Jag vill ju inte ha sex, men jag
låter dem hålla på. Det är ju
ändå inte mig de har sex med,
det är bara min kropp.
SOM SJÄLVSKADEBETEENDE
Vem? Hur?
Varför?
1
Sex som självskadebeteende – Vem? Hur? Varför?
Stockholms stad, Socialförvaltningen, Utvecklingsenhet
www.stockholm.se/utveckling
Författare: Caroline Engvall
Faktagranskning: Linda Jonsson
Projektledare Mediabruket: Lisa Wahlbom
Illustrationer och grafisk form: Johanna Klefbeck
Foto: Thomas Carlgren
Utgivningsår: 2012
Producerat för Stockholms stad av
2
Innehåll
FÖRORD���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 4
BAKGRUND���������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 5
S EX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE����������������������������������������������������������������������� 6
_Hur vanligt är det?���������������������������������������������������������������������������������������������� 6
_Hur kan man förstå sex som självskadebeteende? ������������������������������������� 7
_Var finns dessa unga?������������������������������������������������������������������������������������������ 8
_Internet och mobiltelefon��������������������������������������������������������������������������������� 9
_Varför syns så få?�����������������������������������������������������������������������������������������������10
_Vilka är killarna?�������������������������������������������������������������������������������������������������11
_Homo, bi, trans eller queer (hbtq) – i behov av extra stöd���������������������11
BEMÖTANDE������������������������������������������������������������������������������������������������������������12
_Fånga upp signalerna�����������������������������������������������������������������������������������������12
_Hur ska jag lyssna?��������������������������������������������������������������������������������������������13
_Om du blir utvald����������������������������������������������������������������������������������������������14
_Så frågar du���������������������������������������������������������������������������������������������������������16
_Tänk på����������������������������������������������������������������������������������������������������������������17
VIKTIGT!��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������18
VILKET STÖD FINNS FÖR UNGA?��������������������������������������������������������������������19
_Specialistmottagningar��������������������������������������������������������������������������������������19
_Film�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������20
_Läs mer här���������������������������������������������������������������������������������������������������������21
3
Förord
Stockholm är för de allra flesta en spännande stad
att växa upp i och de allra flesta ungdomar mår
generellt sett bra. Men det finns undantag. För fyra år
sedan skrev journalisten Caroline Engvall boken ”14
år till salu”, den sanna historien om Tessan som efter
ett övergrepp börjar sälja sex via nätet. Den utåt
sett välfungerande tjejen drogs snabbt ner i en ond
spiral där hon dämpade sin ångest från ett övergrepp
genom mer och allt farligare sex. Boken fick ett stort
genomslag och ett fenomen som tidigare hade varit
relativt osynligt blev synligt för såväl föräldrar som för professionella som i
sin yrkesroll kommer i kontakt med unga.
Många hörde av sig till Caroline Engvall med historier och funderingar
om hur sex kan användas för att dämpa ångest, få bekräftelse eller för att
försöka få kontroll över olika situationer i livet. Skuld och skam får dessa
unga att vara tysta. Bära sina svarta upplevelser själva, med än mer ångest
som följd. De unga som vågar och orkar söka hjälp vittnar om hur de blivit
bemötta av vuxenvärlden. Allt för ofta består bemötandet av chock eller
tystnad från de vuxna.
Det finns ett stort behov av att lyfta och diskutera denna problematik.
Alla vuxna som möter unga ska i det här materialet få verktyg för att kunna,
och våga, ta tag i problematiken. Det som hände Tessan i ”14 år till salu” kan
drabba alla unga – flickor som pojkar, förort som city – och det kan gå fort.
Därför är det oändligt viktigt att ge dig som professionell ett verktyg för att
upptäcka problemet och råd om hur du kan gå vidare och hjälpa dessa unga.
Anna König Jerlmyr (M)
Socialborgarråd
4
Bakgrund
Sex är oftast någonting fint. Men sex kan också användas som ett vapen
mot sig själv när man är ung och mår dåligt.
Idag vet vi att unga kan skada sig själva i olika former. Kanske genom att
ta kontroll över maten och svälta sig själva, kanske genom att sätta rakbladet mot armen och låta ångesten rinna ut med blodet. Men faktum är
att man också kan skada sig genom sex och dämpa sin ångest genom att
låta sig våldtas.Vi vet idag att de unga som gör det här mot sig själva – låter
sig utsättas – finns, men de är mycket osynliga. Skulden och skammen, men
också ett felaktigt bemötande från vuxenvärlden, sätter stopp för deras
historier.
Därför har Stockholms stad tagit fram en film (Sex som självskadebeteende – Vem? Hur? Varför?) som fungerar som ett komplement till det
här skrivna materialet. I den här skriften får du en fördjupning i hur du kan
upptäcka de unga som skadar sig med sex – men också hur du kan fråga
dem och därigenom hjälpa dem vidare.
”När jag har sex är jag någon, jag duger till något
men efteråt ångrar jag mig. Men jag behöver den
där känslan, det är som ett beroende.”
Anna, 18
5
Sex som självskadebeteende
HUR VANLIGT ÄR DET?
Idag finns det inga studier på hur många unga som använder sex som
ångestdämpning. De ungas tystnad på grund av skuld och skam är kompakt.
Det finns dock ett flertal studier om unga som säljer sex och erfarenhet
visar att dessa beteenden ofta går hand i hand.
Idag vet vi att såväl flickor som pojkar säljer sex, men nästan alla undersökningar visar att det är vanligare att pojkar gör det. Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Se mig – om unga, sex och internet från 2009 har 1,7
procent av killarna och 1,2 procent av tjejerna i gymnasiets åk 3 någon
gång erbjudit sex mot någon form av ersättning. Det betyder en i var tredje
klass. Debutåldern för att börja sälja sex är 14,4 år.
– Det är ofta svårt att nå dessa tjejer och killar. De tycker inte de har ett
självskadebeteende men när man pratar om det kommer mycket fram och
då säger de många gånger ”jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla
på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp” eller
liknande. Många har gemensamt att de känner sig värdelösa. De blir inte
förstådda eller trodda, säger Paulina Bengtsson, grundare av Novahuset, en
ideell organisation som stöttar tjejer och killar som varit eller är utsatta för
sexuella övergrepp.
6
”Vi har aldrig pratat om känslor eller sagt saker
rakt ut till varandra. Och det känns ganska
skönt just nu, tycker jag. Pappa skulle aldrig
förstå vad jag gör på nätet.”
Jocke, 17
HUR KAN MAN FÖRSTÅ SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE?
I många fall handlar det om tvång, hot och utpressning. Det finns dock unga
som inte är utsatta för sådant vilket kan vara svårare att förstå. I en del fall
handlar det om självskadebeteende och man kan då behöva hjälp utifrån för
att förstå sitt eget beteende och för att lindra ångesten. Kanske måste man
ta itu med det som först gjorde att man mådde dåligt. Andra tonåringar blir
beroende av bekräftelsen de får. De är svältfödda på kärlek och uppmärksamhet och det är fantastiskt för dem att någon vill ha dem och deras
kroppar. De är så åtråvärda att de till och med får betalt. Åsa Landberg, leg
psykolog på Rädda barnen, säger att det på ytan kan verka bra, men livsstilen har många baksidor och ganska snart börjar nackdelarna väga över.
– Många skaffar sig dyra vanor och börjar med droger för att stå ut. För
att få pengar måste de sedan fortsätta att sälja sex. Det blir en väldigt ond
cirkel som är svår att ta sig ur. De unga som är svårast att hjälpa är de som
har ett utpräglat självskadebeteende, som har ett stort förakt för sig själva.
Att vara ”en hora” blir på ett absurt sätt ett bekräftande av ens självbild.
Det är lättare att ha den identiteten än att inte ha någon alls och att vara
en grå fläck. Och ju mer man gör detta desto mer förakt hyser man för sig
själv, säger Åsa Landberg.
Det finns flera förklaringar till varför unga säljer eller har destruktivt sex.
En vanlig orsak är att man bearbetar någonting man har varit med om för
att ta tillbaka kontrollen. Det kan också vara så att man plötsligt hittar en
nisch där man är åtråvärd.
– Då kanske det inte alls handlar om pengar. Det här kan snabbt trappas
upp och man ställer upp på saker man inte alls var beredd på att göra, eller
gör mer och mer för att få vara i en viss krets. I början känner man ingenting, inte ens skam, det är inkapslat. Det är lättare att vara någon än att hela
tiden misslyckas, säger Åsa Landberg,
En del unga beskriver ångestdämpningen med sex som ”det enda jag kan”.
Eller ”när jag har sex är jag någon, jag duger till något men efteråt ångrar jag
mig. Men jag behöver den känslan, det är som ett beroende.”
7
”Detta är jag, jag är den kåta Frida. Något
männen inte förstår är att Frida bara spelar
kåt, inte i helvete vill jag bli slagen och knullad
överallt, inte bli pissad på. Men ändå är det jag
nu, det enda jag kan. Sorgligt men sant.”
Frida, 16
VAR FINNS DESSA UNGA?
Studier visar att den sociala bakgrunden inte har så stor betydelse. Det
finns dock många andra känslomässiga orsaker som leder fram till känslan
av ensamhet, övergivenhet och därmed ett behov av att bli sedd, uppmärksammad och bekräftad.
– Till detta kommer tidigare traumatisering eftersom majoriteten tidigare
i livet har varit med om bland annat sexuella övergrepp. Att sälja sex kan
då ses som en reaktiv handling på de övergrepp man tidigare har varit med
om och även som ett självskadebeteende. Bland pojkarna ser vi att sälja sex
också kan ses som ett testande och gränsöverskridande eftersom många
under sin uppväxt visat andra former av gränsöverskridande som till exempel bråk, stölder, skolk och missbruk, säger Carl Göran Svedin, professor
i barn- och ungdomspsykiatri vid Linköpings universitet.
Att unga använder sex för att skada sig själva är alltså inget storstadsproblem. Dessutom finns problemet i alla samhällsklasser. Madeleine Sköld
leg. psykolog på Maria Ungdom, möter många unga som har haft en bra
bakgrund med fin omsorg men som kan hänga med på olika saker och inte
tänka på konsekvenserna.
– Kanske som ett led i frigörelsen, av nyfikenhet eller att testa gränser.
Sedan finns det också unga som har ett mer promiskuöst beteende där
det inte behöver handla om att de tidigare varit utsatta för övergrepp men
kanske snarare bristande omsorg och bekräftelse från vuxenvärlden. Jag har
kontakt med en tjej som kan beskriva sin rädsla för ensamhet och tomhet
och att sex är ett sätt för henne att hålla igång sig själv. Ett sätt att slippa
känna och ett sätt att få bekräftelse. Om hon inte gör det blir det ensamt
och tomt och det är ångestväckande. Hon orkar inte vara med sig själv,
säger Madeleine Sköld. Hon ser att många unga förnekar att de har sex för
8
att skada sig själva, att vuxenvärlden sätter etiketter på dem som de inte
själva känner igen sig i.
– Sex mot pengar kallas inte prostitution i ungas värld. Många ser sig inte
alls som offer. Om man frågar dem om de har blivit utsatta för övergrepp
svarar de nej, men frågar man om de har haft sex mot sin vilja säger de ofta
”ja, många gånger”. Många har ju också själva sökt upp situationer där de
har erbjudit sexuella tjänster, där de upplever att de har makt att bestämma.
Då känner de att de inte kan anmäla övergrepp eftersom de tycker att de
gick in i det av fri vilja i början. I början av en sådan relation kanske de har
någon form av kontroll och märker kanske inte förrän det är för sent att de
blir utnyttjade på ett sätt som de inte alls tänkte från början. Ofta byggs ju
kontakten med en förövare upp på ett sätt som innebär att de känner sig
bekräftade vilket också gör att känslan att komma till skada inte blir tydlig
förrän i ett senare skede.
INTERNET OCH MOBILTELEFON
Nätet är lättillgängligt, billigt och anonymt, vilket kan göra att ungdomar
testar lite mer än de skulle göra offline. För ungdomar som skadar sig
genom sex kan nätet användas både för att hitta andra i samma situation
(till exempel genom att följa bloggar eller lägga upp profiler på communities eller kommentera inlägg) men det är också ett enkelt sätt att skaffa
kontakter i sexuellt syfte.
9
– En del lever ett liv online och ett helt annat offline, säger Linda Jonsson,
som forskar på it-relaterade övergrepp bland unga. Genom att det är så
enkelt att hitta kontakter på nätet kan det för en del bli extra svårt att ta
sig ur även om de vill sluta. Alla som jobbar med ungdomar måste bli bättre
på att fråga om nätanvändning och kontakter online. Gör man inte det
missar man en stor del i ungdomarnas liv, säger Linda Jonsson.
VARFÖR SYNS SÅ FÅ?
För att klara av att dölja sina känslor för sig själva och omgivningen sätter
de unga ofta upp en tuff eller glad fasad. De delar upp sig och kan leva ett
helt vanligt liv med kompisar, men samtidigt ha väldigt mycket ångest som
leder till att de skadar sig med sex.
– De unga stänger av en del känslor, försätter sig nästan i ett schizofrent
tillstånd och lever i olika verkligheter. Som vuxen blir man ibland helt paff
– där sitter de välartade ungdomarna och så berättar de om allt det hemska de har varit med om. Bilden stämmer liksom inte. De håller ibland tyst
för oss professionella av rädsla för ett vi ska prata med föräldrarna, säger
Anneli Svensson, socionom och leg. psykoterapeut, tidigare vid RFSL.
Hon har studerat suicidområdet, där unga själva ofta hävdar att de inte
sagt något till någon – men vid en
närmare titt förstår man att de visst
har gjort det.
– De kanske har skrivit i en uppsats
eller sagt till en lärare att de inte vill
leva. Det är vi i vuxenvärlden som fallerar, vi vill inte se att unga mår så här
dåligt. Dessutom finns problemet med
attityden bland en del unga att man
ska tycka om att sälja sex, att det inte
ska vara något jobbigt. ”Jaja, så här gör
ju alla.” När vi kallar det prostitution
och sexarbete är det inte rätta orden,
det stämmer inte med vad de själva
upplever att de gör.
10
VILKA ÄR KILLARNA?
Enligt Ungdomsstyrelsens rapport ”Se mig” hade 1,7 % av killarna i gymnasiets åk 3 haft sex mot ersättning. Ändå möter få professionella dem.
– Det är ett stort problem att killarna upplever att de inte har någonstans att vända sig. Man kan inte prata med kompisarna och om man går
till psykologen eller skolkuratorn känner många att man definierar sig som
sjuk, säger Mina Gäredal på RFSL Ungdom. Mina säger att det är svårt för
killarna att möta förståelse.
– En kille som blev våldtagen och sökte hjälp var först tvungen att avhandla att han var bög (”det måste vara jobbigt”) och sedan att han brukade ha
analsex (”det kan väl vara skadligt?”) och först då kunde han komma fram
till situationen när han blev våldtagen. Men dit är det så långt, de orkar inte
undervisa sina psykologer i det här.
De utsatta pojkarna går i skolan, de är inte de utslagna missbrukarna som
omvärlden fortfarande tror. Och de kan vara väldigt unga när de börjar;
10-12 år.
– Om du inte syns finns du inte. Och eftersom killarna inte syns anser
många att de inte finns och att det därför inte behöver finnas någon hjälp.
Skamfaktorn är stor och killarna vet inte vart de ska vända sig. En del jag
möter säger att det inte spelar någon roll vad de gör med sin kropp, de vill
inte ha den i alla fall. I den kategorin finns ofta unga transpersoner, säger
Anneli Svensson.
HOMO, BI,TRANS ELLER QUEER (HBTQ) – I BEHOV AV
EXTRA STÖD
Kanske definierar sig inte eleven som hon eller han. Då finns det en extra
risk att uppmärksamma.
– Risken för psykisk ohälsa och därmed lägre självkänsla är större bland
unga hbtq-personer än heterosexuella ungdomar med anledning av det
heteronormativa förtryck de kan uppleva i form av utsatthet i till exempel
skolan och i hemmet. Att då antingen sälja eller köpa sex kan vara en del i
att inte ta hand om sig och inte tro sig vara värd något bättre. Speciellt att
tänka på är den extra utsattheten i form av ensamhet, bristen på socialt
nätverk och suicidtankar/-planer, säger Anneli Svensson.
– Att söka hjälp betyder också att den som är ung behöver komma-ut för
den de pratar med och då inte bara kring det som hänt/händer utan och
också om sin identitet. En identitet som kanske inte omvärlden känner till
än. Som för alla som utsätter sig för risker finns temat ”skylla-sig-själv” med
som en röd tråd. Om det är mitt ”eget” fel har jag kanske ingen rätt till varken förståelse, hjälp eller rättigheter kan den unge känna. Genom åren har
det hänt så kallade ”date-rapes”, där den unge går hem till någon eller tar
11
hem någon och blir utsatt och utnyttjad. Motivet hos dessa gärningspersoner varierar från att ”man tar det man vill ha” till att de hatar hbtq-personer
och det är ett hatbrott. Är hon, hen, han i början av sin komma-ut-process
och i stort behov av bekräftelse går detta ibland före strategierna för att
skydda sig. Den unge har vetskap och medvetenhet om riskerna men detta
kommer i skymundan. Inte minst när självkänslan svajar. En form av detta är
självhat/förakt inför sin egen person som driver den unge att ta stora risker.
”Det spelar ju ändå ingen roll”, säger Anneli Svensson.
”Internet har varit en väg för mig att skada mig
själv men även ett sätt att hantera ångesten.
Men det gav i sin tur mer ångest efteråt.”
Sofia, 19
Bemötande
FÅNGA UPP SIGNALERNA
Många utsatta unga vittnar om att de har skickat ut signaler som vuxenvärlden inte har snappat upp. Det upplever de ibland som det största
sveket. Paulina Bengtsson på ungdomsjouren Novahuset möter många unga
som skadar sig med sex. Hon har själv varit utsatt för övergrepp.
– De som kommer i kontakt med unga, som lärare, föräldrar, sjukvård
och andra myndigheter måste få upp ögonen för detta och våga fråga.
Många jag har mött har skickat ut signaler som ingen sett för man frågar
inte. De få som orkar kämpa och ger det en ny chans blir många gånger
återigen svikna av okunskap och bristande engagemang. Jag själv vet också
att det är viktigt hur det man berättar tas emot. Man vill inte ha någon som
chockas, i alla fall inte så att man ser det, av det man berättar. I mitt fall
hade jag ändå bara berättat om ett ”vanligt” övergrepp, inte värsta tortyren
eller förnedringen. Jag vågade inte berätta om det eftersom jag inte kände
förtroende för dem jag pratade med. En tjej jag hade kontakt med sa:
”I min lilla by finns bara en psykolog och hon sa klart och tydligt att det här
kan jag inget om, du får gå någon annanstans.” Det smärtar mig. Många jag
12
möter vet inte om vad de har utsatts för, eller förskönar sin historia för att
inte få det att låta så farligt.Vi måste se och förstå att detta händer i Sverige, överallt och från olika klasser. Det händer fler än man tror. Samhället
måste finnas där när de behöver oss, säger Paulina Bengtsson.
HUR SKA JAG LYSSNA?
Just lyssnandet är ett viktigt nyckelord.Våga lyssna – länge. Ställ de frågor du
har, men känn inte att du behöver följa ett specifikt frågebatteri. Att våga
fråga är viktigare än att fråga på helt rätt sätt.
Linda Jonsson, socionom och doktorand inom it-relaterade övergrepp,
vet hur viktigt det är att förvalta förtroendet hos den som börjar berätta
för dig.
– Om någon börjar berätta är du utvald. De här ungdomarna berättar
vanligtvis inte, så det är ett förtroende att förvalta, de har utsett dig att
berätta för. Det är viktigt att tänka på. Som vuxen kan man få panik, tänka
”det här är för stort för mig, det måste jag skicka vidare på en gång”. Men
avvakta istället och se vad det är som berättas och förvalta förtroendet. Du
har givetvis fortfarande anmälningsplikt, men om du direkt skickar det du
har fått höra vidare direkt kan du täppa till ytterligare historier, säger Linda
Jonsson.
Det är viktigt att visa intresse och inte skapa en känsla av att den unge
känner sig ifrågasatt.
– Våga också säga ”det här är fel, så ska det inte gå till” och ta över
ansvaret. Avlasta den skuld och skam de unga kan känna. Det finns ingen
gyllene formel för att prata med ungdomar. I princip alla som jobbar med
ungdomar kan göra det, säger Linda Jonsson.
”Efter en våldtäkt började jag använda sex för
att det gjorde så ont på insidan.”
Felicia, 16
13
”I många år har jag kämpat mot skammen.
Skammen över att ha blivit våldtagen, skammen
över att ha haft sex mot pengar och skammen
över att inte våga säga nej. Att inte våga bita
ifrån och värna om min kropp, mitt jag. Det är
också skammen som har gjort att jag har varit
tyst.”
Tessan, idag 26
OM DU BLIR UTVALD
Du som arbetar med barn och unga känner säkert till att det finns de som
skadar sig själva på olika sätt för att orka leva. Kanske har du också hört
talas om sexuell exploatering? Självskadande och sexuell exploatering är
begrepp som hör ihop. Sexuell exploatering av barn och unga är ett vitt begrepp som brukar innefatta de som får ersättning för sex, övergreppsbilder
och andra sexuella bilder av barn samt handel för sexuella ändamål. Det
är inte någon ny problematik men något som vi börjat se och tala om mer
på senare år. Att det finns barn och unga som utsätter sig för att utnyttjas
sexuellt på ett självskadande sätt är något som nu också börjar uppmärksammas. Det stora gensvar bland unga som publiceringen av ”14 år till salu”
förde med sig, ger anledning att anta att det finns ett ganska stort mörkertal av unga som far illa på detta sätt. Det gäller både flickor och pojkar.
Du som arbetar med barn och ungdomar (psykolog, läkare, socionom,
fritidsledare m.fl) kanske inte har mött det här tidigare eller bara inte tänkt
på det som självskadande sex. Du behöver inte ha några expertkunskaper
för att bemöta den unge på ett respektfullt sätt och bidra till att avbryta
det som pågår.
Om en ung person berättar att han eller hon har sex för att skada sig
eller har sex på ett sätt som inte verkar okej är det första och viktigaste
att ta dig tid och lyssna på vad den unge har att säga. Det kan vara första
gången hon eller han berättar och därför är det extra viktigt att hon eller
14
han känner sig trodd och inte ifrågasatt. Fråga gärna, men var beredd på att
den unge kanske inte vill berätta allt just då.Visa att du orkar höra och gör
klart att du finns kvar om hon eller han vill berätta mer senare.
Du har ingen skyldighet att anmäla till polisen, däremot har du en skyldighet att anmäla till socialtjänsten när man är orolig för någon under 18 år.
Socialtjänsten tar sedan ställning till eventuell polisanmälan. Du har dock
en möjlighet att bryta sekretessen när det gäller barn under 18 år för att
anmäla till polisen. När det gäller vuxna finns det ingen anmälningsskyldighet, då kan man endast bryta sekretessen
och göra en anmälan om det i straffskalan
för brottet finns fängelse i minst ett år.
Det är viktigt att uppmuntra den unge
till att vara med om att anmäla men ibland
kan det vara svårt. Då är det bra att vara
bestämd och ta ansvar för det man har fått
ta del av. Det är viktigt att bevara förtroenden men ännu viktigare att den unge får
stöd och hjälp.
Misstänker du att något inte står rätt
till? Då är det extra viktigt att vara lyhörd
eftersom den unge kanske försöker berätta
utan att du uppmärksammar det. Du ska
också fråga. Genom att fråga visar du att du
bryr dig och ger den unge en möjlighet att
berätta om hon eller han vill. Det viktigaste
är inte hur du frågar utan att du frågar.
15
SÅ FRÅGAR DU:
Om du har vetskap eller misstankar om att en ung person är utsatt för
sexuell exploatering är det viktigt att vara tydlig med vad du är orolig över.
Du bör ställa direkta frågor, till exempel:
™™Jag är orolig för att du... (vad du är orolig över)?
™™Har det hänt någon gång att du har fått något för att ha sex?
Även om du som vuxen inte har så stor erfarenhet av bloggar och
chattande är det viktigt att du intresserar dig och visar att du bryr dig
genom att ställa frågor. För att skaffa dig en grundläggande kunskap om
olika sajter och funktioner kan du också fråga andra vuxna som kanske har
bättre koll än vad du har. Ett tips är också att besöka populära sajter.
Vid individuella samtal med barn och unga kan öppet ställda frågor kring
internetanvändning leda till mer känsliga frågor. Tänk bara på att inte vara
fördömande och moraliserande. Fråga för att du är intresserad och bryr dig.
™™Vilka sidor brukar du vara inne på?
™™Har du kompisar på internet? Hur brukar ni få kontakt?
™™Har du lärt känna någon via internet som du inte kände innan?
Berätta!
™™Har du pratat i telefon med eller träffat någon i verkligheten som du
fått kontakt med på nätet? Hur gick det till? Känner ni varandra idag?
™™Har du haft sex med någon du har träffat på nätet? Hur gick det till?
Hur kändes det?
™™Brukar du lägga ut bilder på dig själv på nätet?
™™Har du lagt ut bilder på någon annan?
™™Har någon annan lagt ut bilder på dig? I vilket sammanhang? Hur
kändes det?
™™Har du varit med om att någon har utgett sig för att vara någon de
egentligen inte är?
™™Många är med om obehagliga saker på internet, som till exempel att
någon har skickat konstiga bilder, skrivit om sexuella saker eller gjort
något annat som inte har känts bra. Har du varit med om det?
™™Vad var det som hände? Berättade du för någon? Vet du att man kan
blockera och anmäla personer som har gjort olagliga saker?
Källa: Men fråga mig bara (av Stiftelsen Allmänna Barnhuset & Ungdomsstyrelsen).
16
TÄNK PÅ:
Det är viktigare att fråga än att fråga på precis rätt sätt.
™™Lägg egna erfarenheter åt sidan.Var förberedd genom att fundera
över dina egna fördomar och känslor kring frågorna.
™™Förbered dig mentalt på vad du kan få höra – det här är saker som
förekommer! Tänk också på att det här inte är saker man ljuger om
och det är inte säkert du får veta allt direkt.Ta det i den unges takt.
Föreslå att ni pratar mer vid ett senare tillfälle.
™™Tänk på att den unge ofta själv är fylld av skam och skuld.
™™När den unge börjar berätta – underlätta genom att inte ifrågasätta,
moralisera eller visa egna starka känslor men bekräfta att det han/
hon varit utsatts för inte är okej.
™™Respektera den unges vilja men se till att det som pågår avbryts.
Tänk på vad som är ditt ansvar och vad som är andras – samarbeta
med socialtjänst, barnpsykiatri och polis.
™™Anmälningsskyldighet gäller för barn under 18 år.
™™Informera dig om vad som är olagligt, men stressa inte att anmäla
om det inte behövs akut. Det allra viktigaste är att lyssna.
™™Tänk på att den unge kan ha mycket svårt att avbryta sitt självskadebeteende även när han/hon är hjälpsökande.
™™Många har erfarenheter av vuxna som svikit, ljugit och övergivit – stå
för vad du säger och var uthållig i ditt engagemang.
™™Om du hänvisar vidare - följ alltid upp och försäkra dig om att den
unge fått skydd och hjälp!
™™Uppmärksamma de som mår synligt dåligt – men också de som på
ytan mår bra och sköter sig. De kan vara de som mår sämst.
Läs mer i vägledningen Men fråga mig bara! Om sexuell exploatering och
hur du kan hjälpa barn och unga (Stiftelsen Allmänna Barnhuset & Ungdomsstyrelsen 2009) och andra tips i litteraturlistan.
17
Viktigt!
Försök att inte döma eller värdera upplevelsen. Försök att i stället ta fasta
på det som du kan förstå och relatera till. Underlätta berättelsen genom att
inte ifrågasätta, moralisera eller visa egna starka känslor men bekräfta att
det han/hon varit utsatt för inte är okej. Många har erfarenheter av vuxna
som svikit, ljugit och övergivit – stå för vad du säger och var uthållig i ditt
engagemang.
Och kom ihåg – få unga kommer att berätta detta frivilligt. Du måste
fråga. För den du möter är det viktigare ATT du frågar än att du frågar på
helt rätt sätt.
”Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla
på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det
är bara min kropp.”
Lisa, 17
18
Vilket stöd finns för unga?
SPECIALISTMOTTAGNINGAR
Maria Ungdoms tjej- och killmottagning
Jourtelefon dygnet runt: 08-123 474 10
BUP Grinden (före detta BUP Vasa), specialenhet för barn och unga som
har varit utsatta för sexuella övergrepp
Telefon: 08-514 531 00
Måndag - fredag kl. 8.00 - 16.45.
BUP:s DBT-team i Stockholm
Telefon: 08-514 531 70
Måndag-fredag kl. 08.00 - 16.45.
För att komma till BUP:s DBT-team (dialektisk beteendeterapi och i behandlingen går man igenom allt en person gör, det vill säga inte bara handlingar utan också tankar och känslor och har visat sig vara särskilt effektivt
om man skadar sig själv) behövs en remiss från en lokal BUP-mottagning.
Mottagningen kontaktar DBT-teamet som gör en bedömning om dialektisk
beteendeterapi kan vara en lämplig behandling.
Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset
Telefon. 08-616 46 70
Öppet dygnet runt alla dagar för kvinnor som varit utsatta för sexuella
övergrepp.
Pojkmottagningen i Stockholm
Telelefon: 070 267 50 30
Erbjuder konsultationer och i begränsad utsträckning behandling för pojkar
som varit sexuellt utnyttjade och för unga sexualförövare
Pojkmottagningen.se
Preventell
Telefon: 020-66 77 88
PrevenTell är en hjälplinje dit personer som är orolig för sin, eller någon
annans, sexualitet kan ringa anonymt.
Preventell.se
19
SPECIALISTKUNSKAP PÅ NÄTET
Jouren 1000 möjligheter
Tjej- och killjour i Stockholm. Chattjour varje måndag kväll (kl 19-21) och
fredag kväll (kl 18-20).
www.1000mojligheter.se
UMO
Här kan du hitta alla ungdomsmottagningar. Här finns också ungdomsmottagningen på nätet för unga mellan 12-25 år.
www.umo.se
Inte till salu
Stödsida för unga (och vuxna) om sex som självskadebeteende.
www.intetillsalu.se
FILM
Se också filmen Sex som självskadebeteende Vem? Hur? Varför? Filmens
målgrupp är alla som möter unga och elever i sina arbeten, för att förstå
mekanismer bakom sex som ångestdämpning, hur man fångar upp signaler
och hur man frågar. Filmen finns hos socialförvaltningen i Stockholms stad.
20
LÄS MER HÄR
Abelsson, J. & Hulusjö, A. (2008). I sexualitetens gränstrakter – en studie av
ungdomar i Göteborg med omnejd som säljer och byter sexuella tjänster.
Göteborg: Göteborgs Stad, Social resursförvaltning
Back, C. & Svedin, C-G. (2003).Varför berättar de inte? Om att utnyttjas i
barnpornografi. Stockholm: Rädda Barnen
Franzén, E.C.(2005). Familjer, tjänstemän, brottsoffer. En utvärdering av kommunal krishantering i samband med en omfattande utredning om övergrepp
mot barn. Stockholm: Ecef
Grände, J. (2007). Utsatt för våldtäkt? En bok till dig som blivit drabbad.
Stockholm: Gothia förlag
Iwarsson, I. (2007). Samtal med barn och ungdomar. Erfarenheter från arbetet på BRIS. Stockholm: BRIS & Gothia förlag
Jonsson, L., Warfvinge, C., & Banck, L. ( 2009). Barn och sexuella övergrepp
via it. Erfarenheter från Onlineprojektet på BUP-Elefanten i Linköping.
Landstinget i Östergötland. BUP-Elefanten
Priebe, G. (2008). Sexuell exploatering av barn och ungdomar. Sammanställning av aktuell kunskap och forskning 2004 – 2008. Stockholm: Stiftelsen
Allmänna Barnhuset
Socialstyrelsen (2004). Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör
barn. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2011). Sex mot ersättning – utbildningsmaterial om stöd
och skydd till barn och unga. Artikelnummer: 2011-3-5.
www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-5
Socialstyrelsen (2011). Sex mot ersättning – utbildningsmaterial om stöd
och hjälp till vuxna. Artikelnummer: 2011-3-6.
www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-3-6
Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2008). Sexuell exploatering av unga. Diskussioner med människor som arbetar med barn och unga. Stockholm:
Stiftelsen Allmänna Barnhuset
21
Ungdomsstyrelsen & Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2009). ”Men fråga mig
bara?” Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och
unga. www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer
Ungdomsstyrelsen (2009). ”Se mig” Unga om sex och internet. www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer
Ungdomsstyrelsen (2010). ”Ses offline?” Ett metodmaterial om unga, sex
och internet. www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer
Ungdomsstyrelsen (2010). ”Jag syns, jag finns” Unga om sexuell exponering,
prostitution och internet. www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer
Ungdomsstyrelsen (2010). Mer om unga, sex och nätet, en sammanställning
av aktörer, metoder och verksamheter. www.ungdomsstyrelsen.se/publikationer
22
23
Efter en våldtäkt började jag
använda sex för att det gjorde
så ont på insidan.
SOCIALFÖRVALTNINGEN
24
UTVECKLINGSENHETEN
