handlar som tidigare nämnts om vilka organisatoriska
förutsättningar som formar politisk aktivism. Som beskrivits i teoridelen är det viktiga inte vem
som engagerar sig utan snarare vilka organisatoriska möjligheter som erbjuds. Företag tas i
teorin upp som exempel på en organisation som kan forma mer aktivism. Det empiriska
resultatet tyder på liknande resonemang, då företagens verksamheter erbjuder möjlighet till
engagemang. Norris skriver att när det finns fler forum att engagera sig i sprider sig aktivismen
till fler i samhället via olika nätverk. Detta bildar massengagemang som når fler aktörer i
samhället. Detta kan enligt mig liknas vid att företagens engagemang bidrar till fler medvetna
konsumenter, som genom deras konsumtion känner samhällsengagemang.
Den vinstdrivande faktorn och möjligheten till en personlig inkomst kan liknas vid den
individuella faktorn ”resurser” i Norris analysverktyg. Inkomsten blir en avgörande ekonomisk
resurs som gynnar det politiska engagemanget. Även faktorn ”motivation” kan appliceras i
detta fall. Detta framkommer genom att företagarna kan kombinera sina intressen med
engagemanget.
Exempelvis
inredningsintresset,
när
när
Annika
Staffan
Andersson
Stembom
på
på
Buy
HAI
Fair
kan
kan
kombinera
med
kombinera
med
företagsamhetsintresset och när Magdalena Hansen på Fair Monkey kan kombinera
engagemanget med sitt intresse för bistånd. Detta kan liknas vid den instrumentellt motiverande
faktorn; alltså att man drivs av fördelarna man får ut av sitt engagemang. Instrumentella
motivationsattityder kan enligt Norris vara en viktig mekanism som formar politisk aktivism.
Denna attityd tycker jag mig se i dessa tre undersökta fall.
4.3 Företagens mål och visioner Under intervjuerna frågades företagen om vilka politiska visioner och mål de har. Det som
undersöktes var hur de ser på företagets roll i samhället, hur de ser på möjligheterna till
samhällelig och politisk förändring samt om de kan se företaget som en politisk aktör. Svaren
32
på dessa frågor varierade mycket företagen emellan. Varje företags svar redovisas därför
enskilt.
Fair Monkey arbetar med folkbildning och budskapsspridande. I utvecklingsländerna utbildar
de om vikten av fackligt organiserande och i Sverige föreläser de om fair trade och hållbar
konsumtion. På så sätt uppfyller de sina visioner om att sprida kunskap och få mer medvetna
konsumenter. Fair Monkey har som mål att arbeta långsiktigt hållbart ur både ett socialt och ett
miljömässigt perspektiv. Magdalena Hansen tror på företagens möjligheter att kunna bidra till
en samhällelig förändring, annars skulle de inte vara motiverade att driva verksamheten. De
tror på att övertyga några få i taget och att det gör skillnad i långa loppet. Hansen säger också
att hon snarare tror på en förändring socialt och inte politiskt. Hon berättar vidare att Fair
Monkey är en del av World Fair Trade Organisation som arbetar för politiska förändringar. På
så sätt är de en del av en politisk organisation men hon ser inte sig själv som en politisk aktör.
Hon vill inte kalla sig politisk på grund av att hon inte arbetar mot politiken och politiska
beslutsprocesser. Hon kallar sig hellre ”möjlighetsskapare” som utbildar människor och som
ger dem möjlighet till bättre liv.
Buy Fairs ägare Annika Stenbom tycker att man kan kalla företaget politisk budskapsspridare
men anser inte att det påverkar på politisk nivå. Påverkan är istället indirekt och belyser frågan
om hållbar konsumtion. Företagets marknadsföringstexter på internet säger tydligt vad hon vill
uppnå med engagemanget och hon tror att verksamheten kan påverka på enskild individnivå.
Medveten konsumtion kan enligt Stenbom bidra till stor skillnad för producenter i
utvecklingsländer. Vid frågan om hon ser sig som en politisk aktör blir svaret tveksamt. Målet
är inte att påverka politiken, utan snarare att påverka konsumtionsmönster. Hon medger dock
att hon tidigare inte har tänk på sitt företag som en politisk aktör, men att det inte ligger långt
ifrån sanningen eftersom fair trade är en politisk fråga.
Malin Cederholm på RedQ ser stora möjligheter till politisk förändring. Företaget har stora
visioner och mål som förhoppningsvis kan spridas till fler i samhället. RedQs arbete med
fackförbund i Bangladesh är ett unikt projekt. När kvinnorna och männen i byarna lär sig vad
bra arbetsförhållanden innebär så sprider sig kunskapen vidare. De vågar prata med sina chefer
och vågar ställa krav. Förutom att arbeta med producenternas rättigheter har företagets
engagemang bidragit till andra positiva samhällsförändringar. Sociala forum har startats där
exempelvis mäns våld mot kvinnor diskuteras. RedQ engagerar sig också för att förbättra
situationen i industri- och slumområdena runt Dhaka. De arbetar då för att befolkningen ska bo
33
kvar på landsbygden där levnadsförhållandena är mycket högre. När jag frågar om hur hon ser
på deras möjligheter till social och politisk påverkan berättar Malin om ett möte hon var på
nyligen. Sweden Bangladesh Business Council86 bjöd in företag med produktion i Bangladesh
för att diskutera sociala problem som finns i landet. Cederholm fick då tala inför chefer på
storföretag som H&M och IKEA om vikten av att arbeta för att producenterna ska kunna bo
kvar på landsbygden istället för att flytta in i slummen runt Dhaka. Det är ett typexempel på hur
hon som småföretagare har möjligheter att påverka fler. Cederholm säger att om man brinner
för det man gör och tror på sina visioner kan man också nå sina mål. Hon ser inga hinder med
att de är ett litet företag. När jag frågar om företaget kan kallas en politisk aktör svarar hon nej
snabbt. Efter ett tag ändrar hon dock svaret till att tveka. Hon förklarar att hon gillar att prata
om den rådande problematiken och har många åsikter i frågan. Hon drivs inte av att det är
politiskt – men när hon förstår hur mycket hon kan och vill påverka medger hon att det indirekt
kan bli politiskt.
HAI ser sin påverkan som utbildande och budskapsspridande. De ser möjligheter att påverka
möbel- och inredningsproduktion till att bli mer miljövänlig och hållbar. De ser också
möjligheter att påverka kunder till att tänka mer hållbart och att det sprider sig till fler aspekter
av deras konsumtion. Även Staffan Andersson på HAI säger att påverkan är indirekt och inte
direkt politisk. Än så länge är HAI ett litet och nystartat företag vilket gör att de inte kan
påverka så mycket som de hoppas kunna göra i framtiden. Företaget räds inte att ta politisk
ställning – som exempel hänvisar Andersson till texterna om deras mål och visioner som finns
på hemsidan. HAI tror på sin kunskap och vill sprida den vidare för att påverka. Anderssons
slutkommentar är ”Vår företagsverksamhet är en politisk gärning och någon kan
förhoppningsvis ta till sig av våra visioner, men jag är inte helt säker på hur politisk
verksamheten egentligen är”.
Linda Winroth på ReThink Design berättar att hon märker skillnad på hur responsen till
företaget har ändrats från 2009 när de startade tills idag år 2014. Hon utrycker att ”den
allmänna opinionen är mer medveten idag.” Fler har fått upp ögonen för medveten konsumtion
och hon når allt fler kunder. Hon tror att en anledning kan vara att det är valår men hon tror
också att hennes eget företagande påverkar ett förändrat konsumtionsmönster. På frågan om
86
För att tillvarata intresset för Bangladesh i Sverige bland svenska företag finns organisationen Sweden
Bangladesh Business Council (SBBC). SBBC fungerar som ett nätverk för sina medlemsföretag att dela
information om handelsrelaterade frågor och ordnar regelbundet möten där intressanta gästtalare bjuds in. Sveriges
ambassad i Dhaka samarbetar ofta med SBBC. Källa: Sweden Abroad. Sweden Bangladesh Business Council.
2014-05-22
34
hon kan se sig själv som en politisk budskapsspridare svarar Winroth att; ”ja det kan man säga
att jag är”. Hon tar upp det faktum att hon är en liten aktör som har svårt att påverka på en
högre politisk nivå och skulle behöva större omsättning för att påverka mer. Winroth säger att
hennes påverkan främst är på livsstilsnivå. Hon tar öppet en ståndpunkt och skyltar sina åsikter
och visioner på sin hemsida – vilket enligt Winroth visar att hon vill vara med och påverka.
4.3.1 Teoretisk analys av företagens mål och visioner Vid applicering av teorierna finner jag återigen flera likheter mellan politisk aktivism och
företagens engagemang. Det är tydligt att företagens arbete liknar New Social Movementaktivism. De flesta företagarna är tveksamma till att kalla sina mål för politiska och förklarar
det hellre som social påverkan, ekonomisk påverkan och livsstilspåverkan. De vill förändra
konsumtionsmönster, sprida samhällsmedvetenhet och påverka få individer direkt istället för att
arbeta politiskt. Dessa mål är konkreta exempel på politisk aktivism enligt Norris New Social
Movement-teori. En annan aspekt av New Social Movement som kan spåras i företagens
engagemang är internetaktivismen. Både Stenbom på Buy Fair, Andersson på HAI och Winroth
på ReThink Design påpekar att de vågar ta politisk ställning, skyltar med sina åsikter och
sprider budskap genom sina hemsidor. Enligt New Social Movement-teorin påverkar ny
aktivism fler aktörer än staten. Detta framkommer när företagarna säger att de vill påverka
konsumenter och producenter, både i produktionslandet och hemma i Sverige. Ett annat
exempel på en ny politisk nivå är arbetet som World Fair Trade Organizations utför, eftersom
de arbetar med internationell påverkan och samordnar Fair Trade aktörer från hela världen.
Vid en applicering av Norris analysverktyg med faktorer finner jag återigen likheter med
faktorn ”civila organisationers roll på politiska arenan”. World Fair Trade Organization är ett
exempel på detta eftersom de möjliggör samverkan mellan företagen och därigenom samordnar
aktivister. Cederholms berättelse om Sweden Bangladesh Business Council är ett annat
exempel på forum som möjliggör organisering och samverkan mellan olika samhällsaktörer.
Det bildar en starkare samhällstillhörighet och blir en mekanism till mer samhällsengagemang.
Ytterligare ett exempel som har många likheter med faktor tre från analysverktyget är
resultaten av RedQ’s organisatoriska arbete i byn. Cederholm beskriver hur arbetet spridit sig
till att fler sociala forum nu byggts upp, exempelvis diskussionsgrupper. Utvecklingen från att
endast handla om produktionsvillkor till att idag även innefatta sociala forum som diskuterar
kvinnovåld, är enligt mig ett tydligt exempel på hur de civila organisationernas roll på politiska
arenan kan möjliggöra och erbjuda organisering som sprider sig i flera led. Enligt Norris teori
om politisk aktivism, blir det sociala engagemanget starkare vid ”face-to-face” aktiviteter
35
eftersom ett socialt kapital byggs upp. Spridningen av sociala forum i Bangladesh är enligt mig
ett tydligt exempel på likheter mellan politisk aktivism och företagens engagemang.
5.4 Incitament som driver de anställdas engagemang För en djupare förståelse för företagens engagemang valde jag att koncentrera delar av
intervjun till de anställdas personliga incitament till engagemanget. Jag frågade om vilka
tidigare erfarenheter som tagit dem dit de är idag, var motivationen kommer ifrån samt vad
engagemanget och arbetet betyder för dem personligen.
Anledningarna till att de engagerar sig för hållbar utveckling liknar anledningarna till att
företagen startades upp. Som nämnts i början av resultatdelen var det i samtliga fall en reaktion
mot de produktions- och konsumtionsmönster som finns i dagens samhälle.
Utöver dessa ovanstående faktorer berättar företagarna mer om deras personliga engagemang.
Hansen på Fair Monkey är sedan tidigare utbildad inom bistånd och mänskliga rättigheter.
Studierna och lärdomar från olika anställningar inom biståndsbranschen har lett fram till hennes
engagemang för fair trade. Motivationen bakom engagemanget är allas rätt till försörjning. Hon
tror på att världen har möjlighet att vara bättre och har funnit att fair trade möjliggör en
förändring. Att driva Fair Monkey är inte okomplicerat, men det känns rätt att göra tycker
Hansen.
Stenbom på Buy Fair är utbildad ekonom och lärare. Hon har alltid varit intresserad av bistånd
och velat engagera sig för att bygga en bättre värld. För henne var det en anställning på ett
konsultföretag i biståndsbranschen som fick henne att vilja engagera sig mer aktivt. Hon vill
bidra till att människor ska få det bättre. Stenbom säger; ”det skänker tillfredsställelse att man
gör något vettigt och meningsfullt”
Cederholm som driver RedQ berättar att hennes tidigare anställningar som inköpare på Åhlens,
H&M och Granit bidrog till hennes engagemang. Hon insåg att arbetet var kommersiellt och att
företagen endast bidrog till extrema kvantiteter av konsumtion. Arbetet kändes meningslöst och
hon gick in i en personlig miljö-kris som hon uttrycker det. Cederholm beslutade sig för att
ägna sitt liv åt något som för henne kändes mer värdefullt istället. Cederholms motivation är att
befolkningen i byn i Bangladesh ska må bra. Hon säger vidare att hon inte skulle drivas så
starkt av något annat arbete där man inte gör gott för människor. Arbetet med att driva RedQ är
36
inte alltid roligt eller enkelt. Ibland uppstår likviditetsproblem och missförstånd i
kommunikationen med kontakterna i Bangladesh. Trots dessa motgångar försätter hon kämpa
för att människorna i byn ska må bättre. Hon känner att hon har ett ansvar och är stolt över vad
hon jobbar med.
Staffan Andersson och Anna Högberg startade HAI tillsammans. Båda hade ett intresse av att
kombinera inredning och hållbar utveckling. Anna Högberg är art director i botten och utbildad
hållbarhetskommunikatör. Hon har tidigare arbetat med hållbar kommunikation och läst kurser
i ekologi. Efter att själva inrett en hel lägenhet privat och insett det bristande utbudet av
hållbara produkter insåg de att de ville göra något åt saken. Andersson säger att; ”man inte
behöver utbilda sig för att förstå åt vilket håll samhället är på väg. Det krävs inte mycket för att
förstå hur viktigt det är att göra något för framtiden.”
Winroth på ReThink Design berättar om hennes uppväxt på landet där hon lärde sig mycket av
sin farmor och farfar. Den generationen tog till vara på resurser i större utsträckning och var
mer sparsam vilket möjliggjorde självhushållning. Dessa lärdomar bidrog till större förståelse
för återanvändning, återvinning och miljö. Miljötänket har präglat Winroths liv vilket ledde
fram till hennes engagemang. Motivationen är att göra något som känns meningsfullt. Hon vill
inte arbeta bara för att tjäna pengar utan tycker att mervärdet är viktigt; att jobba för ett mer
hållbart samhälle. Hennes arbete betyder mycket för henne personligen.
5.4.1 Teoretisk analys av de anställdas personliga engagemang Vid en applicering av Norris analysverktyg finns likheter mellan företagens svar och faktorerna
”individuella resurser” och ”motivation”. Norris beskriver att resurserna tid, pengar,
färdigheter, uppväxt, yrke och tidigare sociala sammanhang formar politisk aktivism. De
tidigare erfarenheter som varit avgörande för företagarnas engagemang är just sådana resurser.
Utbildningar, tidigare arbetsplatser och uppväxt har påverkat dem till att de idag engagerar sig.
På samma sätt som Norris förklarar hur medborgare behöver individuella resurser för att
engagera sig, så har företagen behövt individuella resurser för att driva sitt engagemang.
Enligt Norris analysverktyg innebär faktorn ”motivation” att samhälleliga motivationsattityder
som bildar social tillit formar aktivism. Det är antingen att man mår socialt bra av att engagera
sig eller att man drivs av instrumentella fördelar av sitt engagemang. Att företagarna mår
socialt bra av sitt engagemang är tydligt i deras svar. De vill ha ett meningsfullt liv, de är stolta,
de drivs starkt av att göra gott, mervärdet av arbetet är viktigt och de känner ett ansvar. Allt
37
detta visar på emotionella motivationsattityder som formar företagsengagemanget. Detta liknar
den motivation som enligt Norris ger utryck för politisk aktivism. Vid appliceringen av det
analytiska verktyget ser jag att företagens engagemang har likheter med både faktorn
”individuella resurser” och ”motivation” inom teorin för politisk aktivism.
38
6. SLUTSATSER I detta kapitel besvaras uppsatsens huvudfrågeställning:
Kan företags engagemang för hållbar utveckling liknas vid politisk aktivism?
Frågeställningen besvaras genom en sammanfattning av vilka likheter vi kan se mellan
företagens engagemang och teorierna om politisk aktivism. Detta görs genom att först ta upp
New Social Movements-teorin och sedan det analytiska verktyget med faktorer som främjar
aktivism.
6.1 New Social Movements Denna teori kartlägger ny politisk aktivism genom att förklara organisationens struktur,
arbetssätt och politiska mål. I resultatdelen uppmärksammades flera aspekter där företagens
engagemang kan liknas vid New Social Movement-aktivism, se sammanfattande tabell på nästa
sida. När det kommer till organisationens struktur är det svårt att utrycka sig om formaliteterna
kring krav och riktlinjer, eftersom företag måste följa specifika lagar. Likheter finns dock i att
organisationen i företagen inte är hierarkisk och att många av de anställda arbetar eller har
arbetat utan möjlighet till att ta ut lön.
Vid en jämförelse av arbetssätt finns många tydliga likheter. Företagen arbetar med
direktaktioner eftersom de påverkar direkt på plats genom handel istället för att rikta
engagemanget mot politiska handelsavtal. De använder sig också av livsstilspolitisk påverkan
när de sprider budskap och utbildar både konsumenter och producenter. Internetaktivismen
syns också eftersom de sprider budskap via sina hemsidor. När de uppmanar till miljövänlig
och etisk konsumtion sprider de också budskap om att konsumenterna ska bojkotta andra
produkter.
Politiska mål som karaktäriserar New Social Movement-rörelsen överensstämmer med
företagens mål. Måltavlorna är fler än staten. Företagen påverkar både lokalt, nationellt och
internationellt. De vill påverka konsumenter, producenter, andra företag på marknaden och
internationella beslutsfattare. Målen är inte rent politiska utan kan handla om social och
ekonomisk påverkan. De stärker producenterna, bygger fackliga och sociala föreningar samt
arbetar för bättre ekonomi i utsatta länder. Deras livsstilspolitiska mål att förändra
konsumtionsmönster och sprida samhällsmedvetenhet är tydliga.
39
Sexfältaren som presenterades i teorikapitlet används nu för att redovisa studiens slutsatser.
Den är kompletterad med en kolumn där de studerade företagens likheter med New Social
Movement är inskrivna.
Traditionell politisk aktivism New Social Movements De studerade företagen Formell struktur, krav på Informell struktur, färre krav, Struktur och dess formalitet medlemskap, hierarkisk otydliga riktlinjer, platt ej jämförbar. Platt organisation, volontär organisation och volontär arbetskraft arbetskraft överensstämmer Organisationens organisation, betalda struktur anställda i toppen, tydligt vem som är aktiv eller ej Arbetssätt och aktioner med New Social Movements Arbetar mot politiska Direktaktioner, livsstilspolitisk Direktaktioner, beslutsprocesser, påverkan, internetaktivism, livsstilspolitisk påverkan, lobbyingverksamhet, protester och internetaktivism och valkampanjer demonstrationer, uppmana uppmana bojkotter bojkotter överensstämmer med New Social Movements Politiska mål Påverka nationella Påverkar fler aktörer, direkt Påverkar fler aktörer, direkt politiska beslut, påverka social och ekonomisk social och ekonomisk valresultat påverkan, förändrad livsstil ex påverkan och vilja att återvinning eller konsumtion. förändra livsstil överensstämmer med New Social Movements. Om företagen kan ses som politiska aktivister finns det även möjlighet att utveckla New Social
Movement-teorin genom att inkludera företagens engagemang. Detta genom att belysa kriterier
som kan adderas till teorin. När det kommer till organisationens struktur så kan aktivism i
företagsform läggas till. Detta eftersom företagen också arbetar livsstilspolitiskt med
direktpåverkan, på samma sätt som ideella organisationer. Om företagen inte tas upp som
politiska aktivister registreras inte en ny och betydelsefull politisk rörelse.
Arbetssätt och aktioner som kategoriserar New Social Movement-teorin kan adderas av
handlingar som ingår i produktion av varor. Dels att producera miljö- och rättvisemärkta
produkterna som möjliggör medveten konsumtion, dels att bygga upp goda arbetsförhållanden
runt sin produktion och att direkt påverka handelsavtal genom handel.
40
De politiska mål som kan adderas till teorin är fler dimensioner av konsumtion. Norris
beskrivning av konsumentpåverkan är att man försöker påverka konsumenters val genom
kampanjer eller genom att uppmana till bojkott. Som företagare kan man även påverka
konsumenter genom att erbjuda sina produkter, alltså tillföra ”bättre” produkter på marknaden.
Andra politiska mål som kan läggas till är att påverka företag, eftersom företagen i studien vill
visa andra företag i branschen att engagemang för hållbar utveckling är möjlig i företagsform.
Inom teorin för New Social Movements kan därför både organisationens struktur, arbetssätt
och aktioner och politiska mål utvecklas med fler dimensioner om företags engagemang för
hållbar utveckling inkluderas i teorin.
6.2 Faktorer som formar politisk aktivism Det finns även många likheter mellan företagens engagemang och Norris analysverktyg med
faktorer som formar politisk aktivism.
Det finns fler aspekter om man ser till den första faktorn civila organisationers roll på den
politiska arenan. Nya organisatoriska förutsättningar bildas genom företagsengagemang. För
det första kan anställda lägga mer tid på engagemanget när det ger dem en personlig inkomst.
För det andra erbjuds konsumenter möjlighet till att påverka genom att välja miljövänliga eller
rättvisemärkta produkter framför andra. För det tredje kan man nå nya samarbetspartners
genom att använda sig av handel istället för bistånd, exempelvis når man producenter och andra
på marknaden genom att arbeta under samma premisser.
De individuella resurser som Norris menar formar politisk aktivism har även format
företagarnas engagemang. Företagarna beskrev att utbildning, tidigare yrken, sociala
sammanhang och uppväxt har format deras engagemang. På samma sätt som ett resursrikt
samhälle gynnar och formar politisk aktivism kan vi se hur de individuella resurserna gynnar
och formar företagens aktivism.
Motivation till samhällsengagemang kan enligt Norris vara både emotionell och instrumentell.
Det är tydligt att den emotionella motivationen är det som motiverar företagarna till att fortsätta
arbeta. Den personliga och sociala känslan av att engagera sig får alla de tillfrågade att
fortsätta. Även instrumentell motivation framkom under intervjuerna då möjligheten att
41
kombinera sitt intresse med engagemanget kan liknas vid instrumentell motivation i Norris
analysverktyg.
För att utveckla Norris analysverktyg kan man inkludera fler dimensioner i alla tre faktorer.
•
Företag som organisatorisk form kan adderas till faktorn organisationers roll på
politiska arenan eftersom deras organisatoriska förutsättningar möjliggör mer aktivism.
•
Möjlighet att ta ut lön från sitt företag kan adderas som en viktig del av individuella
resurser.
•
Möjlighet att kombinera sitt intresse med engagemang i företagsform kan adderas till
motivation.
6.3 Sammanfattning av slutsatser Vid en analys utifrån Norris teorier om politisk aktivism blir min slutsats att de studerade
företagen kan ses som en ny form av politisk aktivism. Det finns flera likheter mellan
företagens engagemang och New Social Movement-teorin samt mellan de faktorer som format
företagens engagemang och Norris analysverktyg. Vid en teoriutveckling av New Social
Movements kan nya kriterier för ny politisk aktivism adderas. Företagsform kan ingå som
organisatorisk struktur, produktion och försäljning kan vara nya arbetssätt och konsumenter och
företag kan läggas till som nya måltavlor. Vid utveckling av analysverktyget kan företagens
engagemang ge nya dimensioner till alla de tre studerade faktorerna; organisationers roll på
politiska arenan, individuella resurser och motivation.
6.4 Uppsatsens relevans, vidare forskning och personliga reflektioner Uppsatsens begränsningar och tidsramar bidrar till mindre möjligheter till generalisering. Med
mer tid för research skulle ett bättre urval kunnat göras vilket hade ökat uppsatsens möjligheter
till att generalisera i större utsträckning. Nu i efterhand vet jag att företag engagerar sig för
hållbar utveckling på väldigt olika sätt, beroende på om de kämpar för att förbättra
handelsförhållanden i utvecklingsländer eller för att påverka miljöfrågor. Om studien skulle
göras annorlunda skulle jag avgränsa mig till att undersöka endast en sorts engagemang för
hållbar utveckling, alltså handelsförhållanden eller miljöfrågor. Den interna validiteten hade då
kunnat öka vilket i sin tur ger större möjligheter att komma fram till mer konkreta och
generaliserbara slutsatser.
42
Valet av teori är avgörande för uppsatsens slutsatser. Vid val av en annan teoretisk
utgångspunkt och annan operationalisering av politisk aktivism hade helt andra slutsatser
kunnat dras. Läsaren måste därför ha i åtanke att en vid syn av politisk aktivism har applicerats
på empirin.
Uppsatsen bidrar till ny kunskap genom att förena de två forskningsfälten politisk aktivism och
forskning om företags roll på den politiska arenan. Jag anser ämnet vara viktigt att forska
vidare på då uppsatsens slutsatser väcker nya frågor. En fundering är att även studera större
företag, för att se om engagemanget tar sig utryck på liknande sätt. En annan fråga som har
väckts är hur reglerna ser ut gällande statligt bidrag för politiskt engagemang. Om arenan för
politisk aktivism förändras borde man också reflektera över vilka samhällsaktörer som kan söka
bidrag för sitt engagemang. Ytterligare en fundering är att om företag och handeln kan ses som
nya forum och arenor för politisk påverkan, då kan man också ifrågasätta den traditionella
statsvetenskapliga bilden av företags roll på politiska arenan. Detta är något för vidare
forskning.
43
8. KÄLLOR Tryckta källor
Deth V. (2001) Studying Political Participation: Towards a theory of everything? Grenoble.
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängerud L, (2009) Metodpraktikan – Konsten att
studera samhälle och individ. Tredje upplagan. Stockholm: Nordstedts Juridik AB
Klintman M, Boström M, Ekelund L & Lindén A-L (2008) Maten märks- Förutsättningar för
konsumentmakt. Lund: Media-Tryck Sociologerna
Kvale S & Brinkmann S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan. Lund:
Studentlitteratur AB
Norén Bretzer, Y. (2010) Sveriges Politiska System. Lund: Studentlitteratur AB.
Norris P. (2002) Democratic Phoenix – Reinventing Political Activism New York: Cambridge
University Press
Stolle D, Hooge M & Micheletti M (2005) Politics in the Supermarket: Political Consumerism
as a Form of Political Participation. SAGE Publications.
Tillväxtverket (2012) Miljöarbete i små och medelstora företag. Stockholm: Tillväxtverket.
Verba S, Nie N H & Kim J. Participation and Political Equality. New York: Cambridge
University press. Citerad i Norris, P. (2002) Democratic Phoenix. New York: Cambridge
University Press.
Elektroniska källor DN Debatt; Unga politiskt intresserade engageras inte av partierna
http://www.dn.se/debatt/unga-politiskt-intresserade-engageras-inte-av-partierna/
Hämtad: 2014-05-15
44
Buy Fairs hemsida, Om oss.
http://www.buyfair.se/content/aboutus
Hämtad: 2014-04-21
Fair Monkeys hemsida, Historia.
http://www.fairmonkey.se/sv/content/historia-0
Hämtad: 2014-04-21
Fair Trades hemsida, Fairtrade-rapporten 2013.
http://fairtrade.se/wp-content/uploads/2012/08/PUB-2-150-10-Fairtrade-rapporten2013_web.pdf
Hämtad: 2014-05-05
HAIs hemsida, Hållbar inredning.
http://www.haisthlm.se/hållbar-inredning-18307906
Hämtad: 2014-04-21
HAIs hemsida, Vad vi menar.
http://www.haisthlm.se/hållbar-inredning/vad-vi-menar-19805502
Hämtad: 2014-04-21
KRAVs hemsida, KRAV marknadsrapport 2013.
http://www.krav.se/sites/www.krav.se/files/marknadsrapport2013.pdf
Hämtad: 2014-05-05
Norrköpingsposten, Politiken tar för mycket tid.
http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/politiken-tar-for-mycket-tid-6154254.aspx
Hämtad: 2014-05-21
RedQs hemsida, Om RedQ.
http://redq.se/om-redq/
Hämtad: 2014-04-29
45
Svensk Handels hemsida, Det ansvarsfulla företaget 2013.
http://www.svenskhandel.se/Documents/Rapporter/2013/CSRundersökning%202013.pdf?epslanguage=sv
Hämtad: 2014-05-05
SVT play, Rapport - Miljöarbetet minskar i svenska småföretag (TV-program)
http://www.svtplay.se/klipp/298817/miljoarbetet-minskar-i-svenska-smaforetag
Hämtad: 2014-05-05
Sweden Abroads hemsida; Sweden Bangladesh Business Council.
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Dhaka/Handel/Sweden-BangladeshBusiness-Council-sys/ Hämtad: 2014-05-10
Samtalsintervjuer Andersson, Staffan. Grundare och ägare HAI.
Datum: 2014-05-07
Cederholm, Malin. Ägare av Red Q.
Datum: 2014-05-08
Hansen, Magdalena. Grundare och ägare av Fair Monkey.
Datum: 2014-05-06
Stenbom, Annika. Grundare och ägare av Buy Fair.
Datum: 2014-05-07
Winroth, Linda. Grundare och ägare ReThink Design
Datum: 2014-05-06
46
BILAGA 1 -­‐ INTERVJUGUIDE Korta frågor om företaget När startades företaget?
Hur många anställda är ni?
-
Hur många av er är betalda anställda?
-
Vilka olika positioner har ni?
-
Har ni volontär arbetskraft också?
Företagets drivkrafter, mål och visioner Hur kom det sig att ni startade företaget?
Vilka var de grundläggande drivkrafterna?
Finns samma drivkrafter kvar än idag eller har något ändrats?
Vad har ni för mål och visioner med verksamheten?
Företagets engagemang till hållbar utveckling Hur engagerar ni er för hållbar utveckling?
Varför engagerar ni er för hållbar utveckling i företagsform?
-
Hade ni kunnat engagera er för samma mål och visioner fast i form utav en ideell
organisation?
-
Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att engagera sig i företagsform?
-
Vilka fördelar finns det kring den faktorn att ni får göra vinst?
47
Företaget i en samhällelig kontext Finns det specifika samhällsresurser som möjliggjort ert engagemang? (ex bidrag, hjälp från
organisationer)
Samverkar ni med andra organisationer/företag som har liknande samhällsvisioner?
Har ni gjort projekt tillsammans med eller på uppdrag av någon offentlig aktör?
Hur upplever du att allmänhetens inställning till ert företag är?
-
Vilken respons får ni?
-
Från vilka?
Hur ser ni på möjligheterna till samhällelig och politisk förändring?
Hur ser ni på ert företags roll i samhället (som politisk budskapsspridare)?
- Ser ni företaget som en politisk aktör?
De anställdas personliga engagemang Hur ser sammansättningen av de anställda ut?
- Var ni bekanta med varandra innan ni började arbeta för företaget?
Hur kom det sig att du valde att arbeta i detta företag?
- Vad har du för utbildning?
- Vilka är dina tidigare arbetsplatser?
- Vilka tidigare erfarenheter har varit avgörande till att du engagerar dig för hållbar
utveckling?
- Har du tidigare varit engagerad i någon politisk eller ideell organisation?
Din motivation till att engagera sig för hållbar utveckling, vad kommer den ifrån?
Ditt engagemang för hållbar utveckling; vad betyder det för dig?
Ser du dig själv som en politisk aktör?
Avslutning Är det något viktigt jag har missat att fråga om enligt dig?
48
